Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport 2015-10-23 Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2019 Dnr 811-2015

Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 16 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 16 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 21 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 25 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning... 35 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 38 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 64 1:3 Handikappersättningar... 74 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 77 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet... 81 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 85 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader... 100 2:1 Försäkringskassan... 101 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 104 1:1 Barnbidrag... 104 1:2 Föräldraförsäkring... 106 1:3 Underhållsstöd... 125 1:4 Adoptionsbidrag... 128 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 129 1:8 Bostadsbidrag... 134 2

Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3

Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de prognoser för 2015-2019 som lämnades i juli 2015. Prognosen för 2016 är dock högre än den som lämnades i juli, främst på grund av de föreslagna regeländringarna i budgetpropositionen (2015/16:1). Förändringar i makroekonomiska förutsättningar och utfallsjusteringar bidrar till att prognoserna har sänkts marginellt för 2017-2019. I övrigt är förändringarna av förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde i de flesta fall små och synen på den underliggande utvecklingen har i de flesta fall inte förändrats nämnvärt, utöver effekterna av de föreslagna regeländringarna. Några av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att minska sjuktalen i samhället samt minska fusket inom assistansersättningen. Enligt förslag i budgetpropositionen ska Försäkringskassan tilldelas 250 miljoner kronor extra för verksamhetsåret 2016 som ska användas till sjukförsäkringen. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Sjukfallens varaktighet förväntas därför öka i en betydligt långsammare takt än vad som bedömdes i juliprognosen. Initiativet att minska fusket inom assistansersättningen innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men det bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (Regeringens propositioner 2015/16:1 och 2015/16:2). De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Migrationsverket publicerade en ny prognos den 22 oktober. I prognosen reviderade man kraftigt upp antalet personer som söker asyl i Sverige. Denna upprevidering är inte beaktad i föreliggande prognos. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 26 oktober 2015 redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. 4

Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas bli 202 miljarder kronor i år och öka till 212 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka, men i något långsammare takt till 235 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans sakanslag ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom assistansersättning (utgiftsområde 9), sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, men det påverkar endast de totala utgifterna marginellt. 5

Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor 2014 1 2015 2016 2017 2 2018 2 2019 2 2020 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år 3,0 2,1 3,2 3,1 3,4 3,7 Anslagna medel 196,7 202,7 213,2 219,9 225,9 232,0 Summa tilldelade medel 193,7 200,6 210,0 216,8 222,5 228,3 Utfall 194,2 Prognos 201,9 212,1 218,2 224,0 229,7 234,9 Avvikelse från anslagna medel 2,5 0,8 1,2 1,7 1,9 2,3 Avvikelse från tilldelade medel 0,5 1,2 2,0 1,4 1,5 1,4 Hemställan om utökad anslagskredit 0,5 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 202,7 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2014 var 2,1 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2015 är 200,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 201,9 miljarder kronor. Detta är 0,8 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 1,2 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit och tilläggsanslag för 2015 om sammanlagt 0,5 miljarder kronor. Hemställan avser fem anslag/anslagsposter. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utveckla under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en översiktlig bild. 6

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är utgifterna för assistansersättningen det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 25,2 miljarder kronor 2015 för att sedan öka till 29,5 miljarder kronor 2020, se diagram ovan. Ökningen drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs, men även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta öka 2015. Även utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2015 beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor för att sedan öka till 6,5 miljarder kronor år 2020. Ökningen drivs främst av att referenspriserna höjs årligen medan beloppsgränserna är fasta. 7

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen 1 inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 82,0 miljarder kronor år 2015 till 96,3 miljarder kronor år 2020. Ohälsotalet 2 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2017, för att därefter stabiliseras på en nivå om knappt 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 36,8 miljarder kronor år 2015 till 50,1 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. Inflödet av nya sjukfall har ökat sedan 2010 och beräknas fortsätta öka under 2015 och 2016 med ungefär samma ökningstakt som 2014, för att sedan ha en 1 Aktivitets- och sjukersättning, sjukpenning och rehabiliteringspenning, inklusive utgifter för statlig ålderpensionsavgift. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med utvecklingen av arbetskraften. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. Även sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren, i början framför allt för arbetslösa sjukskrivna men senare även för anställda. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har dämpats under 2015, vilket sannolikt till stor del beror på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område, vilket medför att en större andel av sjukfallen nu förväntas att avslutas under det första sjukskrivningsåret, jämfört med vad som bedömdes i juliprognosen. Utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas dock leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under resterande månader 2015 och för helåret 2016. Därefter antas varaktigheten vara konstant på 2016 års nivå under den resterande delen av prognosperioden. Likväl som för nyinflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat de senaste åren och beståndet förväntas fortsätta minska, men i en avtagande takt. En stor del av minskningen beror på att många personer som uppbär sjukersättning uppnår 65 års ålder. Utgifterna för anslaget aktivitets- och sjukersättning förväntas minska från 50,7 miljarder kronor 2015 till 50,3 miljarder kronor 2017 för att därefter öka till 52,2 miljarder kronor 2020. Utgiftsökningen förklaras bland annat av att prisbasbeloppet och därmed medelersättningen ökar. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,7 miljarder kronor 2020. Det beror till stor del på att antalet tillkommande livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 9

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. För åren 2017 2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgiften för anslagsposten föräldrapenning att öka från 28,1 miljarder kronor år 2015 till 34,7 miljarder kronor för 2020. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,3 miljarder kronor 2015 till 7,7 miljarder kronor 2020. Utgifterna för jämställdhetsbonus beräknas öka från 344 miljoner kronor 2015 till 360 miljoner kronor 2016. I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017. I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år 2017. Utgiften för 2017 avser utbetalningar gällande uttag av bonusgrundande dagar under slutet av 2016. Utgiften för barnbidrag förväntas öka från 25,8 miljarder kronor år 2015 till 28,6 miljarder kronor år 2020 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgifterna för anslaget vårdbidrag antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 4,8 miljarder kronor 2020. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. 10

Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas öka till 5,1 miljarder kronor 2015. Att utgifterna för bostadsbidrag har ökat beror främst på att det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjdes 2014. Utgifterna väntas fortsätta öka fram till 2017. Därefter väntas utgifterna avta då de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att färre hushåll blir berättigade till bidraget och utgifterna sjunker. År 2020 beräknas utgifterna bli 4,8 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i juli 2015 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Föregående prognos 201 983 211 696 218 439 224 577 230 587 Överföring till/från andra anslagsposter 0-309 -309-309 -309 Ändrade makroekonomiska antagande 15 41-200 -329-266 Volym- och strukturförändringar -242-574 -538-670 -810 Nya regeländringar 66 1 110 804 651 568 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 0 0 0 58-84 Övrigt 28 19 13 11 4 Ny prognos 201 851 212 065 218 209 223 990 229 690 Differens i miljoner kronor -132 369-230 -587-897 Differens i procent -0,1 0,2-0,1-0,3-0,4 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år förutom 2016, jämfört med de prognoser som lämnades i juli 2015. Utgifterna beräknas att bli 132 miljoner kronor lägre 2015 och 368 miljoner kronor högre 2016 än i föregående prognos. För 2019 är utgifterna i denna prognos 897 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Till denna prognos har budgetpropositionen (prop. 2015/16:1) beaktats. Regeländringar höjer sammantaget prognoserna under hela prognosperioden. Borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukpenning höjer prognosen för sjukpenning och sänker prognosen för aktivitets- och sjukersättning. Inom föräldraförsäkring höjs ersättningsnivån för grundnivådagar inom föräldrapenning från och med 2016 och jämställdhetsbonusen föreslås avskaffas från och med 2017. Sammantaget medför dessa regeländringar en höjning av prognosen för anslaget Föräldraförsäkring 2016 och en sänkning 2017 och framåt. För det statliga tandvårdsstödet innebär höjningen av åldersgränsen att prognosen för åren 2017-2019 sänks. Volym- och strukturförändringar sänker prognoserna för alla år. Den största sänkningen beror på en sänkt prognos över varaktigheten i sjukpenningen. 11

Justeringar i antal brukare och timmar i assistansersättningen samt i medelersättning för SGI-dagar i föräldrapenningen bidrar också till en sänkt prognos. Prognosen påverkas också av ändrade makroekonomiska antaganden som sammantaget höjer utgifterna för åren 2015 och 2016, men sänker dem för åren 2017 2019. Den höjda prognosen för timlöneökningen höjer prognosen för bland annat sjukpenningen och föräldraförsäkringen, medan den sänkta prognosen för prisbasbeloppet sänker prognosen för bland annat aktivitets- och sjukersättningen. En uppdaterad version av FASIT-modellen med nya makroekonomiska antaganden sänker prognosen för bostadsbidraget. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter, utom för en effektiv sjukskrivningsprocess, att inget anslagssparande får föras över från 2015 till 2016. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till 2016. Försäkringskassan hemställde den 27 juli om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Tilläggsanslagen avsåg sex anslag/anslagsposter där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Samtliga prognoser har uppdaterats och behovet av ytterligare medel har tillkommit för två anslagsposter (Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar och Rehabiliteringsgarantin). Anslagsnivåerna för Kostnader för statlig assistansersättning och Vårdbidrag för funktionshindrade barn har uppdaterats enligt proposition 2015/16:2 och dessa två anslag beräknas inte längre överskrida anslagskrediten. För Bostadsbidrag har prognosen sänkts och utgifterna beräknas nu rymmas inom tillgängliga medel. I den lagda prognosen visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande fem anslag/anslagsposter med sammanlagt 515 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för 2015 om 477 miljoner kronor och om utökade medel om 38 miljoner kronor. För anslaget 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 44 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. För anslaget 10.1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar, inom utgiftsområde 10, där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 293 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 60 miljoner kronor. För anslaget 10.1:6.1 Rehabiliteringsgarantin, inom utgiftsområde 10, där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 38 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 38 miljoner kronor. 12

För anslagsposten 12.1: 2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 609 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 322 miljoner kronor. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 81 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 65 miljoner kronor. För ytterligare tre anslagsposter (Kostnader för statlig assistansersättning, Underhållsstöd och Bostadsbidrag) är marginalen till högsta tillåtna anslagskredit förhållandevis liten. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 10 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 266 995 310 615-43 620-30 270-82 662 4 674 090 4 884 477-293 049-60 028 10 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 0 750 000 788 000-38 000-38 000 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -30 801 5 746 582 6 324 927-609 146-321 817 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus -11 535 274 725 344 010-80 820-65 334 Totalt 1 064 635 515 449 13

Prognosunderlag RAPPORT Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2015 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med september 2015 har beaktats för samtliga anslag. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 19 maj 2015 använts. Från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i oktober 2015 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli 2015 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren 2017-2019 jämfört med beräkningarna till juli 2015. Det sänker prognoserna för till exempel aktivitetsoch sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är högre för åren 2015 2019. Detta har en höjande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för åren 2015 2019. 14

Uppdrag RAPPORT Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2015 2020 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med de föreslagna anslagsnivåerna i budgetpropositionen (2015/16:1). Då anslagskrediter inte har föreslagits i budgetpropositionen har dessa utelämnats i beräkningarna. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 15

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-88 203-143 671-162 341-174 493 Anslag 5 676 040 5 777 010 5 608 503³ 5 841 824³ 6 037 524³ 6 277 884³ Tilldelade medel 5 676 040 5 777 010 5 608 503 5 753 621 5 893 853 6 115 543 Prognos 5 217 200 5 240 108 5 696 706 5 897 292 6 056 194 6 290 036 6 532 992 Avvikelse från anslag 458 840 536 902-88 203-55 468-18 670-12 152 Avvikelse från tilldelade medel 458 840 536 902-88 203-143 671-162 341-174 493 Högsta anslagskredit 283 802 288 851 Tillgängliga medel 5 959 842 6 065 861 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 240 miljoner kronor, vilket är 537 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 697 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16

Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger på SCB:s FASIT-modell 3 och baseras främst på SCB:s befolkningsprognos, KI:s makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. I föreliggande prognos har KI:s prognos från augusti använts då FASIT inte var uppdaterad med KI:s septemberprognos. Den 15 januari 2016 träder den nya föreskriften om tandvårdsstödet (TLVFS 2015:1) i kraft. En av förändringarna jämfört med tidigare är just att föreskriften börjar gälla den 15 januari istället för den 1 september. Vidare har en omräkning av referenspriserna gjorts som innebär en höjning av referenspriserna medan beloppsgränserna lämnas oförändrade. I övrigt innebär den nya föreskriften små förändringar i sak. I Prop. 2015/16:1 föreslås att 3 FördelningsAnalytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar 17

åldersgränsen för fri tandvård höjs i två steg. 2017 höjs den till 21 år och 2018 höjs den till 23 år. Tandvårdsutredningen lämnade i augusti sitt slutbetänkande, Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76 ). Utredningens uppdrag har varit att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform och analysera hur det befintliga systemet och den befintliga organisationen för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Utredningen föreslår bland annat att: Beloppsgränserna i högkostnadsskyddet justeras till de (reala) nivåer som gällde vid reformens införande och värdesäkras genom att kopplas till prisbasbeloppet. Allmänt tandvårdsbidrag höjs till 175 kr om året. För patienter som fyller lägst 20 år och högst 29 år eller lägst 65 år under det år som tandvårdsbidraget tidigast kan användas, lämnas bidrag med 350 kr om året. Anslaget för tandvårdsstödet bör delas upp i en del för ATB, en del för STB och en del för skyddet mot höga kostnader. De styrs av olika faktorer och den samlade avvägningen och fördelningen bör bli föremål för ett regeringsbeslut. Bättre möjligheter till jämförelser av pris och kvalitet i tandvården. Prisjämförelsetjänsten förstärks och alla vårdgivare ska ansluta sig. Jämförelser ska kunna göras baserat på faktiskt debiterade priser. Priserna kompletteras med mått på patientbedömd kvalitet som inhämtas genom en nationell patientenkät för tandvården. Försäkringskassan ska utöka sitt samarbete och informationsutbyte med andra myndigheter (främst Skatteverket), vilket ska bidra till mer träffsäkra efterhandskontroller samt leda till att Försäkringskassan bättre kan identifiera vårdgivare som utnyttjar tandvårdsstödet på ett felaktigt sätt. Även Försäkringskassans interna samarbete bör förbättras så att tandvårdsstödet i större utsträckning inkluderas i det arbete som myndigheten bedriver för att motverka felaktiga utbetalningar när det gäller övriga förmånsslag. Utredningens förslag beaktas inte i föreliggande prognos. Analys Utgifterna under januari-september 2015 ligger på samma nivå som utgifterna under motsvarande period 2014. För det allmänna tandvårdsbidraget har utgifterna under 2015 varit något högre än motsvarande period 2014, då antalet besök hos tandvården har varit något fler. Likaså har utgifterna för det särskilda tandvårdsbidraget ökat under 2015 och det har under januari-september betalats ut nästan lika mycket som det gjordes under hela 2014. Referensprisförändringarna som genomfördes i september 2014, som innebar en generell sänkning, har medfört att utgifterna för högkostnadsskyddet är något lägre under 2015 än under 2014. 18

Utgifter för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Högkostnadsskydd 4 206 754 4 194 228 4 628 520 4 841 106 5 029 392 5 241 589 5 462 739 Tandvårdsbidrag 983 106 1 010 629 1 023 515 1 002 363 963 826 976 318 988 973 Särskilt tandvårdsbidrag 27 340 35 251 44 672 53 824 62 976 72 129 81 281 Totalt 5 217 200 5 240 108 5 696 706 5 897 292 6 056 194 6 290 036 6 532 992 ¹ Utfall. Källa: Försäkringskassan Utgifterna för högkostnadsskyddet prognostiseras att under 2015 hamna marginellt under nivån 2014. För det allmänna och det särskilda tandvårdsbidraget förväntas att utgifterna blir något högre än föregående år. Sammantaget innebär det något högre utgifter för det statliga tandvårdsstödet under 2015 jämfört med 2014. För resterande prognosperiod förväntas utgifterna för högkostnadsskyddet att öka i genomsnitt med 5,4 procent per år med den största ökningen, på cirka 10,3 procent, under 2016. Detta beror främst på att referenspriserna höjs årligen, medan beloppsgränserna ligger kvar på nuvarande nivå. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget beräknas öka under 2016, för att sedan minska under 2017 och 2018, vilket beror på att åldersgränsen för kostnadsfri tandvård höjs (BP 2015/16:1). Detta innebär att färre personer kommer att nyttja det allmänna tandvårdsbidraget. Den underliggande ökningstakten för det allmänna tandvårdsbidraget förväntas bestå, därmed kommer utgifterna återigen att öka från och med 2019 för att 2020 återgå till samma nivå som 2014. Det särskilda tandvårdsbidraget förväntas fortsätta att öka under hela prognosperioden. 19

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 5 132 090 5 580 928 5 829 883 6 068 217 6 296 210 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +485-3 247-7 357-5 912 Volym- och strukturförändringar +108 018 +115 293 +119 997 +124 511 +128 849 Regelförändringar - - -49 341-129 177-129 111 Övrigt - - - - - Ny prognos 5 240 108 5 696 706 5 897 292 6 056 194 6 290 036 Differens i 1000-tal kronor +108 018 +115 778 +67 409-12 023-6 174 Differens i procent +2,1 +2,1 +1,2-0,2-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I prognosen har KI:s prognos från augusti använts eftersom den senaste FASITversionen inte uppdaterats med KI:s septemberprognos. Jämfört med prognosen de lämnade i juni förväntas arbetslösheten bli något högre under 2017-2019, vilket sänker prognosen för tandvårdsstödet marginellt. Volym- och strukturförändringar Antalet besök har i år varit något högre än förväntat, vilket höjer prognosen för hela perioden då prognosen är en framskrivning av innevarande års konsumtion av tandvård. Effekten blir en höjning av prognosen med drygt 100 miljoner kronor årligen under 2015-2019 jämfört med prognosen som lämnades i juli. Detta motverkas dock av den regelförändring som införs 2017 då åldersgränsen för kostnadsfri tandvård höjs. Regelförändringar Åldersgränsen för fri tandvård höjs till 21 år i januari 2017, detta sänker prognosen med 49 miljoner kronor under 2017. 2018 höjs åldersgränsen ytterligare, till 23 år, vilket sänker prognosen med 129 miljoner kronor årligen för 2018 och 2019. 20

1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Bakgrundsfakta Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Folkhälsomyndigheten från och med juni 2015. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgiften som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-2 291-12 852-13 236-16 990 Anslag 658 025 611 535 503 094³ 482 420³ 493 681³ 504 202³ Tilldelade medel 658 025 611 535 503 094 480 129 480 829 490 966 Prognos 488 766 490 615 505 385 492 981 494 065 507 956 524 537 Avvikelse från anslag 169 259 120 920-2 291-10 561-384 -3 754 Avvikelse från tilldelade medel 169 259 120 920-2 291-12 852-13 236-16 990 Högsta anslagskredit 32 901 30 577 Tillgängliga medel 690 926 642 112 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 491 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 505 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. 21

Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälsooch sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 22

Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälsooch sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. Analys Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Utfall till och med juli 2015, beloppen anges i miljoner kronor 2011 1 2012 1 2013 1 2014 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Konventionsvård 169 192 176 175 183 177 180 184 187 191 Turistvård 137 106 189 115 104 97 69 58 61 64 Pensionärsvård 311 331 279 187 189 216 226 232 238 245 Sjuk- och tandvårdstjänster 33 69 136 12 15 17 18 20 22 24 Summa 650 698 781 2 489 491 505 2 493 494 508 2 525 2 1 Utfall 2 På grund av avrundningar stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Konventionsvård Prognosen för konventionsvård beräknas till 183 miljoner kronor 2015 och 177 miljoner 2016. Prognossänkningen 2016 är en korrigering till följd av en tidigare systematisk överskattning inom ersättningsområdet. Prognosen förväntas ha en underliggande ökande trend som tar över från och med 2017. Turistvård Utgiften för turistvård bedöms att sjunka med 10 procent under 2015 jämfört med 2014. Eftersläpningar i hanteringen av ärenden från 2015 förväntas till stor del klaras upp under 2016 och kvarvarande ärenden förväntas klaras upp under 2017. Under 2018 har regeländringen 4 avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting troligen fått full effekt och samtliga eftersläpningar från 2015 förväntas vara uppklarade. En underliggande ökande trend förväntas därefter bli synlig, vilken innebär en genomsnittlig ökning med 5 procent per år resterande del av prognosperioden. Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård beräknas till 189 miljoner kronor 2015 och 216 miljoner kronor 2016. Eftersom många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska kostnader bedöms utgiften för 4 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 23

pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till en höjning av pensionärsvård med knappt 3 procent per år från och med 2018. Sjuk- och tandvårdstjänster En stor del av utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster bekostas sedan den 1 oktober 2013 av landstingen. Utgiften beräknas till 15 miljoner kronor för 2015 och till 17 miljoner kronor för 2016. Efter det förväntas utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster öka med 10 procent per år. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Eftersom ersättningsnivåerna för sjuk- och tandvårdstjänster har förändrats och vissa utgifter bekostas av landstingen är det osäkert hur ersättningsområdet kommer att utvecklas framöver. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 484 526 503 094 482 420 493 681 504 202 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +6 089 +2 291 +10 561 +384 +3 754 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 490 615 505 385 492 981 494 065 507 956 Differens i 1000-tal kronor +6 089 +2 291 +10 561 +384 +3 754 Differens i procent +1,3 +0,5 +2,2 +0,1 +0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sammantaget har prognosen höjts marginellt med 6 miljoner 2015 och med 2 miljoner kronor 2016. Eftersläpningarna i hanteringen av ärenden inom 24

turistvård i kombination med stigande utgifter för pensionärsvård förväntas höja utgifterna för 2017 med 11 miljoner kronor. Konventionsvårdens utfall för perioden juni till september 2015 har varit lägre än vad som tidigare prognostiserades. Prognosen har därför sänkts med mellan 4 till 6 miljoner kronor per år för perioden 2015 till 2017. Sänkningen av konventionsvård motverkas av att utgifterna för pensionärsvård har höjts för perioden 2016 till 2020 samt att utgiften för turistvård har höjts med 4 miljoner kronor år 2017. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -12 619 0-43 621-79 368-116 146-155 144-193 517 Anslag 366 995 266 995 266 995³ 266 995³ 266 995³ 266 995³ Tilldelade medel 354 376 266 995 223 374 187 627 150 849 111 851 Prognos 315 175 310 616 302 742 303 773 305 993 305 368 305 122 Avvikelse från anslag 51 820-43 621-35 747-36 778-38 998-38 373 Avvikelse från tilldelade medel 39 201-43 621-79 368-116 146-155 144-193 517 Högsta anslagskredit 17 350 13 350 Tillgängliga medel 371 726 280 345 Överskridande av anslagskredit 0-30 271 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 311 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om ytterligare anslagskredit på 30 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i november. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 303 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 79 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. 25

Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering. 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv. 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv. 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. I Ds 2015:9, Ett reformerat bilstöd, har ett flertal förslag lämnats som främst syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget. De föreslagna förändringarna beräknas reducera de årliga utgifterna med 19-29 miljoner kronor. Förslagen avser bland annat: En omfördelning av stödet där grundbidraget halveras, inkomstgränserna för anskaffningsbidraget höjs och ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, införs för att skapa incitament för ett bättre bilval. Ett förtydligande av vad som avses med ett lämpligt fordon ska också bidra till att skapa incitament att välja ett mer ändamålsenligt fordon. 26

Den försäkrade ska inge kostnadsförslag där arbetskostnad och materialkostnad är tydligt specificerade. Om Försäkringskassan begär det ska kostnadsförslag från minst två utförare lämnas in. Funktionskontroller av anpassningar för ökad trafiksäkerhet. Förslagen beaktas inte i föreliggande prognos. Regeringen avser att under våren 2016 lämna en proposition till riksdagen om förändrade regler i bilstödet. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antal grundbidragsärenden, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Även storleken på medelbeloppet 5 har stor inverkan på utbetalningar av anpassningsbidrag. Antalet nybeviljade bilstöd väntas bli marginellt högre 2015 jämfört med 2014, detta medför i sin tur att antalet utbetalningar av grund- och anpassningsbidrag också beräknas bli något högre under 2015 än 2014. För resterande prognosperiod antas antalet personer som får utbetalningar av grund- och anpassningsbidrag minska. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd från och med år 2007 blev lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre under resten av prognosperioden. 5 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 27

Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Anm. Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Källa: Försäkringskassan Medelbeloppet för anpassningsbidraget har de senaste åren ökat markant, men 2014 var medelbeloppet lägre än året innan. En möjlig orsak till detta är de förändringar som skett vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek. Detta innefattar bland annat ett förtydligande om hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Medelbeloppet har under 2015 minskat ytterligare och antagandet för innevarande år är att det kommer bli 4 procent lägre än 2014. Resterande period antas det öka med 3,3 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga förändringstakten de senaste sex åren. Medelbeloppet för grundbidrag och anskaffningsbidrag är relativt stabila över tid. För grundbidrag ligger medelbeloppet strax under maxbeloppet på 60 000 kronor. 28

Medelbelopp för anpassningsbidrag, grundbidrag och anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag). Tusental kronor Källa: Försäkringskassan Medelsbehovet för bilstödet beräknas år 2015 uppgå till sammanlagt 311 miljoner kronor. Av detta avser 221 miljoner kronor anpassningsbidrag, 83 miljoner grundbidrag och 7 miljoner anskaffningsbidrag. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 327 692 303 809 295 086 295 427 301 212 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -17 076-1 067 +8 687 +10 566 +4 156 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 310 616 302 742 303 773 305 993 305 368 Differens i 1000-tal kronor -17 076-1 067 +8 687 +10 566 +4 156 Differens i procent -5,2-0,4 +2,9 +3,6 +1,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 29

Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts för innevarande år då medelbeloppet för anpassningsbidraget beräknas bli lägre än vad som tidigare antagits. Detta sänker prognosen för medelbeloppet under hela prognosperioden eftersom den baseras på den genomsnittliga förändringen de senaste sex åren. Samtidigt antas att antalet nybeviljade och återbeviljade bilstöd blir något högre än vad som tidigare prognostiserats. Detta medför att prognosen för antalet utbetalningar minskar i långsammare takt än vad som tidigare antagits. Sammantaget innebär detta att prognosen sänks för 2015 och 2016, medan den höjs för resterande period. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -582 455-1 141 335-973 335-836 335-700 335-554 335-387 335 Anslag 23 235 000 25 369 000 26 344 000³ 27 218 000³ 28 113 000³ 28 849 000³ Tilldelade medel 22 652 545 24 227 665 25 370 665 26 381 665 27 412 665 28 294 665 Prognos 23 793 880 25 201 000 26 207 000 27 082 000 27 967 000 28 682 000 29 512 000 Avvikelse från anslag -558 880 168 000 137 000 136 000 146 000 167 000 Avvikelse från tilldelade medel -1 141 335-973 335-836 335-700 335-554 335-387 335 Högsta anslagskredit 1 161 750 1 221 050 Tillgängliga medel 23 814 295 25 448 715 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 25 201 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 973 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 26 207 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 836 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. 30

Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Under år 2014 var schablonen 280 kronor, för 2015 är schablonen höjd till 284 kronor. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Utgifterna för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes, se diagram nedan. Utgifterna väntas fortsätta öka under prognosperioden. Utgifterna har ökat även för kommunerna, men i något lägre takt. Då kommunerna står för de första 20 assistanstimmarna per vecka leder fler assistanstimmar per brukare främst till högre utgifter för staten. 31

Utgifter för assistansersättning Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Att utgifterna har ökat beror både på att antalet assistanstimmar per person och att antalet personer med assistans har ökat. Antalet timmar har ökat stadigt sedan ersättningen infördes och väntas fortsätta öka under prognosperioden, se diagram nedan. Antalet personer med assistansersättning (brukare) ökade kraftigt fram till 2010, varefter antalet har legat relativt stabilt fram till 2014 då det ökade något igen. Antalet brukare väntas fortsätta öka under 2015 för att sedan plana ut. Hittills under 2015 (januari-september) har antalet brukare ökat med 53 personer (0,3 procent). Detta kan jämföras med samma period 2014 då antalet brukare ökade med 176 personer (1,1 procent). 32

Antal brukare och antal assistanstimmar per månad och person Genomsnitt per år Källa: Försäkringskassan Utgiften för assistansersättning drivs även av det schablonbelopp som lämnas per timme. Regeringen har beslutat att höja ersättningen för 2016 till 288 kronor per timme, vilket motsvarar en höjning med 1,4 procent. I propositionen 2015/16:1 framgår att regeringen i fortsättningen kommer att räkna upp schablonbeloppet med 1,4 procent per år, vilket är lika mycket som beräkningarna i Försäkringskassans prognos som lämnades i juli. Ett av Försäkringskassan centralt prioriterade områden under 2016 är att minska fusket inom assistansersättningen. Initiativet innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men det bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. 33

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 25 369 000 26 344 000 27 218 000 28 113 000 28 849 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -168 000-137 000-136 000-146 000-167 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 25 201 000 26 207 000 27 082 000 27 967 000 28 682 000 Differens i 1000-tal kronor -168 000-137 000-136 000-146 000-167 000 Differens i procent -0,7-0,5-0,5-0,5-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2015 har justerats ned med 0,7 procent till följd av att utfallen för antalet brukare har varit något lägre än vad som tidigare prognostiserades. Dessutom har ökningen av medeltimmar under augusti och september inte varit lika kraftig som de första sju månaderna av året, främst inom personkrets 1. Detta har gjort att medeltimmarna under 2015 har justerats ner med 0,3 procent jämfört med föregående prognos (från 550,8 timmar/månad till 549,1 timmar/månad). Prognosen för 2016-2018 har justerats ned med 0,5 procent och prognosen för 2019 har justerats ned med 0,6 procent. Förändringen motiveras av att prognosen för antal brukare inom personkrets 3 har justerats ned, samtidigt som prognosen för antalet brukare inom övriga personkretsar lämnats oförändrad. 34

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna för de större anslagen inom sjukförsäkringen beräknas för innevarande år uppgå till 82 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än vad som bedömdes i föregående prognos som lämnades i juli. För 2016 prognostiseras utgifterna att bli 87,5 miljarder kronor, en höjning av prognosen med 0,4 miljarder kronor. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning beräknas att minska mellan 2015 och 2017 för att sedan öka under resten av perioden. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Ökningen i slutet av perioden kan bland annat förklaras av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Utgifterna för sjukpenning har ökat sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. Inflödet av nya sjukfall beräknas fortsätta att öka med omkring 8 procent för helåren 2015 och 2016, därefter avtar ökningstakten. Prognosen för nyinflödet 6 har justerats upp jämfört med föregående prognos, som hittills har underskattat utvecklingen. Däremot överskattade juliprognosen ökningen av sjukfallens varaktighet, där det nu finns tydliga tecken på en klar dämpning av ökningstakten. Detta beror sannolikt till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område, sjukfallens varaktighet beräknas därför nu att öka i en betydligt långsammare takt än vad som bedömdes i juliprognosen. I budgetpropositionen för 2016 (Prop. 2015/16:1) föreslås att den bortre tidsgränsen för sjukpenning och rehabiliteringspenning tas bort från och med 1 februari 2016, vilket beaktas i prognoserna för de förmåner som berörs av förslaget. Sammantaget beräknas avskaffandet av tidsgränsen medföra en årlig utgiftsökning om knappt 1 miljard kronor. Enligt nuvarande beräkning blir utgiftsökningen 100 300 miljoner kronor lägre per år jämfört med bedömningen i Försäkringskassans remissyttrande 7 från den 26 juni. Skillnaden beror på att sjukfallens varaktighet har justerats ner i föreliggande prognos. En större andel av sjukfallen förväntas nu att avslutas under det första sjukskrivningsåret. Det är svårt att bedöma hur detta påverkar antalet sjukfall som skulle ha uppnått den bortre tidsgränsen, Försäkringskassan vill därför fortsatt betona att beräkningarna innehåller stor osäkerhet. 6 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningsavsnittet. 7 Försäkringskassan, Remissyttrande, Dnr 017224-2015 35

Regeringen tillkännagav den 24 september ett åtgärdsprogram 8 om 7 punkter för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Försäkringskassan finner det svårt att i dagsläget bedöma eventuella effekter av de föreslagna åtgärderna och med undantag för den tredje punkten (bättre möjligheter att tillvarata människors arbetsförmåga) beaktas åtgärdsprogrammet inte i prognosen. Den tredje punkten innebär bättre möjligheter för Försäkringskassan att bedöma arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan och beräknas tillsammans med det förbättringsarbete som redan är pågående inom området att ha en dämpande inverkan på sjukfallens varaktighet. I samband med åtgärdsprogrammet aviserade även regeringen ett mål för sjukfrånvaron, sjukpenningtalet 9 ska uppgå till maximalt 9,0 nettodagar år 2020. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,2 och trenden är tydligt uppåtgående. Enligt de antaganden Försäkringskassan använder vid prognoser på lång sikt kommer sjukpenningtalet uppgå till omkring 13,0 dagar år 2020. Osäkerheten är dock väldigt stor på så lång sikt. Under rubriken Alternativa scenarion i sjukpenningsavsnittet visas möjliga vägar för måluppfyllelse. Av central betydelse framstår förebyggande av inflödet till sjukförsäkringen, framför allt med avseende på psykisk ohälsa. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser 2014¹ 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Aktivitets- och sjukersättningar 46,1 45,8 45,3 45,0 45,0 45,9 46,8 Sjukpenning 30,5 34,8 40,4 43,1 45,1 46,3 47,1 Rehabiliteringspenning 1,3 1,4 1,8 2,0 2,2 2,3 2,4 Summa 77,9 82,0 87,5 90,1 92,2 94,5 96,3 Bedömning i föregående prognos 77,9 82,1 87,1 89,9 92,0 94,4 Differens 0,0-0,1 0,4 0,2 0,2 0,1 Ungefärligt Ohälsotal 27,3 28,1 28,8 29,0 29,0 28,9 28,8 Anm: För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ¹ Utfall. Källa: Försäkringskassan Den samlade prognosen för de stora anslagsposterna inom utgiftsområdet är marginellt nedjusterad för innevarande år och något höjd för åren därefter, jämförd med prognosen som lämnades i juli. Prognosen för aktivitets- och sjukersättningar har sänkts, vilket beror på ett något minskat bestånd och ändrade makroekonomiska förutsättningar. Även borttagandet av tidsgränsen antas 8 Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro: http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogramfor-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf 9 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 36

innebära en sänkande effekt på inflödet till sjukersättningen, då många som i dag uppnår maxtiden i sjukpenning övergår till sjukersättning i samband med detta. Borttagandet av tidsgränsen medför i stället ett större sjukfallsbestånd, vilket är den huvudsakliga anledningen till att sjukpenningprognosen höjs med cirka 1 procent per år från och med 2016. Därtill har nyinflödet justerats upp medan förkortningen av sjukfallens förväntade varaktighet verkar i motsatt riktning. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron som täcks av sjukförsäkringen, har varierat påtagligt under 2000-talet, vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt fram till och med 2017, för att därefter stabiliseras på en nivå strax under 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Anm. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer 37

i stället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen. 10 Då prognosen baseras på nu gällande regelverk prognostiseras uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning att fortsätta medan aktivitets- och sjukersättningen minskar, med begränsad påverkan på ohälsotalet som följd. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 32 299 964 36 841 174 42 687 657 45 622 582 47 833 788 49 161 528 50 099 113 Därav 1:1.21 Sjukpenning 27 670 910 31 845 694 36 365 854 39 043 164 40 811 576 42 159 697 42 830 419 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 826 000 2 968 000 4 000 000 4 029 876 4 291 761 4 105 828 4 248 778 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 135 573 1 326 904 1 633 993 1 839 730 1 983 554 2 111 748 2 209 193 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 130 000 120 000 168 000 166 702 187 523 207 973 219 153 1:1.15 Närståendepenning 162 627 168 511 179 692 189 563 195 849 202 280 208 828 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 15 000 17 000 19 000 19 284 18 753 20 754 20 716 1:1.5 Boendetillägg 88 676 88 538 95 996 100 660 103 460 104 936 107 035 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 59 676 91 000 0 0 0 0 0 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 50 868 51 427 55 022 57 503 59 212 60 212 60 891 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 160 634 164 100 170 100 176 100 182 100 188 100 194 100 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 10 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 38

Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -209 724-259 910-218 604 0 0 0 0 Anslag 27 620 724 31 887 000 37 173 000³ 40 234 727³ 42 223 091³ 43 750 909³ Tilldelade medel 27 411 000 31 627 090 36 954 396 40 234 727 42 223 091 43 750 909 Prognos 27 670 910 31 845 694 36 365 854 39 043 164 40 811 576 42 159 697 42 830 419 Avvikelse från anslag -50 186 41 306 807 146 1 191 563 1 411 515 1 591 212 Avvikelse från tilldelade medel -259 910-218 604 588 542 1 191 563 1 411 515 1 591 212 Högsta anslagskredit 1 310 000 1 487 500 Tillgängliga medel 28 721 000 33 114 590 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 31 846 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 219 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 36 366 miljoner kronor, vilket är 807 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 589 miljoner kronor lägre än beräknade tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning var 3,1 miljarder kronor (15 procent) högre under de nio första månaderna 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Nettodagarna var 4,9 miljoner (13 procent) fler under samma jämförelseperiod. Samma ökningstakter beräknas gälla även för helåret 2015. Under 2016 prognostiseras utgifterna att bli ytterligare 14 procent högre och nettodagarna 13 procent fler än 2015. Nyinflödets utveckling Nyinflödet av sjukfall ökade under helåret 2014 med drygt 8 procent jämfört med helåret 2013 och den årsvisa ökningstakten ligger fortsatt på ungefär samma nivå hittills under 2015. Drivande i utvecklingen har ökningen av sjukfall i psykiatriska diagnoser varit, vilka sedan 2012 årsvis har ökat med över 10 procent både för 39

kvinnor och för män, se diagrammen nedan. Ökningarna är dock generella där nyinflödet för samtliga sjukfall exklusive psykiatriska diagnoser har ökat med omkring 5 procent på årsbasis sedan 2011. Nyinflödet uppvisar ett likartat mönster för både kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att nyinflödet generellt ökar och att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser 11. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser uppvisar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010. Nyinflöde av sjukfall Kvinnor, män, sjukfall med psykiatriska diagnoser samt övriga diagnoser, helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Källa: Försäkringskassan Varaktighetens utveckling Även sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren, i början framför allt för arbetslösa sjukskrivna men senare även för anställda. Den generella varaktighetsökningen hänger samman med ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet. Den ökade andelen psykiatriska diagnoser kan dock inte ensamt förklara uppgången i varaktigheten, även sannolikheten för avslut har minskat inom psykiatriska och övriga diagnoser, se diagram nedan. Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringskedjan har haft en klart dämpande effekt på ökningarna av sjukfallens varaktighet. Utvärderingar 12 har dock visat att genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan har minskat gradvis sedan 2011, med en särskilt accentuerad minskning under 2014. Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka 11 Notera att övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 12 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 40

handläggningen och utveckla kvalitén vid bedömning av arbetsförmåga vid rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Som framgår av diagrammen nedan förefaller ökningarna i sjukfallens varaktighet ha dämpats, varaktigheten för sjukfall som startade kring årsskiftet 2015 har inte ökat på ett signifikant sätt jämfört med motsvarande period ett år tidigare. För icke psykiatriska diagnoser vid fallängder omkring 180 dagar har sannolikheten för återgång i arbete i stället ökat under 2015. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall kring årsskiftet (december och januari) respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Pågående sjukfall Ökningarna i nyinflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall, vilket framgår av diagrammet nedan. I juni 2015 pågick 180 000 sjukfall, att jämföra med 157 000 ett år tidigare. Nedanstående diagram visar även hur sjukfall med psykiatriska diagnoser påverkar antalet pågående sjukfall i olika fallängder. 41

Antal pågående sjukfall i juni varje år (psykiatriska diagnoser streckade) Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 43 procent i juni 2015. I juni 2014 var motsvarande andel 40 procent och sedan 2012 har andelen vuxit med 6 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder på grund av det allt större inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Störst andel sjukfall (49 procent) med psykiatriska diagnoser återfinns bland sjukfall som i februari 2014 hade pågått mellan 1 och 2,5 år. De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. För sjukfall som beviljas fler dagar med sjukpenning på normalnivå efter dag 364 är psykiatriska diagnoser ovanligare, i stället är tumörer de klart vanligaste diagnoserna. 13 Prognos av sjukfallsbeståndet Nyinflödet visar inga tydliga tecken på att avta, utgiftsutfallen såväl som volymer av inkomna sjukpenningärenden har generellt varit höga hittills under 2015. Nyinflödet har justerats upp jämfört med föregående prognos och beräknas nu att öka med knappt 9 procent 2015 jämfört med 2014 och ytterligare cirka 8 procent 2016. Senare under prognosperioden beräknas nyinflödets ökningstakt successivt att avta för att från och med 2018 öka i takt med arbetskraften 14. 13 ISF 2015, Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen, Dnr: 2014-133 14 Arbetskraften enligt ILO, 15-74 år. 42

Ökningarna i sjukfallens varaktighet har dämpats under 2015, vilket sannolikt till stor del beror på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område, vilket medför att en större andel av sjukfallen nu förväntas att avslutas under det första sjukskrivningsåret, jämfört med vad som bedömdes i juliprognosen. Utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas dock leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under resterande månader 2015 och för helåret 2016. Därefter antas varaktigheten i huvudscenariot vara konstant på 2016 års nivå under resten av prognosperioden. Ökningarna i nyinflöde och varaktighet leder till en ökning i det totala antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall per 1 000 personer i arbetskraften, uppdelat på fallängd Glidande 12-månadersmedelvärden Anm: Arbetskraften enligt ILO, 15-74 år. Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att ett avskaffande av tidsgränsen i sjukförsäkringen leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som i dag avslutas vid tidsgränsen inte kommer att återvända utan i stället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Den sammanlagda effekten blir en ökning om drygt 6 000 fler pågående sjukfall i slutet av 2016 och ytterligare omkring 2 000 fler sjukfall längre fram i prognosperioden. 43

Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med juli 2015 har omkring 103 000 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de har uppnått maximal ersättningstid. Fram till februari 2016 då förslaget är att tidsgränsen avskaffas beräknas ytterligare 7 500 sjukfall avslutas av samma anledning. En stor andel av de som lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid har senare återvänt till sjukförsäkringen. Antalet startade återvändarsjukfall har sedan 2013 uppgått till omkring 10 000 per år, en nivå som beräknas gälla även för 2015. Inflödet av nya återvändare kommer snabbt att avta om tidsgränsen försvinner, under helåret 2016 beräknas det starta cirka 6 500 sådana sjukfall. Därefter upphör inflödet av nya återvändare vilket gör att beståndet snabbt minskar från nästan 20 000 i februari 2016 till knappt 500 personer år 2020. Alternativa scenarion Att prognostisera den långsiktiga utvecklingen av användandet av sjukpenning är väldigt osäkert då det inte finns någon utvecklad teoribildning över vad som kan räknas som en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 15 Det är dock rimligt att antalet startade sjukfall, allt annat lika, ökar om fler personer potentiellt kan vara sjukskrivna. På längre prognoshorisonter antar därför Försäkringskassan att inflödet till sjukförsäkringen kommer utvecklas i takt med arbetskraften. Prognosen på långa horisonter blir således en effekt av vad som sker på kortare sikt. Nämnda antagande innebär följaktligen att Försäkringskassan inte kommer prognostisera vändpunkter i sjukfrånvaron långt fram i prognosperioden. Som framgår av diagrammet nedan har vändpunkter i sjukfrånvaron, mätt som sjukpenningtalet, historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukpenningen. Förändringarna i inflödet spiller sedan över i förändringar i sjukfallens varaktighet. 16 15 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 16 Se till exempel Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 44

Utveckling över tid för olika sjukfallsmått Glidande 12-månadersmedelvärden (indexerade) Anm: Då omfattande regelverksförändringar genomförts under tidsperioden är det svårt att göra nivåmässiga jämförelser av inflöde och framförallt varaktighet under olika tidsperioder. Syftet med diagrammet är primärt att illustrera vad som händer vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Källa: Försäkringskassan I dagsläget syns tecken på en dämpad ökning av sjukfallens varaktighet, samtidigt som inflödet fortsatt ökar i snabb takt. Utvecklingen i dagsläget är därför annorlunda jämfört med de förutsättningar som gällde under hösten 2002, då halveringsmålet 17 lanserades (vertikalt streck i diagrammet ovan). Vid denna tidpunkt var inflödet redan minskande sedan ett halvår tillbaka. I föreliggande prognos beräknas nyinflödet fortsätta att öka med omkring 9 respektive 8 procent på årsbasis för 2015 och 2016 för att därefter tydligt avta och öka i takt med arbetskraften från 2018. Varaktigheten fortsätter att öka svagt under 2015 och 2016 för att sedan vara konstant på 2016 års nivå. Under dessa förutsättningar (Huvudscenariot nedan) blir sjukpenningtalet cirka 13 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre än det av regeringen aviserade målet om 9 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock väldigt stor och prognosen vilar på tidigare nämnda antaganden. Nedan följer en diskussion om ett antal alternativa scenarion som ger andra nivåer på sjukpenningtalet år 2020. Samtliga scenarion är framtagna enligt dagens prognostiserade nivå för utbyte från sjukpenning till sjukersättning. Regeringen har som villkor till målet angett att antalet nybeviljade sjukersättningar ej får 17 Förslag till statsbudget för 2003, PROP. 2002/03:1, Utgiftsområde 10 45

överstiga 18 000 per år, vilket är något högre än dagens nivå. Att öka upp utbytet till 18 000 redan från år 2016 skulle, allt annat lika, ge en sänkande effekt på sjukpenningtalet om maximalt cirka 0,7 dagar år 2020. Det motsvarar en utgiftsminskning om som mest 1,7 miljarder kronor år 2020. Alternativscenario 1 i diagrammet nedan visar en utveckling om inflödet fortsätter att öka enligt huvudscenariot samtidigt som sjukfallens varaktighet kraftigt förkortas. I scenariot beräknas avslutssannolikheten under det första sjukskrivningsåret kraftigt öka från och med 2016, då den genomsnittliga varaktigheten återgår till 2013 års nivå. Varaktigheten fortsätter att minska gradvis för att år 2020 befinna sig på den nivå som gällde år 2010. Scenariot ger en utveckling där sjukpenningtalet vänder neråt under 2018 och landar på en nivå om drygt 10 nettodagar år 2020. Att enbart förkorta varaktigheten enligt scenariot är inte bara otillräckligt utan även orealistiskt om inte återgången till arbete för sjukfall med psykiatriska diagnoser kraftigt påskyndas. Alternativscenario 2 visar ett scenario där inflöde och varaktighet utvecklas enligt huvudscenariot under resten av 2015 och helåret 2016. För att målet ska uppnås med en sådan utveckling krävs en kraftig inbromsning under år 2017. Scenariot illustrerar en utveckling där det befolkningsjusterade inflödet återgår till 2015 års nivå år 2017, samtidigt som varaktigheten förkortas svagt. Det minskade inflödet år 2017 genererar en tydligare effekt på sjukfallens varaktighet år 2018, samtidigt som inflödet fortsätter att minska till 2014 års nivå. År 2020 ligger inflödet på 2012 års nivå och avslutssannoliketen under det första sjukskrivningsåret på ungefärlig nivå med vad som gällde år 2011. Scenariot ger ett sjukpenningtal strax under 9 nettodagar år 2020. Alternativscenario 3 visar en utveckling om ökningen i varaktighet helt upphör samtidigt som ökningstakten i inflödet halveras under 2016 jämfört med huvudscenariot. Inflödet hålls sedan konstant under 2017 samtidigt som varaktigheten börjar minska. Både inflöde och varaktighet fortsätter att minska från 2018, vilket ger ett sjukpenningtal på strax över 9 nettodagar år 2020. Alternativscenario 4 visar sjukpenningtalets utveckling om varaktigheten utvecklas enligt huvudscenariot, samtidigt som inflödet fortsätter att öka med samma ökningstakt som under 2016 även för resterande år i prognosperioden. Scenariot resulterar i ett sjukpenningtal på strax under 16 nettodagar år 2020. 46

Alternativa scenarion för sjukpenningtalet Källa: Försäkringskassan Som tidigare nämnts bedriver Försäkringskassan ett arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Detta arbete kommer att förstärkas ytterligare under 2016 och beräknas ha en klart dämpande effekt på sjukfallens varaktighet. Samtidigt föreligger det betydande risk att det ökande inflödet återigen leder till en situation där administrationens resurser tvingas prioritera handläggning av nya sjukfall, på bekostnad av arbetet med pågående sjukfall. Som framgår ovan kan dessutom inte målet uppnås även med en orealistiskt kraftig förkortning av sjukfallens varaktighet. För att uppnå målet är förebyggande av inflödet till sjukförsäkringen av central betydelse, särskilt med avseende på psykisk ohälsa. Att förebygga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser minskar inte enbart inflödet, utan kan även antas förkorta sjukfallens genomsnittliga varaktighet. Försäkringskassan avser att i kommande prognoser rikta särskild fokus på utvecklingen för sjukfall med psykiatriska diagnoser. 47

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 Överföring till/från andra anslagsposter +66 345 +37 194 - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +1 195 +22 197 +42 052 +52 576 +62 118 Volym- och strukturförändringar -25 484-465 475-479 513-499 018-514 008 Regelförändringar - +771 366 +836 077 +849 927 +937 375 Övrigt - - - - - Ny prognos 31 845 694 36 365 854 39 043 164 40 811 576 42 159 697 Differens i 1000-tal kronor +42 056 +365 282 +398 616 +403 485 +485 485 Differens i procent +0,1 +1,0 +1,0 +1,0 +1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för 2015 2016. Anledningen är att andelen har varit lägre än förväntat de senaste månaderna. Andelen ligger emellertid alltjämt på en låg nivå och bedömningen i föreliggande prognos är fortfarande att andelen kommer att öka framöver. Se avsnittet om rehabiliteringspenning för en mer detaljerad beskrivning av andelen. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket höjer prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar De månadsvisa utfallen har mycket väl överensstämt med vad som prognostiserades i juli, det sammantagna prognosfelet summerar till en underskattning om 0,2 procent. Nyinflödet har dock ökat i en snabbare takt än vad som beräknades i föregående prognos, den förväntade ökningstakten för nyinflödet har därför justerats upp för åren 2015-2017. Samtidigt har sjukfallens varaktighet inte ökat såsom förväntades i juliprognosen, vilket sannolikt hänger samman med Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta fokus på detta område, prognosen för varaktighetens utveckling skrivs därför ner för 2015 och 2016. Sammantaget innebär justeringarna en sänkning av prognosen då förändringarna i varaktigheten ger en starkare effekt än höjningen av inflödet. 48

Regelförändringar I budgetpropositionen för 2016 föreslås att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen att tas bort från och med den första februari 2016, vilket medför ökade utgifter. I tabellen ovan redovisas effekten av regeländringen på sjukpenningsanslaget, borttagandet av tidsgränsen påverkar även en rad andra anslagsposter. Den nu beräknade årsvisa utgiftsökningen är sammantaget cirka 100 300 miljoner kronor lägre än vad som bedömdes i Försäkringskassans remissyttrande när förslaget aviserades. Skillnaden beror på att sjukfallens varaktighet har justerats ner i föreliggande prognos. En större andel av sjukfallen förväntas nu att avslutas under det första sjukskrivningsåret. Det är svårt att bedöma hur detta påverkar antalet sjukfall som skulle ha uppnått den bortre tidsgränsen, Försäkringskassan vill därför fortsatt betona att beräkningarna innehåller stor osäkerhet. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0-11 730-22 284-37 032 Anslag 1 292 000 1 519 000 1 654 000³ 1 828 000³ 1 973 000³ 2 097 000³ Tilldelade medel 1 292 000 1 519 000 1 654 000 1 828 000 1 961 270 2 074 716 Prognos 1 135 573 1 326 904 1 633 993 1 839 730 1 983 554 2 111 748 2 209 193 Avvikelse från anslag 156 427 192 096 20 007-11 730-10 554-14 748 Avvikelse från tilldelade medel 156 427 192 096 20 007-11 730-22 284-37 032 Högsta anslagskredit 64 600 71 850 Tillgängliga medel 1 356 600 1 590 850 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 1 327 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 634 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning, där korrelationskoefficienten för helårsutgifterna för de två förmånerna åren 2005 2014 är så hög som 0,87. Rehabiliteringspenningen har dock sedan 2013 visat en klart lägre ökningstakt än sjukpenningen. Diagrammet 49

nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) var lägre under 2014 jämfört med tidigare år. För 2014 var den genomsnittliga andelen 4,5 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,9 procent. En förklaring till den lägre andelen kan vara ett högt nyinflöde av nya sjukfall och således en hög andel korta sjukfall i sjukfallsbeståndet. Rehabiliteringspenning är en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. En annan bidragande orsak kan vara att en större andel av administrationens resurser har använts för att klara av att handlägga det ökade inflödet av nya sjukfall. Detta innebär att mindre resurser kan användas i arbetet med de pågående sjukfallen. Utfallen under slutet av 2014 och våren 2015 visade en ökande trend för andelen rehabiliteringspenning. För juli, augusti och september blev dock andelen återigen låg, vilket är i linje med ett normalt säsongsmönster. Andelen rehabiliteringspenning ligger emellertid fortfarande på en låg nivå. Bedömningen i denna prognos är därför att andelen långsamt kommer att öka under prognosperioden, för att nå 5,5 procent av de utbetalade nettodagarna i genomsnitt år 2020. Rehabiliteringspenning, andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan (MiDAS) 50

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 1 394 314 1 656 930 1 820 947 1 963 944 2 087 430 Överföring till/från andra anslagsposter -66 345-37 194 - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +52 +1 022 +1 982 +2 555 +3 112 Volym- och strukturförändringar -1 117-21 424-22 595-24 254-25 746 Regelförändringar - +34 659 +39 396 +41 309 +46 952 Övrigt - - - - - Ny prognos 1 326 904 1 633 993 1 839 730 1 983 554 2 111 748 Differens i 1000-tal kronor -67 410-22 937 +18 783 +19 610 +24 318 Differens i procent -4,8-1,4 +1,0 +1,0 +1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för 2015-2016. Anledningen är att andelen har minskat mer än förväntat de senaste månaderna. Andelen ligger emellertid alltjämt på en låg nivå och bedömningen i föreliggande prognos är fortfarande att andelen återgår till genomsnittet för perioden 2008 2014 först år 2019. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har från och med 2015 höjt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket höjer prognosen för rehabiliteringspenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juli augusti 2015 med 47 miljoner kronor (13,3 procent). Anledningen till detta var att andelen som får rehabiliteringspenning överskattades. Prognosen har därtill sänkts marginellt för hela prognosperioden, för mer information se sjukpenningsavsnittet. Regelförändringar I budgetpropositionen för 2016 föreslås att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från och med den första februari 2016, vilket medför ökade utgifter. För mer information, se sjukpenningsavsnittet. 51

1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -3 602-3 627-138 -8 830-19 393-29 242-35 522 Anslag 162 602 172 000 171 000³ 179 000³ 186 000³ 196 000³ Tilldelade medel 159 000 168 373 170 862 170 170 166 607 166 758 Prognos 162 627 168 511 179 692 189 563 195 849 202 280 208 828 Avvikelse från anslag -25 3 489-8 692-10 563-9 849-6 280 Avvikelse från tilldelade medel -3 627-138 -8 830-19 393-29 242-35 522 Högsta anslagskredit 8 050 8 600 Tillgängliga medel 167 050 176 973 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 169 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 138 tusen kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 180 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för tid då hen avstår från förvärvsarbete. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan utges som hel, halv eller en fjärdedels ersättning. Analys Inom närståendepenning har det under hösten 2015 skett en del förändringar. Det tidigare kravet på att en arbetslös vårdare ska gå miste om ersättning från a-kassa för att få närståendepenning är borttaget, samt att högsta beloppet för närståendepenning numera begränsas av arbetslöshetstaket. Försäkringskassan har beaktat detta och gjort bedömningen att det inte påverkar prognosen. Utgifterna för närståendepenning blev 8 miljoner kronor högre de första 9 månaderna 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Antalet utbetalda nettodagar blev cirka 6 000 dagar (4,5 procent) fler än 2014. För helåret 2015 beräknas utgifterna ligga strax över 2014 års nivå och nettodagarna förväntas att 52

öka med 2,1 procent. Antalet nettodagar följer en tydligt ökande trend och det prognostiseras fortsätta under prognosperioden, se diagram nedan. Utgifterna beräknas öka med cirka 3 till 5 procent årligen från 2016, vilket beror på ett förväntat ökat inflöde till följd av den ökande befolkningen. Nettodagar per helår, rullande 12-månaderssummeringar Tusental Anm: De höga utfallen under hösten 2014 (september och oktober) beror till stor del på eftersläpningar i handläggningen och är inget som beräknas höja prognosen varaktigt. De månadsvisa utfallen har därefter återgått till mer normala nivåer. Källa: Försäkringskassan 53

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 162 876 170 970 179 694 187 145 197 856 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +5 635 +8 722 +9 869 +8 704 +4 424 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 168 511 179 692 189 563 195 849 202 280 Differens i 1000-tal kronor +5 635 +8 722 +9 869 +8 704 +4 424 Differens i procent +3,5 +5,1 +5,5 +4,7 +2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utvecklingen för perioden juni till september med 2,6 miljoner kronor (5 procent). Prognosen har därför höjts nivåmässigt för innevarande samt efterföljande år. En ny modell som baseras på demografiska komponenter har utvecklasts och appliceras från och med 2018. Den nya modellen har en något lägre ökningstakt än tidigare modell, därav den avtagande volym- och strukturförändringen från 2018. Förändring av prognosmodell Under perioden 2008-2014 bestod cirka 80 procent av de vårdade av individer i åldrarna 60 år eller äldre. I diagrammet nedan syns att utfallet för antalet nettodagar har ett relativt konstant förhållande till denna demografiska population. Den nya modellen baseras på SCB:s befolkningsprognos och innefattar åldersgruppen 60-plus och anses, utifrån tidigare nämnda anledningar, ge en mer träffsäker prognos jämfört med tidigare modell. Som tidigare nämnts används den demografiska modellen för perioden 2018-2020 och modellen för perioden 2015-2017 är därmed oförändrad. 54

Nettodagar per helår och befolkningen per helår i åldersgruppen 60 år eller äldre för perioden 2008-2014 Tusental Källa: Försäkringskassan 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0-1 538-5 534-8 194-11 654-15 590 Anslag 122 000 87 000 92 000³ 98 000³ 100 000³ 101 000³ Tilldelade medel 122 000 87 000 90 462 92 466 91 806 89 346 Prognos 88 676 88 538 95 996 100 660 103 460 104 936 107 035 Avvikelse från anslag 33 324-1 538-3 996-2 660-3 460-3 936 Avvikelse från tilldelade medel 33 324-1 538-5 534-8 194-11 654-15 590 Högsta anslagskredit 6 100 4 350 Tillgängliga medel 128 100 91 350 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 89 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 55

Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 96 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 6 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 1 januari 2012 infördes en ny förmån benämnd boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Från och med 2013 kan boendetillägg även lämnas till försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Boendetillägg kan lämnas om den försäkrade får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan lämnas med högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift (även sambos räknas som gifta i detta sammanhang) försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Under 2014 betalades sammanlagt 89 miljoner kronor ut i boendetillägg till 2 756 personer. Utgifterna minskade under 2014 jämfört med 2013 då gruppen som har haft tidsbegränsad sjukersättning kontinuerligt har minskat. För 2015 beräknas utgifterna att vara i nivå med 2014, därefter beräknas utgifterna årligen att öka till följd av ett växande bestånd och ökande medelersättning. Förslaget om borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som framförs i budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) innebär att det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion avskaffas. Boendetillägg kan idag lämnas till den som deltar i programmet och det är osäkert i hur stor utsträckning utgifterna för boendetillägg påverkas när programmet avskaffas. Försäkringskassan gör bedömningen att det endast kommer ge en marginell påverkan då de försäkrade i stället kommer få boendetillägg tillsammans med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. 56

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 86 625 92 452 98 306 100 277 101 208 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +1 913 +3 544 +2 354 +3 183 +3 728 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 88 538 95 996 100 660 103 460 104 936 Differens i 1000-tal kronor +1 913 +3 544 +2 354 +3 183 +3 728 Differens i procent +2,2 +3,8 +2,4 +3,2 +3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade det sammanlagda utfallet för jun sep 2015 med 1 miljon kronor (3,5 procent). Underskattningen beror sannolikt på att beståndet samt medelersättningen underskattades något. Resten av prognosperioden har därför justerats med hänsyn till detta och har skrivits upp med omkring 3 procent per år. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 83 000 106 500 0³ 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 83 000 106 500 0 0 0 0 Prognos 59 676 91 000 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 23 324 15 500 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 23 324 15 500 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 4 250 3 325 Tillgängliga medel 87 250 109 825 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. 57

Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 91 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsposten försvinner från och med 2016 enligt förslaget i budgetpropositionen och medlen förs över till 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader som blir ett eget anslag. Bakgrundsfakta Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivare att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. I budgetpropositionen för år 2015 föreslår regeringen att det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts av en ny ersättning för höga sjuklönekostnader. Förslaget innebär att en arbetsgivare kommer att få kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de små företagen med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Förslaget innebär också att administrationen av ersättningen blir automatiserad. Försäkringskassan får enligt förslaget uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader, som arbetsgivare enligt lag ska ange i arbetsgivardeklarationen från Skatteverket och beräknar ersättningen. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2015. En mer detaljerad redovisning av förmånen ges i budgetpropositionen för 2015. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att anslagsposten från och med 2016 lyfts ut från anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och blir ett eget anslag: 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader. Analys Prognosen från juli för 2015 bedöms vara för hög och bedömningen baserad på det som utbetalas hittills i år är att prognosen ska sänkas med 10 miljoner kronor. En orsak till att prognosen varit för hög är att förskottsutbetalningarna hittills i år är mycket lägre än väntat. 58

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 101 000 361 000 361 000 361 000 361 000 Överföring till/från andra anslagsposter - -360 000-360 000-360 000-360 000 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 000 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - -1 000-1 000-1 000-1 000 Ny prognos 91 000 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor -10 000-361 000-361 000-361 000-361 000 Differens i procent -9,9-100,0-100,0-100,0-100,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter För åren 2016-2019 överförs 360 miljoner till det nya anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader i och med förslaget i budgetpropositionen för 2016 att anslagsposten ska lyftas ut från och med 2016 och bli ett eget anslag. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2015 som gavs i juli bedöms vara för hög och sänks därför med 10 miljoner. Övrigt För åren 2016-2019 justeras prognosen ned med 1 miljon kronor då den beräkning som anges i budgetpropositionen för 2016 används som prognos för åren 2016-2019. 59

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-4 022-10 525-18 737-26 949 Anslag 81 000 53 000 51 000³ 51 000³ 51 000³ 52 000³ Tilldelade medel 81 000 53 000 51 000 46 978 40 475 33 263 Prognos 50 868 51 427 55 022 57 503 59 212 60 212 60 891 Avvikelse från anslag 30 132 1 573-4 022-6 503-8 212-8 212 Avvikelse från tilldelade medel 30 132 1 573-4 022-10 525-18 737-26 949 Högsta anslagskredit 4 050 2 650 Tillgängliga medel 85 050 55 650 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 51 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 1 januari 2012 infördes sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Försäkrade som har haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som, på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Från och med 2013 omfattas även försäkrade vars aktivitetsersättning upphör för att han eller hon fyller 30 år. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan uppgå till högst 160 kronor per dag vid hel förmån och kan lämnas för 7 dagar per vecka. Analys Under 2014 betalades sammanlagt 51 miljoner kronor ut i sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall till 1 377 personer. Från och med 2013 kan sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall även beviljas försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Utgifterna 60

minskade under 2014 delvis på grund av att de första som beviljades sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall uppnådde tidsgränsen över hur länge de kan uppbära ersättning. Utgifterna förväntas att öka under prognosperioden främst till följd av ett större bestånd. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 49 279 50 778 51 099 51 403 51 701 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 148 +3 087 +3 346 +3 943 +4 176 Regelförändringar - +1 157 +3 058 +3 866 +4 335 Övrigt - - - - - Ny prognos 51 427 55 022 57 503 59 212 60 212 Differens i 1000-tal kronor +2 148 +4 244 +6 404 +7 809 +8 511 Differens i procent +4,4 +8,4 +12,5 +15,2 +16,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade det sammanlagda utfallet för jun sep 2015 med knappt 1,5 miljoner kronor (9 procent). Underskattningen beror sannolikt på att beståndet underskattades något. Resten av prognosperioden har därför justerats med hänsyn till detta och har skrivits upp med 4,4 procent för innevarande år till 8 procent år 2019. Regelförändringar Förslaget om borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som framförs i budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) medför att beståndet förväntas att öka med i snitt 4,5 procent årligen från och med februari 2016. Detta får till följd att prognosen skrivs upp med drygt 2 procent år 2016 till 8,3 procent år 2019. 61

1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0-900 0 0 0 0 Anslag 168 000 163 200 175 000³ 181 000³ 187 000³ 193 000³ Tilldelade medel 168 000 163 200 174 100 181 000 187 000 193 000 Prognos 160 634 164 100 170 100 176 100 182 100 188 100 194 100 Avvikelse från anslag 7 366-900 4 900 4 900 4 900 4 900 Avvikelse från tilldelade medel 7 366-900 4 000 4 900 4 900 4 900 Högsta anslagskredit 8 400 8 160 Tillgängliga medel 176 400 171 360 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 164 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 170 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetstekniska hjälpmedel 18 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. 18 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 62

Analys RAPPORT Försäkringskassan utgår i prognosen ifrån att kostnaderna för FMU förblir låga under prognosperioden i enlighet med förbrukningen 2014. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden 2015-2019 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för arbetshjälpmedel ökar något till följd av den generella prisökningen och en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel, se tabell nedan. Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 164 miljoner kronor 2015 till 194 miljoner kronor 2020. Fördelning av utgifter 2015-2019. Tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 FMU 100 100 100 100 100 100 Arbetshjälpmedel 59 000 62 000 65 000 68 000 71 000 74 000 Övrigt (inklusive resor) 105 000 108 000 111 000 114 000 117 000 120 000 Totalt 164 100 170 100 176 100 182 100 188 100 194 100 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -5 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 164 100 170 100 176 100 182 100 188 100 Differens i 1000-tal kronor -5 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Differens i procent -3,0-2,9-2,8-2,7-2,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 63

Volym- och strukturförändringar Prognosen för posten Övrigt bedöms vara lite för hög för 2015 beroende på att det som utbetalats för posten hittills under årets första nio månader är något lägre jämfört med samma period förra året. Därför sänks prognosen för posten Övrigt med 5 miljoner för 2015. Även för åren 2016-2019 görs bedömningen att sänka med 5 miljoner per år. 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 50 827 531 50 676 976 50 436 173 50 308 271 50 337 688 51 294 525 52 226 344 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 39 432 255 38 681 467 37 913 499 37 763 425 38 233 509 39 182 491 40 115 735 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning 6 678 661 7 082 885 7 385 555 7 257 390 6 733 942 6 714 420 6 670 794 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 688 594 4 884 477 5 108 838 5 258 638 5 340 773 5 367 391 5 408 752 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 28 021 28 147 28 281 28 818 29 464 30 223 31 063 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 64

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -1 211 879-96 018-475 740-454 044-469 449-598 938-849 409 Anslag 40 548 116 38 301 745 37 935 195³ 37 748 020³ 38 104 020³ 38 932 020³ Tilldelade medel 39 336 237 38 205 727 37 459 455 37 293 976 37 634 571 38 333 082 Prognos 39 432 255 38 681 467 37 913 499 37 763 425 38 233 509 39 182 491 40 115 735 Avvikelse från anslag 1 115 861-379 722 21 696-15 405-129 489-250 471 Avvikelse från tilldelade medel -96 018-475 740-454 044-469 449-598 938-849 409 Högsta anslagskredit 1 911 778 1 911 862 Tillgängliga medel 41 248 015 40 117 589 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 38 681 miljoner kronor, vilket är 380 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 476 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 37 913 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 454 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Aktivitets- och sjukersättning Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19-29 år. De som kan vara berättigade till ersättning är personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett års tid. Aktivitetsersättning kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30-64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av garantiersättning och inkomstrelaterad ersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Den inkomstrelaterade ersättningen är sedan den 1 oktober 2015 höjd från 64 till 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. 65

Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska fram till 2017 för att sedan öka mellan 2017 och 2020. Ökningen av utgifterna förklaras framförallt av att prisbasbeloppet och beståndet för aktivitetsersättning ökar. De närmaste åren förväntas beståndet för aktivitets- och sjukersättning att fortsätta minska, från 354 000 i december 2014 till 341 000 i december 2016. Minskningen beräknas därefter att avta och i slutet av 2020 antas beståndet vara 331 000. Det är personer med sjukersättning som står för minskningen, från knappt 320 000 i december 2014 till cirka 280 000 i december 2020, se diagram nedan. Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. Beståndet för sjukersättning består dels av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. Prognosen bygger på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. 66

Sjukersättning Bestånd, tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättningsnivån till 64,7 procent. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. I Prop. 2015/16:1 föreslås den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen att tas bort från och med den 1 februari 2016. Detta antas innebära en sänkande effekt på inflödet till sjukersättning, då många som i dag uppnår maxtiden i sjukpenning övergår till sjukersättning i samband med detta. Nybeviljandet beräknas därför ske i en långsammare takt när tidsgränsen tas bort då behovet av en tryggad försörjning inte är lika akut. Förslaget beaktas i föreliggande prognos och förväntas att innebära ett lägre bestånd med sjukersättning 2016-2020 än om tidsgränsen hade varit kvar. Försäkringskassan vill dock betona att osäkerheten kring effekterna av borttagandet är mycket stor. Antalet personer med aktivitetsersättning beräknas att öka under prognosperioden, från 34 500 i december 2014 till cirka 40 000 i december 2016. I slutet av 2020 prognostiseras antalet vara omkring 51 000, se diagram nedan. Inflödet till både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga förväntas att fortsätta öka. Ökningstakten för det totala inflödet till aktivitetsersättning har varit avtagande det senaste året och förväntas att fortsätta så fram till 2017, för att åter öka svagt under resten av prognosperioden. Av de personer som nybeviljats aktivitetsersättning med nedsatt arbetsförmåga har andelen med psykiatriska diagnoser ökat något under de senaste åren. Det är främst huvuddiagnoserna genomgripande 67

utvecklingsstörningar (t ex autism) och hyperaktivitetsstörningar (t ex ADHD) som har ökat i antal. Aktivitetsersättning Bestånd, tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning förväntas att vara konstant över prognosperioden. Höjningen av ersättningsnivån från 64 till 64,7 procent bedöms endast ha en marginell effekt på medelersättningen, eftersom andelen med inkomstrelaterad ersättning är förhållandevis låg. Känslighetsanalys I föreliggande prognos beräknas antal nybeviljanden av sjukersättning uppgå till drygt 12 000 i år och upp till omkring 16 000 på längre sikt. 19 I regeringens åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro 20 specificerades ett riktmärke om att genomsnittligt antal nybeviljade sjukersättningar inte bör överstiga cirka 18 000 per år under perioden 2016 2020. Alternativscenariot i tabellen nedan anger hur stora utgifterna skulle bli ifall nybeviljandet uppgår till 19 Med nybeviljande åsyftas här samtliga nybeviljanden exklusive personer som går direkt från aktivitetsersättning till sjukersättning. 20 Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro: http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogramfor-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf 68

18 000 individer per år 2016-2020, allt annat lika. Utgifterna skulle vid ett sådant nybeviljande bli 200 miljoner kronor högre än huvudscenariot år 2016 och upp till 1 200 miljoner kronor högre år 2020. Alternativscenario. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Huvudscenario (=Prognos) 38 681 467 37 913 499 37 763 425 38 233 509 39 182 491 40 115 735 Scenario inflöde 18 000/år 38 681 467 38 119 791 38 282 974 38 969 472 40 147 242 41 306 298 Differens i 1000-tal kronor 0 206 292 519 549 735 963 964 751 1 190 563 Differens i procent 0 0,5 1,4 1,9 2,5 3,0 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 38 727 612 37 981 577 38 011 756 38 534 062 39 611 458 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -167 234-165 180-164 972 Volym- och strukturförändringar -46 145-39 902-32 170-36 215-18 521 Regelförändringar - -28 176-48 927-99 158-245 474 Övrigt - - - - - Ny prognos 38 681 467 37 913 499 37 763 425 38 233 509 39 182 491 Differens i 1000-tal kronor -46 145-68 078-248 331-300 553-428 967 Differens i procent -0,1-0,2-0,7-0,8-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2017-2019, vilket innebär en sänkning av prognosen dessa år. Volym- och strukturförändringar Beståndet för aktivitetsersättning har justerats ned. Justeringen beror på att inflödet till förlängd skolgång har varit lägre och att utflödet från aktivitetsersättningen har varit högre än förväntat. Även beståndet med sjukersättning har justerats ned. Detta har gjorts främst med anledning av att inflödet har varit lägre än förväntat. Medelersättningen har höjts för både aktivitets- och sjukersättning till följd av ett högre utfall än beräknat i föregående prognos och en ny bedömning om att medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp antas vara konstant över prognosperioden. Sammantaget innebär dessa förändringar en sänkning av utgifterna för hela perioden. 69

Regelförändringar Borttagandet av tidsgränsen inom sjukpenningen beräknas leda till ett något mindre bestånd med sjukersättning och därmed en sänkning av prognosen 2016-2019. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -166 498-82 662-293 049-416 887-545 525-606 298-539 689 Anslag 4 772 430 4 674 090 4 985 000³ 5 130 000³ 5 280 000³ 5 434 000³ Tilldelade medel 4 605 932 4 591 428 4 691 951 4 713 113 4 734 475 4 827 702 Prognos 4 688 594 4 884 477 5 108 838 5 258 638 5 340 773 5 367 391 5 408 752 Avvikelse från anslag 83 836-210 387-123 838-128 638-60 773 66 609 Avvikelse från tilldelade medel -82 662-293 049-416 887-545 525-606 298-539 689 Högsta anslagskredit 230 525 233 021 Tillgängliga medel 4 836 457 4 824 449 Överskridande av anslagskredit 0-60 028 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 4 884 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 293 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 60 miljoner kronor. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 60 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om ytterligare anslagskredit på 60 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 109 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 417 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar har sjukersättning. Gruppen med bostadstillägg och sjukersättning ökar svagt, medan gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning ökar kraftigare. Sammantaget ökar hela beståndet med bostadstillägg. Antalet personer med bostadstillägg beräknas att öka från cirka 126 000 personer i december 2014 till cirka 131 000 i 70

slutet av 2016. Ökningen förväntas sedan att fortsätta under prognosperioden. Medelersättningen för bostadstillägg ökar svagt och förväntas att fortsätta göra det under prognosperioden. Ökningen kan bland annat förklaras av att boendekostnaderna ökar. Sammantaget innebär detta att anslagsbelastningen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning förväntas öka under hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 4 821 294 4 974 246 5 110 086 5 239 223 5 358 389 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +669 +2 822 +26 138 +26 035 +25 431 Volym- och strukturförändringar +22 514 +91 770 +82 414 +35 515-56 429 Regelförändringar - - - - - Övrigt +40 000 +40 000 +40 000 +40 000 +40 000 Ny prognos 4 884 477 5 108 838 5 258 638 5 340 773 5 367 391 Differens i 1000-tal kronor +63 183 +134 592 +148 552 +101 550 +9 002 Differens i procent +1,3 +2,7 +2,9 +1,9 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos över boendekostnadsindex har höjts för 2015-2016, medan deras prognos över prisbasbeloppet har sänkts för 2017-2019. Detta medför en höjning av utgifterna för bostadstillägg under hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utvecklingen av utgifterna under sommaren något, vilket medför att föreliggande prognos har skrivits upp för hela prognosperioden. Höjningen avtar på längre sikt. Utöver detta har en ny bedömning för medelersättningen gjorts där utvecklingen nu till högre grad följer boendekostnadsindex och prisbasbeloppet. Detta medför att prognosen har höjts marginellt under hela perioden. Även en ny bedömning av beståndet har gjorts, vilket höjer prognosen på kort sikt och sänker den på längre sikt, se avsnittet Förändring av prognosmodell. Regelförändringar Borttagandet av tidsgränsen inom sjukpenningen beräknas leda till ett något mindre bestånd inom sjukersättningen. Försäkringskassans prognosmodell för bostadstillägg beaktar beståndet inom sjukersättningen. Beräkningar utifrån beståndet med respektive utan tidsgränsen inom sjukpenning leder till endast marginella sänkningar av bostadstillägg. Utöver detta finns en stor osäkerhet kring 71

behovet av bostadstillägg hos den grupp som i och med borttagandet av tidsgränsen får en förskjuten övergång till sjukersättning. Sammantaget bedömer Försäkringskassan därför att effekten av borttagandet av tidsgränsen inte leder till signifikanta förändringar av utgifterna för bostadstillägg. Övrigt Försäkringskassan ämnar under oktober 2015 att betala ut 30 miljoner kronor som hittills under året felaktigt har bokförts på anslag 11:1.3 Bostadstillägg till pensionärer. I de fall som en försäkringstagare, som har aktivitets- eller sjukersättning och rätt till bostadstillägg, är sammanboende med en ålderspensionär med rätt till bostadstillägg, har utgifterna felaktigt belastat Pensionsmyndighetens anslag 11:1.3 Bostadstillägg till pensionärer. Totalt beräknas utgifterna för dessa personer till 40 miljoner kronor år 2015. Föregående prognos antas ha underskattats med motsvarande belopp och prognosen höjs därför med 40 miljoner kronor per år. Förändring av prognosmodell Till denna prognosomgång har prognosmodellen avseende bostadstillägg förändrats. I den nya modellen beaktas bestånden inom sjuk- respektive aktivitetsersättning i form av förklarande variabler i tidsseriemodeller som skattar bestånden inom bostadstillägg. Detta medför en bättre koppling mellan utvecklingen inom anslagsposten Aktivitets- och sjukersättning och bostadstillägg. Den nya modellen visar i stort samma utgifter som den gamla modellen, men med något högre utgifter på kort sikt och lägre på längre sikt. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0-238 -19 0 0 0 Anslag 28 625 27 909 28 500³ 29 200³ 30 000³ 31 000³ Tilldelade medel 28 625 27 909 28 262 29 181 30 000 31 000 Prognos 28 021 28 147 28 281 28 818 29 464 30 223 31 063 Avvikelse från anslag 604-238 219 382 536 777 Avvikelse från tilldelade medel 604-238 -19 363 536 777 Högsta anslagskredit 1 431 1 395 Tillgängliga medel 30 056 29 304 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. 72

Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 28 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 28 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 0,02 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys De flesta inom förmånen har tre fjärdedels sjukersättning. Antalet inom denna grupp minskar dock, medan antalet med tre fjärdedels aktivitetsersättning ökar. Sammantaget minskar beståndet med tre fjärdedels omfattning svagt. Anslagsbelastningen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning förväntas att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas att öka. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 28 208 28 492 29 177 30 013 31 036 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +53 +103 +123 +138 +155 Volym- och strukturförändringar -114-314 -482-687 -968 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 28 147 28 281 28 818 29 464 30 223 Differens i 1000-tal kronor -61-211 -359-549 -813 Differens i procent -0,2-0,7-1,2-1,8-2,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket innebär en höjning över hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts något för hela prognosperioden, med anledning av att prognosen för beståndet för aktivitets- och sjukersättning har sänkts. 73

1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -44 080 0-5 000-2 000 0-4 000-17 000 Anslag 1 377 080 1 351 000 1 370 000³ 1 400 000³ 1 439 000³ 1 491 000³ Tilldelade medel 1 333 000 1 351 000 1 365 000 1 398 000 1 439 000 1 487 000 Prognos 1 330 767 1 356 000 1 367 000 1 397 000 1 443 000 1 504 000 1 561 000 Avvikelse från anslag 46 313-5 000 3 000 3 000-4 000-13 000 Avvikelse från tilldelade medel 2 233-5 000-2 000 1 000-4 000-17 000 Högsta anslagskredit 65 700 67 550 Tillgängliga medel 1 398 700 1 418 550 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 1 356 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 367 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 2 miljoner högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas handikappersättning. Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad han eller hon fyller 19. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. 74

Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på högsta nivån, se tabell nedan. 21 Ökningen av den högsta och näst högsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåernas andelar av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2012 och 2014. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå i procent December 2014 December 2020 Förändring i procent 36 39 764 42 289 6,4 53 10 751 11 446 6,5 69 13 111 13 980 6,6 Totalt 63 626 67 715 6,4 Källa: Försäkringskassan Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan 21 Handikappersättning har tre ersättningsnivåer: 36, 53 och 69 procent av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms av omfattningen av hjälpbehovet och/eller av storleken på merkostnaderna som orsakas av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. 75

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 1 359 000 1 370 000 1 406 000 1 452 000 1 513 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -7 000-6 000-7 000 Volym- och strukturförändringar -3 000-3 000-2 000-3 000-2 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 356 000 1 367 000 1 397 000 1 443 000 1 504 000 Differens i 1000-tal kronor -3 000-3 000-9 000-9 000-9 000 Differens i procent -0,2-0,2-0,6-0,6-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2017-2019. Detta föranleder en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2017-2019. Volym- och strukturförändringar Retroaktivitetsfaktorn 22 har sänkts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta föranleder en sänkning av prognosen för åren 2015-2019. 22 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utbetalningar registrerade i Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och skattningar av dessa utbetalningar utförda med data från Försäkringskassans statistikportal. 76

1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 3 609 752 3 393 322 3 144 434 3 014 531 2 903 221 2 820 217 2 721 217 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 3 330 752 3 107 322 2 914 434 2 785 281 2 678 112 2 589 459 2 510 814 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 279 000 286 000 230 000 229 250 225 109 230 758 210 403 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -66 863-26 752-62 074-85 508-110 789-139 901-178 360 Anslag 3 370 863 3 072 000 2 891 000³ 2 760 000³ 2 649 000³ 2 551 000³ Tilldelade medel 3 304 000 3 045 248 2 828 926 2 674 492 2 538 211 2 411 099 Prognos 3 330 752 3 107 322 2 914 434 2 785 281 2 678 112 2 589 459 2 510 814 Avvikelse från anslag 40 111-35 322-23 434-25 281-29 112-38 459 Avvikelse från tilldelade medel -26 752-62 074-85 508-110 789-139 901-178 360 Högsta anslagskredit 160 000 153 600 Tillgängliga medel 3 464 000 3 198 848 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 3 107 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 62 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 77

Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 2 914 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 86 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt indextal. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning bekostas av en egen anslagspost. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 finansieras genom denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningen har minskat över tiden och beräknas fortsätta att minska över prognosperioden. År 2015 beräknas utgifterna minska med 6 procent jämfört med 2014, från 3,3 till 3,1 miljarder kronor. År 2016 beräknas utgifterna till 2,9 miljarder kronor, vilket är 7 procent lägre än 2015. Utgifterna beräknas fortsätta att minska under prognosperioden, men minskningstakten beräknas avta under perioden 2017 2020. Den största utgiftsposten inom anslaget är egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning. Den motsvarar 85 procent av utgifterna. Utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning beräknas minska från 2,8 till 2,6 miljarder kronor (7 procent) mellan 2014 och 2015. År 2016 beräknas utgifterna till 2,5 miljarder kronor, vilket är 6 procent lägre än år 2015. Utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk beräknas fortsätta att minska under prognosperioden, men minskningstakten bedöms avta under perioden 2017 2020. Egenlivränta enligt äldre lagstiftning står för 11 procent av utgifterna från anslaget. Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas minska från 376 miljoner kronor till 343 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning med ungefär 9 procent mellan 2014 och 2015. Mellan 2015 och 2016 beräknas utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning minska med ytterligare 9 procent, till 312 miljoner kronor. Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas sedan fortsätta att minska för resten av prognosperioden, men minskningstakten är avtagande. 78

Utgifterna för övriga ersättningar, som begravningskostnader, efterlevandelivräntor, sjukpenning, sjukvård utomlands och tandvård, beräknas öka från 126 till 131 miljoner kronor mellan 2014 och 2015, vilket motsvarar en ökning med 4 procent. Utgifterna för dessa ersättningar väntas vara nära oförändrade 2016, för att på längre sikt öka. Utgifter för arbetsskadeersättning Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan 79

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 3 107 235 2 896 853 2 770 918 2 676 787 2 592 436 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -5 607-17 556-38 192-49 475 Volym- och strukturförändringar +87 +23 188 +31 919 +39 517 +46 498 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 107 322 2 914 434 2 785 281 2 678 112 2 589 459 Differens i 1000-tal kronor +87 +17 581 +14 363 +1 325-2 977 Differens i procent 0,0 +0,6 +0,5 0,0-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal. Det särskilda indextalet baseras på KPI juni juni, prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för KPI juni juni för 2016-2019. Prognosen för prisbasbeloppet har också sänkts för 2017-2019. Sammantaget leder dessa förändringar till en sänkning för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk. Egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga är indexerade med hjälp av prisbasbeloppet. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet 2017-2019, vilket innebär en sänkt prognos för egenlivräntor enligt äldre regelverk och övriga ersättningarna. Volym- och strukturförändringar De senaste utfallen för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk har varit högre än väntat. Samtidigt har utgifterna för egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga ersättningar såsom begravningskostnader och efterlevandelivräntor varit lägre än väntat. Då egenlivräntor enligt gällande regelverk är den absolut största utgiftsposten inom anslaget leder den sammantagna utvecklingen till en höjd prognos för 2015-2017. För 2018 är den minskande effekten av makro ungefärligen lika stor som den höjande effekten av volymförändringen. Detta leder till att prognosen för 2018 är nära oförändrad jämfört med föregående prognos. För 2019 är den minskande effekten av makroändringar större än den höjande effekten av volymförändringar. Detta leder till en marginel sänkning i utgiften för förmånen jämfört med föregående prognos. 80

1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 39 868 37 482 35 565 33 798 32 006 30 255 28 690 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 38 540 36 538 34 607 32 783 31 052 29 411 27 856 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 1 328 944 958 1 015 954 844 834 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 39 500 37 300 34 700³ 32 900³ 31 200³ 29 500³ Tilldelade medel 39 500 37 300 34 700 32 900 31 200 29 500 Prognos 38 540 36 538 34 607 32 783 31 052 29 411 27 856 Avvikelse från anslag 960 762 93 117 148 89 Avvikelse från tilldelade medel 960 762 93 117 148 89 Högsta anslagskredit 1 975 1 865 Tillgängliga medel 41 475 39 165 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 762 000 kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 81

Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 93 000 kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet regleras i Socialförsäkringsbalken. Före 2011 reglerades ersättningen i Lagen om statligt personskadeskydd (LSP). Ersättning inom det statliga personsskadeskyddet kan lämnas till (i) de som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) de som medverkar i räddningstjänst samt (iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till de som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastar anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för anslaget har minskat över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2014 var ersättningen 39 miljoner kronor. För 2015 prognostiseras ersättningen till 37 miljoner kronor och för 2016 till 35 miljoner kronor, vilket motsvarar en utgiftsminskning om drygt 5 procent årligen. Prognosen för åren 2016 2020 är en framskrivning av prognosen för 2015 och följer utgifternas minskningstakt för de tre senaste åren. Utgifterna inom anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Utgifterna domineras av utgifter för äldre skador, vilka står för cirka två tredjedelar av de totala utgifterna. Utgifterna för äldre skador var 26 miljoner kronor år 2014. De beräknas minska till 24 miljoner kronor år 2015 och 23 miljoner kronor år 2016, vilket motsvarar en minskning med nära 6 procent. Åren 2016 2020 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 6 procent per år. Näst största utgiftsposten är ersättningar enligt nuvarande regelverk. År 2014 var utgifterna för dessa ersättningar 11 miljoner kronor. Egenlivräntorna står för 94 procent av de totala kostnaderna för ersättningar enligt nuvarande regelverk. Övriga utgifter utgörs av sjukvård, tandvård, sjukpenning, efterlevandeskydd och begravningshjälp. De totala utgifterna för ersättningar enligt nuvarande regelverk för 2015 och 2016 beräknas bli 10 respektive 11 miljoner kronor, vilket motsvarar 82

en minskning med nära 4 procent. Åren 2016 2020 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 4 procent per år. Inom anslaget ryms även skadeståndslivräntor. Dessa stod för cirka 4 procent, eller 1,6 miljoner, av utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 2014. Även utgifterna för skadeståndslivräntorna beräknas minska under prognosperioden. För 2015 och 2016 beräknas kostnaderna för dessa uppgå till ungefär 1 miljon kronor. Prognosen för 2016 2020 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 7 procent årligen. Utgifter för ersättning inom det statliga personskadeskyddet Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan 83

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 36 598 34 685 32 872 31 156 29 531 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -60-78 -89-104 -120 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 36 538 34 607 32 783 31 052 29 411 Differens i 1000-tal kronor -60-78 -89-104 -120 Differens i procent -0,2-0,2-0,3-0,3-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Lägre utfall än vad som prognostiserades i juli har lett till en sänkt prognos för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. 84

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 3 054 938 2 831 482 2 935 000 2 898 000 2 898 000 2 898 000 2 898 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 920 984 788 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 278 584 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 29 541 30 000 0 0 0 0 0 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 735 251 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 6 086 34 000 37 000 0 0 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 12 283 40 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 93 869 225 488 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälsooch sjukvården 978 340 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 85

1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 39 000 0-38 000-38 000-38 000-38 000-38 000 Anslag 885 000 750 000 500 000³ 500 000³ 500 000³ 500 000³ Tilldelade medel 924 000 750 000 462 000 462 000 462 000 462 000 Prognos 920 984 788 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Avvikelse från anslag -35 984-38 000 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 3 016-38 000-38 000-38 000-38 000-38 000 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 924 000 750 000 Överskridande av anslagskredit 0-38 000 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 788 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslaget överskrids med 38 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag på 38 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 500 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 38 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta För de 750 miljoner kronor som avsatts för rehabiliteringsgarantin har en ny överenskommelse slutits mellan staten och SKL gällande verksamhetsåret 2015. Målgruppen är fortfarande icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning och utvärdering och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I Budgetpropositionen för 2016 framgår det att regeringen avser ingå en ny överenskommelse med SKL om rehabiliteringsgarantin och att utgifterna för 2016 beräknas till 500 miljoner kronor Analys Under årets första nio månader har det utbetalats drygt 600 miljoner kronor. Det är lägre än det som betalades ut under samma period förra året (ungefär 770 miljoner kronor). Prognosen för de utbetalningar under årets tre sista månader och som avser landstingens behandlingar gör att anslagsposten bedöms 86

överskridas med 38 miljoner kronor. Det gör att prognosen för 2015 höjs med 38 miljoner kronor. Anledningen till överskridandet är att, precis som alla år, utbetalningen för det fjärde kvartalet belastar det kommande året, medan överenskommelsen omfattar innevarande år. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att 250 miljoner kronor förs över från Rehabiliteringsgarantin till anslaget 2:1 Försäkringskassan från och med 2016. Det betyder att prognosen för utgiften för 2016 sänks till 500 miljoner kronor. Vidare antas här att utgiften för åren 2017-2020 bli som för 2016 det vill säga 500 miljoner per år. Skälet till regeringens förslag är att det finns ett stort behov av att stärka handläggningen av sjukförsäkringen på Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 Överföring till/från andra anslagsposter - -250 000-250 000-250 000-250 000 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +38 000 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 788 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Differens i 1000-tal kronor +38 000-250 000-250 000-250 000-250 000 Differens i procent +5,1-33,3-33,3-33,3-33,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter För år 2016 förs medel motsvarande 250 miljoner kronor till anslaget 2:1 Försäkringskassan. Det innebär att prognosen för 2016 sänks med 250 miljoner kronor. Vidare antas att utgifterna resterande år för prognosperioden blir samma som för 2016, vilket innebär också en sänkning med 250 miljoner kronor per år. Volym- och strukturförändringar För år 2015 höjs prognosen med 38 miljoner kronor då den del av rehabiliteringsgarantin som avser landstingens behandlingar bedöms överskridas med 38 miljoner kronor. 87

1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 280 000 280 000 339 000³ 339 000³ 339 000³ 339 000³ Tilldelade medel 280 000 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Prognos 278 584 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 1 416 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 416 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 280 000 280 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att den gör det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Under årets första nio månader har det utbetalats totalt 210 miljoner kronor. Det är ungefär lika mycket som utbetalades under samma period förra året. Bedömningen för 2015 är att prognosen är oförändrad. För år 2016 föreslår regeringen att anslaget höjs till 339 miljoner kronor genom att medel förs från anslagen Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och 88

hälso-och sjukvården. Försäkringskassan föreslog i samband med prognosen för Budgetunderlaget att anslaget skulle höjas till 339 miljoner kronor det vill säga prognosen sattes då till 339 miljoner kronor och även för åren 2016-2019. Det innebär att prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. 1:6.4 Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 30 000 30 000 0³ 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 30 000 30 000 0 0 0 0 Prognos 29 541 30 000 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 459 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 459 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 30 000 30 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 0 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. 89

Bakgrundsfakta Sedan 2008 har Försäkringskassan och landstingen möjlighet att tillsammans i projektform verka för att sjukskrivna individer snabbare ska återfå arbetsförmågan genom medel avsatta för finansiell samverkan (tvåparts Finsam). Syftet är att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, till exempel genom kunskaps- och metodutveckling inom området. Anslagsposten används huvudsakligen till strukturövergripande insatser för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess och till högre krav på medicinska beslutsunderlag till Försäkringskassan. Analys Det har hittills under årets första nio månader utbetalats ungefär 19 miljoner kronor. Det är ungefär lika mycket som förra året för samma period. Prognosen bedöms vara oförändrad för 2015. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att medel överförs till Finansiell samordning genom samordningsförbund. Prognosen för åren 2016-2020 sätts därför till noll. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Överföring till/från andra anslagsposter - -30 000-30 000-30 000-30 000 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 30 000 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor 0-30 000-30 000-30 000-30 000 Differens i procent 0,0-100,0-100,0-100,0-100,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Medel för anslaget förs från och med 2016 över till anslagsposten Finansiell samordning genom samordningsförbund. Därmed sätts prognosen för åren 2016-2019 till noll. 90

1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 738 000 738 000 709 000³ 709 000³ 709 000³ 709 000³ Tilldelade medel 738 000 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Prognos 735 251 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 2 749 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 749 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 738 000 738 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 738 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Under 2015 har det under årets första nio månader utbetalats ungefär 478 miljoner kronor. Det är lägre än det som betalades ut förra året under samma period. En förklaring till att det är lägre är försenade rekvisitioner, men bedömningen är att hela anslaget förbrukas. I Budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att medel på 29 miljoner kronor förs över till anslaget Finansiell samordning genom 91

samordningsförbund för 2016. För åren 2017-2020 antas anslagsbelastningen bli lika stor som för år 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 Överföring till/från andra anslagsposter - -29 000-29 000-29 000-29 000 Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 738 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Differens i 1000-tal kronor 0-29 000-29 000-29 000-29 000 Differens i procent 0,0-3,9-3,9-3,9-3,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Medel förs över till anslagsposten Finansiell samordning genom samordningsförbund år 2016. Prognosen för åren 2017-2019 antas bli samma som för år 2016. Det innebär att prognosen sänks för åren 2016-2019. 92

1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 26 263 0-32 000-32 000-32 000-32 000 Anslag 36 500 40 000 5 000³ 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 36 500 66 263 5 000-32 000-32 000-32 000 Prognos 6 086 34 000 37 000 0 0 0 0 Avvikelse från anslag 30 414 6 000-32 000 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 30 414 32 263-32 000-32 000-32 000-32 000 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 36 500 66 263 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 32 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013-2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av år 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case Management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Insatserna startade upp i november 2014. Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). 93

Analys RAPPORT Socialdepartementet har lämnat besked om att projekttiden kommer att förlängas till sista mars 2017. Överskjutande medel från 2014, om 26 miljoner förflyttades till 2015. Projektet skrev i sin lägesrapport till regeringen 23 juni 2015 en förfrågan om att få överföra samtliga överskjutande medel från 2015 till 2016 för att kunna bedriva projektets tre insatser under hela år 2016. I och med att arbetet börjat komma igång allt mer är bedömningen att större delen av anslagsbeloppet på 40 miljoner går åt 2015, projektet räknar med att förbruka 34 miljoner kronor. För 2016 är bedömningen att anslagsbelastningen blir 37 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 37 000 34 000 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 000 +3 000 - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 34 000 37 000 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor -3 000 +3 000 0 0 0 Differens i procent -8,1 +8,8 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2015 har sänkts något jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2015. Bedömningen är att projektet under 2015 kommer att förbruka 34 miljoner kronor istället för 37 miljoner kronor. För 2016 har prognosen höjts jämfört med föregående prognos, detta beror framförallt på att projektverksamheten har utökats till ytterligare fem kommuner från och med 1 augusti 2015. Bedömningen är nu att projektet kommer att förbruka 37 miljoner kronor istället för 34 miljoner kronor. Detta förutsätter att samtliga överskjutande medel om 32 miljoner för 2015 kan överföras till 2016. 94

1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 30 000 50 000 100 000³ 100 000³ 100 000³ 100 000³ Tilldelade medel 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Prognos 12 283 40 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 17 717 10 000 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 17 717 10 000 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 30 000 50 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 40 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsplatsnära stöd introducerades under 2014. Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Bidraget ska ges för insatser för vilka det tidigare lämnats bidrag för koordinerade insatser. Analys Hittills under årets nio första månader har det utbetalats nästan 23 miljoner kronor. Bedömningen är att endast 40 miljoner kronor av anslaget på 50 miljoner kronor för år 2015 kommer att förbrukas. En förklaring till att hela anslaget inte beräknas att förbrukas är att det inte finns särskilda medel till att informera arbetsgivare om stödet. I budgetpropositionen för 2016 föreslås anslaget bli 100 miljoner kronor för 2016 och prognosen för det året är att anslaget förbrukas i sin helhet. För åren 2017-2020 antas anslagsbelastningen bli som för år 2016 det vill säga 100 miljoner kronor per år. 95

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 000 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 40 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Differens i 1000-tal kronor -10 000 0 0 0 0 Differens i procent -20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för årets nio första månader är lägre än beräknat och prognosen för 2015 bedöms bli 10 miljoner lägre jämfört med den prognos som lämnades i juli. Den sänks från 50 miljoner kronor till 40 miljoner kronor. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 115 000 250 000 250 000³ 250 000³ 250 000³ 250 000³ Tilldelade medel 115 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Prognos 93 869 225 488 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 21 131 24 512 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 21 131 24 512 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 115 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. 96

Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 225 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medel för försäkringsmedicinska utredningar har tidigare avsatts i den så kallade sjukskrivningsmiljarden (dåvarande 1:6.2), men från och med 2014 lyfts de ut till en egen anslagspost. Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014-2015 (200 miljoner årligen) och dels en fortsatt pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014 (50 miljoner kronor). Analys Hittills under årets första nio månader har det utbetalats ungefär 173 miljoner kronor och det blir en ytterligare utbetalning i december. Den beräknas vara ungefär 52 miljoner kronor. Den sista utbetalningen avseende verksamhetsåret 2015 kommer att ske i slutet på januari 2016. I budgetpropositionen föreslår regeringen anslaget för 2016 till 250 miljoner kronor. För åren 2017-2020 antas utgiften bli samma som för 2016, det vill säga 250 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -24 512 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 225 488 250 000 250 000 250 000 250 000 Differens i 1000-tal kronor -24 512 0 0 0 0 Differens i procent -9,8 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Det har under 2015 utbetalas ungefär 173 miljoner kronor och en sista utbetalning i år sker i december. Storleken på den utbetalningen uppskattas till ungefär 97

52 miljoner kr. Prognosen för 2015 sänks därför från 250 miljoner kronor till 225 miljoner kronor. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 000 000 872 000 1 000 000³ 1 000 000³ 1 000 000³ 1 000 000³ Tilldelade medel 1 000 000 872 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Prognos 978 340 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Avvikelse från anslag 21 660 176 006 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 21 660 176 006 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 1 000 000 872 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 696 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 000 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014-2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. I budgetpropositionen för 2016 framgår det att regeringen avser att under hösten 2015 ingå en ny överenskommelse med SKL Analys För verksamhetsåret 2014 med utbetalning 2015 uppfyllde alla landsting villkoren 1-4, det vill säga maximalt belopp har betalats ut gällande de villkoren. När det gäller villkor 5 kan maximalt 50 miljoner betalas ut till landstingen, men flera 98

landsting uppfyller inte villkoret helt eller enbart delvis och därför blev utbetalningen till landstingen lägre, ungefär 33 miljoner kronor. 23 Flera landsting uppfyller inte villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen till landstingen blev totalt ungefär 21 miljoner kronor. Inga antaganden om ej uppfyllda villkor har gjorts för verksamhetsåret 2015. I budgetpropositionen för 2016 finns förslag på 1 000 miljoner för 2016. För åren 2017-2020 antas prognosen vara 1 000 miljoner årligen. Avsatta medel för den rörliga delen samt respektive villkor enligt överenskommelsen 2014-2015 (med utbetalningar 2015 och 2016) Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 Rörlig del 308 000 230 000 Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess 50 000 50 000 Villkor 2: Kompetenssatsning försäkringsmedicin 150 000 150 000 Villkor 3: Tidig samverkan 150 000 175 000 Villkor 4: Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär 100 000 100 000 Villkor 5: Elektroniskt informationsutbyte 153 500 215 000 - varav SKL 70 500 57 000 - varav Försäkringskassan 27 000 52 000 - varav Socialstyrelsen 6 000 6 000 - varav Landstingen 50 000 100 000 Villkor 6: Teknisk plattform för stöd och service 15 000 Villkor 7: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 12 000 20 000 Medicinsk service 55 000 55 000 Utvärdering (efter beslut av regeringen) 6 500 5 000 Totalt 1 000 000 1 000 000 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. 23 För sjukskrivningsmiljarden publiceras månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida. Där finns det en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. 99

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 0 0 360 000³ 360 000³ 360 000³ 360 000³ Tilldelade medel 0 0 360 000 360 000 360 000 360 000 Prognos 0 360 000 360 000 360 000 360 000 360 000 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 360 miljoner kronor, vilket är i överensstämmelse med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Analys Detta är ett nytt anslag enligt förslag i budgetpropositionen för 2016. Medel har tidigare avsatts till anslagsposten Högkostnadsskydd för arbetsgivare (1:1.7), som ingår i anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. men föreslås från och med 2016 lyftas ut till ett eget anslag. 100

2:1 Försäkringskassan Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp -80 801-22 894 42 125 0 0 0 Anslag 7 869 334 8 030 295 8 171 906³ 8 237 068³ 8 378 630³ 8 545 011³ Tilldelade medel 7 788 533 8 007 401 8 214 031 8 237 068 8 378 630 8 545 011 Prognos 7 811 427 7 965 276 8 214 031 8 237 068 8 378 630 8 545 011 Avvikelse från anslag 57 907 65 019-42 125 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel -22 894 42 125 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 236 080 240 909 245 157 247 112 251 359 256 350 Tillgängliga medel 8 024 613 8 248 310 8 459 188 8 484 180 8 629 989 8 801 361 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Av tabellen ovan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren 2015 2019 i tusental kronor. Analys I samband med prognosen i juli 2015 hemställde Försäkringskassan om utökat anslag om 200 miljoner för 2016 och 240 framåt utöver de i februari hemställda medlen på 200 miljoner kronor. Motivet var att myndigheten inte klarar av att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan, som det ökade inflödet av sjukskrivningar och sjukfallens ökade längd medför. Uppdaterade prognoser visar att situationen till viss del har förstärkts, då inflödet fortsätter att öka. I regeringens budgetproposition för 2016 framkommer det bland annat att regeringen delar Försäkringskassan beskrivning av situationen. Regeringen har tilldelat Försäkringskassan ett utökat anslag med 128 miljoner kronor för 2015 och 250 miljoner kronor för 2016 och framåt i utökat anslag för att ge Försäkringskassan förutsättningar att åstadkomma en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Försäkringskassan ska höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden genom att stärka den försäkringsmässiga tillämpningen. Försäkringskassan visar i denna prognos ett lägre utfall för 2015 än vad tidigare prognoser har visat. En förklaring till detta är att personalomsättningen inom myndigheten har ökat från 7,3 procent oktober 2014 till 9,0 procent samma period 2015. I förhållande till hur situationen var för ett år sedan har antalet årsarbetare minskat med cirka 210. I rullande tolvmånaders mätning har antalet årsarbetare 101

minskat med cirka 130. Detta har särskilt påverkat handläggningen inom sjukområdet och kundtjänst. En stor utmaning för resten av 2015 och 2016 är att rekrytera nya medarbetare i den omfattning som krävs för att vi ska kunna möta det ökade inflödet av sjukskrivningar och att kunna utföra vårt uppdrag fullt ut. Andra orsaker till att denna prognos visar ett mer positivt utfall är ökad ekonomisk återhållsamhet i verksamheten, minskade lönekostnader som följd av ökade sjukavdrag, lägre kostnader för nedskrivningar, avskrivningar samt en lägre semesterlöneskuld. I myndighetens budgetunderlag för 2016-2018 beskrivs behovet av en finansiering som är följsam i förhållande till skiftande behov och som medger snabb omställning till nya förutsättningar. Utvecklingen under de senaste åren varit mycket osäker vilket bland annat innebär en på kort sikt osäkerhet kring myndighetens ekonomi. Bedömningen är dock att med förutsättningar som regeringen nu ger i Budgetpropositionen för 2016 att myndigheten för de kommande åren kommer att ha en ekonomi i balans. Osäkert kring utvecklingen av nyanlända En osäkerhetsfaktor för perioden är konsekvenserna av ökningen av nyanlända till Sverige. För närvarande kommer cirka 7 000 flyktingar i veckan till Sverige vilket är en ökning med 4 000 och 5 000 per vecka än tidigare under året. I nuläget är det främst på Migrationsverket som påverkas. Bedömningen är att Försäkringskassan kommer att påverkas av denna ökning först under hösten 2016. Det är främst handläggningen inom etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning som kommer att påverkas men även socialförsäkringen i stort samt besöken på servicekontoren. I dagsläget handläggs etableringsersättning och andra förmåner för nyanlända av ett femtiotal handläggare men prognosen är att det behövs minst 135 handläggare för att klara situationen 2018. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 28 juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 8 007 656 8 345 546 8 385 546 8 385 546 8 385 546 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt -42 380-131 515-148 478-6 916 +159 465 Ny prognos 7 965 276 8 214 031 8 237 068 8 378 630 8 545 011 Differens i 1000-tal kronor -42 380-131 515-148 478-6 916 +159 465 Differens i procent -0,5-1,6-1,8-0,1 +1,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 102

Övrigt Skillnaden för 2015 beror främst på en alltför hög tidigare prognos för avskrivningar, nedskrivningar, förändringar av semesterlöneskulden samt en ökad personalomsättning och högre sjukavdrag, vilket har lett fram till lägre lönekostnader. För de kommande åren justeras prognosen ner till de nivåer som regeringen angivit i budgetpropositionen för 2016. 103

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -9 710-97 866-26 900-26 900-26 900-26 900-26 900 Anslag 25 132 000 25 839 595 26 425 291³ 27 072 389³ 27 635 252³ 28 115 122³ Tilldelade medel 25 122 290 25 741 729 26 398 391 27 045 489 27 608 352 28 088 222 Prognos 25 220 156 25 768 629 26 425 291 27 072 389 27 635 252 28 115 122 28 561 020 Avvikelse från anslag -88 156 70 966 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel -97 866-26 900-26 900-26 900-26 900-26 900 Högsta anslagskredit 1 256 600 1 291 980 Tillgängliga medel 26 378 890 27 033 709 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 25 769 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor högre än tilldelade medel men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 26 425 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och är 27 miljoner högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Utgifterna för anslaget Barnbidrag kan delas in i fyra kategorier: Allmänt barnbidrag Flerbarnstillägg Förlängt barnbidrag Tilläggsbelopp vid EU-förmåner 104

Analys RAPPORT I prognosen antas ökningstakten för utgifterna inom Barnbidrag följa SCB:s befolkningsprognos som publicerades i maj 2015. Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg antas följa befolkningsutvecklingen för barn 0 16 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för 16 20-åringar. Av diagrammet nedan framgår att utgifterna för Barnbidrag har ökat sedan 2010 och förväntas att öka under hela prognosperioden. Ökningen beror framför allt på att antal barn 0 16 år i befolkningen har ökat och förväntas att öka framöver. Utgifterna för delarna inom Barnbidrag Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I föregående prognos för perioden juni till september 2015 underskattades utfallet med 8,6 miljoner kronor (0,1 procent). Prognosen lämnas oförändrad med anledning av den knappa avvikelsen. 105

1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 37 653 832 38 767 576 40 519 069 41 974 604 43 846 073 45 718 692 47 436 586 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 27 353 298 28 129 059 29 342 893 30 847 422 32 171 459 33 533 056 34 680 414 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 737 626 2 788 024 2 965 508 2 956 348 3 112 131 3 284 041 3 440 297 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 018 320 6 324 927 6 485 861 6 774 691 7 066 158 7 381 787 7 705 263 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 636 746 558 068 704 535 674 607 761 706 742 815 781 578 1:2.12 Graviditetspenning 550 418 565 123 596 773 632 338 670 140 710 908 754 216 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 50 716 58 365 63 475 60 455 64 479 66 085 74 818 1:2.1 Jämställdhetsbonus 306 708 344 010 360 024 28 743 0 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Regeländringar Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 (Prop. 2015/16:1) föreslagit en ändring i kapitel 12 i socialförsäkringsbalken. Lagförslaget innebär i korthet att ersättningen för grundnivådagar höjs från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med 1 januari 2016. Lagförslaget har beaktats i prognosen för föräldrapenningen och medför en höjning av de prognostiserade utgifterna. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas anslagsposterna Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Graviditetspenning, Jämställdhetsbonus och Statliga ålderspensionsavgifter för respektive förmån (förutom Jämställdhetsbonus). 106

Föräldrapenning Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Barn födda på våren går fortfarande i femte klass när de fyller 12 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. En förälder kan avstå rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, utom 60 dagar på sjukpenningnivå. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 225 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Vilken förmånsnivå som är aktuell beror på hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. 107

Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 27 847 869 28 957 383 29 813 542³ 31 308 727³ 32 675 256³ 34 044 412³ Tilldelade medel 27 847 869 28 957 383 29 813 542 31 308 727 32 675 256 34 044 412 Prognos 27 353 298 28 129 059 29 342 893 30 847 422 32 171 459 33 533 056 34 680 414 Avvikelse från anslag 494 571 828 324 470 649 461 305 503 797 511 356 Avvikelse från tilldelade medel 494 571 828 324 470 649 461 305 503 797 511 356 Högsta anslagskredit 1 420 893 1 447 869 Tillgängliga medel 29 268 762 30 405 252 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 28 129 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 29 343 miljoner kronor, vilket är 471 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal barn som föds, antal barn mellan 0-8 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Regeländringen som innebär rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år), påverkar utgifterna först 2022. Detta då första barnkullen som omfattas av de nya reglerna (barn födda under 2014) blir äldre än 8 år. Fram till dess drivs utvecklingen av utgifterna av antal barn mellan 0 8 år. Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas fortsätta att öka med sammantaget 11 procent från år 2015 till 2020. Ökningen beror framförallt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste 108

befolkningsprognos bedöms att öka från cirka 118 000 år 2015 till 132 450 år 2020. Under de tre första kvartalen 2015 betalades 21 688 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 603 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut och dels på att medelersättningen per dag under de tre första kvartalen 2015 var högre än motsvarande period år 2014. Nettodagar Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0-8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj 2015 bedöms antalet födda barn att öka med drygt 12,5 procent från 2015 till 2020. Antalet barn i åldrarna 0-8 år bedöms öka 8,1 procent under motsvarande period. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) beräknas att öka från drygt 5,7 miljoner dagar år 2015 till 7,3 miljoner dagar år 2020. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från drygt 30 miljoner dagar år 2015 till 31 miljoner dagar år 2020. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9 miljoner dagar år 2015 till 11 miljoner dagar år 2020. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8,1 miljoner dagar år 2015 till 9,8 miljoner dagar år 2019. Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2015 beräknas bli 53,2 miljoner. De förväntas att öka till 58,9 miljoner dagar år 2020. 109

Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön * Preliminära siffror (för mer information se avsnittet Osäkerhetsanalys). Källa: Försäkringskassan Utgifterna för föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Männens uttag har dock ökat succesivt sedan införandet 1974. Antalet uttagna dagar bland män ökade från 21,5 procent av alla dagar år 2008 till 25,3 procent år 2014. En högre andel av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 25,8 procent år 2015 till 29,2 procent år 2020. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Det är SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Något som också illustreras i diagrammet ovan. Regeringen har i proposition 2014/15:124 En mer jämställd föräldrapenning lämnat ett lagförslag till riksdagen om att reservera ytterligare en månad föräldrapenning för vardera föräldern. Förslaget innebär att det inte kommer vara möjligt för föräldrarna att avstå 180 (90 dagar reserveras per förälder) av de totalt 390 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning på sjukpenningnivå till varandra. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 och gäller för barn födda från och med samma tidpunkt. I propositionen bedöms att effekten av en tredje reserverad månad på utgifterna är svår att uppskatta. Baserat på den beteendeförändring som den första reserverade månaden gav upphov till beräknas utgifterna för föräldrapenningen minska 110

marginellt från omkring 2018. På sikt förväntas männen att öka sitt uttag av föräldrapenning ytterligare. Som en följd av förslaget förväntas att män ökar sitt uttag av föräldrapenning något. Kvinnor förväntas på motsvarande sätt minska sitt uttag. Eftersom bestämmelserna omfattar barn födda från och med 1 januari 2016 förväntas effekterna av förändringen ske cirka ett till två år efter införandet. Detta då männen oftare tar ut föräldrapenning senare i barnets liv. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar bland män medför en ökning av utgifterna, eftersom män i genomsnitt har en högre sjukpenningsgrundande inkomst. En annan följd av förslaget kan verka minskande av utgifterna. Detta eftersom de dagar som tidigare togs ut av kvinnor kan brinna inne dvs. de reserverade dagarna tas inte ut alls. Ökningen/minskningen av utgifterna på grund av regeländringen är mycket osäker. Det är svårt att kvantifiera effekten av regeländringen eftersom det innehåller bedömningar av beteendeförändringar och vårdnadshavarens ekonomiska situation. Det är till exempel svårt att veta vilka grupper som kommer påverkas mest av införandet. Den första reserverade månaden fick de föräldrar som inte tog någon föräldrapenning att börja ta ut. Införandet av den andra reserverade månaden sammanföll med en utökning av antalet dagar men påverkade de som redan tog relativt mycket att ta ut mer. I beräkningen av antalet föräldrapenningdagar har regeländringens eventuella effekt på utgifterna bedömts vara marginell och ryms inom osäkerheten i prognosen. Osäkerhetsanalys Handläggningen av föräldrapenning automatiserades den 1 januari 2014. På grund av automatiseringen har utfall för några variabler som används i prognosen försenats under 2014 och de 3 första kvartalen 2015. 24 Försäkringskassan har tagit fram preliminära siffror fram till och med september 2015. Dessa har använts som underlag till denna prognosomgång. 25 Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden 2008 2020. Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling. Den totala medelersättningen per dag under 2015 beräknas till 528 kronor. Därefter beräknas den att öka succesivt till 589 kronor per dag år 2020. För kvinnor förväntas medelersättningen att öka från 489 kronor år 2015 till 24 Variablerna är utfall av olika dagtyper (antal uttagna dagar fördelat på kön, antal dagar per barn och ålder samt ersättningen per dag). 25 Det preliminära dataunderlaget ökar osäkerheten i prognosen. Beloppssiffrorna kan dock verifieras mot AGRESSO-utfallen, medan antalet ersatta dagar och fördelningen mellan dagar är svårare att verifiera eftersom det saknas uppgifter från andra källor att jämföra med. 111

545 kronor år 2020, medan medelersättningen för män beräknas att öka från 650 kronor till 724 kronor per dag. Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen förklaras delvis av samma inkomstskillnad mellan könen, men också av att kvinnor använder nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 8 gånger fler grundnivådagar än män Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan 112

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 28 249 556 29 242 388 30 700 394 32 085 228 33 453 489 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +20 568 +17 487-16 687 +8 178 Volym- och strukturförändringar -120 497-152 860-110 540-147 998-186 520 Regelförändringar - +232 797 +240 081 +250 916 +257 909 Övrigt - - - - - Ny prognos 28 129 059 29 342 893 30 847 422 32 171 459 33 533 056 Differens i 1000-tal kronor -120 497 +100 505 +147 028 +86 231 +79 567 Differens i procent -0,4 +0,3 +0,5 +0,3 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för åren 2016 2019. Detta medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivå för dessa år har sänkts. Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för åren 2016 2017. Förändringarna är dock marginella. Detta medför att medelersättningen för SGIdagar under högsta nivån har reviderats upp något jämfört med föregående anslagsuppfölning. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i prisbasbeloppet och timlöneökningen blir en höjning av utgiftsprognosen för åren 2016 2017 och 2019 samt en sänkning för år 2018. Volym- och strukturförändringar Det totala antalet föräldrapenningdagar har justerats upp för 2015 2019 och fördelningen mellan olika typer av föräldrapenningdagar har justerats. Med anledning av det preliminära utfallet av föräldrapenningsdagar under 2014 och hittills under 2015 har det genomsnittliga antalet dagar per barn och ålder, samt fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar justerats jämfört med föregående anslagsuppföljning. Dessa justeringar leder till högre utgifter eftersom antalet föräldrapenningdagar höjts. Höjningen av utgifterna dämpas något av att andelen lägstanivådagar höjts. Utfallet av den preliminära medelersättningen under de tre första kvartalen för SGI-dagar (under högsta nivån) uppskattas till 707 kronor för män och 606 kronor för kvinnor, vilket är 5 respektive 10 kronor lägre än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Detta medför en nedskrivning av medelersättningen för SGI- 113

dagar (under högsta nivån) för prognosåren 2015 2019. Revideringarna leder till lägre utgifter eftersom ersättningen för dessa dagar sänkts för hela prognosperioden. Förändringar inom volym- och stukturförändringar 26 2015 2016 2017 2018 2019 Medelantal dagar per barn/ ålder och fördelningen av föräldrapenningsdagar 139 755 113 514 166 586 141 299 114 240 Ny mederersättning för SGI dagar -260 252-266 374-277 125-289 297-300 759 Total -120 497-152 860-110 540-147 998-186 520 Källa: Försäkringskassan De sammanlagda konsekvenserna för utgiftsprognoserna blir, i linje med detta, en sänkning för åren 2015 2019. Regelförändringar Ersättningen för grundnivådagar höjs från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med första januari 2016. Detta föranleder en höjning av utgiftsprognosen under hela prognosperioden. 26 Förändringarna beror på preliminära utfall av olika dagtyper (antal uttagna dagar fördelat på kön, antal dagar per barn och ålder samt ersättningen per dag). Se avsnittet osäkerhetsanalys 114

1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -518 064-30 801-609 146-531 095-460 237-385 278-308 101 Anslag 6 505 583 5 746 582 6 563 912³ 6 845 549³ 7 141 117³ 7 458 964³ Tilldelade medel 5 987 519 5 715 781 5 954 766 6 314 454 6 680 880 7 073 686 Prognos 6 018 320 6 324 927 6 485 861 6 774 691 7 066 158 7 381 787 7 705 263 Avvikelse från anslag 487 263-578 345 78 051 70 858 74 959 77 177 Avvikelse från tilldelade medel -30 801-609 146-531 095-460 237-385 278-308 101 Högsta anslagskredit 548 752 287 329 Tillgängliga medel 6 536 271 6 003 110 Överskridande av anslagskredit 0-321 817 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 6 325 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 609 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 322 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om ytterligare anslagskredit på 322 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 6 486 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 531 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Utgiften för tillfällig föräldrapenning beräknas utifrån antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar för hela förmånen beräknas från antal barn i befolkningen och andel av dessa barn som förmånen används till. Antalet nettodagar beräknas för varje delförmån och summan av dessa ger antalet nettodagar för hela förmånen. De externa antaganden som beaktas i prognosen för tillfällig föräldrapenning är Statistiska centralbyråns prognos för antal födda barn och antal barn i olika ålderskategorier samt Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och prisbasbeloppet. Analys Under perioden januari-september 2015 ersattes 5,1 miljoner nettodagar med 4,6 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande period året innan ökade antalet 115

nettodagar med 3,9 procent och utgiften med cirka 6,5 procent. Ökningen i utgiften beror på fler nettodagar i delförmånen vård av barn särskilt under influensasäsongen i februari och mars samt en högre medelersättning per nettodag under hela perioden. Antalet nettodagar för delförmånen vård av barn beräknas bli 6,1 miljoner 2015. Antalet nettodagar förväntas bli något lägre 2016 och sedan öka gradvis till 6,3 miljoner nettodagar 2020, se diagrammet nedan. 2015 förväntas bli högre än 2016 på grund av att influensan var ovanligt kraftig första kvartalet 2015. 2016-2020 beräknas antal nettodagar följa utvecklingen av antal barn i befolkningen. Antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption minskade med 9 procent under perioden januari-september 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Detta förklaras delvis av att något färre barn har fötts hittills i år jämfört med året innan. Antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption prognostiseras följa utvecklingen av antalet födda barn och därmed öka från 850 000 dagar 2015 till 968 000 dagar 2020, se diagrammet nedan. För delförmånen kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förväntas antalet nettodagar att öka svagt under hela prognostiden och bli cirka 15 000 för 2020, se diagrammet nedan. Uttagna nettodagar för vård av barn, LSS och dagar i samband med barns födelse Tusental Källa: Försäkringskassan 116

Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och öka från 908 kronor per nettodag 2015 till 932 kronor för 2016. År 2020 förväntas medelersättningen vara 1 056 kronor per nettodag. För delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption överskrider medelersättningen inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp för 2017-2019 och under dessa år används inkomsttaket som medelersättning för delförmånen. Ökningen i medelersättning samt i antalet nettodagar bidrar till att utgiften för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden. För 2015 och 2016 prognostiseras utgifterna till 6 325 respektive 6 486 miljoner kronor. Sedan förväntas de fortsätta öka till 7 705 miljoner kronor för 2020, se diagram nedan. Utgifter för delförmånerna vård av barn, LSS och dagar i samband med barns födelse Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Alternativscenario- kraftigare influensa I huvudscenariot antas att influensaepidemin för åren 2016-2019 blir vanlig, det vill säga som den i genomsnitt har varit de senaste 3 åren. Om influensan blir kraftigare än vad som förväntas, blir antalet nettodagar för delförmånen vård av barn högre än vad som antas i denna prognos. I scenariot kraftig influensa i tabellen nedan antas influensan bli ungefär som 2014-2015 varje år. Detta höjer prognosen för antalet nettodagar, ökningen i antalet nettodagar medför högre utgifter för delförmånen vård av barn, vilket i sin tur ökar utgiften för tillfällig föräldrapenning, se tabell nedan. 117

Alternativscenario kraftigare influensa Antalet nettodagar och utgifter för tillfällig föräldrapenning i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2020 Huvudscenario (=prognos) nettodagar 6 960 879 7 059 558 7 142 843 7 222 563 7 299 924 Scenario kraftig influensa nettodagar 7 051 933 7 151 523 7 235 728 7 316 377 7 394 676 Differens i 1000-tal dagar 91 055 91 965 92 885 93 813 94 752 Differens i procent 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Huvudscenario (=prognos) utgifter i 1000-tal kronor 6 485 861 6 774 691 7 066 158 7 381 787 7 705 263 Scenario kraftig influensa utgifter i 1000-tal kronor 6 570 702 6 862 945 7 158 046 7 477 669 7 805 276 Differens i 1000-tal kronor 84 841 88 254 91 888 95 882 100 013 Differens i procent 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 6 312 805 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 485 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +12 122 +23 612 +20 630 +24 724 +28 302 Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 6 324 927 6 485 861 6 774 691 7 066 158 7 381 787 Differens i 1000-tal kronor +12 122 +23 612 +20 630 +24 724 +28 302 Differens i procent +0,2 +0,4 +0,3 +0,4 +0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen har uppdaterats med Konjunkturinstitutets senaste prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet, vilket har höjt prognosen för medelersättning med 2 kronor för 2015, 3 kronor för åren 2016-2018 och 4 kronor för 2019. Prognosen för antal nettodagar är oförändrad jämfört med den som lämnades i juli. 118

1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -18 970 0 0 0 0 0 0 Anslag 583 652 585 714 624 221³ 666 437³ 708 024³ 749 273³ Tilldelade medel 564 682 585 714 624 221 666 437 708 024 749 273 Prognos 550 418 565 123 596 773 632 338 670 140 710 908 754 216 Avvikelse från anslag 33 234 20 591 27 448 34 099 37 884 38 365 Avvikelse från tilldelade medel 14 264 20 591 27 448 34 099 37 884 38 365 Högsta anslagskredit 28 683 29 286 Tillgängliga medel 593 365 615 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 565 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 597 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Utgiftsutvecklingen för anslagsposten graviditetspenning styrs framför allt av antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån en tidsseriemodell på månadsutfall för antalet nettodagar för nettodagar från och med januari 2000. Medelersättningen per nettodag baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Analys Utgiften för graviditetspenning beräknas som antalet nettodagar multiplicerat med medelersättningen per nettodag. Antalet nettodagar beräknas med en tidsseriemodell medan medelersättningen beräknas med hjälp av Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. 119

Antalet nettodagar för graviditetspenning minskade med 0,6 procent under januari-september 2015 jämfört med motsvarande period året innan. Minskningen kan förklaras av att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per kvinna minskade med 1 dag till 38 dagar under januari-september 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Antalet nettodagar för graviditetspenning beräknas till drygt 985 000 dagar för 2015. Detta är en ökning med ungefär 0,5 procent jämfört med året innan. Ökningen kan delvis förklaras av att fler antal kvinnor förväntas använda förmånen i år jämfört med ifjol. År 2016 beräknas antalet nettodagar öka till drygt 1 miljon, det vill säga cirka 3 procent från 2015. Antalet nettodagar beräknas fortsätta öka med ungefär 3 procent årligen under prognosperioden, med. Ökningstakten för 2016-2020 är ett medelvärde på ökningstakten för antalet nettodagar under 2014-2015. Medelersättningen för graviditetspenning förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning under hela prognosperioden. Medelersättningen för 2015 och 2016 prognostiseras till 574 respektive 588 kronor. Sedan förväntas den öka till 669 kronor per dag för 2020. Utgifterna för graviditetspenning har ökat under de senaste åren och beräknas fortsätta att öka över prognosperioden. År 2015 beräknas utgifterna ha ökat med ungefär 3 procent jämfört med 2014, från 550 till 565 miljoner kronor. År 2016 beräknas utgifterna till 597 miljoner kronor, en ytterligare ökning med cirka 6 procent från 2015. Utgifterna beräknas fortsätta öka under prognosperioden, med ungefär 6 procent årligen till 754 miljoner kronor 2020, se diagrammet nedan. Ökningen förklaras av att både antalet nettodagar samt medelersättningen ökar under hela prognosperioden. 120

Antalet nettodagar och utgift för graviditetspenning- Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 575 762 614 559 655 697 695 706 735 299 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +1 105 +2 245 +2 780 +3 262 +3 776 Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt -11 744-20 031-26 139-28 828-28 167 Ny prognos 565 123 596 773 632 338 670 140 710 908 Differens i 1000-tal kronor -10 639-17 786-23 359-25 566-24 391 Differens i procent -1,8-2,9-3,6-3,7-3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för 2015-2019. Detta leder till en höjning i medelersättningen under samma period. 121

Övrigt Antalet nettodagar har beräknats med hjälp av en ny tidsseriemodell i denna prognos. Detta bidrog till en sänkning i antalet nettodagar, vilket i sin tur bidrog till en sänkning i utgifterna för graviditetspenning under hela prognosperioden jämfört med föregående prognos. Mer information om modelländringen kan läsas under rubriken förändring av prognosmodellen. Förändring av prognosmodell I tidigare prognoser beräknades antalet nettodagar från en prognos på antal kvinnor som förväntades använda förmånen samt en prognos på genomsnittligt antal dagar per kvinna under prognosperioden. Prognosen för antal kvinnor baserades på en tidsseriemodell, vilken i sin tur baserades på månadsutfall för antal kvinnor som använt graviditetspenning. För varje månad registrerades alla kvinnor som har använt förmånen under den månaden oavsett om de hade en nybeviljad ersättning eller hade en ersättning som pågick från föregående månad. Till exempel en kvinna som fick graviditetspenning under den sista veckan i augusti och den första veckan i september registrerades två gånger i databasen, en gång i augusti och en gång i september. Detta ledde till en osäkerhet i beräkningen av antalet kvinnor, vilken i sin tur spred sig till prognosen för antalet nettodagar. För att minska osäkerheten i prognosen har prognosmodellen för antalet nettodagar ändrats till att vara en ren tidsseriemodell som endast baseras på utfall för nettodagar från och med januari 2000. 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -28 872-11 535-80 820-109 524-109 524-109 640-109 864 Anslag 324 046 274 725 331 320³ 28 743³ -116³ -224³ Tilldelade medel 295 174 263 190 250 500-80 781-109 640-109 864 Prognos 306 708 344 010 360 024 28 743 0 0 0 Avvikelse från anslag 17 338-69 285-28 704 0-116 -224 Avvikelse från tilldelade medel -11 535-80 820-109 524-109 524-109 640-109 864 Högsta anslagskredit 23 518 15 486 Tillgängliga medel 318 692 278 676 Överskridande av anslagskredit 0-65 334 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. 122

Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 344 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 81 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 65 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om ytterligare anslagskredit på 65 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 360 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 110 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller sammanboende. De 60 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. Då en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till vardera förälder. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalas totalt 13 500 kronor ut. Utgiften för förmånen styrs av hur föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den 1 juli 2008. Effekten på utgiften begränsas kraftigt av det faktum att de flesta dagarna tas ut under barnets två första levnadsår och att män oftast tar ut föräldrapenning under den senare delen av perioden. Analys Utgiften för jämställdhetsbonus antas bli 344 miljoner kronor 2015 för att sedan öka till 360 miljoner 2016, vilket motsvarar en ökning med ca 5 procent. I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen och att den avser att återkomma med ett förlag om avskaffning från och med 2017. I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år 2017. Utgiften för 2017 avser betalningar som gäller för år 2016 och är densamma som är beräknad i propositionen. Hittills (januari - september) har utgiften för jämställdhetsbonus varit 271 miljoner kronor, vilket kan jämföras med utgiften för samma period 2014 som var 227 miljoner kronor. Detta är en ökning av utgiften med 19 procent (44 miljoner). Anledningen att utgiften har varit så mycket högre än föregående år är att ytterligare en barnkull har flödat in i bonussystemet utan att någon barnkull ännu har flödat ut. Nästa år lämnar dock de barn som är födda 2008 bonussystemet och en stabilisering av beståndet är att vänta. Hur föräldrapenningdagarna fördelas mellan föräldrarna har stor betydelse för utgiften. Ju jämnare fördelning, desto högre utgift. I nuläget tar kvinnor ut största delen av föräldrapenning och det har inte skett någon kraftig förändring av 123

fördelningen av föräldrapenningdagar jämfört med fördelningen 2014, som skulle kunna förklara att utgiften har ökat kraftigt under 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 316 583 331 320 346 743 362 884 379 776 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +27 427 +28 704 - - - Regelförändringar - - -318 000-362 884-379 776 Övrigt - - - - - Ny prognos 344 010 360 024 28 743 0 0 Differens i 1000-tal kronor +27 427 +28 704-318 000-362 884-379 776 Differens i procent +8,7 +8,7-91,7-100,0-100,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats upp med 27 miljoner (ca 9 procent) innevarande år till följd av att utgiften för jämställdhetsbonus har varit 20 miljoner högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Även prognosen för 2016 har justerats upp med ca 9 procent till 360 miljoner. Regelförändringar I och med att regeringen avser att avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017 redovisas skillnaden mellan nuvarande prognos (29 miljoner för 2017 och 0 kronor för 2018 och 2019) och föregående prognos under regelförändringar. 124

1:3 Underhållsstöd 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -60 937-64 679-106 889-115 471-125 187-125 221-109 362 Anslag 2 056 000 2 271 000 2 630 000³ 2 638 000³ 2 637 000³ 2 622 000³ Tilldelade medel 1 995 063 2 206 321 2 523 111 2 522 529 2 511 813 2 496 779 Prognos 2 059 742 2 313 210 2 638 582 2 647 716 2 637 034 2 606 141 2 587 562 Avvikelse från anslag -3 742-42 210-8 582-9 716-34 15 859 Avvikelse från tilldelade medel -64 679-106 889-115 471-125 187-125 221-109 362 Högsta anslagskredit 102 800 134 450 Tillgängliga medel 2 097 863 2 340 771 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 2 313 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 107 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 2 639 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 115 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhåll eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller inte. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd till myndiga från och med månaden efter 18-årsdagen till och med juni det år då de fyller 20 år. Dessa barn garanteras ett ekonomiskt bidrag som uppgår till 1 273 kronor per månad. Om barnet har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt det senaste beslutet om slutlig skatt (taxering). Ett grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos denne. 125

Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt det senaste beslutet om slutlig skatt. Betalningsbeloppet per månad och barn kan inte överstiga 1 273 kronor. En höjning av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad kommer att träda i kraft den 1 september 2015. Höjningen kommer tillämpas för underhållsstöd som avser tid efter den 30 september. Analys Från och med juni 2015 har antalet barn med underhållsstöd varit högt och närmat sig 2014 års nivåer. Detta är ovanligt eftersom en tydlig minskning från år till år har varit gällande under flera års tid. En möjlig orsak till ökningen är att migrationen har varit hög under 2014 och 2015. En annan möjlig orsak är att höjningen av underhållsstödet med 300 kronor kan verka som ett incitament för dem som inte sökt tidigare att söka underhållsstöd. Antagandet om en ytterligare ökning av antalet barn med underhållsstöd från och med 2016, som låg till grund för föregående prognos, förväntas fortfarande gälla. I och med höjningen av underhållsstödet med 300 kronor kommer underhållsstödet att bli högre än efterlevandestödet 27. Detta medför att en del barn som immigrerar till Sverige, och som kanske har rätt till efterlevandestöd men där bevisläget är svårt, istället väljer att ansöka om underhållsstöd. Efterlevandestödet följer dock prisbasbeloppet. Under förutsättning att ingen ytterligare höjning av underhållsstödet sker, kommer underhållsstödet och efterlevandestödet att vara lika 2019. Effekten av att vissa barn väljer underhållsstöd istället för efterlevandestöd förväntas därmed endast gälla perioden 2016-2018. Prognosen drivs av antalet barn med underhållsstöd, utbetalt belopp, debiterat belopp samt inbetalt belopp. Det debiterade beloppet kommer höjas i och med att underhållsstödet höjs med 300 kronor. I prognosen görs antagandet att det debiterade beloppet är cirka 40 procent av det utbetalda beloppet, vilket är ett medelvärde för de senaste tre åren. Utgiften för underhållsstöd minskas när Försäkringskassan får in betalningar från bidragsskyldiga. Inbetalningarna kommer dels direkt från den bidragsskyldige och dels från Kronofogdemyndigheten. Under 2015 har inbetalningarna från Kronofogden varit högre än vad som tidigare prognostiserades och därför justeras prognosen upp. För inbetalningar direkt från den bidragsskyldige är antagandet i nuvarande prognos att cirka 69 procent av det debiterade beloppet betalas in. Debiteringen för de barn som förväntas byta från efterlevandestöd till underhållsstöd är exkluderad i nuvarande prognos, då det inte är möjligt för Försäkringskassan att få in betalningar från bidragsskyldiga i detta fall. 27 Efterlevandestöd är en garantiersättning som ett barn kan få då en eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånen administreras av Pensionsmyndigheten. 126

Osäkerhet I och med att underhållsstödet höjs med 300 påverkas det debiterade beloppet och även det belopp som ska betalas tillbaka till staten. Det är ännu mycket osäkert hur det debiterade och det inbetalda beloppet kommer att förändras efter att underhållsstödet höjs. Det finns en risk att vissa bidragsskyldiga föräldrar redan idag betalar in maximalt utefter sina ekonomiska förutsättningar. Om utbetalningarna och debiteringarna ökar samtidigt som det inbetalda beloppet förblir konstant eller lägre får det en höjande effekt på prognosen. Det är osäkert hur mycket relationen mellan efterlevandestöd och underhållsstöd påverkar utgiften. Det är möjligt att effekten blir mindre än vad som antagits i prognosen eller uteblir helt. Om så är fallet blir utgiften något lägre än prognostiserat. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 2 257 533 2 630 108 2 637 515 2 637 114 2 622 347 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -10 323 +8 474 +10 201-80 -16 206 Regelförändringar +66 000 - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 313 210 2 638 582 2 647 716 2 637 034 2 606 141 Differens i 1000-tal kronor +55 677 +8 474 +10 201-80 -16 206 Differens i procent +2,5 +0,3 +0,4 0,0-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet barn med underhållsstöd har justerats upp för 2015. Detta medför att antalet barn med underhållsstöd även justeras upp under resten av prognosperioden, vilket höjer prognosen för samtliga år. En ökning av antalet barn genererar en ökning av utbetalt belopp varför även debiterat belopp justeras upp något för 2015. En höjning av det debiterade beloppet har en sänkande effekt på prognosen. Eftersom inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten hittills under 2015 har varit högre än vad som tidigare prognostiserades har även inbetalningarna från Kronofogdenmyndigheten justerats upp för samtliga år. Dock har inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten justerats upp mer för 2015 än resterande prognosperiod, då osäkerheten ökar när tidshorisonten ligger längre fram. Regelförändringar Ökningen av underhållsstöd med 300 kronor, som tillämpas för underhållsstöd som avser tiden efter 1 oktober 2015, har påverkat utbetalningarna för september 127

månad, vilket inte beaktades i föregående prognos. Detta medför att prognosen höjs med 66 miljoner för 2015. 1:4 Adoptionsbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 0 Anslag 35 784 35 284 29 784³ 32 284³ 35 284³ 35 284³ Tilldelade medel 35 784 35 284 29 784 32 284 35 284 35 284 Prognos 13 920 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 Avvikelse från anslag 21 864 21 284 15 784 18 284 21 284 21 284 Avvikelse från tilldelade medel 21 864 21 284 15 784 18 284 21 284 21 284 Högsta anslagskredit 1 074 1 074 Tillgängliga medel 36 858 36 358 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 14 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 14 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med 1 januari 2005 lämnas adoptionsbidrag endast för adoptioner som förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Utgiftsutvecklingen för bidrag till kostnader för internationella adoptioner bestäms främst av följande faktorer: antalet utlandsfödda barn som adopteras genom auktoriserade organisationer och ett engångsbelopp om 40 000 kronor per barn och adoption. 128

Analys RAPPORT Under de första nio månaderna 2015 betalades cirka 11 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det är en nästan oförändrad summa jämförd med motsvarande period 2014. Under 2016-2020 antas utgiften för förmånen stabilisera sig på 14 miljoner kronor per år, vilket motsvarar 350 adoptionsbidrag per år. Brist på information bidrar till osäkerhet i prognosen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen för adoptionsbidrag är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2015. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Hela anslaget 3 294 710 3 543 448 3 713 464 3 915 007 4 183 262 4 482 202 4 800 962 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 023 110 3 237 148 3 381 664 3 574 708 3 816 534 4 100 118 4 382 321 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 271 600 306 300 331 800 340 299 366 728 382 084 418 641 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 129

1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp -18 613-112 724-23 872-48 536-75 244-119 778-192 896 Anslag 2 929 000 3 326 000 3 357 000³ 3 548 000³ 3 772 000³ 4 027 000³ Tilldelade medel 2 910 387 3 213 276 3 333 128 3 499 464 3 696 756 3 907 222 Prognos 3 023 110 3 237 148 3 381 664 3 574 708 3 816 534 4 100 118 4 382 321 Avvikelse från anslag -94 110 88 852-24 664-26 708-44 534-73 118 Avvikelse från tilldelade medel -112 723-23 872-48 536-75 244-119 778-192 896 Högsta anslagskredit 146 450 155 150 Tillgängliga medel 3 056 837 3 368 426 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2020 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats, då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 3 237 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 24 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 3 382 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 49 miljoner högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längts till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån utgör 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidraget som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättning för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. 130

För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidraget kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen framöver att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10-19 år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. 28 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen 10-19 år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn som vårdbidrag avser för ökar under prognosperioden. 28 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 131

Andelen barn som vårdbidrag avser för fördelade på åldersgrupp och kön Procent Källa: Försäkringskassan Ökningen av utgifterna, se diagram nedan, beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler men också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. 132

Utgifter vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 3 213 389 3 356 844 3 564 349 3 805 102 4 087 271 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -15 877-16 580-17 246 Volym- och strukturförändringar +23 759 +24 820 +26 236 +28 012 +30 093 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 237 148 3 381 664 3 574 708 3 816 534 4 100 118 Differens i 1000-tal kronor +23 759 +24 820 +10 359 +11 432 +12 847 Differens i procent +0,7 +0,7 +0,3 +0,3 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2017-2019. Detta föranleder en sänkning av prognosen för dessa år. 133