CAD CAD-kravspecifikation Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller för: Nybyggnad, Ombyggnad 1 (32)
Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...4 1.1 Kravspecifikationens ursprung...4 1.2 Syfte med kravspecifikationen...4 1.3 Förtjänster med kravspecifikationen...4 1.4 Framtidsvision...5 2. Tillämplighet och generella krav...6 2.1 Tillämplighet...6 2.2 Nivå på kraven som ställs...6 2.3 Avtal om leverans av handlingar med nyttjanderätt...6 3. CAD-samordning...7 3.1 CAD-samordnare...7 3.2 CAD-ansvarig hos projektörerna...8 3.3 CAD-ansvarig hos beställaren...8 3.4 CAD-samordningsmöte...8 4. CAD-krav...9 4.1 Allmänt...9 4.2 Kommunikation...9 4.3 Objektorienterad projektering...9 4.4 Externt refererade filer...12 4.5 Ritningsformat...12 4.6 Ritningsram och namnruta...12 4.7 Insättningspunkt och plushöjder...12 4.8 Typsnitt och linjetyper...12 4.9 Utrymmen och areor...13 4.10 Modellfiler och ritningsdefinitionsfiler...13 4.11 Skala...14 4.12 Fil- och ritningsnumrering...14 4.13 Litterering av objekt, fastighet, byggnad, plan och rum...16 4.14 Lagerhantering...17 4.15 Utskrifter/Plottning/Samgranskning...17 4.16 Mallar...17 4.17 Leverans av handlingar...17 4.18 Mappstruktur...19 5. Bilagor...20 Bilaga 1 Systemkrav...21 CAD-filer...21 Rasterfiler...21 Dokumentfiler...21 Bilaga 2 Namnruta och layout...22 Allmänt...22 Namnruta i layout...22 Ifyllande av namnruta i layout:...22 Namnruta i modell...24 Ifyllande av namnruta i modell:...24 Orienteringsfigur...25 2 (32)
Norrpil...25 Skalstock...25 Bilaga 3 Ändring av handlingar...26 Preliminär handling...26 Systemhandling...26 Förfrågningsunderlag...26 Bygghandling...26 Relationshandling...27 Bilaga 4 Leverans av relationshandlingar...30 Allmänt...30 Kvalitetskontroll av digitala handlingar...30 Bilaga 5 Begreppsförklaringar...31 BIM (Byggnadsinformationsmodell)...31 CAD-fil...31 FI2...31 Global lägesinformation...31 GUID...31 IFC:...31 Metadata (= fildata)...32 Modellfil...32 Objektinformation...32 Projektmall...32 Relationshandling...32 Ritningsdefinitionsfil...32 3 (32)
1. Inledning 1.1 Kravspecifikationens ursprung Den ursprungliga versionen av kravspecifikationen är upprättad av före detta Cadkravspecgruppen (numera BIM-nätverket). 1.2 Syfte med kravspecifikationen Kravspecifikationens syfte är att göra informationen som skapas under CAD-projekteringen användbar från tidiga idéer till byggande och förvaltning. Genom att använda system framtagna för FI2 möjliggörs ett obrutet och mer kostnadseffektivt informationsflöde. Därmed höjs kvaliteten i förvaltningsarbetet. 1.2.1 Krav från myndigheter och fastighetsägare För att möta ökade krav från myndigheter och fastighetsägare krävs ett enhetligt och standardiserat sätt att skapa och lagra information. 1.2.2 FI2 FI2 är språket som gör att olika system inom fastighetssektorn kan samverka. För att hantera grafik samverkar FI2 med den internationella standarden IFC. 1.3 Förtjänster med kravspecifikationen När kraven i kravspecifikationen följs ger det kostnads- och arbetsbesparing för projektör och beställare. Exempel på förtjänster vid olika skeden: 1.3.1 Projektering och produktion konsekvent namngivning av filer och layouter samt standardiserat innehåll i namnrutor underlättar hantering av information genom att använda objektmodeller kan kollisionskontroller och mängdning (innehållskontroller) genomföras i ett tidigt skede projektörernas arbete underlättas av mallar tillhandahållna av beställaren 1.3.2 Leverans enhetliga handlingar 1 förenklar hantering och kontroll samt ger möjlighet till automatisk registrering i dokumenthanteringssystem överföra information från objektmodellen till administrativa system 1.3.3 Förvaltning enhetligt filformat underlättar hantering och eliminerar behovet av konverteringar samt gör den skapade förvaltningsinformationen återanvändbar föreskrivna objektformat gör det möjligt att få ut information från objekten i modellen konsekvent namngivning av filer och layouter samt standardiserat innehåll i namnrutor underlättar hantering av information 1 Ordet handlingar i texten syftar på CAD-filer samt övriga ritningsrelaterade digitala handlingar 4 (32)
1.4 Framtidsvision Visionen är det obrutna informationsflödet. Arbete med fastighetsinformation, oavsett om den skapas, används, utbyts med andra eller återanvänds, ingår i en kontinuerlig process. Projekterings- och entreprenadupphandling är även en informationsupphandling för förvaltning. Genom CAD-kravspecifikationen tar vi de första stegen i riktning mot en byggnadsinformationsmodell (BIM) för projektering, byggande och förvaltning. Informationen ska vara i enlighet med FI2. Detta innebär att det kommer att ställas krav på användning av ett standardiserat format så som IFC, istället för att beställaren rekommenderar verktyg och arbetssätt. CAD-användare kan då välja ett kompatibelt system och ändå kommunicera CAD-filer med objektinformation. All förvaltningsinformation ska kunna överföras utan konverteringar och därmed direkt kunna användas i förvaltningen. 5 (32)
2. Tillämplighet och generella krav 2.1 Tillämplighet Kravspecifikationen är ett regelverk som ska följas under hela uppdraget. Även under totalentreprenads-uppdrag skall denna kravspecifikation tillämpas. Den ingår som en bilaga till kontraktshandlingen. Det bör påpekas att kravspecifikationen inte är en CAD-projekteringsmanual, utan förutsätter god kännedom om CAD-projektering. Avsteg från kravspecifikationen ska skriftligen godkännas av beställarens CAD-ansvarige och skall dokumenteras i den projektspecifika kvalitetsplanen för CAD-projektering. 2.2 Nivå på kraven som ställs Kravet på objektmodellen är att objekten ska levereras i ett format som gör överföring av information enligt FI2 möjlig. Denna information avses användas i förvaltningsskedet. Övrig objektinformation kommer att användas på sikt eller kompletteras i nya uppdrag. Med nämnda krav kan vi påbörja uppbyggnaden av en komplett byggnadsinformationsmodell. Innehållskravet enligt FI2 och objektinformation i respektive uppdrag framgår av punkt 4.3 resp 4.9. 2.3 Avtal om leverans av handlingar med nyttjanderätt Med ändring av ABK09 7 8 har beställaren full äganderätt till samtliga handlingar, allt demonstrationsmaterial samt rättighet att använda de filer som framtagits i uppdraget. Vidare har beställaren full nyttjanderätt för andra uppdrag beträffande framtagna principer, typlösningar, detaljlösningar etc. För originalhandlingar samt övriga använda handlingar framställda med hjälp av datorstöd ska äganderätten tillämpas såväl på utskrivna kopior som på skapade filer. Beställaren har ingen skyldighet att för framtida uppdrag anlita den som skapat i uppdraget använda handlingar som har sin följd av eller härstammar från uppdraget. Vid förändring av uppdragsresultatets handlingar bör alltid den ursprungliga konsulten namnges. 6 (32)
3. CAD-samordning Alla deltagare ska samordna sitt projekteringsarbete. Syftet är att effektivisera och säkerställa att uppdragets handlingar tas fram i enlighet med denna kravspecifikation. Hos beställaren finns en CAD-ansvarig och i samråd med beställaren ska en CADsamordnare för uppdraget utses, samt en CAD-ansvarig för varje ansvarig part. CADsamordnaren ansvarar för hela uppdragets handlingar. 3.1 CAD-samordnare CAD-samordnare ska ha ingående förståelse i hur CAD-projektering och CAD-samordning i uppdrag fungerar, samt ha god insikt i beställarens krav enligt kravspecifikationen. Alla frågor som rör CAD och kravspecifikationen ska tas upp med CAD-samordnaren, som i sin tur för en dialog med beställarens CAD-ansvarige. CAD-samordnaren ska leda och samordna CAD-projekteringen med hänsyn till uppdragsspecifika behov i enlighet med kravspecifikationen. 3.1.1 I uppdraget skall CAD-samordnaren vara kvalitetsansvarig för att samtliga handlingar följer kravspecifikationen i samråd med beställaren kontrollera förekomsten av befintliga handlingar tillsammans med beställaren utreda förutsättningarna för att uppdatera befintliga handlingar till nuvarande krav distribuera beställarens mallar och övriga underlag till CAD-ansvariga kalla till och hålla i CAD-samordningsmöten samt upprätta och distribuera protokoll från dessa CAD-samordnare skall upprätta projektspecifik kvalitetsplan för CAD-projektering i samråd med beställarens CAD-ansvarige dokumentera avsteg från kravspecifikationen ansvara för att det upprättas erforderliga layouter. Hänsyn till befintlig ritningsindelning ska tas kontrollera handlingar manuellt och med DWG-kontrollanten enligt kravspecifikationen 3.1.2 Vid leverans av relationshandlingar skall CAD-samordnaren kalla till samordningsmöte inför upprättande av relationshandlingar sammanställa resultat av kvalitetskontroller från samtliga CAD-ansvariga sammanställa slutleverans (enligt Bilaga 4: Leverans av relationshandlingar ) leverera kvalitetsplan med dokumenterade avvikelser ansvara för att samtliga handlingar levereras till beställarens projektledare 7 (32)
3.2 CAD-ansvarig hos projektörerna CAD-ansvarig ska ha ingående förståelse i hur CAD-projektering och CAD-samordning i uppdrag fungerar, samt ha god insikt i beställarens krav enligt kravspecifikationen. CAD-ansvarig ska vara CAD-samordnarens kontaktperson inom sin ansvariga part samt delta i CAD-samordningsmöten. 3.2.1 I uppdraget skall respektive ansvarig parts CAD-ansvarige ansvara för vara kvalitetsansvarig för att samtliga handlingar följer kravspecifikationen handlingar upprättas enligt kravspecifikationen och att samtliga handlingar inom uppdraget stämmer överens med utlämnade mallar närvara vid CAD-samordningsmöten kontrollera handlingar manuellt och med DWG-kontrollanten enligt kravspecifikationen nödvändig backup utförs nödvändig kontroll mot datavirus genomförs avtalade leveransintervall följs 3.2.2 Vid leverans av relationshandling skall respektive ansvarig parts CADansvarige kvalitetskontrollera samtliga handlingar och se till att kravspecifikationen har följts leverera protokoll från DWG-kontrollanten ansvara för att förteckning över samtliga handlingar levereras ansvara för att handlingarna levereras enligt uppdraget och meddela CADsamordnaren. 3.3 CAD-ansvarig hos beställaren Granskningar kan utföras genom stickprov under uppdraget av CAD-ansvarig hos beställaren. Denna ansvarar även för support under uppdraget samt tillhandahåller mallar och kontrollverktyg. CAD-ansvarig hos beställaren tar emot leverans av relationshandlingar och egenkontroller från projektledaren, samt ansvarar för den slutgiltiga granskningen och godkänner slutleveransen. Om leverans ej uppfyller ställda krav i CAD-kravspecifikationen, samt de överenskomna krav noterade i den projektspecifika kvalitetsplanen för CADprojektering, åligger det CAD-samordnare och CAD-ansvarig hos respektive projektör att åtgärda dessa avvikelser omgående. 3.4 CAD-samordningsmöte Vid uppdragsstart kallar CAD-samordnaren till CAD-samordningsmöte. Vid mötet används mall för Kvalitetsplan CAD-projektering. Resterande CAD-samordningsmöten hålls i den omfattning de behövs och sammankallas av CAD-samordnaren. 8 (32)
4. CAD-krav 4.1 Allmänt CAD-filerna ska generellt utföras enligt senaste utgåvorna av Svensk Byggstandard, Bygghandlingar 90 inklusive SB11, om inte annat redovisas i denna kravspecifikation. 4.1.1 Krav på programvaror För att kunna hantera handlingar med förvaltningsinformation enligt kravspecifikationen krävs att de programvaror som används stöder objektorienterad CAD-projektering samt areamätning enligt Svensk Standard. I uppdraget ansvarar deltagarna själva för att de (och ev. egen anlitad konsult) har giltiga licenser på alla programvaror som används. Byte av programversion skall i möjligaste mån undvikas under pågående uppdrag. Observera att detta även omfattar leverans av relationshandlingar. Vid eventuella avsteg skall detta samordnas med CAD-ansvarig hos beställaren. För specifika system- och programvarukrav, se Bilaga 1: Systemkrav 4.1.2 Användning av programvaran DWG-kontrollanten DWG-kontrollanten är ett program som ska användas som ett kontrollverktyg vid CADprojektering och leveranser av CAD-filer. Detta verktyg går igenom CAD-filerna och kontrollerar att utvalda delar av kraven i kravspecifikationen efterföljts. Programmet tillhandahålls av beställaren. Användandet av DWG-kontrollanten är ett stöd under projektering och inför leverans, men ersätter ej respektive projektörs krav på egenkontroll. För specifikation av vad DWG-kontrollanten kontrollerar, se instruktioner som medföljer vid leverans av programmet. 4.2 Kommunikation All kommunikation med objektsmodeller skall ske i format erforderligt för projektet och anges i Kvalitetsplanen för CAD-projektering. 4.3 Objektorienterad projektering Genom att skapa CAD-modeller med hjälp av objektteknologi kan olika typer av information knytas till objekten. Objektinformationen kan sedan exporteras från CAD-modellen och importeras in i beställarens förvaltningssystem. Export och import sker i enlighet med det XML-format som definierats inom FI2. All projektering utförs i 3D, där utrymmeskrävande objekt i bärande, rumsavgränsande och mediaförsörjande byggnadsdelar skall redovisas med fysiskt riktig geometri och lokalisering i lägsta omfattning enligt nedan: 9 (32)
A SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Ytterväggar (endast med Undertak erforderlig tjocklek) Innerväggar (endast med Trappräcken erforderlig tjocklek) Yttertak Balkonger Bjälklag inkl golv WC Partier - placering för Handfat/Utslagsback urtagning Utrymme för Hiss, Dusch dimensionering samverkas med E+K Trapplöp (endast om det krävs för samgranskning) Ramp (endast om det krävs för samgranskning) K SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Pelare Balk Bärande vägg Bjälklag Platta Plint/Sula Utrymme för Hiss, dimensionering samverkas med A+E E SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Kabelstegar Armaturer Kabelränna Centraler (ev. volym) Utrymme för Hiss, dimensionering samverkas med A+K 10 (32)
V SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Kanaler i huvudstråk, Fönsterbänkskanaler inkl. isolering samt att från- resp. tilluftskanalisation/system skall anges med olika färger. Don Övriga komponenter i luftbehandlingssystem (t.ex. spjäll och ljuddämpare) Luftbehandlingsaggregat Kanalanslutningar till inredning Intag, avluftningsgaller och huvar Kåpa (anges endast som volymobjekt) R SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rörledningar i distribution och Kopplings- och fördelningsledningar huvudstråk, inkl. isolering Radiatorer Övriga komponenter i rörsystem (t.ex. ventiler, avluftare, Fördelarskåp värme, vatten (anges endast som volymobjekt) Fjärrvärmecentral (anges endast som volymobjekt) Ackumulatortank (anges endast som volymobjekt) Värmepumpaggregat Biobränsleaggregat Apparatskåp (SRÖ) avluftare, avtappningar.) Röranslutningar till inredning 11 (32)
KY SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Köldmedieledningar i distributions- och Kopplings- och fördelningsledningar huvudstråk. inkl. isolering Kylmaskin Övriga komponenter i rörsystem (t.ex. ventiler, avluftare, avtappningar) Förångare Röranslutningar till inredning Kylenheter Kondensorer Apparatskåp Kyl- och frysrum SK SYSTEMHANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Samtlig utrustning (anges endast som volymobjekt) 4.4 Externt refererade filer Externa referenser ska definieras med relativ sökväg i overlay-läge och ligga i lager noll. De discipliner, tex A och SK, vars modellfiler även används i andra discipliners ritningar ska ange sina relativa sökvägar i två steg (Tex:..\..\A\Modell\XXXXXX-A-40-P-A100.dwg). Även dessa i overlay-läge och i lager noll. 4.5 Ritningsformat Ritningsformatet som godkänns inom uppdraget är A1. Format på ritningar vid utskrift är A3 i PDF/A-format 4.6 Ritningsram och namnruta Ritningsram och namnruta medföljer mallfil från beställaren. I Bilaga 2: Namnruta och layout specificeras vilken information som ska fyllas i och hur den ska formateras. Namnrutan får inte förändras då dess metadata extraheras och används i beställarens Tekniska Arkiv. 4.7 Insättningspunkt och plushöjder Situationsplan skall redovisas enligt SWEREF 99 12 00 i plan och RH2000 i höjd. Insättningspunkt vid användande av lokalt koordinatsystem skall vara 0,0,0 med projektering i positiv kvadrant. Vid om- och tillbyggnad utreds insättningspunkt och plushöjder i samråd med beställaren. Insättningspunkten skall märkas ut med block från mallen och får inte ändras under uppdraget. Det höjdsystem och koordinatsystem som används skall redovisas på ritningen. 4.8 Typsnitt och linjetyper Inga egna typsnitt eller linjetyper får användas. Typsnitt skall vara enligt ISO-familjen, linjer enligt fördefinierade typer i CAD-program. 12 (32)
4.9 Utrymmen och areor 4.9.1 Riktlinjer för areamätning (Enbart A) Areamätning i objektmodellen ska ske enligt SS 21054:2009 med verktyg som finns i CADprogrammet. Objektmodellen ska hålla sådan kvalitet att areamätning kan utföras. Utrymmesinformationen ska exporteras i XML-format enligt FI2. Global lägesinformation gällande objekt, hus, plan och rum ska anges i objektmodellen. Objektets lägesinformation erhållas av beställaren. Vid ombyggnation erhålls även hus, plan och befintliga rum. Areor som ska redovisas är BTA, BRA och NTA. BRA uppdelas i LOA och ÖVA eller i BOA, BIA och ÖVA. 4.9.2 Areamätning av utomhusytor (Enbart M) För utomhusytor definieras utrymmen. Följande ytor ska redovisas: gräsyta (G), grusyta (GR), asfaltsyta (A), plattyta (PL), planteringsyta (P), gummimatta (GU), strid sand (SS), bakbar sand (BS) och konstgräs (KO). 4.9.3 Regler för radering av objekt med hänsyn till areamätningar Utrymmesobjekt i modellen ska i första hand ändras (inte raderas och ritas på nytt) då varje utrymme får ett unikt ID (s.k. GUID) i objektmodellen. Detta ID används sedan i beställarens fastighetssystem för att identifiera utrymmet i fastighetsdatabasen. 4.10 Modellfiler och ritningsdefinitionsfiler Vid nyprojektering ska modellorienterad projektering användas för planritningar. En modellfil per ansvarig part skall upprättas per våningsplan, en för sektioner, en för fasader och så vidare, med undantag för mindre komplementbyggnader. Respektive modell skall även innehålla modulnät (kan även redovisas i egen modell), konnektionslinjer m.m. plus namnruta för att ange status, datum och konsult som uppfört ritningen. Om den förutbestämda indelningen av planritningen frångås skall egna konnektionslinjer alltid läggas till. Hänvisa alltid till intilliggande del/ritning vid konnektionslinje. Förklaringstexter redovisas som egna modellfiler. För ritningar används layouter i separat ritningsdefinitionsfil. Samtliga layouter skall ha sin egen ritningsdefinitionsfil. Använd beställarens mallfil till både modell- och ritningsdefinitionsfil. Ritning och textning får ej ske i layout, undantaget inskrivning av metadata i namnruta, placering av skalstock och orienteringsfigur med norrpil. Slipstext utförs i separat modellfil. Vid om- eller tillbyggnad skall man efter samråd med beställarens projektledare och CADansvarige avgöra om möjlighet att nyttja befintligt CAD-underlag är aktuellt. Anpassningar mot befintligt underlag skall dokumenteras i kvalitetsplan för CADprojektering. 13 (32)
4.11 Skala Skalor skall anpassas till projektets erforderliga bygghandlingar. Relationsritningar levereras i de skalor som upprättas i projektet. Exempelvis levereras arkitektens planritningar, fasader och sektioner i skala 1:100 och installationsritningar i skala 1:50. 4.12 Fil- och ritningsnumrering 4.12.1 Filnamn Namngivningsregler gäller för relationsrelaterade och projektrelaterade handlingar. För befintliga handlingar gäller ursprungsnumreringen. Filnamngivning ska ske enligt direktiv i Bygghandlingar 90 Del 8 v 2. Filnamn ska överensstämma med ritningsnummer. Filnamnet inleds med ett prefix tillika objektsnummer, som tillhandahålls av beställaren. Prefixet (objektsnumret) skall anges på samtliga ingående filer/handlingar rörande samma objekt. Ritningsfilnamngivning: PREFIX -A-40-1-A000.dwg Modellfilnamn: Per plan: Hel 3D-modell: PREFIX -A-40-P-A000.dwg (-A000 A = Hus A, våning /plan 0, del 00) PREFIX-A-40-V-A001 (sammansatt volym-modell) Övriga modellfilnamn: (tillämpas med löpnummer) PREFIX-A-00-T-0001.dwg (föreskrifter och anvisningar) PREFIX-P-00-0-0001.dwg (stomlinjer, orienteringsfigur eller liknande projektgemensamma filer) Rådgivande exempel för dokumentfilnamn: (Filnamn hålls så korta som möjligt och anpassas mot tillhörande ansvarig part) PREFIX-BR-Dok-RH20081012.doc (Brandskyddsdokument) PREFIX-Cadkval.doc (Kvalitetsplan) PREFIX-E-RF-RH20081014.doc (Ritningsförteckning) PREFIX-A-FF-RH20081014.doc (Filförteckning) PREFIX-M-LF-RH20081014.doc (Lagerförteckning) PREFIX-V-Beskr-V57-BH20090826.doc (Beskrivningar) PREFIX-A-BD-BH20090826.doc (Byggdelsbeskrivning) PREFIX-K-BilX-BH20090826.doc (Bilagor) PREFIX-A-DK (Rapport från DWG-kontrollant) 14 (32)
4.12.2 Ritningsnummer Ritningsnumrering ska ske enligt Svensk Standard. SS 03 22 71 utgåva 2. För planritningar skall lägeskoden anges med tre positioner. Innan positionerna görs ett tillägg med en bokstav som hänvisar till angiven byggnad. Situationsplaner, sektioner/fasader, detaljer etc. använder löpnummer. Vid fler än en byggnad på samma ritning byt ut hänvisningen till byggnad med en nolla för att erhålla samma antal tecken i ritningsnumret. Byt inte ut streck mot någon bokstav. Vid t.ex. brand (BR) och storkök (SK) blir ritningsnumren därför ett tecken längre. Ritningsnumrering skall ske utifrån två typfall: Typfall 1: Används då hela byggnaden får plats i skala 1:100 på en A1-ritning. Vid ett helt plan i skala 1:100, gäller numrering enligt: A-40-1-C100 Vid två indelningar i skala 1:50 gäller numrering enligt: A-40-1-C101 A-40-1-C102 (Hus C, plan 1, del 1 samt Hus C, plan 1, del 2) 15 (32)
Typfall 2: Används då byggnaden behöver delas upp i ett antal 1:100-delar. Tvådelad 1:100 gäller numrering enligt A-40-1-A310 samt A-40-1-A320 (Hus A, plan 3, del l samt hus A, plan 3, del 2) Vid samma som Typfall 1 fast med skala 1:50 gäller numrering enligt A-40-1-A321 (plan 3, del 21 dvs. del 1 av del 2). 4.13 Litterering av objekt, fastighet, byggnad, plan och rum Litterering enligt Svensk Standard SS-EN ISO 4157 Del 1-3. 4.13.1 Fastighet Fastighetsbeteckning tillhandahålls av beställaren och skall anges i ritningshuvud. 4.13.2 Objekt Inom varje fastighet ryms ett eller flera förvaltningsobjekt. Dessa betecknas med ett objektsnummer, tillika prefix vid filnamngivning. 4.13.3 Byggnad Inom varje förvaltningsobjekt betecknas samtliga byggnader som HUS A, HUS B osv. vilket tillhandahålls av beställaren. Vid nybyggnation utan befintliga byggnader på fastigheten skall huvudbyggnad anges som HUS A. Vid rivning av befintlig byggnad ex. HUS C inom ett förvaltningsobjekt, får ny byggnad ej ta över beteckningen C. Ny byggnad får ny byggnadsbeteckning, vilken är nästa lediga beteckningsbokstav inom förvaltningsobjektet, ex HUS D. Observera att nytt objektnummer kan tilldelas. Samverkas med beställaren. 4.13.4 Plan Plan benämns enligt SS-EN ISO 4157-1 om inga tidigare benämningar finns. Samverkas med beställaren. 4.13.5 Rum Rumsnumrering skall ske enligt SS-EN ISO 4157-2 om inga tidigare benämningar finns. Samverkas med beställaren. 16 (32)
4.14 Lagerhantering Vid nybyggnadsprojekt ska lagerstandard vara enligt SB11 (BSAB96). Vid ombyggnadsprojekt beslutas det vid första CAD-samordningsmötet vilken lagerstandard som skall användas. Skulle det vara förändringar eller tillägg utifrån beställarens lagerstruktur och standard måste det godkännas av beställarens CAD-ansvarig och dokumenteras i kvalitetsplan för CADprojektering. 4.15 Utskrifter/Plottning/Samgranskning Utskrifter och plottning ska ske i enlighet med projektets direktiv. 4.15.1 Samplottning/Samgranskning Om inte annat avtalas skall CAD-samordnaren svara för samplottning. Övriga projektörer distribuerar erforderliga filer till CAD-samordnaren. Vid digital samgranskning och kollisionskontroll av sammansatt volym-modell skall dessa utföras enligt projektets direktiv. Rutiner för samplottning och samgranskning dokumenteras i kvalitetsplanen för CADprojektering. 4.16 Mallar Beställaren tillhandahåller mallar för ritningsprojektering som skall användas: Mallfil (.dwt) inklusive namnruta, ritningsram, norrpil, skalstock, utrymmesdefinitioner (litterering, benämningar) Mall för brandskyddsritning Checklista för egenkontroll Fil- och ritningsförteckning 4.17 Leverans av handlingar För omfattning, se Redovisningskrav för konsultuppdrag, omfattnings- och redovisningsnivå 4.17.1 Leverans av Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag skall leveras som PDF/A i A3-format i erforderliga skalor. 4.17.2 Leverans av Relationshandlingar För tillvägagångssätt av leverans av Relationshandlingar, se Bilaga 4: Levarans av relationshandlingar. Filer: modellfiler (dwg) ritningsdefinitionsfiler (dwg) BIM/3D-modeller (originalmodeller och ifc) samgranskningsmodeller utrymmesinformation (xml) ritningar (PDF/A) förteckningar, beskrivningar och dokumentation (PDF/A/docx) hjälpfiler 17 (32)
Allmänt: lager noll skall vara aktivt vid leverans alla block och externa referenser skall vara infogade i lager noll aktivt UCS skall vara World alla ritningar som lämnas skall städas från icke relevant information. I AutoCAD skall kommandot purge all utföras på alla ritningar skall Zoom extents utföras i layoutläge så att hela ritningen visas modellfiler sparas i modelläge, ritningsdefinitionsfiler i layoutläge PDF/A:filer för brandskyddsritningar leveras i färg Modellfiler: alla modeller utförs i skala 1:1. Undantag från detta görs endast vid schemaritningar alla lager skall vara tända hänvisningar och revideringsmoln ska vara borttagna Ritningsdefinitionsfiler: stomlinjer, lös inredning och undertak släcks i ritningsdefinitionsfiler. Vid ombyggnation släcks skraffering i väggar ingen detaljmåttsättning skall redovisas. Måttsättningslager skall vara släckta ingen beskrivningstext som t.ex. befintligt/nytt utseende skall redovisas i namnrutan relationshandlingsritningar skall förses med texten RELATIONSHANDLING i fältet ritningsstatus samt relationshandlingsdatum i datum-fältet (Se: Bilaga 3: Ändring av handlingar ) Dokument: Ritningsförteckning (docx och PDF/A) enligt beställarens mall Filförteckning (docx och PDF/A). Tekniska beskrivningar (PDF/A, som bygghandling) Brandskyddsdokumentation (docx och PDF/A) Förteckningar (PDF/A) Dokumentation (docx och PDF/A) Rapport från DWG-kontrollant (PDF/A) 18 (32)
4.18 Mappstruktur Under projektering skall nedanstående katalogstruktur användas. Inga övriga mappar och/eller undermappar får tillkomma. Med datum avses relationshandlingsdatum för arkivering. BIM-modelll läggs i mappen 3D-modell. Här läggs även övriga originalmodeller vid nyttjande av andra programvaror än t.ex. AutoCAD under projektering. Samordningsmodeller och projektgemensamma ritningar såsom orienteringsfigur och stomlinjer läggs i mappen benämnd P. Disciplin motsvarar ansvarig part enligt SS 03 22 71. 19 (32)
5. Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Systemkrav Namnruta och layout Ändring av handlingar Leverans av relationshandlingar Begreppsförklaringar 20 (32)
Bilaga 1 Systemkrav CAD-filer CAD-filer skall under projekteringen kunna framställas i DWG-format kompatibelt med lägst AutoCAD version 2010. Samgranskningsmodeller skall finnas tillgängliga för samtliga i projektet. Rasterfiler Ritningar i PDF skall levereras som PDF/A med orientering noll grader (liggande), upplösning 600 dpi (standard). Dokumentfiler Dokumentfiler såsom protokoll, beskrivningar, ritningsförteckningar, lagerlistor, och likvärdiga dokument (t.ex. Word och Excel) skall överlämnas i format Microsoft Office 2003 eller senare version 21 (32)
Bilaga 2 Namnruta och layout Allmänt I layoutläget skall endast nedanstående block finnas. Övrig information såsom konnektionslinjer, hänvisningar och anvisningar skall finnas i modellfilerna. Ritning och textning får ej ske i layout, undantaget inskrivning av metadata i namnruta, placering av skalstock och orienteringsfigur med norrpil. Namnruta i layout Den namnruta och ritningsram som medföljer beställarens mallfil är uteslutande den som skall användas. All text skrivs som attribut i namnrutan. Beställarens namnruta heter: Namnruta GbgStad_LF Blocken eller namnet på blocken får under inga omständigheter ändras då dess metadata extraheras och används i beställarens Tekniska Arkiv. Ifyllande av namnruta i layout: Status T ex Bygghandling, Relationshandling Projektnamn Officiellt namn Fastighetsbeteckning Gatuadress Konsultuppgifter Namn och telefonnummer på samtliga inblandade konsulter fylls i. Aktuell konsult markeras med X vid X som Ansvarig part. Ursprungsarkitekt Ev. uppgift från beställaren Uppdrag nr Uppdragsnummer hos konsulten Ritad av Namn på ritare hos konsulten Handläggare Namn på handläggare hos konsulten Datum Skrivs enligt: ÅÅÅÅ-MM-DD Ansvarig Ansvarig hos konsulten Byggnad HUS A, HUS B osv. Lämnas tomt om fler byggnader avbildas. Plan PLAN 1, PLAN 2 osv. Lämnas tomt om fler plan avbildas. Används inte för takplan eller liknande utan endast vid avbildande av våningar. Del DEL 1, DEL 2 osv. Lämnas tomt om flera delar avbildas. Innehåll1 Fri beskrivning, typ av ritning (ex. schema) eller annan information. Innehåll2 Fri beskrivning. Innehåll 3 Fri beskrivning Skala A1 Skala i A1-format Skala A3 Skala i A3-format Ritningsnummer Ritningsnummer (se punkt 4.12.2) Bet Markeras med bokstäver enligt revideringsförloppet. Rutan skall vara tom vid relationshandling. Objektsnummer 6 siffror, erhålls av beställaren (se punkt 4.13.2) Ansvarig part Benämning av ansvarig part, exempelvis A, K, V, E, SK, M. (Ska överensstämma med beteckningen som används i ritningsnummer) 22 (32)
23 (32)
Namnruta i modell Den namnruta som medföljer beställarens mallfil i modell-läget är uteslutande den som skall användas. All text skrivs som attribut i namnrutan. Namnruta heter: Namnruta Modell Gbg Stad_LF1 Blocket eller namnet på blocket får under inga omständigheter ändras då dess metadata extraheras och används i beställarens Tekniska Arkiv. Ifyllande av namnruta i modell: Datum Skrivs enligt: ÅÅÅÅ-MM-DD Konsult Namn på berört företag Ansvarig part Benämning av ansvarig part, exempelvis A, K, V, E, SK, M (Ska överensstämma med beteckningen som används i ritningsnummer) Objektsnummer 6 siffror, erhålls av beställaren (se punkt 4.13.2) Byggnad HUS A, HUS B osv. Lämnas tomt om fler byggnader avbildas. Plan PLAN 1, PLAN 2 osv. Lämnas tomt om fler plan avbildas. Används inte för takplan eller liknande utan endast vid avbildande av våningar. 24 (32)
Orienteringsfigur Orienteringsfigur ritas schematiskt och skall innehålla plan, norrpil och sektion med nivåmarkering och angiven plushöjd. Ritningens innehåll markeras med skraffering. Orienteringsfiguren placeras enligt skiss och infogas som block eller extern referens i lager noll. Norrpil Blocket finns i mallfilen och heter NORRPIL Gbg Skalstock Skalstock ligger som ett annotationsobjekt och kan därför ändras enligt ritningens skala. Markera triangeln och välj önskad skala. 25 (32)
Bilaga 3 Ändring av handlingar Kortfattad sammanställning för ändring av handlingar. Baserat på SS 32 201:2011, SS 32 206:2008, SS 32 266:2008 samt Bygghandlingar 90 Del 2 kap 7.2 och 7.3 och beställarens rutiner. Sammanfattningar, mindre avvikelser och förenklingar har gjorts nedan, varför det underlättar att man läser ovan angivna standarder och handlingar. Preliminär handling Handlingar som ej är fastställda och som används innan de fått status SYSTEMHANDLING eller FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Datum-rutan i ritningsstämpeln lämnas tom, dateras endast ovan ritningsstämpeln. Vid ändring av PRELIMINÄR HANDLING sker detta med nytt datum ovan tidigare datum. Tidigare datum genomstryks och kvarstår. Ritningar molnas ej. Systemhandling Handlingar som utgör underlag för FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG samt BYGGHANDLING. Ändringar av SYSTEMHANDLING behandlas ej i SIS eller Bygghandlingar 90. Förslag för hantering av ändring: Ritningsstämpelns datum-ruta förses med datum. Vid ändring av ritningar molnas ändringar. I ändringstabell (överst på ritningsstämpeln) skrivs PM SH01, PM SH02 osv. alt. vid mindre ändring införs ej ändringsbeteckning. Vid övergång till FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG stryks alla ev. ändringar, ändringstabell, moln m.m. tas bort. Ritningarna skall vara helt rena och FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ses som en helt egen handling med nytt datum i stämpelns datum-ruta. Förfrågningsunderlag Handlingar som beställaren tillhandahåller som underlag för upphandling. Ritningsstämpelns datum-ruta förses med nytt datum (datum från SYSTEMHANDLING gäller ej längre). Vid ändring av ritningar molnas ändringar. I ändringstabell skrivs KF 01, KF 02 alt PM 01, PM 02 osv. och ändringsbeteckning införs. Bygghandling Handlingar som fastställs att gälla som underlag för utförande. Ritningsstämpelns datum-ruta ändras ej från FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG, ny datum blir endast i ändringstabell vilket blir PM 1. Vid ändring av ritningar molnas ändringar. I ändringstabell skrivs PM1, PM 2 osv. och ändringsbeteckning införs. 26 (32)
Relationshandling Handlingar som visar det verkliga utförandet. Upprättas på underlag från entreprenör. Ritningsstämpelns datum-ruta förses med nytt datum för relationshandling. Datum för relationshandling beslutas i samråd med projektledare. (alt. slutbesiktningsdatum) Ritningarna skall vara helt rena. Inga ändringar, moln m.m. skall förekomma. I relationshandling skall ej beskrivningstext ex. befintligt/nytt utseende redovisas i namnrutan. PRELIMINÄR HANDLING SYSTEMHANDLING PRELIMINÄR HANDLING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG BYGGHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING 27 (32)
28 (32)
29 (32)
Bilaga 4 Leverans av relationshandlingar Allmänt Med relationshandlingar menas modeller, ritningar (inklusive ritningsdefinitionsfiler) och skrivna handlingar som visar byggnadens aktuella status och som avses att fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. Samtliga ändringar skall vara införda efter underlag från entreprenörer. I samband med överlämnande av underlag från entreprenören, innan uppförande av relationshandlingar, skall CAD-samordnare sammankalla till ett möte med samtliga ansvariga parter inklusive beställarens CAD-ansvarige. Detta möte är en avstämning som ska underlätta arbetet och förebygga eventuella misstag samt för att ge en överblick från bygget. Det är sedan CAD-samordnarens roll att sammanställa det uppdaterade materialet från samtliga ansvariga parter enligt angiven mappstruktur innan överlämning. De sammanställda relationshandlingarna skall levereras till beställaren innan angivet datum från beställaren, i samband med slutbesiktning Relationshandling av bygglov till grund för slutbesked till Stadsbyggnadskontoret skall kunna redovisas inom två veckor efter överlämnat underlag från entreprenören. Kvalitetskontroll av digitala handlingar CAD-ansvarig hos projektörerna ansvarar för egenkontroll av upprättade handlingar. Dokumentet Egenkontroll - Relationshandlingar finns som stöd. CAD-samordnaren skall vara samordningsansvarig (kvalitetsansvarig) för digitalt material framtaget för projektet samt kontrollera att CAD-ansvarig för varje ansvarig part har utfört egna kontroller för att uppfylla de krav som har ställts i CAD-kravspecifikation och kvalitetsplan för CAD-projektering. Slutleverans utförs av CAD-ansvarig till Tekniskt arkiv hos beställaren via https://cqwih1.se/gbg_lokalforv/ (Kontakta beställarens CAD-ansvarig för instruktioner) Efter leverans utförs kontroll av beställarens CAD-ansvarig. Resultatet av granskningen skall meddelas omgående till CAD-samordnaren och beställarens projektledare. Om leveransen ej uppfyller ställda krav i CAD- kravspecifikationen, samt de överenskomna krav noterade i den projektspecifika kvalitetsplanen för CAD- projektering, åligger det CAD-samordnare och CAD-ansvarig hos respektive projektör att åtgärda dessa avvikelser omgående för ny slutleverans. Vid godkänd leverans meddelas CAD-samordnaren och beställarens projektledare. 30 (32)
Bilaga 5 Begreppsförklaringar BIM (Byggnadsinformationsmodell) BIM är ett sätt att hantera information hela vägen från idé till projektering, byggnation och sen till förvaltningen. Det finns en struktur för hur och var informationen sparas. Det kan vara i ett CAD-system baserad på databasteknologi eller enbart i en databas eller i en kombination av dessa. BIM kan bestå av en eller flera gemensamma databaser för informationen och dessa kan utbyta information på ett strukturerat sätt. BIM består av både grafisk och ickegrafisk information. BIM innebär en förutsättning för informationsanvändning, informationsutbyte och återanvändning av information. CAD-fil CAD-fil är ett samlingsbegrepp för alla filer som innehåller delar av det som blir grafik på den slutliga ritningen dvs. ritningsfiler, modellfiler, ritningsdefinitionsfiler och komplementfiler. Suffix:.DWG FI2 FI2 är en fortsättning på den de facto-standard för informationshantering inom fastighetssektorn som togs fram i det nationella projektet IT Bygg och Fastighet (ITBoF). FI2 förvaltas och vidareutvecklas av Föreningen för Förvaltningsinformation, FFI. FI2 innebär bland annat att man kan föra över information (data) från objekt i ett CAD-system till ett annat och även till fastighetssystem, om dessa system stödjer FI2. FI2 består bland annat av ett XML-format, dvs. ett neutralt och standardiserat filformat som hanterar metadata om objekt och som gör det möjligt att föra över denna information mellan olika IT-system. FI2 hanterar dock inte grafik, utan här samverkar FI2 istället med den internationella standarden IFC. Ett exempel på information som kan föras över mellan systemen är areor från CADmodellen som direkt kan importeras in i fastighetssystemen. Se http://www.bimalliance.se för ytterligare information. Global lägesinformation Global lägesinformation är icke grafisk data som bestämmer var en byggdel eller ett objekt befinner sig. Fastighet, byggnad och våningsplan anges. Se GUID. GUID Global Unique Identifier Varje utrymme skall ha ett unikt ID. Detta ID används sedan i beställarens fastighetssystem för att identifiera utrymmet i fastighetsdatabasen. IFC: Industry Foundation Classes är ett internationellt standardiserat filformat för att beskriva en 3D objektmodell med både grafik och egenskaper. Ett syfte med IFC är att CAD projektörer skall kunna använda vilket system som helst och ändå kunna kommunicera CAD-filer mellan sig utan att tappa viktig information. Man använder produktmodeller för att hålla reda på alla objekt som rum, byggdelar, fixturer och utrustning under hela projektets livscykel. IFC modeller används ofta som underlag för bl.a. för mängdavtagning, kollisionskontroll, energisimulering. 31 (32)
Metadata (= fildata) Data om data. Informationen i ritningsstämpeln är metadata om ritningen dvs information om vad ritningen representerar. Denna information kan med automatik bland annat föras över till ett dokumenthanteringssystem så att ritningarna och dokumenten blir sökbara. Metadatafiler levereras i XML-format. Suffix:.XML Modellfil Fil som innehåller en modell av t ex planet. Denna modellfil xreffas sedan in i ritningsdefinitionsfilen med relativa sökväger. Alla ändringar uppdateras i modellfilen. Suffix:.DWG Objektinformation Innehållskravet enligt FI2 och objektinformation i respektive uppdrag framgår av bl.a. 4.3 Objektorienterad projektering. Genom att skapa CAD-modeller med hjälp av objektteknologi kan olika typer av information knytas till objekten. Objektinformationen kan sedan exporteras från CAD-modellen och importeras in i beställarens förvaltningssystem. Export och import sker i enlighet med det XML-format som definierats inom FI2. Projektmall Mallfiler i AutoCAD som levereras av beställaren exempelvis ritningsram och ritningshuvud för projektet. Suffix:.DWT,.DWG Relationshandling Handlingar som redovisar den verkliga utformningen av byggnadsverket i form av ritningar och tekniska beskrivningar efter färdigställandet. Relationshandlingarna utgör en modell av verkligheten med så korrekta mått som möjligt. Ingående tekniska beskrivningar redovisar egenskaper hos de verkliga systemen och utrymmena. Relationshandlingarna utgörs alltså av bygghandlingarna kompletterade med information om alla ändringar som skett under byggnadstiden så att informationen ger en rättvisande redovisning av det färdiga byggnadsverket. Ritningsdefinitionsfil Fil som innehåller en layout visandes ritningen. En layout per ritningsdefinitionsfil. Suffix:.DWG 32 (32)