God beslutstakt, men låg anslutning till vissa landsbygdsåtgärder - riktade insatser behövs

Transkript

1 Bilaga 8.a.ii 1(9) Landsbygdsavdelningen God beslutstakt, men låg anslutning till vissa landsbygdsåtgärder - riktade insatser behövs Sammanfattning Beslutstakten är överlag god och beviljade medel ökar stadigt. Sett över hela programperioden är det rimligt att tro att fördelningen av ansökningar kommer att stämma väl överens med budgetfördelningen. Några enstaka, mindre åtgärder har en något lägre anslutning. Dessa är Samarbete inom de gröna näringarna, Infrastruktur och Service. Mycket har redan gjorts för att öka anslutningen till de åtgärder som har ett lågt budgetutnyttjande, men det är fortfarande för tidigt för att kunna säga något om resultatet av det arbetet. Ytterligare arbete krävs för att öka anslutningen till de tre aktuella åtgärderna. För att nå bästa effekt måste arbetet tydligt riktas mot de specifika målgrupper för vilka åtgärderna passar. Innehållsförteckning Situationen i dagsläget... 2 Enstaka åtgärder släpar efter... 2 Bakomliggande orsaker... 4 Stöd till samarbete inom de gröna näringarna... 5 Stöd till planering av infrastruktur... 5 Serviceåtgärden... 5 Åtgärder för att öka anslutningen... 5 Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

2 Jordbruksverket (9) Situationen i dagsläget En ny programperiod innebär en uppstartsfas för att få programmet i rullning. På grund av att programmet inte blev godkänt förrän i juni 2007 gick det inte att fatta beslut förrän i augusti, när förordning och föreskrifter var på plats. Då hade det redan kommit in många ansökningar. Det fanns ett uppdämt stödbehov eftersom det fanns begränsade möjligheter att ansöka om stöd i samband med avslutandet av Miljö- och landsbygdsprogrammet. De flesta ansökningarna under 2007 var om investeringsstöd, startstöd och kompetensutveckling. För länsstyrelserna blev det därför en stor mängd ansökningar att beta av under 2007 och början av Därför blev det inte mycket tid över till att jobba med marknadsföring av vad programmet kan erbjuda när det gäller de nya åtgärderna och de nya målgrupperna. Dessutom tog också olika utbildningsinsatser och avslut av det gamla programmet mycket tid i anspråk. De flesta länsstyrelser har dock haft som strategi att i nästa fas lägga mer resurser på att marknadsföra de nya åtgärderna mer offensivt. Länsstyrelsen i Skåne har exempelvis fördubblat sina resurser för handläggning samt omorganiserat verksamheten för att arbeta på ett sätt för att bättre nå ut till de nya målgrupperna. Landsbygdsprogrammet har nu varit igång ett drygt år och det är inte att förvänta att ansökningarna efter en så relativt kort tid ska följa den detaljerade budgetfördelningen mellan de olika åtgärderna. Sett över hela programperioden är det dock fortfarande rimligt att tro att fördelningen av ansökningar kommer att stämma väl överens med budgetfördelningen. Enstaka åtgärder släpar efter Statistiken över hittills beviljade företags- och projektstöd visar att beslutstakten är god och att de beviljade medlen stadigt ökar. Inom loppet av ett år har länsstyrelserna, Jordbrukverket och Sametinget hittills beviljat 1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 64 procent av de budgeterade medel som är avsatta för de 23 stödmyndigheterna 2007 och Det innebär en genomsnittlig beslutstakt på 130 miljoner kronor i månaden (semestertiden inkluderad). Om beslutstakten är lika hög den återstående tiden blir siffran 2,2 miljarder att jämföra med den tilldelade budgeten på 2,5 miljarder. Beslutstakten borde dock snarare bli högre. Den åtgärd som dock tydligt släpar efter är samarbetsåtgärden. Det är främst här som stödmyndigheterna behöver öka insatserna för att få åtgärden känd hos den målgrupp för vilka den passar, se diagram nedan.

3 Jordbruksverket (9) Diagram över utnyttjad budget per åtgärd tom 12 augusti, 2008, exkl Leader. Utnyttjad budget per åtgärd tom jan, mars, maj, juni och aug 2008 Procent 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Jan Mars Maj Juni Aug Info.insatser - Leader Insatser för utvald miljö Kompetensutveckling Axel 3 Natur och kulturarv Byutveckling Service Turism Mikroföretag Diversifiering Kompetensutveckling Axel 1 Infrastruktur Samarbete gröna näringen Förädlingsstöd Modernisering av jordbruksföretag Startstöd Åtgärd Axel 1 Axel 3 Då man studerar diagrammet ovan måste man komma ihåg att det finns en stor mängd ärenden som fortfarande inte är beslutade. Nedanstående diagram visar på en summering av beslutade ärenden och ärenden som är under handläggning, i förhållande till den tilldelade budgeten. Även dessa siffror avser läget den 12 augusti 2008.

4 Jordbruksverket (9) Diagram över utnyttjad budget inkl ärenden under handläggning, exkl Leader Utnyttjad budgetram inkl. ärenden under handläggning tom , exkl Leader Procent 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åtgärd Diagrammet visar att det för hälften av åtgärderna finns ansökningar som beloppsmässigt ligger närmare eller över 100 procent av den tilldelade budgeten. Åtta åtgärder ligger något lägre, där kompetensutveckling inom axel 1 ligger högst på 81 procent. Efter det följer byutvecklingsåtgärden på 64 procent och övriga åtgärder ligger under 50 procent. Den åtgärd som avviker mest är samarbetsåtgärden som ligger på sex procent. Totalbeloppet för de ärenden som fortfarande är under handläggning uppgår till knappt 800 miljoner kronor. Tillsammans med hittills beslutade ärenden blir slutsumman 2,4 miljarder att jämföra med den tilldelade budgeten på 2,5 miljarder före för länsstyrelserna, Sametinget och Jordbruksverket. Bakomliggande orsaker Den låga anslutningen till vissa åtgärder i axel 1 beror sannolikt inte på att stödmyndigheterna inte har nått ut till målgruppen, eftersom den i huvudsak utgörs av lantbrukare. Lantbrukare är generellt sett välinformerade om programmets möjligheter och de nås via de traditionella aktörerna och informationskanalerna. Alla får SAM-utskicket och en översiktlig infobroschyr om alla nya stöd. Det låga budgetutnyttjandet beror istället troligen på att möjligheterna inom åtgärderna inte har varit tillräckligt tydliga och intressanta för potentiella stödsökare. Åtgärderna är nya och i informationsbroschyren ryms inte utförliga exemplifieringar och goda exempel. Inte heller för stödmyndigheterna har åtgärdens möjligheter varit tydliga. Den delvis låga anslutningen till åtgärderna i axel 3 beror troligen på flera faktorer, bland annat att stödmyndigheterna inte riktigt har nått ut till målgruppen och att uppstarten av Leader var sen jämfört med det övriga programmet. Inom Leader utgör åtgärderna för ökad livskvalitet en stor och viktig del (Leader agerar på den lokala nivån och når på ett naturligt

5 Jordbruksverket (9) sätt ut till boende, byalag och lokala föreningar). Leaders beviljade projekt ingår förvisso inte i diagrammen ovan, men Leaderss ingångsättande kommer indirekt att generera projekt inom de olika åtgärderna hos länsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket. De tre åtgärderna är relativt små och utgör tillsammans enbart ca 6 procent av budgeten på för 2007 och 2008 (161 miljoner kronor av totalt 2,5 miljarder kronor). Stöd till samarbete inom de gröna näringarna Budgeten för samarbetsåtgärden är (för länsstyrelserna, Sametinget och Jordbruksverket) sammanlagt cirka 66 miljoner kronor och hittills beviljade medel uppgår till fyra miljoner fördelat på tio projekt i nio län, det vill säga ett genomsnittligt belopp på kronor per projekt. Tre av projekten ligger på närmare en miljon kronor. Åtgärden är ny och förutsätter ett helt nytt sätt att arbeta för stödmyndigheterna, vilket kan innebära att det tar tid innan stödansökningarna blir fler. Tillämpningsområdet har varit otydligt på grund av stödets utformning hybrid mellan företags- och projektstöd. Stöd till planering av infrastruktur Budgeten för infrastrukturåtgärden är cirka 32 miljoner kronor och hittills beviljade medel uppgår till 13 miljoner kronor fördelade på 156 projekt i 18 län. Möjligheterna inom åtgärden är dåligt kända pga. svag marknadsföring (infrastruktursatsningar kan avse mer än bara vägar, exempelvis vindkraft, vattenförvaltning eller telekommunikation). Flera länsstyrelser har dock nämnt att de kommer att öka marknadsföringsinsatserna för denna åtgärd. Serviceåtgärden Budgeten för serviceåtgärden är cirka 63 miljoner kronor och hittills beviljade medel uppgår till 15 miljoner fördelat på 47 företags- och projektstöd i 13 län. När det gäller det låga budgetutnyttjandet i serviceåtgärden kan en förklaring vara gränsdragningen mot förordningen för kommersiell service. Gränsdragningsproblem kan ha skapat osäkerhet hos handläggande myndigheter. Jordbruksverket har under hösten tagit fram riktlinjer för hur gränsdragningen ska göras och hoppas att detta ska hjälpa länsstyrelsen att kunna göra rätt bedömningar av sådana ärenden. Även konkurrensaspekter blir tydliga i detta stöd. Det kan bidra till att handläggande myndigheter är restriktiva med stöd för denna åtgärd. När det gäller verksamheter inom vård och omsorg har det också funnits en osäkerhet huruvida det är möjligt att ge stöd till en sådan verksamhet mot bakgrund av skrivningar i den svenska landsbygdsförordningen. Även här har Jordbruksverket tagit fram riktlinjer som förhoppningsvis ska bidra till att även den sektorn kommer med i programmet, i den mån det finns utrymme för privat omsorgsverksamhet i respektive kommun. Insatser för att öka anslutningen För att öka utnyttjandet av medel i ovan specificerade åtgärder har följande aktiviteter genomförts, eller kommer att genomföras.

6 Jordbruksverket (9) Informationsblad om infrastruktur och samarbete För att tydliggöra möjligheterna inom infrastruktur- och samarbetsåtgärden har Team Företagande tagit fram två informationsblad. Dessa ska både användas av LST och LAG och för riktade utskick till målgruppen. Informationsbladet innehåller goda exempel. Riktade utskick, utskick till myndigheter och organisationer samt publicering på Ladan och Jordbruksverkets webbplats kommer att genomföras i september. Marknadsföring av serviceåtgärden Senare i höst kommer landsbygdsnätverket i samarbete med Team Företagande ta fram en inspirationsfilm som ska visa på hur man kan arbeta med serviceåtgärden i landsbygdsprogrammet. Den kan användas i en rad olika sammanhang för marknadsföringssyften. Uppstart av Leader Team landsbygds arbete har varit och är fortfarande fokuserat på igångsättandet av Leader. Gruppens processtöd till LST och LAG är avgörande för att få ingång Leader i landets alla delar vilket indirekt kan bidra till ett fullt utnyttjande av alla åtgärder i axel 3. I de utbildningsinsatser som hålls är information om programmet och graden av utnyttjande av de olika åtgärderna en självklar del. Idag har ca 40 Leaderområden godkänts men bara 22 har börjat fatta beslut i enskilda ärenden. Prognosen säger att 65 områden kommer att bildas i Sverige. Team Landsbygd har tagit fram en folder som kortfattat beskriver Leader i Landsbygdsprogrammet. Förutom Jordbruksverkets egen spridning av foldrarna har också enskilda kommuner och LAG rekvirerat stora mängder för att sprida vidare i sina egna områden. Spridning av information om programmet genom landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket ska skapa arenor för erfarenhetsutbyte och på så sätt förbättra landsbygdsprogrammets genomförande. Ett led i detta arbete är att sprida information om programmets möjligheter till olika målgrupper via olika organisationer. Information om de olika stödåtgärderna sprids således via alla de konferenser som arrangeras och de inspiratörer som engageras för nätverkets räkning. I dagsläget har nätverkets styrgrupp beviljat ca 25 st konferenscheckar och ca 20 st inspiratörscheckar. Utöver det arbete som bedrivs med hjälp av nätverkscheckarna hålls även återkommande träffar med alla nätverkets medlemmar. Kansliet tar även fram nyhetsblad en gång i månaden. Nätverkets arbetssätt innebär att man kan nå ut med information om programmet till en mycket bred målgrupp på ett sätt som Jordbruksverket inte hade kunnat åstadkomma på egen hand (det kan nämnas att man i dagsläget även håller på att bygga upp ett journalist- och ett informatörsnätverk). Diskussionen kring åtgärder med låg anslutning förs alltjämt inom nätverket och inte minst i nätverkets styrgrupp i samband med beviljandet av nätverkscheckar. I nätverket ingår sådana aktörer, som kan ha stor påverkan på utnyttjandet av de aktuella åtgärderna, i nätverket. Exempel på organisationer som ingår i nätverket och som har aktiva inspiratörer är Hushållningssällskapens förbund, Hela Sverige ska leva, LRF, Företagarna, Naturskyddsföreningen, Coompanion, FLF (föreningen landsbygdshandelns främjande), Studieförbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarnas riksförbund. I detta sammanhang kan nämnas att FLF har jobbat hårt för att öka anslutningen till serviceåtgärden och man förväntar sig att få effekter av detta arbete under hösten. Satsningar är på gång i nästan alla län.

7 Jordbruksverket (9) Uppdrag tillsammans med Glesbygdsverket Jordbruksverket har varit med och författat ett avsnitt i Glesbygdsverkets senaste rapport Kvinnors företagande i gles- och landsbygder. I rapporten lyfts det fram att landsbygdsprogrammet innebär en möjlighet för kvinnors företagande på landsbygden. Flera av de nya näringarna på landsbygden är sådana där kvinnor utgör en större andel än i den traditionella jordbruksnäringen. Om Jordbruksverket bidrar till att många får upp ögonen för möjligheterna i landsbygdsprogrammet får det effekter på sikt (ex. hälsa och omsorg i serviceåtgärden). Artiklar i Ridsport Tidningen Ridsport har en stor läsarkrets varav många är företagare eller potentiella företagare med hästverksamhet på landsbygden. Här har Jordbruksverket genom kontakter med journalister fått flera att skriva om möjligheterna i landsbygdsprogrammet. För företag med hästverksamhet kan det handla om såväl turistföretag som företag med omsorgsverksamhet kopplat till häst. Företagarskola tillsammans med LAND lantbruk Under hösten kommer Team Företagande att genomföra ett samarbete med LAND lantbruk där avsikten är att synliggöra olika aspekter av företagandet på landsbygden. Det ska göras i form av en företagarskola i tidningens rosa sidor. Det finns då möjligheter att koppla på landsbygdsprogrammet på ett naturligt sätt. Dialogmöte med näringslivets företrädare Många företag på landsbygden (ex. serviceföretag) identifierar sig inte som landsbygdsföretagare utan som företagare. Deras kontaktpartner är inte LRF och HS utan helt andra typer av aktörer, ex. Företagarna, Företagarförbundet, kommunens näringslivskontor, Almi, bankerna, etc. Flera av dessa aktörer har Jordbruksverket i dagsläget inte ett upparbetat samarbete med. Därför planerar Team Företagande (i samarbete med landsbygdsnätverket) ett dialogmöte med näringslivets företrädare. Tanken är att Jordbruksverket ska buda in till samtal med olika aktörer för att stämma av vilket intresse som finns för fortsatt samarbete. Parterna kan vara viktiga både för att inhämta information och för att föra ut information. Nya informationskanaler För att nå ut med information om programmet till nya målgrupper har nya informationskanaler undersökts och utnyttjats. Många av målgrupperna kan nås via landsbygdsnätverkets medlemmar, men inte alla. Därför har Team Företagande kontaktat bl.a. Svenskt näringsliv, Företagarförbundet, nätverket Driftig.nu samt SFI för att undersöka intresset för att göra nyhetsartiklar om de nya möjligheterna i landsbygdsprogrammet. Hittills har två artiklar producerats (Företagarförbundet publiceras i oktobernumnret och Driftig.nu publicering på webben 15/9). Nya kanaler kommer också att utnyttjas i samband med utlysning av de nationella projektmedlen i höst. Inspirationsdag - dialogforum Team Företagande anordnar i november tillsammans med programledningen och landsbygdsnätverket en inspirationsdag, eller ett sk. dialogforum för ett begränsat antal

8 Jordbruksverket (9) personer från LST, Sametinget och LAG. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att sätta in sig själva i ett större sammanhang och se pusslet, inte bara pusselbitarna. Genom input från forskningen och genomförda projekt, samt genom erfarenhetsutbyte kan deltagarna få en större känsla för helheten och därmed bidra till en effektivare tillämpning av programmet. En av punkterna i erfarenhetsutbytet kommer att handla om de åtgärder som har en låg anslutningsgrad. Hur kan man arbeta med åtgärderna och hur kan man nå ut till de nya målgrupperna? Synliggörande av coacher Det finns många kreativa och livskraftiga idéer på landsbygden. Tyvärr dör många ut innan de har fått chansen att utvecklas. Det kan naturligtvis bero på flera orsaker men en av dessa är att kreatören ibland inte har någon att bolla sin idé med. Det saknas en andra person som kan hjälpa till med att förädla idén och att coacha när tiderna blir tuffare. En annan orsak kan vara att det blir kulturkrockar i mötet mellan kreatören och byråkraten, vilket kan resultera i att den enskilde tappar fart och kraft. Flera olika aktörer kan bidra till att minska förlusten av idéer. Stödmyndigheterna kan inta en mer coachande roll. Organisationerna kan mer aktivt stötta sina medlemmar i den tidiga idéfasen. Osv. Därför kommer Jordbruksverket och landsbygdsnätverket i höst att lyfta denna fråga i flera olika sammanhang. Bl.a. på en särskild nätverksträff, på dialogforumet och på lokalekonomidagarna. Publicering av månadsstatistik I maj i år började Jordbruksverket publicera månadsstatistik över budgetutnyttjandet i axel 1 och axel 3 ( till landsbygden/statistik/företags- och projektstöd). Det gör att både stödmyndigheterna och övriga intressenter kan följa utvecklingen på ett enkelt sätt. Det ökar medvetenheten kring hur fördelningen ser ut mellan olika åtgärder och stödmyndigheterna kan exempelvis fatta mer välgrundade beslut om hur de ska rikta sin information. Förtydligande av regelverk För vissa åtgärder har det funnits en osäkerhet kring tillämpningen på grund av regelverkets utformning och tolkningen av detsamma. Som exempel kan nämnas serviceåtgärdens avgränsning mot Konsumentverkets stöd till kommersiell service. Genom att lösa den här typen av oklarheter har stödmyndigheterna kunnat ge tydligare information gentemot den sökande och vissa flaskhalsar har undanröjts. Framöver kommer exempelvis förtydligande när det gäller kravet på medfinansiering. Deltagande i mässor, konferenser, o.dyl Förutom landsbygdsnätverkets insatser är naturligtvis också Jordbruksverket ute och deltar i olika sammanhang och ger information om programmet. Det är då naturligt att vissa åtgärder lyfts fram mer än andra. Exempel på tillfällen där Jordbruksverket har fått möjlighet att sprida information är landsbygdsriksdagen, lokalekonomidagarna, livsmedelsdagarna i Tylösand, drivmedelskonferens i Kil, Elmiamässan, Eurohorse, Globen Horse Show, hästnäringens Forsknings- och utvecklingsforum, Dialogforum på hovstallet, etc.

9 Jordbruksverket (9) Tydliggörande av hästnäringens roll i landsbygdsprogrammet Hästnäringen i landsbygdsprogrammet är ett projekt inom Livskraftigt hästföretagande Hösten 2007 genomförde Hästnäringens Nationella Stiftelse i samarrangemang med bland andra länsstyrelserna och LRF konsult 23 st länsvisa träffar som samlade ca st deltagare. Hästnäringen har betydelse för flera av de olika åtgärder som har en låg anslutning i programmet. Samarbete med andra myndigheter Jordbruksverket för löpande en dialog med olika myndigheter för att få till ett bra utnyttjande av medlen i programmet. Exempelvis har diskussioner förts med Konsumentverket (service), Boverket (bl.a. infrastruktur), Nutek (bl.a. turism) och Skatteverket. Jordbruksverket ska i höst delta i Nuteks regionala konferenser som samlar tjänstemän och politiker inom strukturfondernas olika programområde. Konferenserna ska öka samverkan mellan olika aktörer samt koppla ihop regionala strategier, behov av kunskapsstöd och olika finansieringskällor. Samverkansgrupp För att förbättra arbetet med de nationella projektstöden har en samverkansgrupp kopplats till Jordbruksverkets arbete. Den består av externa aktörer, däribland Sparbankernas riksförbund, Företagarna, Coompanion och Sveriges kommuner och landsting. Gruppen diskuterar strategier för prioritering och hantering av nationella projektmedel inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inför och under mötena förses aktörerna med information kring budgetutnyttjandet, eftersom detta är avgörande för hur man ska hantera de nationella insatserna. Samverkansgruppen är också referensgrupp till Team landsbygd och Team Företagande. Årliga besök hos länsstyrelserna Varje år gör Jordbruksverket besök hos länsstyrelserna och Sametinget. Alla myndigheter besökts inte varje år, utan man gör ett urval. Under besöken diskuteras främst handläggning men det ges också en möjlighet till att föra en dialog kring anslutningen för de olika åtgärderna. Genom ett sådant erfarenhetsutbyte kan vi tillsammans uppnå ett mer effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet ute i landet. Länsstyrelsens, LAG:s och Sametingets egna insatser Jordbruksverket bedriver tillsammans med Länsstyrelsen, LAG och Sametinget utvecklingsarbete på olika nivåer. Det är således inte bara Jordbruksverket som har ett informationsansvar för landsbygdsprogrammet. I samtal med länsstyrelserna har det framkommit att det för flera av dem är först efter sommaren som man har mäktat med att ta tag i information, organisation, osv. När de på ett mer strukturerat sätt kan ta sig an dessa frågor i höst kommer detta också få genomslag på anslutningsgraden i programmet.