Detektering av cykeltrafik



Relevanta dokument
RAPPORT Verifiering av trafikmätningssystem

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

INVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG

Stockholmstrafiken Rapport maj 2015

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Cykelmätning halvårsrapport

Rapport: Räkning av fotgängare, cyklister och fordon

Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm

Cykelräknares tillförlitlighet under vinterförhållanden en fallstudie på Malmudden i Luleå

Trafikmätning Smedstorp Uppdragsnr: Redovisning från trafikmätningar i Smedstorp på väg 1550, sep 2009.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Jämförelse av Solhybrider

Del av Torp 2:80- bostäder vid Torpskolan (bostäder och centrumverksamhet)

Trafikutredning Tosterö

Arbetsmaterial trafikanalys

PUBLIKATION 2008:48. Vägverkets metodbeskrivning för mätning av cykelflöden

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Utvärdering av Actibump i Linköping

Rapport: Föremätning av trafikflöden och rörelsemönster för gående, cyklister och fordon

Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen

VÅRDGIVARPORTALEN. Utbildningsmaterial HomeCare RMP. yyyy-mm-dd

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

Manual för RN

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

Resultat, sammanfattning

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Analys av trafiken i Stockholm

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

TV-inspektion av kulvert under Norrköping Airport

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2013

Cykel och fotgängarmätningar 2016

Trafikmängder Sätuna torg, Märsta

Cykel- och fotgängarräkning i Lomma kommun

Jämförelse av flöde och hastigheter från två olika cykelmätningsutrustningar

RAPPORT. Morkarlby nedre skola, MORA KOMMUN VIBRATIONSMÄTNING MORKARLBY 21:9 OCH 21:18 UPPDRAGSNUMMER

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Fältarbete 1 Medieanvändning i SL:s pendeltåg

ARBETSRAPPORT. Långtidseffekt av Nollvisionsslingan i Trollhättan. -trafikantbeteenden med fokus på barn och äldre. Charlotta Johansson

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Menyskärm Startskärmen [1.Arbetstidsinställning] [1.Arbetstidsinställning] 70% MÅN TIS ONS TORS FRE LÖR SÖN 0 0 : : 0 0

Cykelfält längs Värmdövägen

Tema Cykel Utrustning för mätning av cykeltrafik

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Resandeutveckling kvartal

KALMAR KOMMUN. Kalmar Cykelstad. En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 2008, 2010 &

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Trafikanalys Drömgården

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

ÖSTRAND BIORAFFINADERI. Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN. 1 Bakgrund. 2 Förutsättningar, trafik. Innehåll:

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Bakgrund. Validering basprognos inför

WiFi-mätningar av fotgängarflöden i Göteborgs innerstad - slutrapport

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man?

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN

Trafikutredning Lilljansberget

Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe)

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

Hur mycket cyklas det i din kommun?

PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster

Uddvägen trafikutredning

RÄVESKÄLLA 1:25 BORÅS STAD. PLANAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN.

Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet

Kvarnbyterassen Mölndal Mätning av markvibrationer juni Kompletterand mätning Rapport B

RAPPORT. Kollektivtrafikens marknadsandel för inpendling till Trossö i Karlskrona REGION BLEKINGE MALMÖ INFRAPLANERING GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Bruksanvisning

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fotgängare, cyklister och fordon Kvantitativ analys av beteenden och trafiksäkerhet

Bruksanvisning. Swema AB Tel: För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta:

Ombyggnad av gång- och cykelförbindelse över Södertäljevägens påfartsramp i Marievik. Genomförandebeslut.

Trafikanalys Nacka Strand

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Området Vårvik med ny bro i Trollhättan Kompletterande simuleringar

Troubleshooting guide TC models

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Transkript:

Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445 18 33 Mobil: 070-606 31 65 Direkt: 08-445 18 34 Mobil: 070-606 31 64 Datum: Beteckning: Rapport Cykeldetektering del 2 Detektering av cykeltrafik - En jämförelse av detekteringssystem under längre tidsperiod - 1(12)

Sammanfattning För att kartlägga cykeltrafiken på speciella cykelstråk behöver Stockholms Stad och Vägverket veta vilka detektorsystem som kan användas för att få bra mätvärden. Därför är det av intresse att veta hur väl cykeldetekteringssystemen (Induktiva slingor och Optisk fiber) utanför Stadshuset fungerar under längre tidsperioder. Passager har videofilmats under september 2006. Filmerna har jämförts med båda systemen. Dessutom har cykeltrafiken delats in i hög- resp. lågtrafik och sedan jämförts. Samtliga analyser visar på en högre detekteringsnivå av Optisk fiber än av Induktiva slingor under de tidsperioder som undersökts. 2(12)

Abstract: To make a survey of the bicycle traffic in Stockholm possible it is necessary to know the quality of detected data. The report is done after an initiative taken by The City of Stockholm and the Swedish Road Administration (SRA) and is a comparison... All passages have been video filmed during a selected period of time. The passages on the video film have later been compared with data collected from the detecting systems. 3(12)

Innehållsförteckning Bakgrund...5 Detektorjämförelse...6 Utförande...6 Resultat...7 Förändring av parametervärden...8 Resultat...8 Dygnstrafik...9 Hög- Lågtrafik...9 Avgränsningar...10 Slutsatser...11 Detektorjämförelse...11 Dygnstrafik...11 4(12)

Bakgrund För att kartlägga cykeltrafiken i Stockholm behöver Stockholms Stad och Vägverket veta vilka detektorsystem som kan användas för att få bästa möjliga mätvärden. Hösten 2005 gjordes en jämförelse av detektorsystem för cykeltrafik där passager studerades på detaljnivå under kortare tidsperioder (bilaga 1). Vid utvärderingen av rapporten diskuterades en liknande jämförelse av cykeltrafik under en längre tidsperiod. Som resultat av diskussionen beställdes ytterligare en jämförande studie med avsikt att ta reda på vilka system som lämpar sig bäst för detektering av cykeltrafik under hög- resp. lågtrafik. Något annat som är av intresse är hur mycket cykeltrafik det är utanför Stadshuset. Därför är det intressant att, förutom jämförelser av system, titta på det totala antalet cyklar som passerar detektorerna under ett dygn. 5(12)

Detektorjämförelse UTFÖRANDE För att jämföra de tre systemen har de installerats längs cykelbanan som går förbi Stockholms Stadshus. De två fasta sensortyperna (Induktiva slingor och Optisk fiber) har kopplats till en fast detekteringsstation, Marksman 660, med SIM-kort. Via ett modem har det sedan varit möjligt att ringa upp stationen och få detekteringsinformation. Därefter har passager från samtliga system videofilmats under en utvald period. En verifiering mot de data som produceras av detektorsystemen har sedan gjorts. Verifieringen har förenklats genom att klockorna i de båda systemen har synkroniserats med klockan i videokameran. Passagerna i videofilmen har räknats och jämförts med detekterad data på under femminutersintervall vid detta försök till skillnad mot det föregående testet där varje passage jämfördes. Den första filmningen gjordes under eftermiddagen den 13 september 2006. Mätningen inleddes klockan 14.00 och varade i tre timmar. Under de två första timmarna var trafiken över detektorerna relativt låg med en snittrafik på 265 cyklister per timma. Under den sista timman, mellan klockan 16 och 17 ökade trafiken till 480 cyklister. Ytterligare en period filmades under två morgontimmar den 14 september. Filmningar genomfördes då mellan klockan 07:30 och 09:30. Tyvärr uppstod problem i nerladdningen av de detekterade filerna som inte leverantören av systemet (Olsen engineering) kunde förklara, vilket gjorde att de två timmarna raderades. En ny mätning genomfördes istället under morgonen den 19 september. Timmarna som då studerades var mellan 7:30 och 10:00. Genomsnittstrafiken då var betydligt högre än under eftermiddagsperioden. Under de första en och en halv timmarna låg timtrafiken på 880 cyklister. Därefter sker en kraftig minskning ner till cirka 300 cyklister den sista timman. Anledningen till att ovan nämnda timmar valts till jämförelsen var att få möjligheten att studera mätsystemen under varierande flöden. 6(12)

Resultat Resultaten från eftermiddagsfilmningen kan studeras i figur 1. Det går tydligt att se att främst slingdetektorn kraftigt underdetekterar antalet passager. Totalt över hela perioden som studerats ligger detekteringsgraden för slingorna på 59 %. Ett resultat som klart understiger de krav som finns på mätsystemet. För de fiberoptiska kablarna är resultatet betydligt bättre sett under hela mätperioden då detekteringsgraden ligger på knappa 95 %. Det som dock är oroande för de fiberoptiska detektorerna är de relativt stora variationerna från verkligheten (jämför den gula och mörkblå grafen). Under vissa tidsintervall överskattas trafiken kraftigt medan den under andra intervall underskattas. Spridningarna sker trots att trafiken under denna period var relativt låg. Den största överskattningen sker under femminutersintervallet mellan klockan 14:40 14:45 där det fiberoptiska systemet detekterar 31 cyklister jämfört med de 17 som observerades på videogranskningen. Att mätsystemet har problem under denna period är underligt då det under det aktuella intervallet mest passerar enstaka cyklister som inte borde vara allt för svåra att detektera. Antal cyklister 70 60 50 40 30 20 Fiber Slinga Fiber (v) Slinga (v) 10 0 14:05 14:15 14:25 14:35 14:45 14:55 15:05 15:15 15:25 15:35 Tid 15:45 15:55 16:05 16:15 16:25 16:35 16:45 16:55 Figur 1 Jämförelse (13 september) 7(12)

FÖRÄNDRING AV PARAMETERVÄRDEN Efter att ha jämfört resultaten för eftermiddagstrafiken visade det sig att slingdetektorn underregistrerade grovt. Detekteringsgraden låg på cirka 50 % av det verkliga flödet. Orsakerna till detta resultat var enligt systemleverantören en inställning som gjorts för att sortera bort mopeder från trafiken. Detta hade gjorts genom att minska känsligheten i sensorerna. På grund av det dåliga resultatet ändrades känsligheten i detektorn inför den andra filmningen. Resultat Resultatet från den andra granskningen kan ses i figur 2. Det som tydligast går att utläsa är att slingdetektorerna efter parameterinställningen ger ett än sämre resultat med en detekteringsgrad över hela mätperioden, dryga 44 %. Även de fiberoptiska kablarna får ett sämre resultat sett under hela mätperioden, drygt 85 %. Samtidigt går det att se att det detekterade antalet cyklister överstämmer bättre vid lägre flöden. Antal cyklister 120 100 80 60 40 Fiber Slinga Fiber (v) Slinga (v) 20 0 07:35 07:45 07:55 08:05 08:15 08:25 08:35 08:45 Tid 08:55 09:05 09:15 09:25 09:35 09:45 09:55 Figur 2 - Jämförelse efter parameterändringar (19 september) Jämförelsen visar att de fiberoptiska kablarna har en godkänd detekteringsgrad sett över längre mätperioder. Under vissa kortare mätperioder kan dock resultaten variera något. Vädret under samtliga filmningar var soligt och borde därför innebära ett för året högt flöde. 8(12)

Dygnstrafik Eftersom önskemål finns att ta reda på hur hårt belastad cykelbanan är under ett dygn sorterades utdrag från två 24 timmars perioder. Perioderna som valdes är de som bitvis tidigare analyserats, 13 september och 19 september. (Båda 00:00-24:00) Resultaten presenteras i tabell 1. Tabell 1 - Dygnstrafik 13 September 19 September Optisk fiber 5124 4489 Induktiv slinga 3178 2864 Sägas bör att eftersom felmarginalerna är så stora som rapporten redovisar är siffrorna osäkra. Mönstret är dock här lika tydligt som i den tidigare jämförelsen. Slingorna detekterar 38 % färre cyklister än fibern den 13 september och 36 % färre den 19 september. Eftersom utrustningarna ligger med bara några få meters mellanrum på samma cykelbana ter sig skillnaden orimligt stor. Resultatet av dygnstrafiksjämförelsen bekräftar därför den brist på främst de Induktiva slingorna som tydligt går att se av figur 1 och figur 2 även om det inte går att vara helt säker eftersom inga ytterligare perioder är videofilmade. Hög- Lågtrafik Intressant är också att jämföra antalet detekterade cyklister under lågtrafik med de under högtrafik. Högtrafikperioderna definieras här som perioder med mer än 400 passager per timme. Högtrafik var 13 sep. 16:00 17:00 och 19 sep. 7:30 9:00. Lågtrafik var därmed 13 sep. 14:00 16:00 och 19 sep. 9:00 10:00. Tabell 2 Jämförelse Hög- Lågtrafik Högtrafik Lågtrafik Optisk fiber 87 % 97 % Induktiv slinga 47 % 55 % Hur resultatet blev av jämförelsen går att utläsa av tabell 2. Båda systemen visar på en högre detekteringsgrad under lågtrafik än under högtrafik. Optisk fiber har även vid denna jämförelse en mycket högre detekteringsgrad vid såväl hög som låg trafikbelastning. 9(12)

Avgränsningar Jämförelsen under denna studie har gjorts i femminutersintervall. Det vill säga att antalet cyklister som registreras i mätsystemet under varje intervall har jämförs med antalet cyklister som räknats på videofilmen under motsvarande tidsperiod. Att jämförelsen sker på femminutersnivå innebär en skillnad mot föregående försök där varje enskild cyklist jämfördes med mätsystemens registreringar för samma tid. Skillnaden i mätförfarandet kan innebära att det senare, med aggregerade jämförelser, ger ett bättre mätresultat. Anledningen till det är att det förekom både dubbelregistreringar och missade registreringar när studien gjordes på varje enskild cyklist. Felen kan ta ut varandra och därför ge ett resultat som är bättre. Anledningen till att denna metod används är att det är mer intressant att se om mätsystemen ger ett bra resultat under en längre tidsperiod då det är så de kommer att användas vid en permanent mätning. Det kan även vara så att det tar olika lång tid från det att cyklisten passerar sensorerna till det att de registreras i mätenheten. 10(12)

Slutsatser DETEKTORJÄMFÖRELSE Den första slutsats som går att dra är att de Induktiva slingorna uppvisar en mycket låg verkningsgrad vid både hög och låg trafikering. Efter upprepad kontakt med systemleverantören samt ändringar av parameterinställningarna har inte resultatet förbättrats, snarare tvärt om. Vad det kan bero på är svårt att svara på när inte ens leverantören vet. Detekteringen med Optisk fiber visar dock på mycket högre verkningsgrad. Resultatet kan anses ligga på en acceptabel nivå. DYGNSTRAFIK Resultatet av jämförelsen på dygnsnivå bekräftar den tidigare jämförelsen då fibern visar en högre dygnstrafik än slingorna. Dygnstrafiken detekterad av fibern är ungefär 5000 cyklister i båda riktningarna i mitten av september. 11(12)

Bilaga 1 Detektering av cykeltrafik 12(12)