Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för det Nationella Landsbygdsnätverket den 16 september 2010

Minnesanteckningar från styrgruppsmöte för det Nationella Landsbygdsnätverket den 16 september 2010 Närvarande Styrgruppen Peter Melin, ordförande Christel Benfalk Lars Wikström Thomas Norrby (fram till kl.14.15) Staffan Bond Gunilla Axén Ewa Engdahl Rebecca Källström Bengt Westman (från kl.12.30) Åke Clason (på telefon fram till lunch) Linda Birkedal (på telefon fram till lunch) Övriga Maria Gustafsson Sofie Nordén Anna Lööv Hans-Olof Ståhlgren Nils Lagerroth Andreas Mattisson Jörgen Anderssson (fram till lunch) Lotti Jilsmo (fram till lunch) Förhinder Thomas Bertilsson Christer Hederberg Välkommen till och information om Tillväxtverket Lars Wikström enhetsschef på Tillväxtverket berättar att Tillväxtverket och Tillväxtanalysverket uppstod ur gamla ITPS, Nutek och Glesbygdsverket. Det har varit 7-8 omorganisationer sedan 1995. Huvuduppgifter för Tillväxtverket är: Utveckla företag Sidan 1 av 14

Förenkla för företag Tillväxtarbetet Konsumentfrågor om kommersiell service Landsbygds- och glesbygdsfrågor ska integreras i hela verksamheten för Tillväxtverket och Tillväxtanalysverket. En tydlig tendens ur ett internationellt perspektiv är att mycket är lika i hela Sverige dvs. problembilden ser likadan ut. Det innebär att det är generella åtgärder som är nödvändiga. Men när man går ner på lokal nivå börjar det skilja sig och då behövs regionalt anpassade insatser. Det innebär att bilden av företagande i olika kommuner och därmed också stödinsatser måste anpassas för de 290 olika kommunerna. 1. Mötets öppnande Ordförande förklarade styrgruppsmötet öppnat och alla presenterade sig kort. 2. Sekreterare Till sekreterare utsågs Anna Lööv och Hans-Olof Ståhlgren 3. Justerare Till justerare utsågs Rebecca Källström 4. Föregående mötes minnesanteckningar Styrguppen vill att meningen om unga Vi vill ju inte ha tillbaka ungdomarna till landsbygden förrän efter deras utbildning i samband med diskussionen om aktivitetsplanen för den tematiska arbetsgruppen unga ska strykas. Styrgruppen vill också att skrivningen Det är på regional nivå pengarna finns så vi behöver ha med länsstyrelserna i allt detta i samband med diskussionen om mellanledsundersökningen förtydligas, så att man inte kan misstolka det. Meningen är att det ska uttrycka att de medel som finns tillgängliga regionalt finns hos länsstyrelserna. Styrgruppen beslutar att se över anteckningarna och stryka/förtydliga på de ställen som påpekats. Länsstyrelsen frågar om inte halvtidsutvärderingen ska inkludera Landsbygdsnätverket. Kansliet svarar att EU-kommissionen begärt ett tillägg för att beskriva också Landsbygdsnätverket. Den uppföljning som Open Eye har gjort kommer att införlivas i regeringens halvtidsrapport till kommissionen tillsammans med kvantitativa fakta såsom antal medlemmar, arbetsgrupper, aktiviteter, träffar, budgetutnyttjande m.m. 5. Ekonomisk lägesrapport Kansliet föredrog och förklarade strukturen i rapporten och uppdelningen av de olika konton som finns i budgeten. En budget för beslutade åtgärder och en budget för utbetalda medel behövs också. Då blir det en kolumn med procentuellt utfall av prognostiserade utbetalningar. Hela Sverige ska leva frågar vad de låga utbetalningarna av nätverkscheckar beror på - sena rekvisitioner eller administrativa problem på Jordbruksverket? Kansliet förklarar att det är både och. Hushållningssällskapen menar att det är viktigt att analysera om det är utbetalningsenhetens underbemanning eller andra administrativa skäl som orsakar en stor del av förseningarna eller om det beror på de sökande. Länsstyrelserna påpekar också att det är viktigt att se hur man kan arbeta Sidan 2 av 14

proaktivt för att få bättre och mer kompletta rekvisitioner i framtiden för att förhindra förseningar av sådana skäl. Flera i styrgruppen skulle vilja se hur många nätverkscheckar som beviljats, hur många som rekvirerats, hur många som slutrapporterat, hur många checkar som fortfarande pågår etc. Styrgruppen beslutar att kansliet gör en sådan orsaksanalys och kvantitativ analys till nästa sammanträde. 6. Redovisning av nya aktivitetsplaner för tematisk arbetsgrupp unga och tematisk arbetsgrupp kapitalförsörjning Tematisk arbetsgrupp unga Lotti Jilsmo (ordförande i gruppen) presenterade gruppen och deras arbete. Gruppen började arbeta under 2009 och har valt att koncentrera sig på personer i åldrarna 8-35 år, uppdelat på olika sätt beroende på sammanhanget. Under hösten 2009 gjorde gruppen en studie och skrev en rapport i vilken gruppen analyserade nuläget kring ungdomssatsningar i genomförandet av landsbygdsprogrammet. Det finns även en kortrapport. Rapporterna finns att ladda ner på Landsbygdsnätverkets webbplats: Några fakta gruppen funnit: 1% av alla projekt i projektdatabasen är taggade med orden unga eller ungdom. Jag har tagit bort en mening eftersom jag tror att den bygger på ett missförstånd Nationellt sett finns inga enhetliga definitioner av landsbygd och unga. Däremot ska det i varje regional genomförandestrategi vara definierat vad man menar med landsbygd. Här har jag också strykit eftersom det också bygger på ett missförstånd. Likvärdig bedömning av ansökningar är lite problematiskt. Man kan inte förvänta sig att länsstyrelserna ger samma svar på likvärdiga ansökningar. Detta är en konsekvens av att vi i Sverige har valt att arbeta med regionala genomförandestrategier. Det blir en form av hinder nationellt sett för de nationella ungdomsorganisationerna. Gruppen identifierade hinder och lösningar och har adresserat dessa i aktivitetsplanen. Identifierade hinder och lösningar: mod och kunskaper hos handläggare samt låg kunskap hos nationella ungdomsföreningar (ser sig inte som landsbygdare). Därför behövs informationsskrift (målgruppsanpassad information till riksorganisationer), regionala seminarier riktade till länsstyrelser och framtidsbilder. Ett lyckat arbete kräver att alla drar sitt strå till stacken. Perspektivet unga behövs i alla grupper. Synpunkter och diskussion i styrgruppen: När en länsstyrelse ville lyfta fram unga som en prioriterad grupp vid ansökningar om stöd från landsbygdsprogrammet, så godkändes inte detta av programledningen på Jordbruksverket. Motivet var att man inte får särbehandla vissa grupper. Detta visar att det kan vara svårt att lyfta fram unga och prioritera dem. Samarbetsprojektet SUSS, som handlar om hur stödmyndigheterna får ut pengarna till stödmottagare/jordbrukare i tid, lyfts fram som ett bra exempel på fungerande samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna. I projektet är det raka kommunikationsvägar och tydlig struktur. När det gäller regionala seminarier, som gruppen vill arbeta med, är det viktigt att erbjuda målgruppen att aktivt delta i planering och genomförande istället för att bara bjuda in till seminarierna. Det finns behov av kontinuerlig information/påstötning att alla frågor går till en källa Sidan 3 av 14

och sedan tillbaka igen. Länsstyrelserna vill gärna ha information om goda exempel och att man koncentrera sig på vad som går, istället för vad som inte går. Styrgruppen efterlyser ett moment i aktivitetsplanen som skulle handla om kontinuitet och att målgruppen bör utökas till handläggare på alla stödmyndigheter. Några i styrguppen menar att det är viktigt att vi binder ihop de olika tematiska arbetsgrupperna för unga, integration och jämställdhet (tänk ung, invandrad kvinna). Dessa tematiska arbetsgrupper får inte springa iväg åt flera olika håll. Tematisk arbetsgrupp kapitalförsörjning Jörgen Andersson (ordförande för gruppen) presenterade gruppen och deras tankar. Små enskilda företag Hur kan vi få dessa att röra sig högerut i skalan? Nästan alla engagerar sig och har inflytande Främmande kapital Eget kapital Nästan ingen engagerar sig och har inflytande Den lokala ekonomin handlar om förmågan att prioritera bland resurser och pengasäckar och att skapa näringslivsallianser i bygden. Bygden behöver ta betalt för de resurser som bygden har och göra en resultat- och balansräkning för bygden, med bygden i centrum. Det behövs människor som är mogna för att vara delaktiga och med en vilja att utöva inflytande. Finns det sådana människor är man redo för lokalkapitalförsörjningsorganisationer. Sådana organisationer kan hjälpa till att prioritera och samla pengar i en bygdefond dvs. bygden samlar själva i den egna fonden för att sätta riskkapital (egen riskkapitalmobilisering). Om folk flyttar ifrån bygden är det för att man i Sidan 4 av 14

bygden själva har fattat beslut om att ta för dåligt betalt för de resurser man släpper ifrån sig och betalat för mycket för de resurser som man har köpt in till bygden. Om bygden blir bättre på detta och kan sätta av (spara) eget kapital i bygden, riskkapitalmobilisering, kommer man i ett helt annat läge när man går till banken och ska skaffa externa lån. Gruppen vill fokusera på den lokala förmågan att skapa kapitalförsörjning och hur man kan stödja detta. Gruppen vill göra en nationell genomgång av olika exempel på lyckade lösningar t.ex. skriften Vi samlar lokalt kapital från Hela Sverige ska leva och exempel från bygder som Åres Gröna Dalar, Heby och Skåne. Styrgruppen vill att det ska vara ett brett, stort perspektiv och att gruppen inte ska avgränsa till vissa speciella lösningar. Flera i styrguppen vill ha ett klargörande om gruppens ambition och mål Resurser Resurser är att synliggöra de satsningar som redan finns eller att identifiera ut in de vita fläckarna/nya geografiska områden där man inte jobbar med dessa frågor ännu och sprida synsättet vidare till dessa Kommun områden. Om det är det sistnämnda hur är det i så fall tänkt att spridningen ska ske till de vita fläckarna? Jörgen förklarade att Region gruppen vill hitta de konstellationer som arbetar bra med lokal kapitalförsörjning och har liknande synsätt, samla dem och Nationellt utveckla det som de gör och deras idéer dvs. satsa på att utveckla de goda exemplen/spjutspetsarna. Leader är en konstellation med detta synsätt. Det finns vita fläckar, men för att gå vidare inom dessa geografiska områden behövs drivkrafter. Gruppen har Europeisk vidare funnit att det inte finns något nätverk, men att ett sådant behövs. Gruppen har också funnit att det finns goda exempel, men att dessa inte har varit möjliga att överföra. Gruppen vill Globalt analysera det. Det skulle vara viktigt att studera närmare varför modelltänket inte lett till fler Trångsviken-bolag till exempel. Styrgruppen frågar hur de goda exemplen/spjutspetsarna sedan ska förmedlas i nästa steg. Jörgen svarar att gruppen naturligtvis vill använda Landsbygdsnätverket för att sprida goda exempel så mycket som möjligt. Utbytet mellan de olika grupperna som börjat tänka så här är oerhört värdefullt. Många har olika fokus och kan komplettera varandra. Det handlar om att göra folk medvetna om och villiga till att ta egen makt över kapitalbildningen lokalt. Lokalekonomidagarna äger snart rum och det finns också flera organisationer (Företagarna, Tillväxtverket, Hushållningssällskapet, Hela Sverige ska leva) som diskuterar lokal kapitalförsörjning dagligdags. Gruppen behöver fortsatt ha dialog och samarbete med dessa. Det uppmärksammas att LRF saknas i gruppen och att det skulle vara välkommet med fler som arbetar med frågan i fält (förutom Maria Carlén som är ordinarie ledamot i gruppen och Leo Padasakis (Heby) som finns med i praktikernätverket). 7. Fastställande av ovan nämnda aktivitetsplaner Aktivitetsplanen för den tematiska arbetsgruppen unga Sidan 5 av 14

Viss tveksamhet kring hur de regionala konferenserna i aktivitetsplanen ska genomföras. En idé är att villkora genomförandet, så att det blir som styrgruppen vill. Det borde inte bara vara fyra möten dit man bjuder in handläggarna utan handläggarna måste i så fall få vara aktivt delaktiga i planering och genomförande. En annan idé istället för regionala seminarier skulle kunna vara någon form av lärcirklar från en grupp till en annan grupp. Målet är ju att åstadkomma kunskapsöverföring och dialog. Styrgruppen vill att aktiviteten och checken ska fokusera på målet, men att det ska vara fritt hur detta nås. Under 2.2.1 står det om goda exempel för att tänja på gränserna. Man behöver inte tänja gränserna, utan istället visa på vad som är möjligt. I 2.2.5 står det om ungdomars ökade delaktighet och inflytande i den lokala demokratin till nästa programperiod. Det bör vara bredare och inkludera boende, arbete och företagande. Styrgruppen fastställer arbetsplanen under förutsättning att ovan justeringar av texterna under 2.2.1 och 2.2.5 görs samt att spridandet av goda exempel ändras till att fokusera på målet och inte formen för spridandet. Aktivitetsplanen för den tematiska arbetsgruppen kapitalförsörjning Styrgruppen konstaterar att LRF, praktiker och riskkapitalistrepresentanter saknas som medlemmar i gruppen idag. Men konstaterade också att både Jörgen Andersson och Maria Carlén (Maria representerar Enskilda Sparbankernas riksorganisation) är företagare och därmed förväntas ha ett praktikerperspektiv in i gruppens arbete. Styrgruppen är överens om att det är ett bra koncept och att ansatsen ligger rätt, men att praktikernätverket borde vara större. Just nu ser det ut som att nätverket är litet. Hur är arbetet med nätverket tänkt? Gruppen ser det som att just nu är nätverket litet och fungerar som en arbetsgrupp, men detta är en start och ett sätt att börja för att sedan växa. Styrgruppen vill ha med nästa steg i processen och inte bara ha med dem som redan finns i verksamhet. Några ifrågasätter varför gruppen bara ska arbeta med dem som redan är igång. Borde man inte nå de vita fläckarna, få igång fler och nya grupperingar som arbetar med frågorna? Gruppen har funnit att det hittills inte fungerat att överföra spjutspetsarna till andra områden. Kanske mentorskap skulle vara bra. Andra i styrgruppen tycker att det är rimlig att börja med dem som redan är igång/spjutspetsarna, men att detta mandat måste synliggöras i aktivitetsplanen och att gruppen sedan behöver arbeta med att nå de vita fläckarna. Ordföranden summerar att det med tanke på budgetens storlek för gruppen är en rimlig ansats att börja med de goda exemplen/spjutspetsarna och sedan fortsätta med bredden. Det grundläggande måste vara att nå de vita fläckarna i landet, men att det kan vara bra att börja i det lilla och ha en målsättning att nå vidare. Denna intention borde skrivas in i aktivitetsplanen, även om budgeten inte täcker in utvidgningen. Thomas Norrby som också ingår i temagruppen kompletterade ordförandes summering med att de ännu inte är på det klara med vad det är som ska spridas, eftersom det saknas en analys om metoderna och hur de kan överföras från ett exempel till en annan bygd. Hela Sverige ska leva tycker att gruppen borde ta fram en ny exempelsamling och att det är viktigt att det blir tydligt vad gruppen får fram utöver vad som redan görs med landsbygdspengar, t.ex. Hela Sidan 6 av 14

Sverige ska levas uppdrag. Gruppen kan arbeta genom nätverkets organisationer. Gruppen planerar att göra ett informativt utskick med en bred ansats till samarbete i Landsbygdsnätverket i november. Kansliet nämner att även organisationer som t.ex. en idrottsförening borde beröras av detta. De kan ju vara en aktör som lokalt drar igång en process för att samla kapital till en lokal satsning. Någon nämner att det skulle vara intressant att se också hur dessa frågor lösts i våra grannländer. Inom det europeiska nätverket är en fokusgrupp entreprenörskapet på gång som kanske kommer att arbeta med kapitalförsörjningsfrågor. I så fall behöver vi koppla ihop dessa internationella satsningar med våra egna satsningar. Hela Sverige ska leva föreslår att styrgruppen fattar beslut om att utlysa en nätverkscheck, som ska handla om att bredda praktikernätverket till ett gäng mentorer som kan sprida erfarenheter och förmedla hur man med olika metoder kan ackumulera lokalt kapital samt hur det är lämpligt att sprida dessa erfarenheter och metoder. Ett sådant uppdrag skulle komplettera det spridningsarbete Hela Sveriges ska leva redan arbetar med idag inom ramen för ett nationellt projekt. Kansliet förklarar att styrgruppen kan besluta om en utlysning idag eller att uppdra åt kansliet att ta fram förslag på formulering av utlysning. Styrgruppen fastställer arbetsplanen under förutsättning att följande justeringar görs: Det grundläggande måste vara att analysera och utveckla metoderna för att sprida till fler ställen i landet, men arbetet kan börja i det lilla med målsättningen att nå bredare och vidare. Gruppen behöver skriva in som långsiktigt mål att få praktikernätverket att växa för att kunna sprida goda exempel. Resurser för detta långsiktiga mål utlyses som en nätverkscheck. Styrgruppen beslutar därför att utlysa en nätverkscheck enligt Hela Sverige ska levas förslag. Ändamålet skall vara att stödja den tematiska arbetsgruppen att bredda praktikernätverket så att man kan arbeta för att sprida informationen. Det bör stå att denna check också ska dra nytta av och sprida den rapport som Hela Sverige ska leva arbetar med. Formuleringen av utlysningen ska göras i en skriftlig procedur mellan kansliet och styrgruppen. Detta ska vara genomfört innan nästa styrgruppsmöte. 8. Ställningstagande till utlysning av nätverkscheckar Energicheck Förslaget till nätverkscheck handlar om en kartläggning av energiåtgärder och energisystem i bygdegårdar och liknande fastigheter som är viktiga för lokalsamhällen på landsbygden. Syftet är dels att öka kunskapen om energilösningar som kan vara lämpliga för bygdegårdar och/eller liknande fastigheter som är viktiga för lokalsamhällen på landsbygden och dels att använda denna kunskap för att bygga upp en rådgivnings- och utbildningsverksamhet i energifrågor. Kansliet föreslår en utlysning av nätverkscheck enligt detta förslag. Styrgruppen uttrycker tveksamhet till förslaget. Att sikta in sig uttryckligen på bygdegårdar i texten är för styrande. Styrgruppen vill att det omformuleras till samlingslokaler. Flera personer i styrgruppen anser att det är för vidlyftigt och ambitiöst att bygga upp en ny rådgivningsverksamhet det blir ju som ett företagsstöd. Dessutom finns det redan mycket av denna typ av verksamhet, såsom Energikontoren, Boverket och Energimyndigheten. De skulle kanske möjligen behöva paketera sin information bättre/på ett annat sätt. Landsbygdsnätverket har redan gett pengar i form Sidan 7 av 14

av en nätverkscheck till arbete med bygdebalanser och i samband med detta arbete finns information att hämta. Varje län har tagit fram energi- och klimatplaner, och dessa borde man också kunna dra nytta av. En utlysning av nätverkscheck får inte konkurrera med befintlig rådgivningsverksamhet, även om den existerande rådgivningen kanske inte alltid matchar de behov som finns med det utbud som står till buds. Syftet med checken är alla överens om, men styrgruppen vill inte ha en ny rådgivningsfunktion. Istället borde man titta mer på att få fram bättre/mer inspirationsmaterial. Styrgruppen bordlägger ärendet till nästa möte och ger energigruppen i uppdrag att fila mer på den andra delen i nätverkschecken och att anpassa denna till styrgruppens synpunkter. Ungdomscheckar Framtidsbilder För att synliggöra både landsbygdens ungdomars behov och önskemål samt möjligheter på landsbygden är framtidsbilder ett verktyg där bilderna är lätt kommunicerbara för en dialog om lämpliga åtgärder. Detta förutsätter dock att landsbygdsnätverkets medlemmar involveras och ges möjlighet att göra dessa framtidsbilder så mångfacetterade som möjligt. Detta kan också ses som ett komplement och en fortsättning till det upprop som gjordes inför Landsbygdsriksdagen. Kansliet föreslår en utlysning av nätverkscheck enligt detta förslag. Styrgruppen saknar handläggare på kommuner som målgrupp. Gör man detta som konsultuppdrag? Blir det nätverkets material eller organisationens material? Hur får man in idrottsperspektivet? Förhoppningen är att det är ungdomar som verkligen kommer komma till tals, t.ex. ett tjejfotbollslag. Ska det vara framtidsbilder för unga eller ungdomars framtidsbilder? Styrgruppen fastställer förslaget med följande ändringar: framtidsbilder för ungdomar ändras till ungdomars framtidsbilder samt en förutsättning för utlysningen är att alla Landsbygdsnätverkets medlemmar får möjlighet att medverka. Informationsskrift För att uppfylla aktivitetsplanens mål om att samla in nätverkets medlemmars erfarenheter och jämföra dem med resultat från uppropet är det viktigt att detta dokumenteras i en skrift/dokument på webben. En sådan skrift ska också innehålla praktiska och konkreta exempel på åtgärder och projekt som lyckats inkludera och attrahera ungdomar. Spridningen är viktig och därför behöver materialet anpassas så att det är lätt att sprida vidare t.ex. via sociala medier. Kansliet föreslår en utlysning av nätverkscheck enligt detta förslag. Hur ska de sprida skriften? Styrgruppen är tveksamma till att bara sprida det vid en konferens. Vi behöver möta ungdomarna där ungdomarna är dvs. möta kundens kund. Styrgruppen fastställer förslaget med tillägget att materialet ska utformas så att det fungerar bra i sociala medier och liknande. Sidan 8 av 14

Regionala seminarier Kunskapsöverföring och dialog mellan olika handläggare inom landsbygdsprogrammet är en viktig komponent för att kunna göra stöden tillgängligare och lättare att utnyttja för ovana och resurssvaga projektägare. Unga tillhör en sådan grupp. Att i regionala seminarier för handläggare ta fram och sprida goda praktiska exempel på hur ungdomar beretts möjlighet att utnyttja åtgärderna i landsbygdsprogrammet är en förutsättning för att nå flera av målen i Landsbygdsnätverkets aktivitetsplan. Kansliet föreslår en utlysning av nätverkscheck enligt detta förslag. Styrgruppen är tveksamma till formen. Är det verkligen seminarier som är det mest lämpliga verktyget? Det ska väl vara en process. Syftet känns tunt. Styrgruppen är tveksam till att bara ha fyra enskilda mötestillfällen. Med tanke på att gruppen jobbar mot organisationer och inte direkt mot ungdomar, så är det viktigt med en process/mer processtänk och inte bara fyra enskilda seminarier. Arbetssättet behöver klargöras t.ex. kollegiala lärandecirklar och inte bara träffar som metod. Målgruppen ska också vara med i framtagandet och genomförandet. Jordbruksverket (handläggare för nationella stöden) borde också vara målgrupp och med i genomförandet. Styrgruppen fastställer förslaget med följande ändringar: ändra regionala seminarier till regionala lärprocesser, ändra målgruppen till handläggare inom landsbygdsprogrammet (så att detta inkluderar länsstyrelser, Leader och Jordbruksverket) samt lägg till att målgruppen måste få vara med i processen dvs. arrangemanget ska ske i samverkan. 9. Information från halvtidsutvärderingen SLUs referensgrupp för halvtidsutvärderingen hade möte 24 augusti. Kort sammanfattning av resultaten i halvtidsutvärderingen: Axel 1 Lågt utnyttjande inom samarbetsåtgärden och infrastrukturåtgärden Svårt att mäta resultat tex av kompetensutveckling och startstöd - inget lämpligt att jämföra med Ont om utgångsvärden svårt visa effekt Axel 2 Effekterna borde bedömas på större enheter än idag, t.ex. gårdsnivå eller landskapsnivå Ska det vara gårdskontrakt istället? Finns det marknadsmässiga lösningar på miljöstöden? Går det att få betalt för biologisk mångfald? Finns det en koppling mellan de fina miljöerna som skapas och inflyttning, turism, utveckling Axel 3 Risk att inte alla medel utnyttjas Grundar sig oftast på lantbruksföretag, fast det borde vara bredare Skulle det kunnat gå att få finansiering på den privata kapitalmarknaden? Leder ökad diversifiering till ökad livskvalitet? Generella stöd innebär mindre krångel, men sämre träffsäkerhet Axel 4 Lyckats väl med drift Stora variationer i storlek, invånarantal och medfinansiering Behöver justera för svenska förhållanden Sidan 9 av 14

Det administrativa systemet är problematiskt Samarbetesåtgärden börjar komma igång, trots att den upplevs komplicerad Leader får inte stödja företag, vilket leder till att det är svårt att påvisa skapade arbetstillfällen Kansliet informerar om nätverksträffen 23 november. Huvudtemat för den träffen är halvtidsutvärderingen. Vad lär vi oss från den för att få till en vassare landsbygdsutveckling under nästa programperiod? Under träffen kommer deltagarna att jobba både med lärprocesser i mindre grupper och i dialog i storgrupp. 10. Information från mellanledsundersökningen LRF, Hela Sverige ska leva, SKL, Företagarna, länsstyrelserna och Leader deltar i referensgruppen för mellanledsundersökningen. En katalog med goda exempel har sammanställts. Katalogen ska dock inte ses som ett färdigt facit. På tur står att genomföra regionala möten i Leaderregioner. Planering och genomförande sker i samarbete med länsstyrelserna. Utgångspunkten är de behov som finns bland aktörerna (regionalt nedbrutet). Alla relevanta aktörer kommer att bjudas in till mötena. Mötena genomförs som ett race med sikte på att hitta konkreta lösningar och förslag för att möta de behov som finns. Processen och processledning blir viktigt. En plan för hur man ska gå vidare med förslagen tas fram på träffarna. På förslag är att referensgruppen ska belöna de bästa förslagen. 11. Redovisning av resultat från kommunikationsenkäten Kommunikationsenkätens syfte var att ta reda på hur medlemmarna upplever nätverkets informations- och kommunikationskanaler. Kort om resultaten: Mejlutskicken är mest uppskattade kommer lagom tätt och är luftiga och lätta att ta till sig Lägst betyg får tankesmedjorna - det finns många förslag på hur vi kan förbättra och utveckla dessa, man gillar metoden, men önskar mer tänk på förberedelser och uppföljning Nyhetsbrevet får gott betyg Träffarna får bra betyg, men vi gjorde så bra ifrån i början att förväntningarna ökar för varje träff vilket gör att de får något lägre betyg med tiden Webben - signaler om önskad ökad interaktivitet, men samtidigt många nöjda med hur det ser ut idag och den information som finns, de tematiska arbetsgrupperna ställer högre krav på att kunna använda webbplatsen mer interaktivt, kansliet funderar på att använda andra ställen för interaktivitet, t.ex. Facebook och Twitter En mer utförlig genomgång kommer styrgruppen att få på internatet i december då vi gör verksamhetsplanering för 2011. 12. Information om sommarens diskussion i Bryssel om CAP efter 2013 Jordbruksverket gav en kort sammanfattning av sommarens diskussion i Bryssel: Det handlade om jordbrukspolitiken i stort I plenum deltog ca 400-500 pers Alla ville göra sin röst hörd, mycket lobbying, inga direkta aha-upplevelser Diskussion kring frihandel vs protektionism -många brandtal hölls om att skydda det europeiska jordbruket, bevara kravet på djurskydd och hygien och säkerhet Sidan 10 av 14

Diskussion kring sektorspolitik vs samhällspolitik svårt med sektorspolitik i finanskristider, jordbruk viktigt för våra samhälleliga mål om klimat, försörjning m.m. Ytterst lite diskussion om axel 3 och 4 - vill nog inte ha för öppen diskussion kring var landsbygdspolitiken ska ligga (jordbruk eller regional utveckling) Contact Point presenterade synpunkter från public debate. Några av synpunkterna: o Varför måste det vara två pelare? o Man måste ha regionalt och lokalt riktade insatser o Större flexibilitet i genomförandet efterfrågades o Regionalt och lokalt inflytande efterfrågades. Två studier presenterades om allmänhetens inställning till EU:s jordbrukspolitik som påvisar att det finns en förståelse för stöd till jordbruket, men väldigt få känner till EU:s jordbrukspoliitik. Man menar att livsmedelssäkerhet och försörjning är det viktigaste för jordbrukspolitiken. Man kopplar inte ihop jordbruk med klimatlösningar utan ser jordbruket som klimatoffer. Man ser inte heller kopplingen till jordbruket som kollektiv nyttighet. På förslag att man skulle ha en EU gemensam strategisk plattform för alla EUs utvecklingsprogram. I höst kommer Kommissionen ge ut ett meddelande om den kommande jordbrukspolitiken. En intressant aktivitet var att det på ett torg i Bryssel fanns en livsmedelsförädlare från varje land. Eldrimner var där som svensk representant. På Coordination committee (som sammanträdde innan sommarens diskussion i Bryssel) fick kommissionen mycket synpunkter och kritik på det föreslagna programmet för sommarens diskussion i Bryssel, speciellt kring att det var så lite kring axel 3 och 4 och kring kopplingen till strukturfonderna. Jordbruksverket informerade också om läget i genomförandet av det svenska programmet: Utnyttjandet generellt ser bättre ut nu än jämfört med i början på året. Det ser bra ut som helhet, även om det finns vissa svagheter bland åtgärderna. Utvald miljö ser bättre ut. Bredbandsstödet går bra. Jordbruksverket kommer att publicera resultat från en kompetensutvecklingsenkät inom kort Övervakningskommittén har nästa möte i mitten av november Konferens i Bryssel som riktar sig till förvaltningsmyndigheter och utbetalningsmyndigheter på temat genomförande av landsbygdsprogrammet, Sverige håller föredrag Jordbruksverket kommer att utlysa Matlandspengar de närmaste veckorna PM om handläggningstider är på gång och ska överlämnas till Jordbruksdepartementet Landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket har kört igång med att förbereda inför nästa landsbygdsprogram. En rad frågeställningar finns som behöver genomlysas, bl.a. de horisontella målen Fiskeriprogrammet kommer att läggas över på Jordbruksverket och verket håller på att förbereda för övergången Länsstyrelserna frågar om det kommer att vara möjligt att omfördela pengar mellan olika åtgärder mot slutet av programperioden om det skulle vara så att man inte utnyttjat en åtgärd fullt ut som planerat? Eller måste vi lämna tillbaks pengar? Exempelvis har vi enormt många sökande till stöd till mikroföretag och där räcker inte pengarna. Jordbruksverket svarar att vi inte behöver lämna tillbaks Sidan 11 av 14

pengar. Jordbruksdepartementet kommer att titta på frågan efter att halvtidsutvärderingen är klar. Förhoppningsvis lyssnar de utåt. Länsstyrelserna frågar om Jordbruksverket kommer att diskutera bruttolistan med frågeställningar inför nästa landsbygdsprogram? Jordbruksverket svarar att de förmodligen kommer att få ett formellt uppdrag om tekniskt underlag och då kommer säkert detta att kunna ingå i den processen. 13. Beslut om skrivelse beträffande nätverkets roll inför kommande programperiod Hushållningssällskapen stödjer förslaget, men vill att det sista stycket ska delas upp i två stycken (redaktionell synpunkt). LRF föreslår att vi formulerar skrivelsen så att Landsbygdsnätverket ställer sig till politikens förfogande så att vi inte föregår några politiska beslut samt att en siffra sätts för de särskilda resurser som behöver skjutas till. Tillväxtverket instämmer i att det är bra att ställa Landsbygdsnätverket till förfogande inför nästa programperiod. Tillväxtverket föreslår att ordförande undertecknar skrivelsen och att en lista över vilka som är med i styrgruppen skickas med. Styrgruppen fastställer skrivelsen med tillägget att det sista stycket delas upp enligt Hushållningssällskapens förslag och att skrivelsen formuleras så att Landsbygdsnätverket ställer sig till politikens förfogande enligt LRFs förslag. I skrivelsen ska också läggas in i texten att styrgruppen ber att få ett svar på skrivelsen till nästa styrgruppsmöte. Styrgruppen beslutar att ordföranden skriver under för styrgruppens räkning. En lista på vilka som ingår i styrgruppen ska skickas med. 14. Nya medlemmar Det är två stycken som har sökt nytt medlemskap: Progrezzum entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Progressum är en nationell organisation, men det är en ekonomisk förening som definitionsmässigt är ett företag. Om föreningens syfte är att gynna medlemmarnas ekonomiska intressen bör de inte vara med. Styrgruppen beslutar att kansliet måste begära in stadgarna och uppgifter om vilka som är medlemmar. Ärendet bordläggs. Företagarförbundet Styrgruppen beslutar att godkänna Företagarförbundet som medlemmar 15. Aktuell information från ledamöterna Länsstyrelserna Arbetar med att minska handläggningstiderna Många jobbar med Matlandet, tex vissa län ordnar kocktävlingar. I Uppsala hade man kick-off med föredrag, mässa och kompetensutveckling och så småningom ska den vinnande kocken koras. Sidan 12 av 14

Vinnaren får göra en matresa. Uppsala samarbetar med tre län som gör liknande aktiviteter med kockar. Hela Sverige ska leva Arbetar med verksamhetsplanering för 2011. Vissa omtag med de lokala grupperna diskuteras. Gjort organisationsanalys Omsättning i personalen, Uno Lundback slutar i september. Ev flytt till nya lokaler Jobbar med vindkraftsutbyggnad och nationell överenskommelse inom området med en hel rad aktörer När det gäller bensinmackar verkar det som om vårt arbete är på väg att lyckas så att vi kan dra oss ur Engagerar sig i valet 2010 Fotbollsförbundet Jobbat med landsbygdsutveckling i tre år 11 av våra 24 regionföreningar har fått stöd från lansdbygdsprogrammet, ca 15 miljoner kronor totalt ytterligare 7 regionföreningar är på gång med ansökningar Arbetet ska utvecklas fram till 2020, bl.a. ska vi ta fram en kommunikationsplan Har inrättat en energifond för att få klubbarna att satsa på mer förnyelsebar energi Arbetar för ett statligt investeringsstöd så att även idrottsföreningar kan omfattas Företagarna Företagarna har gjort en undersökning som visar att medlemmarna vill att man gör nåt åt den lokala servicen Har haft aktiviteter i Almedalen Det verkar skilja sig väldigt mycket mellan regionerna i Sverige när det gäller kunskapen om landsbygdsprogrammet, skulle behöva arbeta mer med att sprida information om programmet, småföretagarna känner till för lite om detta Mer informationsutbyte mellan Företagarna centralt och regionalt skulle vara bra Företagarna sitter nu med i de tematiska arbetsgrupperna för jämställdhet respektive mellanled Coompanion Jobbar gemensamt för att profilera sig inom 4 områden: ett av områdena är samverkan mellan företag, det andra området är företagandet och offentlig omsorg, tredje området socialt företagande och det fjärde området medlemsföretagen I Kalrmar län jobbar man mycket med ungdomars företagande i workshopform, en uppföljning av Ung företagsamhet Ny idé om att spela på hemmaplan, ska ta fram en struktur för att specialanpassa utbildning för dem som är aktiva i elitidrott, lärcentra och universitet i samverkan, blir förstudie i höst/vinter SKL Drar igång en ny vända med inspiratörer. Följer upp de nya reglerna om strandskydd Blir ny nationell mätning av företags klimatarbete Samarbete med Tillväxtverket i en 3 stegs-utbildning Ska inrätta politisk referensgrupp Ordföranden Berättar om integrations seminariet som var på Newsmill: Sidan 13 av 14

o Newsmill hade 114 649 unika besök som exponerades för seminariet under publiceringsperioden (5-15 sep 2010) o Det var 19 artiklar, 2 bloggar, 95 stycken kommentarer (inloggning krävdes och kommentarerna godkändes före publicering, vilket gör att färre vill kommentera), 1499 millningar totalt för samtliga artiklar varav 43 % känner sig glada för nytänkande i landsbygdsutvecklingen, 37% blir arga, 13% uttråkade och 5% blir nyfikna Påminner om att kansliet skrivit en lägesrapport och uppmanar styrgruppen att läsa denna. Uppmanar hela styrgruppen att redan nu börja tänka på vad styrgruppen tycker att vi ska satsa på under 2011. Kansliet berättar om Ulbaggarna. 22 oktober ska styrgruppen rösta. Material om alla de nominerade finns på Landsbygdsnätverkets webb. Kansliet återkommer om hur röstningsproceduren ska gå till ifall styrgruppsmötet den 22 oktober blir via telefon. Jordbruksverket och Landbygdsnätverket tackar Sofie Nordén för mycket goda insatser under hennes tid på kansliet. Sofie går inom kort vidare till nya uppgifter på nytt jobb. 16. Övriga frågor Inga övriga frågor. 17. Avslutning och kommande möten Kommande möte för styrgruppen är den 22 oktober (ev via telefon) (inkl. röstning på Ullbaggar) Därefter är följande styrgruppsmöte bokat till 16-17 december. Förslag på plats för detta internat är Orust eller Skeby bruk. Ordföranden tackade ledamöterna och avslutade mötet. Peter Melin Ordförande Anna Lööv Sekreterare Rebecca Källström Justerare Sidan 14 av 14