Slutrapport för projektet Miljödammar recirkulation av vatten och växtnäring, Projekt; Mark-/växtodling H
|
|
- Jan-Erik Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport för projektet Miljödammar recirkulation av vatten och växtnäring, Projekt; Mark-/växtodling H Bakgrund Återanvändning av vatten inom jordbruket innebär hantering och kvalitetssäkring av dräneringsvatten inom ett avrinningsområde. Åtgärder kan utföras på gårdsnivå dels i syfte att minska mängden tillgängligt restkväve för utlakning och dels för att minska avrinningen. För att minska avrinningen kan dräneringsvattnet samlas och lagras i dammar s.k. miljödammar eller i våtmarker. Miljödammar kan fungera både som fällor för kväve, fosfor och sediment och som bevattningsmagasin. Under perioder med låg nederbörd kan vatten och växtnäringsämnen återföras till fälten genom bevattning. Genom att integrera vattenhanteringssystem och återanvända lagrat dräneringsvatten kan en för grödan och miljön optimal vattenhushållning skapas. Återanvändning är en viktig och naturlig metod att hantera dräneringsvatten. Tidigare forskning inom ämnesområdet har i huvudsak varit inriktad på kvalitetsaspekt av vatten, då främst saltanrikning av vattnet har ansetts vara den största begränsning vid återanvändning. Kvaliteten på dräneringsvattnet avgör vilka grödor som kan bevattnas (Shannon et al., 1997). I Ohio, USA, har man utvecklat ett integrerat vattenhanteringssystem som består av en våtmark och en lagringsbassäng som är sammanbundna genom ett ledningssystem som efter behov kan användas antingen för dränering eller för underbevattning. Vid bevattningsbehov återanvänds vattnet från lagringsbassängen (Allred et al., 2003). Försök som har pågått under fem till sex odlingssäsonger visar på en genomsnittlig skördeökning på 20 % för majs och 17 % för sojabönor. Återanvändning av dräneringsvatten ses i Finland som en fortsättning på regleringen av åkermarkens dräneringssystem. I Finland ingår återanvändning av torrläggningsvatten i jordbrukets miljöspecialstödssystem, år (Mavi, 2009). Dammar och våtmarker används för att behandla dräneringsvatten, avlopp och dagvatten. Behandling av dräneringsvatten och avlopp syftar i första hand till att reducera kväve-, koloch fosforinnehållet i vattnet medan behandling av dagvatten strävar efter att minska sedimenttransporten. För minskad sedimenttransport är dammens utformning med avseende på hydrauliken den viktigaste faktor (Persson, 2000). Belastningen, d v s hur mycket kväve som tillförs dammen, är den enskilda faktorn som har störst betydelse för kvävereduktionens storlek (Ekologgruppen, 2003). Eftersom också vattnets uppehållstid i dammen har betydelse för reduktionen av kväve, är en lokalisering av dammar i vattendrag med hög näringsämneshalt att föredra framför att eftersträva hög hydrologisk belastning i vattendrag med låg kvävehalt. Intensiva mätningar av kvävereduktionen i tre dammar under 2 till 7 år visade en absolut reduktion på mellan 380 och 3200 kg/ha/år och en relativ reduktion på mellan 5 och 50 % (Ekologgruppen, 2003). Den allmänna målsättningen med projektet var att undersöka effekterna av miljödammar på växtnäringsläckage och vattenhushållning samt att skapa ett index för riskbedömning av avrinningsvattnets kvalitet. 1
2 Material och metoder För att kunna studera möjligheter att samla, lagra och återanvända dräneringsvatten och därigenom minska det diffusa utsläppet av kväve och fosfor och samtidigt säkra ett långsiktigt hållbart vattenutnyttjande har undersökningar utförts i befintliga miljödammar med lagrat dräneringsvatten från åkermark. Lagrat vatten har under vegetationsperioden återförts till åkermarken. Studien har genomförts på Listerlandet i Blekinge. Den totala undersökta arealen var 163 km 2. Markanvändningen inom Sölvesborgs kommun har ett betydande inslag av jordbruk med intensiva odlingar av potatis, sockerbetor, grönsaker och bär. En bedömning har gjorts att 2,5 miljoner m 3 grundvatten används för bevattning under ett normalår. Under år 2004 anlades 27 stycken miljödammar i Sölvesborgs kommun, Blekinge. Syftet med dammarna är att förbättra vattenhushållningen och minska de diffusa utsläppen av närsalter till Östersjön. Totalt har dammarna en volym av ca m 3. Samarbete har etablerats med Sölvesborgs kommun genom de aktiva i Rädda Hanöbukten ett lokalt investeringsprogram och kommunens miljöenhet. Undersökningar i fält I början av projektet delades dammarna in i klasser efter storlek, utformning och tillrinningsområdets egenskaper (markanvändning, geologi, höjdförhållanden). I tabell 1 redovisas undersökta dammars utformning. Kontinuerliga mätningar har utförts i dammarna av kvaliteten på inkommande vatten, vattnet i dammen och utgående vatten. I vattenanalyser utförda på laboratorium ingick bestämning av ph och elektrisk konduktivitet samt analyser av N- och P-koncentrationer (Spektrofotometer, DR5000 UV-VIS, Hach-Lange). Vattennivån och vattentemperaturen i dammarna mättes kontinuerligt med tryckgivare (Levellogger Gold Solinst Canada Ltd). En enkätundersökning genomfördes för att belysa ekonomiska aspekter samt för att kunna göra en översiktlig utvärdering av samhälls- och miljönyttan av anläggning av miljödammar. Tabell 1. Utformning av dammar som ingick i undersökningen av vattenkvalitet Utformning Damm D108 Damm D111 Damm D120 Damm D125 Area (m 2 ) Djup (m) 3,5 3,3 2,4 3,4 Volym (m 3 ) Tätning Torv Ingen Plastduk Plastduk Metodik för utformning av Index För att uppskatta miljödammars förmåga att reducera diffusa utsläpp av närsalter användes GIS beräkningar. Miljödammarna klassificerades enligt ett beräknat index PNPPI (Potential Non-point Pollution Index) (Munafõa et al., 2005). Tillrinningsområdets fysikaliska egenskaper har beskrivits genom data hämtade från markanvändningskartor, geologiska kartor och digitala höjdmodeller (DEM). All data har bearbetats med hjälp av programvaran ArcInfo 9.3. Arbetssättet i detta projekt liknar en metodik som tidigare har använts i ett projekt med syfte att uppskatta areal lämplig för reglerbar dränering (Joel et al., 2009). 2
3 I denna studie uppskattades den potentiella utlakningen från definierade landytor som en funktion av tre indikatorer; LCI (markanvändningsindikator) vilken beskriver potentialen för utlakning relaterad till markanvändning ROI (avrinningsindikator) i vilken ämnenas rörlighet och möjligheter till infiltration med avseende på marklutning, marktäckning och geologi, ingår DI (avståndsindikator) vilken beskriver hydrauliskt avstånd som en sorts retentionskoefficient Figur 1 visar ett schematiskt flödesschema för ingående beräkningar av PNPPI. Figur 1. Ett schematiskt flödesschema för ingående beräkningar av PNPPI, efter Munafõa et al. (2005). LCI var den viktigaste faktorn för bedömning av potential för utlakning. All markanvändning inom tillrinningsområdet klassificerades efter potential för utlakning i en skala med den högsta klassen där intensivt odlad mark ingick till den lägsta klassen för mark med relativt opåverkad natur så som skogs- och ängsmarker. Tättbebyggda områden klassades i den lägsta klassen eftersom man kan anta att avloppsvatten från samhällen renas före utsläpp till recipienten. Terrängkartor producerade av Lantmäteriet i skala 1: har använts för att ta fram åkermarken i de studerade områdena. Varje terrängkarta representerar ett område på 25 x 25 km. Kartorna innehåller en detaljerad klassning av landskapet. Databasen innehåller flera skikt med olika typer av information. I detta projekt har skiktet innehållande markanvändning använts. Ett exempel på indelning av markanvändning i ett av de studerade avrinningsområdena redovisas i figur 2. 3
4 I denna studie låg de flesta dammar i områden med åkermark därför har utöver markanvändning en uppskattning gjorts av olika produktionsgrenars effekter på belastningen i området. Information om växtföljder har hämtats från Jordbruksverkets statistiska databaser. Markanvändning har delats in i en klass för alla typer av ytvatten och i fyra olika klasser baserade på hur hög tillförelse av växtnäring antas vara enligt följande; mycket hög intensitet, hög intensitet, måttlig intensitet och låg intensitet. I klassen mycket hög intensitet ingick intensiva odlingssystem med potatis, sockerbetor och grönsaker i växtföljden. I klassen hög intensitet ingick odlingssystem med spannmål- och oljeväxtdominerande växtföljder (vete, råg, raps). I klassen måttlig intensitet ingick odlingssystem med korn, havre och vall i växtföljden. I klassen låg intensitet ingick skogs- och ängsmarker samt bebyggda områden. Digitala höjddatamodeller och information om markavvattningssystem har använts för att avgränsa avrinningsområden eller områden som tillför avrinningsvatten. Höjddatabasen kom från Lantmäteriet och innehöll höjddata i varje skärningspunkt på ett rutnät med storleken 50 m x 50 m. Varje datasätt bestod av en kartenhet på 25 km x 25 km. Av analysen framgick att dammarna i södra delen av studieområdet låg på relativt plana fält med lutningar under 2 %. I norra delen var dock lutningarna något högre (2 10 %). Ett exempel på marklutning redovisas i figur 2. ROI beräknades som medelkoefficienten för avrinning längs hela sträckan från fält till stamdike eller damm. Avrinningskoefficienten från varje parcell beräknades som en funktion av genomsläpplighet. Marklutningen ingick inte i beräkningarna eftersom största delen av studieområdet bestod av plana fält med en lutning under 2 % och där all potentiell avrinningen (i huvudsak markvatten) avleddes genom dräneringssystem. Detta ledde till att effekterna av dräneringsvattnets hastighet och flöde på utlakningen bestämdes av markens vattenhållande förmåga och genomsläpplighet. Uppskattning av genomsläpplighet har utförts utifrån jordarternas egenskaper. All information om jordar är hämtad från SGU lokala jordartsdatabas. Kartorna visar jordarternas utbredning i eller nära markytan. Jordarterna indelas efter bildningssätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger 0,5 till 1 meter redovisas generellt inte. För att redovisa kartans jordartsinformation på ett så fullständigt sätt som möjligt beskrivs varje yta med hjälp av tre attribut, J1, J2 samt J3. J1 motsvarar jordarten i ytjord. Det normala karteringsdjupet vid jordartskartering är cirka 0,5 m. Detta motsvaras av J2 (grundskikt). J3 är jordarten på djupare jordlager. J2-skiktet har använts i denna studie eftersom det är det djupet där dräneringsegenskaperna har mest betydelse. En generell omklassning av jordarter med avseende på skattad hydraulisk konduktivitet har gjorts enligt följande: 1.) Hög genomsläpplighet, för grövre jordartstyperna t.ex. sand och mo med mindre än 5 % ler, 2.) Medelhög genomsläpplighet, för jordar med ett visst inslag av ler dock högst 15 % ler, samt för organogena jordar (torv och gyttja) och osorterade moränjordar, 3.) Låg genomsläpplighet, för jordar med mer än 15 % ler och mjälajordar. Av omklassningen framgick att stora områden i studieområdet hade genomsläppliga till medel genomsläppliga jordar. I norra delen av studieområdet fanns några dammar i områden med lerjordar. Figur 2 visar ett exempel på jordartsfördelning med en indelning i klasser efter storlek på hydraulisk konduktivitet. DI kan beräknas som det hydrauliska avståndet mellan varje punkt i avrinningsområdet till dammen. Avståndet beräknas som den teoretiska färdväg vattnet tar på markytan. Ett långt avstånd till dammen kommer att ge ett lågt DI värde då möjligheter till retention finns på vägen. I denna studie användes ArcGis programmet för att beskriva den naturliga hydrologin och fältens dräneringstillstånd. Av undersökningen framkom att generellt var de hydrauliska avstånden mycket korta då åkermarken till stor del var täckdikad. DI bedömdes inte ha någon större betydelse och ingår därför inte i beräkningarna av PNPPI. 4
5 LCI och ROI normaliserades mellan sina minimum och maximum värden, så att varje indikatorklass fick ett värde mellan 0 och 1. PNPPI beräknades för varje enskild pixel enligt följande ekvation; PNPPI = K LCI + K ROI (1) LCI ROI PNPPI beräknades för två olika värden på koefficienterna K LCI och K ROI (T1 och T2). Vid T1 gavs båda koefficienterna värdet 1, vilket innebär att markanvändningen på platsen och markens förmåga att transportera vatten har lika stor betydelse för storleken på N- och P- transporten. Vid den andra beräkningen av PNPPI (T2) fick K LCI ett värde på 5 och K ROI ett värde på 1, vilket innebär att markanvändningen på platsen har störst betydelse för storleken på N- och P-transporten. Efter det att LCI och ROI hade blivit indelade i klasser med givna värden beräknades PNPPI för varje klass enligt T1 och T2, beskrivna ovan. I figur 2 visas ett exempel på resultatet av beräkningar av PNPPI enligt T2 för ett avrinningsområde som ingick i studien. Tabell 2 visar de olika klassernas värden på LCI och ROI, använda värden på koefficienterna K LCI and K ROI samt beräknat PNPPI för varje klass. Figur 2. Kartor innehållande information om markanvändning, huvudavvattningsledningar och vattenledningar för bevattning, blockkarta med information om grödor, marklutning redovisad i procent och sammanställning över jordarterna i studieområdet som har använts vid beräkning av PNPPI. 5
6 Tabell 2. Klassindelning och tabellvärde för indikatorerna LCI och ROI, tabellvärden för koefficienterna K LCI och K ROI samt beräknat PNPPI för varje klass LCI ROI K LCI K ROI PNPPI index T1 PNPPI index T2 Klass Värde Klass Värde T1 T2 T1 T2 Klass Värde Klass Värde Mycket hög 1,0 Hög 1,0 1,0 5,0 1,0 1,0 C-1 2 C-1 60 Mycket hög 1,0 Medium 0,6 1,0 5,0 1,0 1,0 C-2 1,6 C-1 56 Hög 0,6 Hög 1,0 1,0 5,0 1,0 1,0 C-2 1,6 C-2 40 Mycket 1,0 Låg 0,3 1,0 5,0 1,0 1,0 C-3 1,3 C-1 53 hög Måttlig 0,3 Hög 1,0 1,0 5,0 1,0 1,0 C-3 1,3 C-4 25 Hög 0,6 Medium 0,6 1,0 5,0 1,0 1,0 C-3 1,2 C-3 36 Låg 0,1 Hög 1,0 1,0 5,0 1,0 1,0 C-3 1,1 C-5 15 Hög 0,6 Låg 0,3 1,0 5,0 1,0 1,0 C-4 0,9 C-3 33 Måttlig 0,3 Medium 0,6 1,0 5,0 1,0 1,0 C-4 0,9 C-4 21 Låg 0,1 Medium 0,6 1,0 5,0 1,0 1,0 C-4 0,7 C-5 11 Måttlig 0,6 Låg 0,3 1,0 5,0 1,0 1,0 C-5 0,6 C-5 18 Låg 0,1 Låg 0,3 1,0 5,0 1,0 1,0 C-5 0,4 C-5 8 Resultat och diskussion Effekter av miljödammar på vattenkvalitet Under perioden november, 2007 till december, 2008 undersöktes vattenkvalitet i olika vattendrag i anslutning till de fyra utvalda dammarna och i dammarna. Totalt analyserades 30 vattenprover på varje provtagningsplats. Lagring av avrinningsvatten i dammar hade en betydande effekt på vattenkvalitet. N- och P-koncentrationerna var lägre i dammarna än i inkommande vatten. Medel N-koncentrationerna var 2 till 16 gånger lägre än medelkoncentrationen i inkommande vatten. Medel P-koncentrationerna var hälften så höga i dammarna D108 och D120 som i inkommande vatten. Skillnader i NO 3 -N och PO 4 -P koncentrationer i vattenprover tagna i inkommande, dammar och utgående vatten visas i figurerna
7 Figur 3. (a) NO 3 -N koncentration (mg L -1 ) och (b) PO 4 -P koncentration (mg L -1 ) i inkommande vatten (S108) och i damm D108, Figur 4. (a) NO 3 -N koncentration (mg L -1 ) och (b) PO 4 -P koncentration (mg L -1 ) i inkommande vatten (S125.1, S125.2 and S125.3), utgående vatten (D125_ut) och i dammarna D120 och D125, Figur 5. (a) NO 3 -N koncentration (mg L -1 ) och (b) PO 4 -P koncentration (mg L -1 ) i inkommande vatten (S111s and S111b) och i damm D111,
8 Effekter av miljödammar på vattenanvändning Olika tappnings- och påfyllningsstrategier användes i de olika dammarna (Tabell 3). I damm D108, startade tappningen i slutet av juni och var i huvudsak koncentrerad till tre tappningstillfällen. Den sista tappningen utfördes i början av augusti. I dammarna D111 och D120 startade tappningen i maj. I damm D111 avslutades tappningen i juli medan tappningen var utspridd på mindre tappningstillfällen i damm D120 under hela bevattningssäsongen (maj-augusti). Dammarna D108 och D120 fylldes på kontinuerligt under bevattningssäsongen medan damm D111 bara fylldes på vid ett tillfälle direkt efter första tappningen. De olika strategierna för tappning och påfyllning resulterade i en utnyttjandegrad av total dammvolym på mellan 88 och 170 % under vegetationssäsongen och en extra vattentillgång på 420, 440 och 875 mm per hektar för respektive damm. Tabell 3. Sammanställning av hantering av dammvatten Damm D108 Damm D111 Damm D120 Tidsperiod, 2008 april-okt. maj-aug. maj-aug. Tappning (m 3 ) Påfyllning (m 3 ) Utnyttjandegrad (%) PNPPI index för riskbedömning av avrinningsvattnets kvalitet Avrinningsområdets bidrag till N- och P-transporten till varje damm analyserades utifrån tillrinningsområdets markanvändning och markegenskaper. Tre av avrinningsområdena (SS108, S120 och S125) var områden med intensivt jordbruk, medan markanvändningen i det fjärde området i huvudsak var skog (S111) och därför kunde användas som ett referensområde med låg antropogen påverkan. Avrinningsområde S108, som försåg damm D108 med vatten, hade en areal på 533 ha varav 63 % bestod av åkermark och 24 % av skogsmark. Under studieperioden odlades till största delen korn, potatis och sockerbetor. Den dominerande jordarten i området (95 %) var jordar med hög hydraulisk konduktivitet. Det minsta avrinningsområdet var S120 med en areal på 49 ha av enbart åkermark, försåg damm D120 med vatten. Under studieperioden odlades till största delen råg, potatis och vall. Jordar med hög hydraulisk konduktivitet dominerade (96 %) i området. Det största avrinningsområdet S125, försåg damm D125 med vatten, hade en areal på 2838 ha. Detta avrinningsområde delades in i tre delområden S125.1 (747 ha), S125.2 (1281 ha) och S125.3 (810 ha). Vattenprover togs ut från utloppen på S125.2 och S125.3 för bestämningen av N- och P-koncentrationer. En tredje provtagningsplats valdes där de tre delområdena gick ihop 40 m från damm D125. Av arealen i S125 var 83 % åkermark, 9 % skogsmark och cirka 8 % öppna ytor och bebyggelse. Under studieperioden odlades till största delen korn, potatis och sockerbetor. Jordar med hög hydraulisk konduktivitet täckte 84 % av området. 8
9 Referensavrinningsområdet (S111) hade en areal på 171 ha och försåg damm D111 med vatten. Markanvändning i detta område var 97 % skogsmark och 97 % av den totala arealen bestod av lätta jordar med hög hydraulisk konduktivitet. I varje delavrinningsområde klassificerades markanvändningen och de hydrauliska egenskaperna efter områdets potential för N- och P-utlakning. När koefficienterna K LCI och K ROI var satta till 1 (T1) låg det skattade värdet på PNPPI för de olika avrinningsområdena mellan 1,1 och 1,6 (tabell 4). Detta tyder på små skillnader i potentialen för utlakning mellan de olika avrinningsområdena och också på att fördelningen av markanvändningen i olika intensitetsklass har haft mindre betydelse. Detta med undantag för referensavrinningsområdet, S111, där nästan hela arealen tillhörde klassen mediumintensitet. I den andra utvärderingen (T2) när K LCI var satt till 5 och K ROI var satt till 1 varierade det skattade värdet på PNPPI mellan 1,5 (för S111) och 4,2 (för S120) (tabell 4). Med ett högre satt värde på K LCI, blev överensstämmelsen bättre mellan avrinningsområdenas beräknade potential för N- och P-utlakning och uppmätta koncentrationer av N and P i avrinningsområdenas utlopp. Resultaten visar att värdena på koefficienterna K LCI och K ROI måste anpassas individuellt till varje avrinningsområde. Vidare måste olika värden på PNPPI parametrarna användas vid beräkning av N- och P-utlakning för att man ska kunna få tillförlitliga uppskattningar på avrinningsområdens potential. Tabell 4. Beräknat och viktat PNPPI för två olika skattade koefficienter (T1 and T2) för de fyra avrinningsområden (S108, S125, S111 och S120) som förser dammarna D108, D111, D120 och D125 med vatten PNPPI klass S108 S111 S120 S125.1 S S T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 Mycket hög Hög Medium Låg Mycket låg Total areal, ha Viktat PNPPI 1,4 3,2 1,1 1,5 1,6 4,2 1,4 3,6 1,5 3,7 1,4 3,3 Slutsatser Genom att integrera vattenhanteringssystem och återanvända lagrat dräneringsvatten kan man förbättra vattenhushållningen för grödan och minska negativa miljöeffekter. I områden som har ett överskott av vatten under vinterhalvåret och ett bevattningsbehov under vegetationssäsongen kan miljödammar bidra med en extra vattenresurs som kan minska tillfällig vattenstress hos grödan. Miljödammar kan fungera som fällor för N och P som transporteras inom ett avrinningsområde. 9
10 PNPPI kan vara en användbar metod vid en översiktlig bedömning av ett avrinningsområdes potential för utlakning av N och P. Metoden ger en relativ uppskattning av potentialen för utlakning och bör inte användas för detaljerade beräkningar. Om uppmätta data finns tillgängliga kan noggrannare PNPPI värden fås genom kalibrering av K LCI och K ROI för varje delavrinningsområde och genom användning av olika PNPPI värden för N- och P-transport. Nackdelar är att man inte fullt ut kan ta hänsyn till tidsmässiga variationer eller att det kan finnas andra källor än jordbruks- och skogsmark till utlakat N och P. Beräkningar av punktkällors bidrag till utlakning bör inkluderas. Publikationer Nörregård, J Miljödammarnas funktion som kväve- och fosforfälla samt bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun. Kandidatuppsats i miljövetenskap. Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala. Examensarbeten 2010:02. Wesström, I. & Joel, A Storage and reuse of drainage water. CSBE Presented at the ASABE's 9 th International Drainage Symposium (IDS). Hosted by the Canadian Society for Bioengineering (CSBE/SCGAB) Québec City, Canada June 13-17, s. Övrig resultatförmedling till näringen Posterpresentation på Borgeby fältdagar, Nordens lantbruksmässa i fält, den 30 juni - 1 juli, 2010 med besökare och 260 utställare. Huvudarrangör HIR Malmöhus. Litteratur Allred B.J., Brown, L.C., Fausey, N.R., Cooper, R.L., Clevenger, W.B., Prill, G.L, La Barge, G.A., Thornton, C., Riethman, D.T., Chester, P.W. & Czartoski, B.J Water table management to enhance crop yields in a wetland reservoir subirrigation system. Applied Engineering in Agriculture. 19(4): Ekologgruppen, Dammar som reningsverk. Mätningar av näringsämnesreduktionen i nyanlagda dammar, Joel, A., Wesström, I. & Messing, I Mapping suitability of controlled drainage using spatial information of topography, land use and soil type, and validation using detailed mapping, questionnaire and field survey. Hydrology Research 40(4): Mavi Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten. Jordbrukets miljöspecialstöd, år Landsbygdsverket, Finland. 8 s. Munafòa, M., Cecchi, G., Baiocco, F. & Mancini L River pollution from non-point sources: a new simplified method of assessment. Journal of Environmental Management 77, Persson, The hydraulic performance of ponds of various layouts. Urban Water 2: Shannon, M.C Drainage water re-use. I: C.A. Madramootoo, W.R. Johnston & L.S. Willardson (red.). Management of agricultural drainage water quality. Water reports 13, Chapter 4. ICID & FAO, Rom. 10
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning
Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin
Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin Sölvesborgs kommun Ett gott exempel på vattensamverkan Jordbrukare Sölvesborgs kommun Grundvatten Yt- och dräneringsvatten 16 000 p +10 000 p ~7000 ha
Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).
Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med
Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1
Falköping 2017 12 01 Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1 Undertecknad har på uppdrag Grävfirma Jan Lundblad AB utfört en hydrologisk utredning för det område som berörs
Vattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
integrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun
Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun Författare Nörregård J. Utgivningsår 21 Tidskrift/serie Examensarbeten - Sveriges
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Avvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP
RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:
Kväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör HIR Skåne DEN RÖDA TRÅDEN Många nyanser av Reglerbar Dränering Gård i Ragnabo Framtidstankar 5:e Generationen
Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange. Datum Tel Mobil Fax
PM 1 (11) Handläggare Datum Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange 2014-07-11 597457 Tel +46 10 505 35 29 Mobil +46 70 386 46 30 Fax +46 10 505 00 10 pierre.issa@afconsult.com Sollentuna 2:26, Rissne
Avledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2004:24 1 Institutionen för miljöanalys vid SLU
Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap
PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!
Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Resultatrapport StormTac Web
Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.25 ha Rinnsträcka
Reningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs
D Ett kretsloppstänkande i vatten Agenda Syfte med Funktioner & Begrepp Vad är? Förutsättningar för Genomförande av Kretsloppet Året runt på Ragnabo Dämme Teknik Uppföljning Diskussion om framtida möjligheter
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Dagvattenutredning - Pilängen
Sida (5) Dagvattenutredning - Pilängen Bilden tillhör Landskrona stad. Sida 2(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3. Befintliga VA-ledningar...
Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp
1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i
Resultatrapport StormTac Web
Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/ Avrinningsområde
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING
VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2019-04-12 VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Jokkmokks kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Östra Strandgatan 24 903 33 Umeå Besök: Norra Skeppargatan
Översiktlig geoteknisk utredning
Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad
Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad Dagvattendamm PM Dagvatten Stockholm Beställare: Sundbyberg Stad Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Tomas Holmquist Structor Mark Stockholm AB, Solnavägen
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng
Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Dagvattenutredning. Ekeby, Knivsta kommun PM. Utredning Revideringsdatum:
Utredning Revideringsdatum: Uppdragsgivare: Idun Invest AB Upprättat av: Anna Thorsell Reviderad av: Erika Hagström Konsult: Structor Uppsala Tel. 018-888 08 50 ANTAL BLAD: 10 BLAD NR: 1 Hemsida: 753 30
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite
Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling
PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:
Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman
UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1
Bevattningsstrategier
Bevattningsstrategier Hållbara bevattningsstrategier i ekologisk växthusodling Wim Voogt Wageningen Greenhouse Horticulture Översättning till svenska Christina Winter, Jordbruksverket Regelverk kring vattenhushållning
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar
Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop
15U28194 Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad Slutversion Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80
Policy Brief Nummer 2015:6
Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna
Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun
Datum: 0-0- Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun Upprättad av: VÄSTVATTEN AB Datum: 0-0-. Bakgrund och syfte Denna dagvattenutredning utreder översiktligt två befintliga dagvattensystem i Hunnebostrand.
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Dagvattenutredning. Mantorp FALL 1:1. Service- och teknikförvaltningen, Gata/Park David Lindberg
Dagvattenutredning Mantorp FALL 1:1 Service- och teknikförvaltningen, Gata/Park David Lindberg 2016-03-02 Innehåll Bakgrund... 2 Syfte... 2 Befintligt ledningssystem... 2 Geologiska förutsättningar...
FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN
FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2
repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2005:17 Institutionen för miljöanalys vid SLU Institutionens
Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde
Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum
Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning
1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23