Kartläggning och analys av behovet av särskilt boende för äldre. Västerås Stad

www.pwc.se Rådgivningsrapport Anders Törnqvist Joanna Hägg Oskar Lannerhjelm Samir Sandberg Tobias Bjöörn Kartläggning och analys av behovet av särskilt boende för äldre Västerås Stad

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1. BAKGRUND... 2 1.2. UPPDRAG... 2 1.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 1.4. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÄLDRENÄMNDEN... 3 1.5. ANSVARSFÖRDELNING FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING... 5 2. NULÄGESBESKRIVNING... 6 2.1. SÄRSKILDA BOENDEN... 6 2.1.1. Boendetyper och antal platser... 6 2.1.2. Ansökningar och beslut...7 2.1.3. Ålder och boendetid... 8 2.1.4. Nöjdheten hos de som bor i särskilt boende... 9 2.2. SAMMANFATTANDE KOMMENTAR TILL NULÄGESBESKRIVNING... 10 3. DET DEMOGRAFISKA PERSPEKTIVET... 11 3.1. UTVECKLING UTIFRÅN FOLKMÄNGD OCH FÖRVÄNTADE BEHOV... 11 3.1.1. Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling... 11 3.1.2. Andel i särskilt boende en jämförelse med andra...13 3.1.3. Ålderstruktur för boende i särskilt boende...13 3.1.4. Åldersstruktur och framtida behov...15 3.1.5. Alternativ behovsutveckling...16 3.2. SAMMANFATTNING: UTVECKLING UTIFRÅN BEFOLKNING OCH KOMMANDE BEHOV...17 4. FAKTORER SOM KAN PÅVERKA FRAMTIDA BEHOV AV BOENDE...19 4.1. EXTERN UTBLICK OCH OMVÄRLDSTRENDER...19 4.1.1. Ökningen av antalet äldre...19 4.1.2. Kvarboende, bostadsanpassning...19 4.1.3. Nya behov, nya målgrupper...20 4.1.4. Teknisk utveckling vårdteknologi...20 4.1.5. Attityder till hur äldre vill leva och bo...21 4.1.6. Anhörigomsorg... 22 4.1.7. Drift och finansiering... 23 4.1.8. Sveriges seniorvänligaste kommun... 23 4.2. LAGSTIFTNING OCH REGELVERK... 23 5. GENOMGÅNG AV DET BEFINTLIGA BESTÅNDET... 25 6. BOSTADSMARKNADEN I VÄSTERÅS... 26 6.1. DEN ORDINARIE BOSTADSMARKNADEN... 27 6.2. ÖVERSIKTSPLAN 2026... 28 6.3. PLANERING AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE... 29 6.4. BOSTADSSTRUKTUR...30 6.5. SÄRSKILT BOENDE, STRUKTUR OCH GEOGRAFI... 33 6.5.1. Särskilda boenden i Västerås... 33 6.5.2. Särskilda boenden i Västerås tätort... 34 7. SAMLAD ANALYS OCH MEDSKICK TILL NÄMNDEN... 35 1 av 36

1. Inledning 1.1. Bakgrund Västerås stad har anlitat för att genomföra tre utredningsuppdrag som handlar om de tre sociala nämndernas framtida behov av särskilda bostäder. Denna rapport behandlar de framtida behoven av särskilt boende för äldre. Mottagare av rapporten är äldrenämnden. Nämnden har identifierat nödvändigheten av att i en samlad boendeplan beskriva behovet av särskilt boende inom äldrenämndens ansvarsområde samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillgodose detta behov. Planen ska dels mer konkret behandla perioden fram till 2020, dels mer förberedande behandla perioden därefter i första hand med sikte på 2030 men även med utblick mot 2040. Boendeplanen ska fånga, belysa och samla olika aspekter som i varierande utsträckning påverkar/kan påverka behovet av särskilt boende för äldre i Västerås. Många av dessa aspekter har belysts och på olika sätt hanterats var för sig, men har hittills inte samlats ihop i ett sammanhang för att belysa det framtida boendebehovet. Västerås stad står i likhet med de flesta av landets kommuner inför att antalet och andelen äldre ökar under de närmaste 10-30 åren. Detta innebär sannolikt att ökade anspråk på vård och omsorg kommer att uppstå. Det är därför nödvändigt att beskriva och analysera behovet av särskilda boenden och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att tillgodose detta behov. har erhållit uppdraget att fånga, belysa och samla de aspekter som påverkar eller kan påverka behovet av bostäder för nämndens målgrupper och redovisa detta samlat som ett underlag för nämndens fortsatta arbete. 1.2. Uppdrag I uppdraget vi erhållit ingår följande: Beskriva situationen från år 2010 fram till idag vad avser antal ansökningar till särskilt boende. Vilken typ av boende har man sökt, de sökandes ålder, antal beviljade respektive avslagna ansökningar, hur länge bor man i de olika boendeformerna. Belysa/beskriva utvecklingen avseende ansökningar från andra kommuner och hur den kan förväntas se ut framöver. Beskriva hur stor andel av olika åldersgrupper som idag bor i särskilt boende (65-79 år, 80-89 år, 90 år och äldre) och beräkna hur behovet framöver kommer att vara utifrån ett demografiskt perspektiv om samma andel av respektive grupper kommer att vara i behov av särskilt boende även framöver. 2 av 36

Belysa ytterligare faktorer som kan påverka det framtida behovet (ökat eller minskat) av särskilt boende såsom förväntad utveckling av människors hälsa, den medicinska utvecklingen, den tekniska utvecklingen främst vårdteknologi, människors attityder till hur man vill bo och överhuvudtaget leva sitt liv. Belysa hur ändrad/ny lagstiftning eller andra förändringar i styrande regelverk från staten påverkar/kan påverka tillgången på eller utformningen av särskilt boende. Göra en genomgång av det befintliga beståndet av särskilt boende för att konstatera vilka boenden som eventuellt behöver avvecklas eller åtgärdas i något avseende. Som en del av denna genomgång ska även standarden på och utformningen av utemiljön vid respektive boende belysas med eventuella förslag till åtgärder. Beskriva den ordinära bostadsmarknaden i Västerås. Hur har den utvecklats och hur ser planeringen för framtiden ut? Belysa vad detta innebär för äldrenämndens målgrupper. Även göra en beskrivning av åldersstrukturen i stadens olika bostadsområden. I uppdraget ingår också att utifrån punkterna ovan föreslå strategier och åtgärder för den framtida bostadsplaneringen. 1.3. Tillvägagångssätt För att genomföra uppdraget har vi till stor del använt oss av tillgängliga uppgifter och statistik från Västerås stad. Det rör sig bland annat om historisk befolkningsstatistik och prognoser om befolkningsutvecklingen. Vi har även använt oss av budgetunderlag, verksamhetsplaner, årsredovisningar, tjänsteskrivelser och olika utredningar för att skapa en helhetsbild av boendesituationen idag och de framtida behoven. Som ett komplement till detta material från Västerås stad har även ett antal intervjuer genomförts med tjänstemän. Dessutom har intervjuer med brukarrepresentanter gjorts. I utredningen har vi även tagit fram statistik och uppgifter från olika offentliga källor och använt oss av olika rapporter och utredningar från bland annat SKL och Socialstyrelsen. Det framgår löpande i texten vilket underlag som har använts. Under arbetets gång har avstämningsmöten hållits med en styrgrupp för projektet. 1.4. Utgångspunkter för äldrenämnden Av äldrenämndens mål och indikatorer för år 2013-2015 framgår att Den enskilde ska ha möjlighet att leva ett meningsfullt, hanterbart, behagligt och aktivt liv i gemenskap med andra samt få stöd för att tillgodose sina behov. Insatserna ska, med ett rehabiliterande förhållningssätt, underlätta möjligheten att bo kvar i ordinärt boende och stärka den enskildes möjlighet till ett självständigt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgär- 3 av 36

der, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet trots stödinsatser i det ordinära boendet kan särskilt boende erbjudas. Äldrenämnden har angett fyra målområden, varav område 4 är Stöd till personer som bor i särskilt boende. 1 För målområdet Stöd till personer som bor i särskilt boende anges följande: Målen är att: I Västerås stad är särskilt boende ett samlingsbegrepp för servicehus, gruppboende och ålderdomshem. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Det särskilda boendets verksamhet ska utformas utifrån den enskildes behov och bidra till en meningsfull tillvaro. Insatser ska ges för att de som behöver det får det stöd de behöver för att komma ut i en trygg och livgivande omgivning, även om man har kroppsliga eller kognitiva funktionsnedsättningar. Personer som bor i ett särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro. Nämnden har angett följande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg: Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar. Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar. Andelen nöjda med boendemiljön ökar. Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar. Insatserna motsvarar den enskildes behov. Nämnden har angett följande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg: Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar. Andelen nöjda med utevistelse ökar. Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar. Andelen som vet att de har en kontaktman ökar. Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar. Hälso- och sjukvårdsinsatser är av god kvalitet. Nämnden har angett följande indikatorer för att mäta att de är på rätt väg: Andelen som erhållit riskbedömning med registrering i Senior alert ska vara minst 100 procent. Alla har erhållit, minst en, läkemedelsgenomgång under året. Täckningsgraden i Palliativa registret ska vara 100 procent. 1 Äldrenämndens mål och indikatorer för år 2013-2015, Västerås Stad 4 av 36

1.5. Ansvarsfördelning för bostadsförsörjning Ansvaret för bostadspolitiken delas mellan stat och kommun. Staten svarar för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna har ansvaret för planering och genomförande. Även om bostadsbyggandet huvudsakligen sker på marknadsmässiga villkor finns det en rad krav och förväntningar på den lokala bostadspolitiken från staten, från marknaden och inte minst från medborgarna. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen innebär enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) att: Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Om det behövs ska kommunen samråda med andra kommuner som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för planeringen. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner. Kommunstyrelsen är ansvarig för den översiktliga planeringen. Äldrenämndens roll i planeringsprocessen är att identifiera nuvarande och framtida behov inom nämndens ansvarsområde och vara en partner för dialog i planeringen. 5 av 36

2. Nulägesbeskrivning 2.1. Särskilda boenden Nedan görs en genomgång av de särskilda boendeformer staden förfogar över i dagsläget. Antal platser per boendetyp, ansökningar och boendetider redovisas. 2.1.1. Boendetyper och antal platser Äldrenämnden förfogar sammanlagt över 1 750 platser fördelade på fyra boendeformer, enligt en sammanställning i årsredovisningen 2012. Antalet platser och deras fördelning under de senaste åren redovisas i tabell 1 nedan. För att få plats i ett särskilt boende fordras normalt ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. 2 I servicehusen finns kompletta lägenheter med kök, matplats, sovrum och vardagsrum för ensamstående eller par. Trygghetslarm finns i alla lägenheter. I servicehusen finns i regel också restaurang och kafé som serverar frukost, lunch och middag. Vid behov kan maten serveras i lägenheten. I servicehusen går det att få hjälp av personal dygnet runt. Servicehusen har oftast en mötesplats, som är till för alla boende i området. Beslutet för att bevilja en plats i ett servicehus ska grundas på en helhetsbedömning där framförallt den enskildes fysiska svaghet, sociala isolering och upplevelse av otrygghet beaktas. Ålderdomshemmen är till för den som har stora omvårdnadsbehov, men som inte i första hand har en demenssjukdom. Ålderdomshemmen består oftast av mindre lägenheter med ett väl tilltaget hygienutrymme och pentry. Trygghetslarm finns i varje lägenhet och personal finns tillgänglig dygnet runt. Måltider serveras i det gemensamma köket/matrummet eller i den egna bostaden. Olika aktiviteter och samvaro äger rum i det gemensamma allrummet. Beslutet att bevilja en plats på ett ålderdomshem ska grundas på en helhetsbedömning där framför allt behovet av omvårdnad är vägledande. Gruppboende är särskilt anpassat för personer med demenssjukdom. Ett gruppboende består av ett antal lägenheter med stort hygienutrymme och pentry. Lägenheterna är samlade runt gemensamma utrymmen för måltider, social samvaro och olika aktiviteter. Personal finns dygnet runt och varje lägenhet har trygghetslarm. Beslut om plats i gruppboende ska grundas på en helhetsbedömning och en av läkare fastställd demensdiagnos. Korttidsplatser för äldre innebär stöd och omvårdnad under en kortare period, tillfälligt eller återkommande. Det kan vara för att den enskilde ska kunna återhämta krafter och träna funktioner som behövs i vardagen för att kunna bo kvar hemma. Det kan också vara en vistelse för akut eller planerad avlösning för närstående som vårdar. Korttidsplatserna omfattas inte av denna utredning. 2 I servicehusen bodde dock i oktober 2012 34 personer utan biståndsbeslut, många av dessa beror på att en make/maka erhållit beslut om bistånd och bor kvar efter det att makan/maken avlidit eller flyttat. 6 av 36

Tabell 1. Antal boende i olika boendeformer 2008 2009 2010 2011 2012 Servicehus/- lägenheter 667 702 702 702 687 Ålderdomshem 468 463 464 468 465 Gruppboenden 450 459 458 458 469 Totalt 1585 1624 1624 1628 1621 Korttidsboende 174 177 138 123 129 Totalt inkl. korttidsboende 1759 1801 1762 1751 1750 Källa: Äldrenämndens verksamhetsberättelse 2012, s. 22 2.1.2. Ansökningar och beslut Antalet ansökningar till särskilt boende har under de senaste åren varit relativt konstant. Omkring 700 ansökningar inkommer varje år, varav ca 60 utgörs av ansökningar från boende i andra kommuner. Baserat på en fortsatt utveckling i linje med årets första åtta månader kommer antalet ansökningar för år 2013 att uppgå till ca 770 st, vilket innebär en viss ökning på helåret. Antalet ansökningar till ålderdomshem har varit relativt konstant under de senaste åren. Ansökningarna till servicehus och gruppboende har varierat i något högre grad, se figur nedan. Figur 1. Antal ansökningar per boendeform 800 Antal ansökningar per boendeform 700 600 500 400 300 200 100 237 239 178 179 286 249 237 195 294 185 127 206 Antal ansökningar ålderdomshem Antal ansökningar gruppboende Antal ansökningar servicehus 0 2010 2011 2012 2013 tert 2 Källa: Sociala nämndernas förvaltning Antalet invånare 65+ har ökat med ca 1 600 personer mellan åren 2010 och 2012. Antalet ansökningar per 1000 personer 65+ har under perioden endast påverkats marginellt. Åren 2010 och 2012 inkom ca 27 ansökningar till särskilt boende per 1000 invånare 65+, år 2011 var motsvarande siffra ca 26 ansökningar per 1000 in- 7 av 36

vånare 65+. Utfallet hittills för år 2013 tyder på ett helårsresultat på ca 28 ansökningar per 1000 invånare 65+. Merparten av ansökningarna bifalls. År 2011 och 2012 bifölls ca 85 procent av ansökningarna, år 2010 ca 91 procent. Till och med andra tertialet 2013 har ca 80 procent av ansökningarna bifallits. Figur 2. Antal bifall och avslag 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal bifall respektive avslag på ansökan om boende 61 108 103 100 Summa avslag 640 564 618 Summa bifall 418 2010 2011 2012 2013 tert 2 Källa: Sociala nämndernas förvaltning Främst är det ansökningar till servicehus som avslås, över 90 procent av avslagen avser servicehus. Enligt bedömning från förvaltningen beror många ansökningar till servicehusboende på att det saknas alternativa boendeformer, exempelvis trygghetsboende och seniorboende. Ökningen av det totala antalet avslag mellan 2011 och 2012 kan förklaras av befolkningsökningen. Den stora ökningen av antal avslag i relation till år 2010 förklaras dock inte av befolkningsökningen. Under de två första tertialen 2013 har 100 ärenden avslagits. Om denna utveckling fortsätter under resterande del av året innebär det att ca 150 ärenden kommer att avslås. En sådan ökning förklaras endast marginellt av befolkningsökningen. 2.1.3. Ålder och boendetid Medelåldern för en invånare som ansöker om särskilt boende uppgår till 84 år. Sammanlagt har drygt 2 500 personer ansökt om särskilt boende under perioden från år 2010 till april 2013. Åldersfördelningen på de sökande illustreras i figuren nedan. 8 av 36

Figur 3. Ålder på sökande till särskilt boende 800 600 Ålder på sökande till särskilt boende. 2010 - april 2013 563 753 579 Antal 400 200 300 322 0 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år Källa: Sociala nämndernas förvaltning I genomsnitt bor den enskilde drygt två och ett halvt år i ett särskilt boende, vilket innebär att efter två och ett halvt år har samtliga platser i genomsnitt omsatts. Den genomsnittliga boendetiden är längst på servicehus och kortast på ålderdomshem. Den genomsnittliga boendetiden i ålderdomshem är 2,1 år vilket innebär att nästan hälften (48 procent) av platserna omsätts varje år. Genomsnittliga boendetider och andelen platser som omsätts varje år för respektive boendetyp framgår av tabellen nedan. Tabell 2. Boendetid i olika boendeformer, årlig omsättning i procent inom parentes Gruppboende Servicehus Ålderdomshem Totalt Medelvärde 2,7 år (37 %) 3 år (33 %) 2,1 år (48 %) 2,6 år (38 %) Median 2,3 år (43 %) 2,5 år (40 %) 1,6 år (62 %) 2,1 år (48 %) Max 10,7 år 13,7 år 10,7 år Min 0,01 år 0,01 år 0,01 år Källa: Sociala nämndernas förvaltning Uppgifterna i tabellen är framräknade genom att på individnivå jämföra datum avseende påbörjan av verkställighet av beslut med avslut av verkställigheten. Underlaget omfattar mer än 4 500 personer. 2.1.4. Nöjdheten hos de som bor i särskilt boende Enligt SKL:s Öppna jämförelser uppger 78 procent av de som bor i ett särskilt boende i Västerås stad att de är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Detta placerar Västerås stad på plats 171 av Sveriges 290 kommuner, beträffande bedömningen av omsorgen i sin helhet. Enligt samma undersökning svarar 41 procent att det känns mycket tryggt att bo på särskilt boende, vilket placerar Västerås stad på plats 222 av landets kommuner. Enligt Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen svarar 83,5 procent av de tillfrågade att det känns mycket eller ganska tryggt att bo på 9 av 36

äldreboendet. Motsvarande för hela riket är 87,4 procent. Enligt samma undersökning uppger 86,0 procent att de fick plats på det boende de ville bo på. Motsvarande siffra för riket är 88,5 procent. 2.2. Sammanfattande kommentar till nulägesbeskrivning Det kan konstateras att antalet sökande till särskilda boenden har varit relativt konstant under de senaste åren och att merparten av ansökningarna bifalls. Antalet avslag har ökat något vilket delvis kan förklaras av befolkningsökningen. För innevarande år kan dock en betydande ökning av avslagen skönjas, vilket bara marginellt kan förklaras av ett ökande antal 65-åringar och äldre. Det bör utredas huruvida de ökade avslagen beror på en ökad ansökningsbenägenhet (som ej motsvaras av ökade behov) eller om behovsutvecklingen överstiger befolkningsutvecklingen. Ansökningarna från andra kommuner är förhållandevis få. De avslag som görs avser främst ansökningar om servicehus. Ansökningarna till servicehus kan till viss del vara ett resultat av bristande alternativa boendelösningar för äldre, vilket förklarar att de sökande inte beviljas efterfrågad boendeform. Detta kan tyda på att förhållandet mellan de boendetyper nämnden förfogar över inte helt stämmer överens med preferenserna hos målgruppen. Servicehus utgör boendeformer med mindre stöd än ålderdomshem eller gruppboenden, vilket innebär att kostnader förknippade med servicelägenheter bör vara lägre än för de övriga två boendeformerna. En god tillgång till boendeformer med lägre stödnivå - och lägre kostnadsnivåer - kan även vara ett effektivt sätt att skjuta upp flytten till dyrare boendeformer. Medelåldern vid ansökan om ett särskilt boende är 84 år. Den genomsnittliga boendetiden i ett särskilt boende är ca två och ett halvt år. Kortast tid bor man i genomsnitt på ett ålderdomshem och längst på ett servicehus. Överlag är de som bor på särskilt boende i Västerås stad mindre nöjda än genomsnittet i riket. Enligt SKL:s och Socialstyrelsens undersökningar uppger knappt åtta av tio av de som bor i ett särskilt boende att de är nöjda med sitt särskilda boende. Även andelen som uppger att det är tryggt bo i det särskilda boendet är lägre i Västerås än genomsnittet i riket. Andelen som uppger att de fick plats på det boende som önskats är också något lägre än genomsnittet i riket. 10 av 36

3. Det demografiska perspektivet 3.1. Utveckling utifrån folkmängd och förväntade behov 3.1.1. Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling Västerås befolkning har ökat med i snitt 1 100 personer per år under 2000-talet. Befolkningsökningen är främst hänförlig till positiv nettoinflyttning, men även födelsenettot är positivt. En fortsatt befolkningsökning prognostiseras för de kommande åren, vilket åskådliggörs i figuren nedan. Antal invånare beräknas öka från ca 140 000 år 2012 till ca 160 000 år 2030. Figur 4. Befolkningsutveckling 2011-2030. Västerås totalt 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 Antal invånare 2011-2030 159 516 Källa: Konsult och service, Utredning och statistik Befolkningsutvecklingen för nämndens målgrupp illustreras i figuren nedan. Figur 5. Befolkningsutveckling 2011-2030. 65 år och äldre 34000 32000 30000 28000 26000 24000 22000 20000 25838 Invånare 65 + 33073 Källa: Konsult och service, Utredning och statistik 11 av 36

Åldergruppen 65+ beräknas öka med i genomsnitt ca 380 personer per år fram till år 2030. År 2030 beräknas ca 33 000 invånare vara 65 år och äldre, vilket är en ökning med ca 7 000 personer jämfört med idag. Den prognostiserade befolkningsutvecklingen uppdelat i olika åldersklasser kan ses i diagrammet nedan. Figur 6. Befolkningsutveckling 2011-2030. Olika åldersklasser 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 65-74 år 75-84 år 85-94 år 95-w år Källa: Konsult och service, Utredning och statistik Antalet invånare 65-74 år förväntas variera under perioden men uppgå till ca 100 individer fler år 2030 jämfört med år 2012. Antalet invånare 75-84 år kommer att öka relativt kraftigt under perioden och uppgå till ca 12 000 personer år 2030, jämfört med nulägets ca 8 000. Antalet invånare 85-94 år beräknas vara relativt konstant fram till omkring år 2020, varefter en ökning sker. Antalet invånare 95+ beräknas öka med ca 100 personer. 12 av 36

3.1.2. Andel i särskilt boende en jämförelse med andra En jämförelse med andra kommuner 3 visar att Västerås har en relativt stor andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende. Detta illustreras i tabellen nedan. 4 Tabell 3. Andel invånare 65+ i särskilt boende och med hemtjänst i ordinärt boende (procent), 2012 Särskilt boende Hemtjänst Västerås stad 5,3 9,4 Liknande kommuner (genomsnitt) 4,6 9,2 Örebro 4,0 8,5 Helsingborg 4,5 10,0 Eskilstuna 4,5 8,4 Borås 4,6 9,4 Växjö 5,1 10,6 Karlstad 4,2 8,4 Halmstad 5,3 9,0 Riket 4,7 8,5 Källa: Kolada.se Västerås har en något större andel personer över 65 år som bor i särskilt boende jämfört med liknande kommuner och i jämförelse med genomsnittet i riket. Andelen med hemtjänst ligger i nivå med liknande kommuner men över genomsnittet för riket. 3.1.3. Ålderstruktur för boende i särskilt boende Andelen av befolkningen i särskilt boende ökar med stigande ålder. I åldergruppen 65-74 år bor endast en person av hundra i särskilt boende, bland de äldsta i staden (90 år och äldre) bor var tredje person i särskilt boende. Denna fördelning överensstämmer med fördelningen i riket i genomsnitt. Andelarna illustreras i figuren nedan. 3 Jämförelsen är gjord med likartade kommuner, som är de sju kommuner som mest liknar Västerås avseende standarkostnad för äldreomsorg, befolkningsstorlek och huvudmannaskap för hemsjukvården. Jämförelsekommunerna genereras automatiskt i Kolada.se. Noteras bör att Örebro och Eskilstuna helt eller delvis har avvecklat servicehusen. 4 De uppgifter som redovisas i Kolada.se är baserade Socialstyrelsens individstatistik, varför uppgifterna kan skilja sig något från stadens egen redovisning. I syfte att göra en jämförelse är Koladas siffror dock mer lämpade. 13 av 36

Figur 7. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012 Andel av befolkningen som bor i särskilt boende. April 2012 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32,7% 16,8% 7,8% 1,0% 3,4% 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år Källa: Socialstyrelsen Delas de boende upp efter kön framkommer att andelen kvinnor är betydligt större i alla åldersklasser, bortsett från i gruppen 65-74 år. Se figur nedan. Figur 8. Andel av befolkningen i särskilt boende, 2012. Män och kvinnor 40% Andel av befolkningen som bor i särskilt boende. April 2012 36,3% 30% 20% 10% 0% Kvinnor 0,9% 1,2% Källa: Socialstyrelsen Män 3,7% 2,9% 9,7% 19,4% Nära 60 procent av dem som bor i särskilt boende är 85 år eller äldre. Endast var tionde är yngre än 75 år. Den åldersmässiga fördelningen illustreras nedan. 5,2% 12,1% 23,6% 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-w år 14 av 36

Figur 9. Andel personer som bor i särskilt boende uppdelat på ålder Andelen personer i olika åldersgrupper som bor i särskilt boende, april 2012 90-w år 30% 65-74 år 11% 75-79 år 11% 80-84 år 20% 85-89 år 28% Källa: Socialstyrelsen 3.1.4. Åldersstruktur och framtida behov Med utgångspunkt från åldersstrukturen år 2012 kan en framskrivning göras av det framtida förväntade behovet av platser i särskilt boende. Framskrivningen utgår från antal platser i särskilda boenden år 2012. Beräkningarna bygger på att samma andel av åldergrupperna 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år, 85-89 år och 90+ som år 2012 bor i särskilt boende kommer att vara i behov av detta även i framtiden. Det framtida platsbehovet illustreras i figuren nedan. Figur 10. Antal platser i särskilt boende 2012-2030 2 500 Antal platser i särskilt boende 2 294 2 000 1 500 1 621 1 806 1 000 500 0 Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bearbetning En rak framskrivning utifrån demografin visar att platsbehovet år 2030 beräknas uppgå till ca 2 300 platser. Detta innebär en ökning med ca 670 platser jämfört med dagsläget. Ökningstakten är relativt konstant fram till ca år 2020, varefter en snabbare ökning kan skönjas. 15 av 36

Behovsutvecklingen framöver kan delas upp i olika ålderkategorier, se figur nedan. Figur 11. Antal personer i särskilt boende per ålderskategori Antal personer i särskilt boende per ålderskategori 800 700 600 500 400 300 200 100 0 90-w år 85-89 år 80-84 år 75-79 år 65-74 år Källa: Konsult och service, Sociala nämndernas förvaltning, Socialstyrelsen. Egen bearbetning Den ökning som kan ses omkring år 2020 beror i allt väsentligt på att invånarna i åldergrupperna över 80 år ökar, när den stora 40-talist generationen åldras. Det innebär att både antalet och andelen personer i särskilt boende som är 80 år och äldre sannolikt kommer att öka. Sex av tio som bor i särskilt boende beräknas vara 85 år och äldre, tre av tio över 90 år. Fördelningen mellan män och kvinnor i särskilt boende bedöms förbli konstant. 3.1.5. Alternativ behovsutveckling Ovan prognostiseras en ökning med ca 670 platser fram till år 2030, baserat på en demografisk framskrivning med bibehållna andelar i behov av särskilt boende. Förändrade antaganden om andelar i särskilt boende kan förändra det faktiska behovet av platser år 2030. Andelen (platser) i äldreboende har successivt minskat under de senaste fem åren, enligt tabellen nedan. Orsaken till detta står främst att finna i att antalet platser inte förändrats och att antalet äldre ökat. Det får till följd att andelen av befolkningen i särskilt boende minskar. Sedan år 2008 har andelen av befolkningen 65+ i särskilt boende minskat från 6,7 procent till 6,1 procent. Tabell 4. Andel av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende 2008 2009 2010 2011 2012 Andel 6,7 % 6,7 % 6,5 % 6,3 % 6,1 % Källa: Västerås stad Under antagande om en fortsatt minskning i samma takt fram till år 2030 så sjunker andelen 65 år och äldre i särskilt boende till ca 3,9 procent. Trots en ökning av befolkningen innebär detta antagande istället en behovsminskning med ca 120 platser. Ett annat alternativ är att andelen i särskilt boende år 2030 minskar till det nuvarande genomsnittet för liknande kommuner. En sådan utveckling innebär att antalet platser skulle uppgå till ca 1 650 år 2030. Således endast en mindre ökning i förhållande till nuläget. 16 av 36

3.2. Sammanfattning: utveckling utifrån befolkning och kommande behov Av invånarna 65+ bor, i jämförelse med de kommuner som är mest lika Västerås ur ett strukturellt perspektiv, en relativt stor andel personer i särskilt boende. Förklaringar kan vara en större andel i servicehus jämfört med övriga, en medveten politisk ambition, större tillgång till platser, generösa riktlinjer för beviljande av särskilt boende, eller annat. Befolkningen i Västerås stad beräknas växa till ca 160 000 invånare år 2030. Åldergruppen 65+ beräknas öka med i genomsnitt 380 personer per år till år 2030. År 2030 beräknas ca 33 000 invånare vara 65 år och äldre, en ökning med ca 7 000 personer jämfört med idag. Befolkningsutvecklingen för med sig en behovsutveckling för särskilda boenden, vilket har beskrivits i en demografisk framskrivning. En framskrivning utifrån dagens förhållanden visar att behovet av särskilda boenden ökar med ca 670 platser till år 2030, vilket är en betydande ökning. Av särskilt intresse för planeringen för särskilda boenden för äldre är utvecklingen av åldersgrupperna över 80 år, eftersom det är denna grupp som främst är i behov av särskilda boenden. Befolkningsprognoserna visar att antalet 80+ beräknas öka kraftigt omkring år 2020, när de stora årskullarna födda på 1940-talet uppnår denna mer vårdkrävande ålder. Det är i denna period som behovsökningen således beräknas uppkomma. Det kan påpekas att det är en kraftig platsökning (ökningen uppgår till 40 procent) som förutspås och det är således av vikt att påbörja bostadsplaneringen för denna grupp redan nu, för att kunna möta den stora behovsökningen. Ovanstående scenario är baserat på en konstant och lika andel av de äldre i särskilda boenden i framtiden som i nuläget. Som konstateras ovan är andelen i särskilt boende i Västerås stad dock högre än i jämförbara kommuner, trots att en minskning av andelarna under senare år kan iakttas. I den demografiska framskrivningen beräknas därför alternativa scenarier baserade på antaganden om förändrade andelar. I ett första alternativt scenario fortsätter andelen som bor i särskilt boende framöver att minska i samma takt som utvecklingen de senaste åren. Detta skulle år 2030 innebära en minskning av det faktiska platsbehovet med 120 platser. Eftersom minskningen de senaste åren har varit relativt kraftigt finns det dock skäl att reservera sig mot detta resultat. Huruvida det är rimligt att anta att 3,1 procent av invånarna 65+ är i behov av särskilt boende år 2030 måste nämnden ta ställning till. En sådan utveckling kräver än mer aktiva förebyggande insatser och åtgärder, en utökad vård och omsorg i det ordinära boendet och en teknisk och medicinsk utveckling. Det kan dock vara rimligt att anta att andelen sjunker något från dagens nivå. Ett antagande om att andelen sjunker till nivåerna i jämförbara kommuner innebär en marginell ökning av antalet boendeplatser, trots befolkningsökningen. Behovet prognostiseras i detta fall till 1 650 platser år 2030. Ovanstående scenarier beror av ett antal påverkansbara faktorer. Några av dessa faktorer presenteras i efterföljande kapitel. Utöver de externa faktorerna finns det 17 av 36

ett flertal av nämnden direkt påverkbara faktorer, såsom ambitionsnivåer, tillgång till alternativa boendeformer (exempelvis seniorboenden eller andra boendeformer med mindre stöd) och förebyggande insatser (exempelvis bostadsanpassning). Det är dock av vikt att påbörja planprocessen så snart som möjligt. Antalet och andelen som bor i ett särskilt boende och är 85 år eller äldre beräknas att öka mer än andra åldersgrupper. Sex av tio kommer att vara över 85 år, tre av tio över 90 år. Detta kommer sannolikt att ställa krav på anpassning av verksamhetens innehåll och kompetensutveckling av personal då vård- och omsorgsbehoven sannolikt ökar med stigande ålder. 18 av 36

4. Faktorer som kan påverka framtida behov av boende 4.1. Extern utblick och omvärldstrender 4.1.1. Ökningen av antalet äldre En välkänd men ändå reell utmaning för finansieringen av framtidens välfärd är ökningen av antalet äldre. Kring år 2020 börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå den mer vårdkrävande åldern 85+, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension, men också på grund av en generellt högre medellivslängd. 5 Framförallt den äldre av dessa två grupper är relevanta för prognostiseringen av särskilda boendeplatser framöver. Huruvida den ökade medellivslängden leder till ökade behov eller ej råder det skilda uppfattningar om. Det finns forskare som tror att en ökad livslängd leder till att tiden med behov av stöd eller omfattningen av behoven ökar. Andra forskare tror att behoven skjuts upp i takt med livslängdens ökning. Det andra alternativet är det vanligen förhärskande, och vad som bland andra SKL utgår ifrån. 4.1.2. Kvarboende, bostadsanpassning Många kommuner tillämpar en kvarboendeprincip med tanken om att äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Som resultat av kvarboendeprinciper och ökat stöd i hemmet ökar andelen med hemtjänst och andelen med särskilt boende minskar i många kommuner. Möjligheten att skjuta upp äldres flytt till särskilt boende endast med ett antal månader kan ur ett längre perspektiv ha stor påverkan på såväl kostnadsutveckling som bostadsbehov. Den tekniska utvecklingen är nära sammanbunden med hur detta utvecklas. Socioekonomiska kalkyler har visat att bostadsanpassning i det egna hemmet, med resultatet att flytten till särskilt boende förskjuts med några månader, har stor påverkan på det totala behovet och kostnaden. En analys som gjordes av ett bostadsanpassningsprojekt med inriktning mot äldre i Göteborg visade att bostadsanpassning av lägenheter där äldre bor, framförallt i samband med andra renoveringar som görs, kan vara mycket lönsamt för kommuner. 6 Enligt den forskning och samlade information som då fanns tillgänglig minskade bostadsanpassningen både behovet av vissa hemtjänstinsatser och sköt upp flytten till särskilt boende då individerna hade bättre förutsättningar att klara sig i hemmet. Genomgången av det samlade tillgängliga materialet visade att behovet av hemtjänst kunde minska med 5-10 procent i de bostadsanpassade lägenheterna, samt att flytten till särskilt boende kunde skjutas upp med 3-6 månader. Givet dessa resultat fanns ett investeringsutrymme för kommunen på över 200 000 kr per lägenhet. Den största samhällsekonomiska vinsten uppkom genom att flytten till särskilt boende sköts upp vilket ger resultat i form av kortare genomsnittstider i särskilt boende. I en verksamhet som särskilt boende där omsättningen på platser är relativt hög (exempelvis 500-700 inflyttningar per år i Väs- 5 Framtidens utmaning: välfärdens långsiktiga finansiering, SKL 6 Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre, FoU i Väst/GR, Charlotte Karlsson, Kristina Hermansson & Samir Sandberg, 2012 19 av 36

terås) kan sådana insatser ge relativt stora effekter på behovet av boendeplatser. Hur nybyggnation av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet sker idag kan också påverka behovet av särskilt anpassade lägenheter framöver. Om det redan från början går att säkerställa att lägenheterna utformas för att passa äldre (tröskelfritt, dusch, övriga utrymmen) kan behovet av särskilda bostäder påverkas och förskjutas. Detta inkluderar även hänsynstagande till service i närområdet, utemiljöer, med mera. Vid de intervjuer vi genomfört med brukarrepresentanter framkommer att viktiga faktorer i boendet för äldre är möjligheterna till ett socialt liv, till exempel i form av mötesplatser i närheten av boendet. Andra viktiga faktorer är möjligheterna att anpassa det ordinarie boendet till äldres behov. Det kan handla om att bygga hissar, ta bort trösklar, anpassning av toalett och badrum med mera. 4.1.3. Nya behov, nya målgrupper Andelen äldre med missbruksproblematik ökar, enligt de intervjuer som genomförts i samband med utredningen om behov av bostäder inom individ- och familjeområdet i Västerås Stad 7. Det är tänkbart att ärenden blir mer komplexa inom socialtjänsten framöver, vilket ställer krav på nya (bostads-) lösningar och ökad samverkan mellan socialtjänstens olika områden. Många av de äldre har ett annat språk än svenska som sitt första språk. Detta kan i ökad grad komma att innebära anpassningar för att tillgodose behoven hos dessa grupper. 4.1.4. Teknisk utveckling vårdteknologi Den tekniska utvecklingen har varit omfattande och det är svårt att med säkerhet uttala sig om hur framtida utveckling kommer att se ut. Exempelvis finns det möjligheter att genom tekniska hjälpmedel underlätta så att äldre klarar sig utan omfattande biståndshjälp och kan bo hemma längre. Exempel på hjälpmedel som är under utveckling finns såväl inom mobil och digital hälsa, i form av robotar (hjälp med att plocka upp saker, hämta mediciner, larma etc.), påminnelser m m. Den tvärvetenskapliga utvecklingen är ett växande område, som kan visa sig av vikt för omsorgen om äldre. Inom Västerås stad bedrivs ett arbete med välfärdsteknologi. Västerås stad får tillsammans med Norrköpings kommun och Göteborgs stad fem miljoner kronor vardera av regeringsuppdraget Teknik för äldre på Hjälpmedelsinstitutet. Kommunerna ska använda och utvärdera teknikstöd hos personer över 80 år. Samverkan och metoder för att skapa bättre tillgänglighet i bostäder ska utvecklas. Verksamheterna ska resultera i erfarenheter och kunskap som kan användas i andra kommuner. VIKTIG-projektet (Västerås IKT I Gemenskap) syftar till att bidra till en ökad fysisk tillgänglighet och med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) på äldres villkor möjliggöra och underlätta kvarboende för äldre som så önskar och att förbättra livssituationen för dessa genom ökad trygghet, delaktighet, självständighet, självbestämmande samt fysisk och social aktivitet. Att underlätta anhörigas 7 Analys av behovet av boende inom individ- och familjeomsorgen, på uppdrag av Västerås Stad 20 av 36

situation genom att underlätta kontakten med deras närstående och skapa möjligheter för teknikstöd till anhöriga. Inom ramen för projektet har ehemtjänsten implementerats i ordinarie verksamhet och är ett komplement till fysiska hemtjänstbesök. ehemtjänsten baseras för närvarande på fyra funktioner: fast bildtelefon, mobil fjärrstyrd bildtelefon, meddelandetjänst och tillsyn via nattkamera. Därutöver används ordinarie telefonsamtal för tillsyn. Projektet har gjort stor succé och visar att äldre uppskattar IT-hjälpmedel. Enligt projektet upplever de äldre att det ger dem större självständighet och trygghet. ehemtjänsten planeras att omfatta cirka 300 brukare i Västerås. Effekterna i termer av att man bor kvar längre i det ordinarie boendet än vad man annars skulle göra är dock svåra att mäta. 4.1.5. Attityder till hur äldre vill leva och bo Av Hjälpmedelsinstitutets rapport från regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar 8 framgår att kvarboendeprincipen, som bygger på att äldre ska bo kvar i sina vanliga bostäder och inte flytta till särskilt boende, förutsätter bra, tillgängliga och användbara bostäder för äldre. Enligt rapporten finns här mycket att göra. Välfärdsteknologi kan spela en viktig roll, men får en begränsad betydelse för äldre som bor i olämpliga bostäder. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal kan göra ett bättre arbete och spara pengar, framförallt åt kommunerna, med hjälp av välfärdsteknologi, med bibehållen eller högre livskvalitet för äldre. För att satsningen på välfärdsteknologi i bostäder och boendemiljöer ska lyckas, krävs enligt rapporten fortsatt engagemang från framförallt regering, riksdag och SKL. Inom ramen för Bo bra på äldre dar genomfördes ett antal undersökningar om äldres behov och önskemål om boende. Vanliga frågor i undersökningarna om äldres behov och önskemål var hur man förhåller sig till kvarboende respektive flyttning, vart man vill flytta och till vilken sorts bostad. Även frågor om betalningsförmåga och betalningsvilja behandlades. Andra frågor gäller synen på integration/segregation mellan åldrar, trygghet och gemenskap, samt vad som är viktigt i det enskilda hemmet, i gemensamma utrymmen och i bostadens omedelbara närhet. PRO har genomfört en brett upplagd enkätstudie riktad till 10 000 medlemmar i tre åldersgrupper, 60-69, 70-79 och 80-89 år, i sex olika kommuner från norr till söder. Syftet var att belysa frågeställningarna: Vad i boendemiljön främjar ett bra liv så länge som möjligt? Vad har betydelse för ett fortsatt aktivt liv? Hur kan boendemiljön ge stöd för aktivitet? Vad i boendemiljön ökar möjligheterna för ett friskare liv? Resultatet visar på närmiljöns betydelse för möjligheterna till ett värdigt och aktivt åldrande. Högst värderas närhet till dagligvaruhandel. Därefter kommer närhet till kommunikationer (låg taxa framhålls) och tillgängliga och vackra utemiljöer. Med stigande ålder blir närhet till primärvård eller vårdcentral viktigare. Samstämmigheten är stor mellan könen. De yngre lägger vikt vid fler aspekter än äldre. 8 Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre, Hjälpmedelsinstitutet, 2012 21 av 36

I Hjälpmedelsinstitutets rapport sammanfattas resultatet av undersökningarna enligt följande: Resultaten från det omfattande och mångsidiga arbetet för att ta reda på behov och önskemål låter sig knappast sammanfattas. De äldre är inte en homogen grupp. De lever under olika förhållanden och med vitt skilda villkor, har olika värderingar och livsstilar. Vissa drag i det samlade materialet kan dock utläsas. Människor vill i stor utsträckning bo kvar i sin bostad och sitt område så länge de kan. När man väljer eller blir tvungna att flytta så är alternativen främst en tillgänglig lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt. Ett ökande intresse för senior- och trygghetsboende kan iakttas i takt med att dessa boendeformer byggs ut och blir mer kända. Tillgänglighet är en grundläggande kvalitet. Närhet till vardagsservice, som PRO:s studie visar, är viktigt, men många vill också bo nära naturen. Trygghet och gemenskap framstår som viktiga kvaliteter. En egen balkong eller uteplats är en standardkomponent i bostaden som värderas högt. Att kostnaderna i nyproducerade bostäder är ett problem är tydligt. En enkät angående äldres bostadsönskemål skickades i juni månad 2013 ut från Fastighetskontoret i Västerås stad till åldersgruppen 65-85 år. Drygt 80o svar inkom vilket motsvarar en svarsfrekvens på dryga 80 procent. Av de preliminära resultat vi tagit del av framgår att merparten (över 60 procent) avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och att ca 15 procent uppger att de planerar att byta bostad inom två år. Tre av fyra svarar att det är mycket eller ganska troligt att de vid det planerade bytet bor kvar i Västerås. Av dem som inte avser att bo kvar i sin nuvarande bostad och önskar byta så är de populäraste alternativen byte till hyresrätt eller bostadsrätt i flerbostadshus, seniorboende eller trygghetsboende. Ungefär tre av fyra önskar en bostad på två eller tre rum och kök. På frågan hur viktigt det är att bo kvar i nuvarande bostadsområde svarar över hälften alternativen 4 eller 5 på en skala 1-5 där 5 står för helt avgörande och 1 för inte alls viktigt. Det är dock inte lika viktigt att bo nära Västerås centrum, drygt var fjärde person uppger alternativ 1 - inte alls viktigt. Att bo tillsammans med andra äldre är för flertalet inte så viktigt, nära hälften svarar alternativ 1 eller 2 på den femgradiga skalan. Tillgänglighet till vård och omsorg och närhet till service (affärer, apotek med mera) är dock mycket viktigt för det absoluta flertalet. Andra viktiga faktorer är att bo nära kollektivtrafik, grönområden, att bo i ett tryggt område och också att bo nära familj och vänner. Boendekostnaden är helt avgörande för över 45 procent av dem som svarat. Boende i markplan, gemensamma utrymmen, gemensamma aktiviteter och möjlighet till gemensamma måltider uppfattas inte så viktigt. Internetuppkoppling däremot uppfattas vara mycket viktigt. 4.1.6. Anhörigomsorg Runt 1,3 miljoner svenskar vårdar eller stödjer någon närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder 9. Socialstyrelsens kartläggning visar också att uppskattningsvis 100 000 personer har behövt lämna jobbet eller gå ner i arbetstid till följd av att ge sådan omsorg. Behovet av särskilda bostäder kan påverkas 9 Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser, Socialstyrelsen, 2012 22 av 36

av graden av anhörigomsorg och det är troligt att en attitydförändring inom området skulle få konsekvenser för efterfrågan på särskilda bostäder och följaktligen för bostadsplaneringen. 4.1.7. Drift och finansiering Andelen särskilda boenden i enskild regi ökar, rapporter Socialstyrelsen. År 2012 bodde 21 procent i särskilt boenden i privat regi, jämfört med 14 procent 2007. 10 Valfrihet för insatser inom äldre- och handikappomsorgen (inom i huvudsak hemtjänsten) har nu införts i 132 av landets 290 kommuner. Detta för med sig en diskussion kring såväl finansiering som byggande. Bland andra SKL omnämner möjligheterna att via höjda avgifter och ökat privat finansiering, även i form av privata försäkringslösningar, begränsa det offentliga åtagandet. Ett flertal kommuner söker möjligheter att få privata initiativ att bygga och driva boenden för att på så sätt minska stadens bostadsbyggnadsbehov. Vinster i välfärden är dock ett politiskt spörsmål. En regeringsförändring kan således få konsekvenser för detta alternativ. 4.1.8. Sveriges seniorvänligaste kommun Haninge kommun utnämndes 2012 till Sveriges seniorvänligaste kommun. I kommunen har en Äldreplan antagits som redogör för helheten av kommunens arbete och dess inriktning för nästkommande tio år. Därtill finns i det ettåriga Strategioch budgetdokumentet ytterligare handlingsplaner. En stor del av arbetet rör förebyggande och hälsofrämjande arbete, bland annat via ett aktivt uppsökande arbete och arbete för ökad trygghet och säkerhet. Den sociala aspekten belyses. I planen redogörs även för arbetet med att säkerställa ett tillgängligt boende för de äldre. I detta anges bostadsanpassning utgöra en nyckelfaktor. Kommunen har ett antal handläggare som arbetar med bostadsanpassning och ett gemensamt arbete med doktorander vid närliggande högskolor/universitet pågår för att utröna effekterna av detta. Överlag finns en inriktning mot möjligheterna att så länge som möjligt behålla ett aktivt liv och att skjuta upp individens flytt till särskilt boende. 4.2. Lagstiftning och regelverk En minskande andel äldre bor i särskilt boende, istället ökar kraven på anpassade lägenheter för äldre. I rapporten "Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder" föreslår Boverket bland annat en sänkning av åldersgränsen i trygghetsbostäder. I dag måste bostäderna vara avsedda för personer över 70 år för att det ska kunna lämnas statligt stöd till att bygga trygghetsbostäder. En sänkning av ålderskravet kan påverka efterfrågan på dessa lägenheter. Genom att äldre kan bo kvar längre i det egna hemmet kan efterfrågan på särskilt boende skjutas upp/minska. Ett ökat antal platser i trygghetsboende och seniorboende kan minska efterfrågan på i första hand servicehusboende. Ett ökat utbud sätter också i gång flyttkedjor som underlättar för andra grupper att hitta en bostad och etablera sig på bostadsmarknaden. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för förändrade bemanningsregler för äldreboenden. Socialstyrelsen har efter överläggningar med bland andra SKL beslu- 10 Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år 2012, Socialstyrelsen, 2013 23 av 36

tat att föreskrifterna ska träda i kraft under år 2015. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden. Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov. Med utgångspunkt i vad som framkommit ovan är förändringar i lagstiftning och regelverk på den ordinarie bostadsmarknaden också av betydelse för nämnden. Effekter på byggande och produktion (utbud) såväl som på efterfrågan kan påverkas av detta. Förändringar på den ordinarie bostadsmarknaden i syfte att öka bostadsbyggande har diskuterats i olika omgångar. I rapporten Tillåtet statsstöd på svaga bostadsmarknader från SABO analyseras EU:s statsstödsregler för ekonomiska tjänster av allmänt intresse. Rapporten identifierar ett antal svaga bostadsmarknader som kan ses som allmänt intresse och alltså kunna vara berättigade till ekonomiskt stöd med offentliga medel: - Att på utpekade orter i en kommun tillhandahålla hyresbostäder som kan efterfrågas även av hushåll med begränsade inkomster. - Att långsiktigt tillhandahålla bostäder med god tillgänglighet, lämpliga för äldre och för personer med funktionshinder. - Att tillhandahålla ett mindre antal små lägenheter med inriktning på unga. Kommunens framtida roll i bostadsbyggandet har även varit föremål för diskussion i den allmänna debatten. Det har bland annat diskuterats att kommuner framöver ska vara ålagda att se till regionens bostadsbehov och således ökat bostadsbyggande om regionen växer. 24 av 36

5. Genomgång av det befintliga beståndet En genomgång av det befintliga beståndet av särskilda boenden har gjorts av Fastighetskontoret. Genomgången omfattar samtliga boenden och beskriver vilka ägarformer som finns, löptid på hyresavtal, standard och utformning av utemiljön, vilket larm och skalskydd som finns. Sociala nämndernas förvaltning har kompletterat genomgången med funktions- och verksamhetsaspekter. Av sammanställningen framgår att planer finns på avveckling av två boenden under hösten 2014; Gude gruppboende med 25 platser och Pettersbergs gruppboende med 18 platser. Dessutom planeras resterande 12 platser i Treklangens ålderdomshem att avvecklas. Dessa sammanlagt 55 platser ersätts i det nya boendet med totalt 120 lägenheter som byggs i kv. Zethelius på Bäckby och som ska vara färdigt under hösten 2014. Under innevarande år har 18 gruppboendeplatser tillskapats i tidigare tomma lokaler i Gryta korttidsenhet som tillfällig lösning för att klara behovet av gruppboendeplatser tills nya huset på Bäckby står klart hösten 2014. Dessa 18 platser avvecklas när huset på Bäckby står klart. Solglimtens gruppboende i Skultuna med 12 platser avvecklas och ersätts i den tillbyggnad av Vallonens servicehus som är under projektering med totalt 30 platser för gruppboende och ålderdomshem. Detta planeras ske under år 2015. Vidare framgår av sammanställningen att frågetecken finns för Hagalidsgården (32 platser) och Södergårdens gruppboende (18 platser) huruvida dessa ska avvecklas eller inte. Vad beträffar servicehusen beslutade äldrenämnden 2010-09-21 att dessa ska finnas kvar som särskilda boenden med biståndsbeslut i åtminstone 6-10 år. I sammanställningen finns även en kort beskrivning av utemiljön vid respektive boende. Där framgår att åtgärder relativt nyligen gjorts vid några boenden, ex vis vid Vallby, Haga Äng, Tre Små Hus, Änglamarken och Mälarhemmet. Projekt pågår beträffande utemiljön vid servicehuset Oxbacken. Sammanställningen ger intryck av en i de flesta fall god utemiljö. Utöver behov av uppförande av avskärmning/bullerplank vid Södergårdens gruppboende framgår av sammanställningen inga planerade åtgärder beträffande utemiljön. Här kan dock noteras att projektet Framtidens trädgård nyligen startat. Projektet syftar till att utveckla utemiljön inom samtliga boendeformer. 25 av 36