1 / 8 Samhällsenheten 010-225 34 34 BESLUT Datum 2017-05-12 432-9460-2016 Albin Lindmark albinlindmark@hotmail.com Dnr (anges vid skriftväxling) Fråga om byggnadsminnesförklaring av Åre kabinbana, Åre Mörviken 1:112, Åre Mörviken 1:75, Åre Lien 1:15 och Åre Åre-Berge S:1, Åre kommun BESLUT Länsstyrelsen avslår ansökan om att förklara Åre kabinbana i Åre kommun för byggnadsminne, enligt 3 kap. 1 kulturmiljölagen (1988:950) (KML). Detta beslut kan endast överklagas av Riksantikvarieämbetet hos Förvaltningsrätten i Härnösand, se bilaga F4. AKTUELLA BESTÄMMELSER Kulturmiljölag (1988:950) 3 kap. Byggnadsminnen 1 En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Fråga om att byggnadsminnesförklara Åre Kabinbana väcktes den 30 december 2016 av Albin Lindmark. Kabinbanan är belägen i Åre i Åre kommun och sträcker sig från dalstationen strax ovanför Åre torg till bergsstationen strax nedanför Åreskutans topp. Dalstationen och bergsstationen är belägna på fastigheten Mörviken 1:75, men kabinbanan sträcker sig även över fastigheterna Mörviken 1:112, Lien 1:15 och Åre-Berge S:1. Länsstyrelsen meddelade den 2 januari 2017 lantmäteriet att fråga om byggnadsminnesförklaring väckts. Länsstyrelsen har vid ett tillfälle besökt anläggningen, den 25 januari 2017. För att avgöra om Åre kabinbana har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde har Länsstyrelsen utfört en byggnadsminnesutredning. Den 27 februari 2017 skickade Länsstyrelsen ut en förfrågan till berörda fastighetsägare samt Åre kommun och Jamtli. De tillfrågade bereddes tillfälle att inkomma med yttrande i frågan angående en eventuell byggnadsminnesförklaring av Åre kabinbana. HISTORIK I juni 1969 tillsattes Kommittén för rekreation och friluftsområden med direktiv att föreslå åtgärder som väsentligt skulle förbättra hela folkets möjligheter att semestra i Sverige 1. 1 Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m.m. (1973), s. 9. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10 jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland
2 / 8 Kommitténs förslag skulle även leda till att nya arbetstillfällen skapades. År 1971 valde Kommittén för planering av turistanläggningar och rekreation ut Åre-området som första primära rekreationsområde. För att projektet skulle komma att lyckas, pekade kommittén på vikten av en stor satsning på olika typer av aktiviteter och att dessa skulle kunna utnyttjas av alla, oberoende av funktionsvariation eller ekonomiska förutsättningar. Motion och sportaktiviteter fick en framskjuten position och ett omfattande system av liftar och backar föreslogs. Tyngdpunkten i liftsystemet skulle bli en stor kabinbana från Åre centrum till Åreskutans topp. Arkitekten för kabinbanans dal- och bergsstation var Hans Jäderberg vid K-konsult. Hans Jäderberg föddes 1935, arkitektutbildad vid Kungliga tekniska högskolan och bosatt i Östersund. K-konsult var verksamt mellan 1952-1990 i Jämtlands län. Maskineriet och kabinerna utformades av Maschinenfabrik Habegger AG, Thun. Kabinerna beräknades från början rymma 125 passagerare, men för att spara pengar minskades storleken på kabinerna till att istället rymma 80 stycken. Arbetet med kabinbanan påbörjades i början av 1975, men då vädret under byggtiden var ovanligt besvärligt drog arbetet ut på tiden, vilket också medförde stora kostnadsfördyringar 2. Under hösten 1976 togs kabinbanan i drift. BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Åre Kabinbana har två kabiner som rymmer 80 passagerare vardera. Kabinerna körs omlott, vilket innebär att när en åker upp, åker den andra ner. Kabinbanan har en sträckning på 2900 meter och en fallhöjd på 860. För att klara sträckningen finns fyra stycken 40-60 meter höga stöttor i stål, stående på betongfundament som är förankrade i marken. De två kabinerna hänger i två bärvajrar som vardera är 3190 m långa och väger 43 ton. För att dra kabinerna upp finns även en rundgående dragvajer. Dalstationen Dalstationen är uppförd i fem plan med en bärande stomme av betong upp till kabinnivå. Över kabinnivå är stommen utförd i en kombination av betong och stål. Exteriört är dalstationen klädd i betongskivor med frilagd ballast. Längs med tredje våningen löper en bård i rött med texten ÅRE KABINBANA / DALSTATION 421 möh BERGSTATION 1274 möh i vitt. Vid både den sydöstra och östra fasaden finns en garageport i blått. Dalstationen är byggd i en huvudsakligen rektangulär form. Åt norr vänder sig stationsbyggnaden upp mot Åreskutan och åt söder mot Kabinbanevägen. I väst en byggnadsdel som är placerad i sned vinkel till den rektangulära formen. I detta mellanrum, ett torg, en angöringsplats, ut mot Kabinbanevägen. Ovanför torget, en balkong vilken lyfts upp av en rad synliga betongpelare. 2 Regeringens proposition 1976/77:98, s. 11
3 / 8 Innanför betongpelarna, rakt fram från Kabinbanevägen, en hiss. Till vänster finns en trappa i stram utformning. I höjd med stationsbyggnadens andra våning sträcker sig en balkong som ansluter till trappans första avsats. Åt söder i dalstationens nedersta våning finns en stor verkstad och åt norr ett öppet lastutrymme. Utöver detta finns här en rad olika förråd. En trappa upp, på andra våningen, finns ett maskinrum i norr. I byggnadens sydvästra del, ett antal kontorsrum. Våning tre är den våning som vänder sig mot kabinbanans besökare. Här finns en entréhall, ett rum där besökaren kan äta sin medhavda matsäck och ett rum där det finns möjligheten att lämna sitt bagage i plåtskåp. Här kan besökaren även köpa liftpass och handla i en souvenirbutik. I byggnadens östra del finns några kontor och ett sjukrum där skadade skidåkare kan omhändertas i väntan på kvalificerad sjukvård. I norr ett stort väntrum och längst bort, kabinhallen med på- och avstigningsplattformar. Ovanför kabinhallen, ett maskinrum på våning fyra, där en maskinist kan fjärrstyra kabinerna vid behov. Ovanför maskinrummet och kabinhallen sträcker sig ett högt, mot backen vinklat, tak i rödbrun plåt. Bergsstationen Bergstationen ligger strax nedanför Åreskutan, 1274 m.ö.h, och vänder sig ut mot nedfarten Tusenmetersbacken. Byggnaden är uppförd med betongelement i fem våningar. På andra våningen finns ett transportplan med förrådsutrymmen, avlopp och lastutrymmen. På våning tre finns en värmestuga och personalutrymmen vid ena delen av byggnaden och vid den andra halvan utrymmen för VVS m.m. På våning fyra finns en entréhall och serveringsdel för besökaren. Utanför, med utsikt över Åredalen, en terrass. Den andra delen av byggnaden utgörs av kabinhallen. Vid byggnadens östra vägg går en passage, genom vilken besökaren når kabinhallen utifrån. På våning fem linvind och apparatrum. Byggnaden är uppförd med ett stramt, brutalistiskt uttryck med dekorativa detaljer. Ovanför kabinhallen ett svart, kantigt högt tak byggt av svartmålat trä med rödmålade, lodräta spjälor. Kabinerna Kabinerna har en rektangulär form med svagt rundade hörn. Från golvet är väggarna något utställda för att vid mitten bli avsmalnande mot kabinens tak. Vid kabinbanans uppförande var kabinernas nedre del orange, men idag är denna del röd. Runt om kabinens övre del finns flera fönster. Hängaren utgörs av en öppen, något böjd plåtkonstruktion med nitade kanter. Kulturhistorisk helhet De båda stationsbyggnaderna är uppförda i en brutalistisk betongarkitektur, en stil som under 1960- och 1970-talet fick stort genomslag i Sverige. Utmärkande för brutalismen är storskalighet i kombination med råa materialval, liksom ett uttryck där de bärande delarna framhävs. Trots de stora volymerna har dessa brutalistiska byggnader ofta något omhändertagande över sig, något som tydligt präglar Åre kabinbanas stationsbyggnader.
4 / 8 Kabinbanans dalstation bryter kraftigt mot den byggnadstradition som tidigare varit rådande i Åre och en anblick av stationsbyggnaden för tankarna snarare mot storskaliga storstadsbyggen. Under 1990-talet gjordes en del förändringar i dalstationen; personalutrymmena byggdes om, ytterligare några fönster tillkom och en balkong byggdes på den södra fasaden. Under den senaste tiden har alla bultar i stöttorna bytts ut, likaså de vajrar som drar kabinerna. De förändringar som utförts vid Åre kabinbana har inte påverkat förståelsen och läsbarheten av anläggningen. Snarare visar de förändringar som utförts på anläggningens funktion som en aktiv och tillgänglig del av friluftslivet i Åre. INKOMNA YTTRANDEN Skistar AB (inkom 2017-03-17) I yttrande om en eventuell byggnadsminnesförklaring framför Skistar AB att kabinbanan är mycket väderutsatt med nedisning som följd. Innan kabinerna kan köras måste isen avlägsnas, då den annars riskerar att falla ner och skada skidåkare. Detta arbete är mycket kostsamt, framhåller Skistar. Skistar, informerar vidare om att kabinbanan under de senaste 10 åren varit öppen i snitt 68 dagar per vintersäsong. Även kapaciteten i kabinerna är begränsad. Den teoretiska maxkapaciteten är 550 per/timme, men uppgår normalt till 300-400 pers/timme. Skistar informerar om att studier gjorts på betongen i fundamenten till stöttor och i stationer. Studierna har visat att betongen tillverkats med för hög kiselhalt i ballasten, vilket man menar leder till sprickor och frostsprängningar. Betongen i fundamenten har också börjat vittra och behöver således bytas till en kostnad på ca 30 miljoner kronor. Sammanfattningsvis ställer sig Skistar avvisande till en eventuell byggnadsminnesförklaring, då man menar att kabinbanan idag har en undermålig kapacitet, höga reparations- och underhållskostnader och stora tillkommande kostnader. Istället önskar Skistar riva kabinbanan och dess dalstation för att göra plats för en ny transportör och byggnader. Skistar poängterar att bergstationen beräknas vara kvar och att något ska göras med de två kabinerna. Åre kommun (inkom 2017-03-24) Åre kommun framför inte direkt någon erinran mot en byggnadsminnesförklaring, men lyfter att en samlad bedömning av frågan behöver göras. Kommunen menar att Skistar, skidsystemet och destinationen är i behov av en transportör med ökad kapacitet och att kostnaderna för att behålla kabinbanan i drift är mycket höga. Vidare informerar Åre kommun att det för tillfället pågår en detaljplaneläggning för Kabinbaneområdet. Kommunen informerar om att ett program till detaljplan var ute på samråd under maj 2015 och ett förslag till detaljplan på samråd i januari 2016. Kommunen framför att förutsättningarna därefter förändrats och att en omarbetning av
5 / 8 detaljplaneförslaget därför pågår. Kommunen skriver att en stor förändring är att kabinbanan anses vara för kostsam och ineffektiv av Skistar, vilket har lett till att en ny transportör, kallad Skutgondolen, utretts till Åreskutans topp och även prövats för bygglov. Kommunen informerar om att beslutet från Skistar att genomföra den nya transportören Skutgondolen är ännu ej fattat. Den nya skutgondolen planeras ha en lokalisering vid den nuvarande Timmerstugan. Vid uppförandet av en ny linbana kommer kabinbanan tappa funktionen som transportör och kommunen informerar om att Skistar därför framfört att kabinbanan bör rivas. Vidare informerar kommunen att i samband med att förutsättningarna för detaljplaneläggningen förändrats har en ny fördjupad kulturmiljöanalys beställts. Kulturmiljöanalsynen är nu vilande i väntan på att frågan om byggnadsminnesförklaring är avgjord. Jamtli (inkom 2017-03-24) Jamtli tillstryker en eventuell byggnadsminnesförklaring och menar att Åre kabinbana med dal- och bergstation, stolpar och kabiner har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Vidare skriver Jamtli att kabinbanan utgör ett avstamp inför den snabba utvecklingen av Åre under 1980-talet. Kabinbanebyggnaderna är kraftfullt brutalistiska i sin stil och markerar tydligt den nya eran. Byggnadernas modernistiska storskaliga och rationella arkitektur är ett monument över andra Åre-projektets anda. Jamtli framför att tillsammans med Bergbanan, som redan tidigare är byggnadsminne, symboliserar kabinbanan Åres utveckling som turistort under 1900-talet. Lien 1:15 (inkom 2017-03-15 och 2017-03-20) Gunilla Sahlén, delägare i fastigheten Lien 1:15, erinrar sig mot en byggnadsminnesförklaring och menar att även om kabinbanan haft en stor betydelse för Åres utveckling samt varit en symbol för Åre, behöver området utvecklas med anläggningar som tillgodoser dagens och framtidens behov. Sammanfattningsvis framför fastighetsägaren att kabinbanan bör rivas och ersättas med en ny gondol. Lars Göran Larsson, delägare i fastigheten Lien 1:15, menar att om Åre kabinbana på grund av olika orsaker inte kommer att vara i drift och därmed inte underhållas, kan den inte bevaras. På fastigheten finns en av stöttorna, vilken fastighetsdelägaren framför, inte kan kvarstå vid en eventuell nedläggning. Larsson poängterar att stöttan måste vid en nedläggning demonteras, fundamenten tas bort och marken återställas. Samfälligheten Åre Berge S:1 (inkom 2017-03-23) Markägarna i samfälligheten Åre Berge S:1 erinrar sig mot en eventuell byggnadsminnesförklaring av kabinbanan. Markägarna framför att de anser att anläggningen har gjort sitt och att det inte finns skäl att genomföra en byggnadsminnesförklaring.
6 / 8 Markägarna poängterar också att kabinbanan borde visas på ett eventuellt kommande museum för Åres turismhistoria. MOTIVERING I Jämtlands län finns i dagsläget 96 stycken byggnadsminnen. En övervägande del av de skyddade byggnaderna visar på jordbrukets betydelse och utveckling under 1700- och 1800- talet. Synen på kulturarvet förändras ständigt och Länsstyrelsen strävar efter att att öka urvalet av skyddade miljöer. Målet är att byggnadsminnena i länet ska spegla samhällets och den historiska utvecklingens komplexitet och mångfald. Åre kabinbana utgör en förlängning av Åre Bergbana, dels som transportör, men också som symbol för Åres utveckling som turistort under 1900-talet. Kabinbanan med stationsbyggnader, kabiner och stöttor utgör en tydlig symbol för en statlig satsning med syfte att öka tillgängligheten till friluftsliv och de svenska fjällen. Stationsbyggnaderna, i synnerhet dalstationen, har också en tydlig karaktär som både till volym och utformning anpassar sig väl till människan och miljön. Stöttorna som löper upp mot Åreskutan är karaktäristiska och syns på långt avstånd ifrån byn. Anläggningen slår an ett modernt arkitektoniskt uttryck som är sällan skådat i länet, men något som rimmar väl och i takt med den fortsatta utveckling som skett i Åre sedan anläggningen stod klar och invigd 1976. Länsstyrelsen bedömer att Åre kabinbana besitter ett synnerligt högt kulturhistoriskt värde och att en byggnadsminnesförklaring torde vara motiverad. För att ta beslut i frågan väger Länsstyrelsen också in vilka förutsättningar som finns för att genomföra en byggnadsminnesförklaring och vidare möjligheten att senare upprätthålla och förvalta byggnadsminnet. Utifrån de inkomna yttranden bedömer Länsstyrelsen att förutsättningar för att förklara anläggningen som byggnadsminne saknas. Ägaren till anläggningen önskar byta ut den på grund av den låga transportkapacitet som den innehar och på grund av de tillkommande kostnaderna för reparation och underhåll. Ägaren till anläggningen önskar satsa på en ny transportör med en annan sträckning. Till följd av detta kommer kabinbanan inte användas som transportör och underhållet blir således inte aktuellt. Att kabinbanan används och brukas är en betydande del för upprätthållandet av de kulturhistoriska värdena. Åre kabinbana och kringliggande miljö innefattas av riksintresset Åredalen och området ska således så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan innebära att kulturmiljön påtagligt skadas. En eventuell rivning av kabinbanan skulle innebära att en stor del av de miljöskapande värden, som tillkommit under 1970-talet och som idag utgör en stark och betydande årsring i Åre, försvinner. Länsstyrelsen bedömer att de miljöskapande värdena som kabinbanan utgör, tydligt bör fångas upp i den fortsatta planprocessen. En förutsättning för att beakta kulturmiljövärdena är att en tydlig konsekvensanalys utförs. Länsstyrelsen bedömer också att det är av mycket stor vikt att anläggningen dokumenteras och att en diskussion kring bevarandet av bergstationen och kabinerna fortskrider.
7 / 8 Med bakgrund av inkomna yttranden bedömer Länsstyrelsen att intresset för en fortsatt förvaltning och upprätthållande av anläggningen är mycket svagt. En byggnadsminnesförklaring bedöms därför inte vara möjlig. Länsstyrelsen beslutar därför att avslå ansökan om byggnadsminnesförklaring av Åre kabinbana. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Magnus Lindow efter föredragning av byggnadsantikvarie Paulina de Vries. Magnus Lindow Enhetschef Paulina de Vries Byggnadsantikvarie Detta beslut är signerat elektroniskt och saknar därför underskrifter.
8 / 8 Kopia med bilaga: Riksantikvarieämbetet, registrator@raa.se Kopia för kännedom: Mörviken 1:75 SkiStar AB, Lindvallen, 780 67 Sälen Mörviken 1:112 Ingvor Feinsilber, Bergsvägen 2A lgh 1202, 181 31 Lidingö Lien 1:15 Birgitta Larsson, Orionvägen 29, 831 55 Östersund Lars Göran Larsson, Vallatorpsvägen 230, 187 52 Täby Ingrid Märta Nilsson, Hökstigen 8, 881 35 Sollefteå Kerstin Hedin, Ystarvägen 22, 906 25 Umeå Gunilla Sahlén, Roddarvägen 16H, 831 52 Östersund Åre Berge S:1 Samfälligheten Åreskutan, c/o Lars Hoväng, Lugnviksvägen 149, 831 52 Östersund Åre kommun Åre kommun, Samhällsbyggnadskontoret, Box 201, 830 05 Järpen Jamtli Jamtli, Box 709, 831 28 Östersund Lantmäteriet lantmateriet@lm.se