Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

Relevanta dokument
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

A changing climate för Findus Grönsaker

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi

Tillstånd för bevattning

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Vörå Nora Backlund

Bevattningsstrategier

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

ALLT HANDLAR OM VATTEN!

Syra till gödsel sparar kväve

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Tillväxthinder och lösningar

Klimatförändringarna och vår anpassning

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Tillskottsbevattning till höstvete

Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences

Sammanställning information om brunnar

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN

Jordbrukets behov av vattenförsörjning

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Policy Brief Nummer 2015:6

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Syfte- att bidra till miljömålen

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

nederbörd. av dessa. punkter de olika

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Exempelgården Potatis och svin

Tillstånd för avloppsanläggning Mörkö Kyrka 1:1

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Kväveläckage från jordbruket

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

Slutrapport för projektet Miljödammar recirkulation av vatten och växtnäring, Projekt; Mark-/växtodling H

GEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN

Antalet hästar ökar stadigt i Stockholmsområdet. Olika informationsinsatser har tidigare vänt sig till hästägare, gällande den miljöpåverkan som

Strategier för optimal bevattningsstyrning i potatis

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Masterplan för

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Gamla Uppsala järnvägsutbyggnad

Region Gotland har 10 stycken platser där rening förekommer med hjälp av dammar och bevattning. Mikael Tiouls

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Innehåll

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Potatisbladmögel 2017

Risk för brist på potatis i vinter

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

PROJEKTERINGS PM GEOTEKNIK

Savaq CITY 160. Användbar bevattning för placering nära byggnader.

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Kväveform och strategi i höstvete

LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Transkript:

D Ett kretsloppstänkande i vatten

Agenda Syfte med Funktioner & Begrepp Vad är? Förutsättningar för Genomförande av Kretsloppet Året runt på Ragnabo Dämme Teknik Uppföljning Diskussion om framtida möjligheter för reglerbar dränering på: Jordbruksmark i Sverige Jordbruksmark i Torsås kommun

Projektform: Pilotprojekt i Torsås kommun Forskning inom projektets ram

Intressenter Stiftelsen Lantbruksforskning Markägare Torsås kommun Sveriges Lantbruksuniversitet Länsstyrelsen i Kalmar Län

Syfte med : Reducera näringsläckage till kustnära vatten Ökat näringsutnyttjande inom lantbruket Analys av miljönytta / insatta resurser Analys av bondenytta / insatta resurser Teknikutveckling Förbättra vattenhushållningen

Funktioner & Begrepp Dräneringsanläggning Syftar till att hålla grundvattennivån på ett konstant djup hela året om Förutsättning för växtodling Enkelriktat vattenflöde Reglerbar dränering Grundvattennivån regleras med växtperioden Styrd underbevattning Tillförsel av vatten via dräneringsanläggning Dubbelriktat vattenflöde

D Vad är reglerbar dränering av jordbruksmark ~8 ha Styrd underbevattning av jordbruksmark ~7 ha Lagring och återanvändning av avrinningsvatten från jordbruksmark Utnyttjad avrinningsareal: ~ 7 ha

Förutsättningar för reglerbar dränering: Plan mark Lutning < 10 ger högst h 2 brunnar / ha Fullgod dräneringsanläggning Djup ~ 80 cm Vattenhållande tätt skikt under dräneringen lager av lera Dämningsbrunnar med regleringsdon Tät ledning vid dämningsbrunn Regleringshöjd ~75 cm

Förutsättningar för styrd underbevattning: Förutsättningar enligt reglerbar dränering Tillgång på vatten under sommaren ~3 mm/dygn bevattnad areal Bevattningspump av lågtryckstyp 250 kpa Pumputnyttjande: 30-80% av dygnets timmar Styrdon i dämningsbrunnar 50 cm vattenpelare Ragnabo Dämme Ev. komplettering med tätare indelat ledningsnät Delningsavstånd ~15-20 meter

Förutsättningar för lagring och återvinning av avrinningsvatten: Tät damm för lagring av vatten Dammvolym 10000 m 3 Skydd mot saltvatteninträngning Pumpsystem och pumpautomatik Tillgång av avrinningsvatten Dammens tillflöde: 5% av års medelflödet i tillförseldiket Total avrinningsareal ~70 ha

Genomförande av projekt Rekonditionering Spolning av befintligt ledningsnät Modifiering Dämningsbrunnar Tät t ledning Installation av pumpsystem för r underbevattning Ragnabo Dämme Dammbyggnation med pumpsystem

Året runt med Ragnabo Dämme: Växtodling: ~70 % av året Dämning: ~80% av året Bevattning: ~10% av året Höstgröda Vårgröda Yttre cirkel: VäxtodlingV Mellersta cirkel: DämningD Innersta cirkel: Bevattning Sommar 0 % dämningd 50 % dämningd 100 % dämningd Underbevattning Sommar Stubbåker Vår- och höstbrukh Växtsäsong, song, vår-v sommar Skördes rdesäsongsong Växtsäsong, song, hösth

Teknik Översikt Vattenvägar Dräneringsanläggning Tillförselsystem Principer för reglerbar dränering och styrd underbevattning

Ragnabo Dämme Översikt Flygfoto 1995, 1998? Möjliga områden för dämning Nuvarande dämme

Större vattenvägar Ragnabo Dämme

Dräneringsanläggning Ragnabo Dämme

Tillförselsystem Vattenhushållning Ingen avdunstning Lågt energibehov Ragnabo Dämme

Ragnabo Dämme Principer för reglerbar dränering och styrd underbevattning

Uppföljning Bevattningsintensitet Bevattningsdiagram Grundvattennivåer Lantbrukets mervärde Potatisgröda 2004 Reducerad användning av gödselmedel

Bevattningsdiagram: Potatis P 2004 Bevattningsdiagram mm/dygn 12 10 8 6 4 2 0 2004-07-15 2004-07-22 2004-07-29 2004-08-05 2004-08-12 2004-08-19 Datum 2004-08-26 2004-09-02 2004-09-09 2004-09-16 Underbevattning Överbevattning Vattenbehov

Bevattningsdiagram: Höstvete H 2005 Bevattningsdiagram mm/dygn 12 10 8 6 4 2 0 2005-06-01 2005-06-08 2005-06-15 2005-06-22 2005-06-29 2005-07-06 Datum 2005-07-13 2005-07-20 2005-07-27 2005-08-03 Underbevattning Överbevattning Vattenbehov

Grundvattennivåer vid underbevattning och dämning Normalt 50-80 cm under marknivå Tillfälligt 30-50 cm vid stor nederbörd

Ragnabo Dämme Grundvattennivå Mätsonder Rör 3:2 Rör 3:1 Dämningsbrunn 3 Rör 4:1 Rör 4:2 Rör 2:2 Rör 2:1 Rör 1:2 Dämningsbrunn 2 Rör 5:1 Rör 5:2 Dämningsbrunn 4 Dämningsbrunn 5 Rör 1:1 Dämningsbrunn 1

Mätsond

Fältförsök i potatisgröda 2004 Merskörd för reglerbar dränering och styrd underbevattning jämfört med traditionell dränering och utan bevattning Merskörd/ha 7,6 ton/ha Relativ skördeökning 16,5 % Areal 7 ha Merskörd totalt 53 ton

År 2004: 315 ton stärkelsepotatis (All Times High)

Reducerad användning av gödselmedel Växtodlingsåret 2004: Ingen ändring Växtodlingsåret 2005: Minskning 10% Växtodlingsåret 2006: Planerad ytterligare minskning 10%

Frågor?

Copyright Bertil Aspernäs 2005-09 Ragnabo DämmeD Ett kretsloppstänkande i vatten

Diskussion om: Framtida möjligheter för reglerbar dränering på: Jordbruksmark i Sverige Jordbruksmark i Torsås kommun Miljönytta Anläggningskostnader Bidrag