ANTECKNINGAR Utbildningschefsnätverket 2015-11-27 Anteckningar från möte i Utbildningschefsnätverket Tid: Fredag 27 november 2015, kl. 08.30-15.40 Plats: GR, Rum 95:an Närvarande Kerstin B Schiller, Öckerö (för & grund, gymn & vux), Ordförande Maria Andersson, Kungälv (för & grund, gymn & vux), Vice Ordförande Eva Lejdbrandt, Ale (för & grund, gymn & vux) Anneli Schwartz, Alingsås (gymn & vux) Maija Söderström, Göteborg (gymn) Olof Olsson, Härryda (för & grund, gymn & vux) Anette Liedström Hjorth, Kungsbacka (för & grund) Staffan Hallström, Kungsbacka (gymn & vux) Annika Sjöberg, Lerum (för & grund, gymn & vux) Elisabeth Westin, Lerum (för & grund, gymn & vux) Olle Isaksson, Lilla Edet (för & grund, gymn & vux) Jens Holm, Mölndal (gymn och vux) Karl-Olof Petersson, Partille (för & grund, gymn & vux) Pia Alhäll, Stenungsund (för & grund, gymn & vux) Bengt Randén, GR, Utbildningschef Ann-Sofie Gillner, GR, sekreterare Sabina Svahn, GR, ärende 5 och 6 Fredrik Zeybrandt, GR, ärende 7, 10, 15 och 16 Christel Bäckström, GR, ärende 8 Wictoria Kovats och Karin Johansson, GR, ärende 9 Lisa Sipari, GR, ärende 10 Hans Larsson, Lena von Platen och Fredrik Mattsson, Skolinspektionen, ärende 11 Jenny Sjöstrand, GR, ärende 13 Ej närvarande Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund) Carina Krantz Rönnqvist, Göteborg (för & grund) Gunilla Westerberg, Göteborg (för & grund) Tomas Berndtsson, Göteborg (gymn och vux) Jan Elftorp, Göteborg (vux) Elisabeth Jacobsson, Mölndal (för & grund) Staffan Sjölund, Tjörn (för & grund, gymn & vux) Hans Wettby, Göteborg (för & grund) 1
Mötet öppnas. Beslut 1. Förslag till ny ordförande i Grundskolenätverket Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att utse Olle Isaksson, Lilla Edet, till ordförande för Grundskolenätverket. 2. Förslag till ny ledamot till Framtidsnätverket Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att utse Jens Holm, Mölndal, till ny ledamot i Framtidsnätverket. 3. Förslag till lovtider läsåret 2018/2019 Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att rekommendera Utbildningsgruppen att föreslå kommunerna att fastställa gemensamma lovtider för läsåret 2018/2019 enligt följande: Höstlov 2018 infaller vecka 44 (29 oktober-2 november), Påsklov 2019 infaller veckan före påsk (15-18 april), det vill säga vecka 16. 4. Förslag till uppdrag till Gymnasienätverket och LPA-nätverket kring vikande andel sökande till gymnasieskolans yrkesutbildningar Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att ge Gymnasienätverket och Nätverket för lärande på arbetsplats i uppdrag att inventera befintligt och planerat arbete som görs i kommunerna för att främja yrkesutbildningens utveckling och ungdomars intresse för att välja yrkesutbildning i gymnasieskolan, att nätverken lämnar gemensam rapport under våren 2016. 5. Förslag om att teckna avtal om hantering av personuppgifter i regiongemensamma IT-system via Personuppgiftsbiträdesavtal Sabina Svahn redogjorde för bakgrunden till att avtal bör tecknas gällande hantering av personuppgifter i enlighet med PUL. Såväl Gymnasieantagningen som GRVux hanterar personuppgifter gällande kommuninvånare i regiongemensamma ITsystem. Även genom dokumentationen av KAA i det regiongemensamma KAAsystemet samt vid kontakt med UHR kring elevers examen hanteras kommuninvånares personuppgifter. Förslag till avtal samt dokument för fullmaktsgivande är utarbetade genom vilket kommunerna uppdrar år GR att hantera personuppgifterna i enlighet med PUL. Dessa dokument kommer att översändas till kommunerna för underskrift och returnering till GR inom kort. Fråga kring om en juridisk översyn har gjorts av dokumenten eller om kommunerna ska be sina kommunjurister att se över dem. Dokumenten är genomgångna och godkända av jurist på uppdrag av GR. Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att varje kommun tecknar avtal om hantering av personuppgifter i regiongemensamma IT-system via Personuppgiftsbiträdesavtal med GR. 2
6. Förslag till uppdrag om att utreda förutsättningarna för placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola Sabina Svahn redogör för bakgrunden till förslaget till uppdrag. Det saknas nationella riktlinjer och stödmaterial kring bedömning av utländska betyg samtidigt som det är upp till respektive huvudman att hantera frågan. Detta gör att det är stor skillnad i landet gällande hur elevers utländska betyg bedöms. Inom GR hanterar Gymnasieantagningen bedömningen av elevers betyg till nationella program och gruppbaserade Introduktionsprogram. Det finns dock anledning att se över hanteringen och på vilka underlag bedömning görs eftersom det under nuvarande förhållanden finns svårigheter i att tillse likabehandling samt rättssäker antagning och placering. Lyftes eventuell möjlighet att samarbeta med VGR kring frågan. Lyftes att Utbildningsdepartementet just nu arbetar med möjligheten att erbjuda ett snabbspår för elever och att detta bör bevakas av GR i denna fråga. Utbildningschefsnätverket beslöt enas om att uppdra åt Introduktionsprogramsgruppen och övriga eventuellt berörda nätverk och Gymnasieantagningen att utreda möjligheterna till en rättssäker placering/antagning. Rapport/Information/Diskussion 7. Vuxenutbildningen framtida utmaningar Ärendet är en fortsättning från UC 27 oktober. Fredrik Zeybrandt informerade om de faktorer som är aktuella i arbetet kring vuxenutbildning just nu såsom koppling till arbetsmarknaden, individualisering och målstyrning. En siktesbild/vision för det framtida arbetet kring vuxenutbildning inom GR presenterades. Syftet med siktesbilden är att skapa en egen regional stabilitet där vi kan känna oss trygga med att vi erbjuder en bra grundutbildning inom vuxenutbildning. Förslag om att UCau utser en arbetsgrupp som arbetar vidare med frågan, att Vuxenutbildningsnätverket involveras samt att återrapportering av frågan sker i UC i april. Arbetsgruppen består förslagsvis av tre representanter från UC och en representant från GR. UC ställer sig bakom att en arbetsgrupp arbetar vidare med frågan utifrån ovan förslag. GR tar initiativ till att skapa en arbetsgrupp enligt ovan. Ärendet återrapporteras i UC i april. Lyftes vikten av att kraftsamla kring gymnasieutbildning och vuxenutbildning gemensamt. Lyftes vikten av att politikerna i UG får mer information om vuxenutbildningsfrågorna. Lyftes vikten av perspektivet nyanlända. 3
Lyftes vikten av upphandlingsperspektivet i frågan. Lyftes vikten av att beakta aspekter kopplat till de unga som finns inom KAA som är studiemotiverade men som skulle behöva byta gymnasiekommun. 8. ESF - Behov och möjligheter, college Christel Bäckström redogör för de två processer som gäller för identifierade behov i Göteborgsregionen matchade med möjliga EU-medel. Den ena processen avser ansökningar som är inskickade där besked väntas inom kort för att kunna starta projekt under våren, den andra processen avser behov och områden som vi kan skönja framöver. Pågående processer där ansökningar om medel är gjorda från GR är: ansökan till ESF kring collegeutveckling, arbete med ensamkommande barn (11 kommuner är involverade i detta), funktionshinder/funktionsstöd med mera. Inom ramen för en nationell utlysning/projekt kopplat till Vård-och Omsorgscollege kommer GR att göra en insats gällande en attitydundersökning till yrket bland unga och nyanlända. Under 2016 kommer ESF medel att fokuseras än mer på nyanlända, i den första utlysningen kommer 65 mkr att kunna sökas i Västsverige, vilket ligger i linje med GR-samverkan och ambitioner på området. Det finns ca 200 mkr i medel kopplat till ungdomar och bland annat studieavbrottsfrågan att söka hos ESF i Västsverige under 2016. En ny fond benämnd AMIF som fokuserar på asyl, integrations och migrationsarbete kommer att lanseras. Kring alla dessa delar för GR en dialog med aktuella myndigheter och bevakar utlysningar så att identifierade behov inom GR kan matchas mot möjligt medel. Inom ramen för projektet/ansökan College Väst (som är ett projekt som innehåller tre delprojekt: Teknikcollege, Vård och Omsorgscollege och Livsmedel och Gröna näringar) har GR i samverkan med Region Halland ansökt om ett projekt på 6,7 mkr av de av ESF möjligt sökbara 16 mkr. Besked väntas vid årsskiftet, medlen ska användas för att stärka och vidareutveckla de befintliga collegen men också till att undersöka samverkansmöjligheter inom Livsmedel och Gröna näringar. Arbetet sker inom befintliga strukturer inom GR. Ett område där det inte finns något college idag men där det skulle kunna byggas upp ett collegesamarbete eller liknande struktur är just Livsmedel och Gröna näringar. Detta område kommer att omfatta mat och dryck på något sätt men även t.ex. Hälsa och blåa näringar. Här skulle det kunna finnas koppling till nyanlända. Om projektet College Väst blir beviljat kommer det att finnas förutsättningar att undersöka dessa möjligheter vidare både kopplat till efterfrågan på arbetsmarknaden men också kopplat till utbildningsutbudet. Det ställs allt större krav på samverkan i Västsverige för att kunna söka EU-medel inom strukturfonderna, collegeprojektet är ett exempel på det. Nyckeln är samverkan genom vissa mötesplatser/arenor med ändamålet att arbeta inom befintliga strukturer. Under UC diskussionen lyftes frågor kring arbetstillfällen och hur medlen kan användas till att påverka, kopplingen till blå näringar och det breda perspektivet det som ställs på bordet från hav, åker, skog etc. Även kopplingen till restaurangnäringen (offentliga måltider och privat restaurang) och fokus på arbetstillfällen inom detta område diskuterades. Om projektet blir beviljas påbörjas en analysfas och riggning av projektet 1 april. UC kommer att kontaktas angående denna analysfas i syfte att ge underlag till analysen som i sin tur är underlag för det kommande arbetet. Det är av vikt att ha en tanke med vad man vill och vad 4
resultatet ska bli av att arbeta livsmedel och gröna näringar i nära samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad i framtiden. 9. Information från Gymnasiedagarna Wictoria Kovats och Karin Johansson redogjorde för genomförandet av årets gymnasiedagar. Totalt hade gymnasiedagarna 20181 besökare och de genomfördes för 16:e året. I år var det en ökning av antalet elever från årskurs 8 som besökte mässan och även fler elever som besökte mässan tillsammans med sina föräldrar. Personal från särskolan fanns på plats under två av dagarna. Här finns funderingar kring att särskolans målgrupp kanske ska mötas på annat sätt då de ofta upplever det som svårt att delta. Lerum och Partille kommer att få ta över ansvaret för vägledningsmontern under två års tid (2016-2017). Nyheter år 2015 var Gymnasiedagarna Online erbjöd möjlighet att ställa frågor online vilka besvarades av SYV:are. Speakers Corner. Euroskills var på plats. Inför 2016 kommer GR och Euroskills samarbeta än mer. Besökarna kommer t.ex. att få biljett även till Euroskills när de besöker gymnasiedagarna. Redogjordes för den digitala utvärdering som är gjord till de deltagande skolorna. 32 skolor/huvudmän svarade. Resultatet av utvärderingen framgår av bifogade handlingar. Gymnasiedagarna 2016 kommer att genomföras den 4-6 oktober. Det kommer då att vara ökat fokus på nyanlända, tillgänglighet och yrkesutbildningar. Lyftes fråga kring om två dagar skulle kunna möta behovet i stället för nuvarande tre dagar. Det medför troligen risk för ett för stort antal deltagare på dessa två dagar. Frågan lyfts dock med i det fortsatta arbetet kring mässan. Lyftes att SYV-nätverket upplever stort fokus på marknadsföring/att välja skola istället för att välja utbildning/program. Skulle man kunna göra mässan mer utbildningsfokuserad? Att bygga mer utifrån arbetsmarknadsperspektivet. Lyftes vikten av att bryta trenden gällande yrkesutbildningar. Önskvärt med återrapportering kring hur vi samlar oss kring denna fråga. 10. Tema: Strategisk kompetensförsörjning, inklusive ärendet gällande rekryteringsbehov inom förskola/skola och samarbete med universitet/högskola Bengt inleder med att nämna att detta ärende tillsammans med ett antal andra ärenden kommer att återkomma i UC som fokusområden under 2016; strategisk kompetensförsörjning inkl. rekryteringsbehov och samverkan med högskola/universitet, hållbart skolledarskap, strategisk kommunikation, ungas utanförskap m.fl. ärenden. Lisa redogör därefter sammanfattningsvis för prognos gällande framtida arbetsmarknadsbehov inom förskola/skola, framtidsspaning, forskning kring lärare som yrkesgrupp och deras arbetssituation och vad framtidens skola som 5
yrkesområde kan handla om. Ca 90 % av de som utbildat sig till lärare arbetar som lärare. Vikten av att de som utbildar sig till lärare faktiskt också börjar arbeta som det och stannar kvar i yrket. Faktorer som påverkar arbetssituationen för lärare och som påverkar utbildningslandskapet gör att det idag är något av lärarens marknad. Hur kan kommunerna samverka och förhålla sig till detta? Dialog i grupper kring var UC skulle vilja lägga fokus framöver, vilka delar som är viktiga för UC att driva och om det finns andra nätverk eller sammanhang som kan fokusera på vissa delar av denna fråga. Därefter genomfördes en kort återkoppling kring huvuddragen i diskussionerna. Dokumentationen från diskussionerna ges/mailas till Lisa Sipari. Lyftes att lönefrågan är aktuell kopplat till kompetensförsörjningsfrågan. Förslag om att bjuda in Eva-Lena Arefäll, SKL, i denna fråga. Samverkan med universitet och högskola kring rekryteringsbehovet Fredrik Zeybrandt redogör kort för nästa steg i denna fråga. Kontaktade högskolor och universitet önskar samverkan. Förslag om att etablera systematisk regional samverkan med universitet och högskolor i regionen med träffar kontinuerligt med representanter från lärosäte, GR-nätverk, UCau som GR samordnar. UC ställer sig bakom att GR arbetar vidare enligt ovan förslag. GR arbetar vidare utifrån ovan beskrivet förslag gällande att etablera systematisk samverkan med högskola/universitet. 11. Besök: Skolinspektionen Hans Larsson, Lena von Platen och Fredrik Mattsson besökte UC. Dialog utifrån de frågeställningar som skickats in till Skolinspektionen från UC: I nuvarande läge med ett stort antal nyanlända barn/elever är det extra svårt att leva upp till skollagens krav gällande olika områden t.ex. behöriga lärare. Hur förhåller sig Skolinspektionen till detta? Budskapet är att regelverket gäller trots situationen men de försöker vara mer flexibla med tidpunkten för när de gör tillsyn och innehåll vid tillsynen. Skolinspektionen har inte fått några indikationer kring eventuellt nytt uppdrag i kommande regleringsbrev som publiceras i december. Rättssäkerhet i myndighetsutövning vid tillsyn och anmälningsärenden, t.ex. vad bedöms? Bevisvärdering? Adekvat kausalitet? Uppsåt, oaktsamhet, vårdslöshet, presumerad culpa. Viktig del av arbetet inför varje enskilt beslut. Ofta avstämningar och handbok kring handläggning. Olika kompetenser i de team som arbetar med anmälningsärenden och tillsynsärenden. Har kompetensutveckling kring att tillämpa ett likvärdigt arbetssätt, har rättsenhet som är involverade i ärenden där man är fundersam kring någon del. 6
I vilken utsträckning använder Skolinspektionen pedagogisk expertis? Lägger pedagogiskt raster på de juridiska ingångarna. Har pedagogiska ingångar kring barn/elevperspektivet. I Skolinspektionens beslut är det i stort sett samma typ av formuleringar. Överlag samma resultat även med den nya tillsynsprocessen. Det är svårt att få ut vilka de goda exemplen är i Skolinspektionens beslut. Hur kan Skolinspektionen ha en mer stödjande funktion? Den regelbundna tillsynen syftar inte till att lyfta fram positiva exempel specifikt. Kvalitetsgranskningarna har mer fokus på det som fungerar i verksamheterna. Skolinspektionens uppdrag är tillsyn utifrån skollagens innehåll. Skolinspektionen tar med sig UCs synpunkter men kan bara föra dem vidare till verksledningen som kan rapportera det till utbildningsdepartementet. Handläggningstider i enskilda anmälningsärenden och vid tillsyn Har fasta handläggningstider; 80% av ärendena ska vara klara inom fyra månader. Ofta inte i mål på denna tid, beror på graden av komplexitet och av hur snabbt de får in svar från kommunerna. Det upplevs som svårt att få anstånd med att lämna svar. Skolinspektionen anser att det är befogat att ge anstånd då huvudmannen inte tidigare känt till anmälda händelser. Anstånd ges inte då de bedömer att efterfrågad dokumentation bör finnas och att det därmed inte behöver ges mer tid att ta fram denna. Vad ser Skolinspektionen för effekter av sin tillsyn? Skolinspektionen får bra omdömen i postinspektionsenkät som går ut till rektorer efter genomförd inspektion. Det finns en tilltro till inspektionen som en ingång till förbättringsarbete. De kan dock inte visa att utbildningsverksamheterna har förbättrats som en följd av just deras tillsyn. Varför genomförs tillsyn på fritidshem och förskola enbart på huvudmannanivå? Skolinspektionen har inte i uppdrag att prioritera full tillsyn inom dessa verksamheter. Informerades om att kommunerna kan hämta information om resultatet av Skolinspektionens skolenkät i Skolverkets databas SIRIS. 12. Nyanlända barn/elever i Göteborgsregionen, aktuellt avseende flyktingsituationen samt angående hantering av ersättning för skolgång för asylsökande elever Bengt Randén inleder med att visa GRs hemsida där GRs arbete inom flyktingmottagandet är samlat. Där kan man bland annat hitta kartläggningen av kommunernas utbildningssektorers/förvaltningar behov av kompetensutveckling och sammanställning kring hur GR Utbildning kan möta detta. Bifogas länk till hemsidan. http://www.grkom.se/toppmenyn/politiskstyrning/forbundsstyrelsen/samverkankring flyktingmottagandetigoteborgsregionen.4.2c7e1e2f15083efe99317b9.html Fråga kring att kommundirektörerna har lyft frågan om eventuell risk för friktion mellan kommunerna m.a.a det stora flyktingmottagandet och att kommuner öppnar asylboenden i andra kommuner (anvisningskommun placerar barn på boende i annan kommun varpå barnet blir elev i den andra kommunens skola). Funderingar finns hos kommundirektörerna kring att det kan uppstå oenighet mellan kommunerna kring ersättningsfrågor där kommunerna har IKE och statlig ersättning att förhålla sig till. 7
Befarar UC samma risk framöver? Finns det anledning att se över eventuella gemensamma förhållningssätt i frågan? Frågan är aktuell i Skolekonomnätverket och Gymnasieekonomnätverket. Ordförandena Anette Liedström Hjorth och Pia Alhäll har input från nätverken. Skolekonomnätverket: Sätten att hantera frågan om ersättning skiljer sig åt mellan förskola och grundskola. Konstateras att den statliga ersättningen för utbildningskostnaderna som betalas ut från Migrationsverket idag inte täcker kostnaderna. Skolekonomnätverket förordar att det är den kommun som har barnen/eleverna i sin verksamhet (skolkommun/boendekommun) som ansöker om ersättning bland annat eftersom detta underlättar administrationen kring återsökningsförfarandet. Gymnasieekonomnätverket: Gymnasieekonomnätverket förordar att det är anvisningskommunen som återsöker statlig ersättning, inte skolkommun/boendekommun, och att detta sedan regleras via IKE. De anser att anvisningskommunen har ett särskilt ansvar för eleven. Nätverket föreslår att det tas fram avtalsmallar för att sluta avtal om skolgång. Hela flödet bör ses över så att alla aspekter vägs in och att vi får en enhetlig hållning med ett gemensamt sätt att hantera frågan. I detta bör även elever i/från kommuner utanför GR vägas in. Förslag om att en arbetsgrupp utarbetar ett förslag till rekommendation gällande hantering av ersättning för utbildningskostnader som fungerar för samtliga skolformer och som även omfattar hantering gentemot kommuner utanför GR. Förslagsvis består denna arbetsgrupp av representanter från gymnasieekonomnätverket och skolekonomnätverket samt sekreterarna från dessa nätverk. I arbetsgruppen bör även en representant från GR Välfärd ingå. Utbildningschefsnätverket ställer sig bakom att frågan hanteras i enlighet med ovan förslag. Frågan bör även lyftas i Socialchefsnätverket och i UG. Bilden bifogas anteckningarna. 13. Information om Rekas Jenny Sjöstrand presenterade vilken statistik och vilka uppgifter som kan sökas fram i Rekas: Regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande. Rekas är ett sätt att möta matchningsproblematiken mellan utbildning och arbetsmarknad och bygger på SCB:s långtidsprognoser. Rekas skapar ingen egen statistik utan samlar den statistik som finns på samma ställe. Rekas är ett samarbetsprojekt mellan VGR och de fyra ingående Kommunalförbunden; Boråsregionen/Sjuhärads KF, Fyrbodals KF, Skaraborgs KF och GR. Bengt föreslår att UC tidig höst skulle kunna ha rejält fokus på gymnasieskolan där verktyg som Rekas kan ge input till en fördjupad diskussion. Rekas nås via www.rekas.se (verktyget fungerar bäst i Chrome). 8
14. Från SKL:s skolchefsnätverks möte den 18 november Elisabeth Westin och Anette Liedström Hjorth redogjorde för vad som var aktuellt vid det senaste nätverksmötet. Gymnasieskola Utredning av gymnasieskolan är på gång. Fokus är på hur grundläggande behörighet kan återinföras, hur estetiska ämnen kan återinföras som obligatoriska ämnen och hur studieavbrott kan motverkas. Uttrycktes oro kring att antalet sökande till gymnasieskolans yrkesutbildningar sjunker. Olika aktiviteter är på gång kring detta. Frågor som det bubblar kring är om kursbetyg ska bli ämnesbetyg samt betyg inom gymnasieskolan generellt. Vuxenutbildning Från 2017 kommer det att bli en rättighet att läsa in allmän och särskild behörighet. Omfattning 70-80 personer per år. Fokus på yrkesvux som en stadigvarande del av utbildningssystemet. Efterlystes ökad regional samordning som medel för att få nya utökade Komvux och permanenta Yrkesvux att fungera på ett bra sätt. Folkbildningsorganisationer är ofta närvarande på asylboenden i syfte att underlätta för dem när de börjar på SFI. Statsbidragen Statsbidrag för karriärtjänster: Förändring angående att datum för rekvirering av medel inte längre är förordningsstyrt. Det öppnar upp för större flexibilitet för Skolverket. Förordningsförändringen gäller retroaktivt. Lärarlönelyftet: UC önskar att Eva-Lena Arefäll och/eller Pia Murphy, SKL, bjuds in till UC kring dialog om detta statsbidrag. Statsbidrag kring mindre barngrupper i förskolan: Nätverket lyfter att det ofta uppfattas otydligt hur man söker, hur det ska följas upp och hur det ska fungera framöver. Skolverket tar fram kriterier för att använda i syfte att se hur man kan minska barngrupperna. Detta material kommer Skolverket att utgå ifrån när de tittar på ansökningarna. OBS Lägg statsbidragen utanför elevpengen. I annat fall ska lika mycket ges till de fristående huvudmännen. Riktade statsbidrag berördes. Nyanlända Regellättnader kring snabbspår för t.ex. lärarutbildade bland asylsökande. 9,8 mkr är avsatta med anledning av flyktingmottagandet, varav merparten ska gå till kommunerna. Hur medlen ska användas får kommunerna själva avgöra, i och med att det inte är riktade bidrag. Nämns att Skolverket har startat en särskild stödlinje för huvudmän angående mottagande av nyanlända, att Skolverket har ett särskilt stödjande uppdrag om just nyanlända samt att Skolverket har uppdraget Samverkan för bästa skola där ambitionen är att teckna avtal med huvudmän om att stödja enskilda skolor. Lyftes oro för att inte klara av det kommande uppdraget utifrån förändrad lagstiftning om att kartlägga alla nyanlända elever inom två månader. Nämns vikten av att sprida eleverna på flera skolor samt att det inte måste vara legitimerade lärare som gör hela kartläggningen. 9
Lyftes också problemet med att Migrationsverket inte informerar om när elever inte längre är kvar i kommunen. Det leder till att kommuner alltför ofta förbereder en skolgång som inte blir av. Synpunkt fördes fram att det finns för lite kring digitalisering i SKL:s kravlista på regelförändringar. Nätverket efterlyser mer stöd från Skolverket, exempelvis undervisningsstöd, översättningsapplikationer, uppläsningsfunktioner och typ-lektioner. Lyftes också hur vi bäst använder modersmålslärare. Ska studiehandledning på modersmål få prioriteras högre i detta läge än modersmålsundervisning? Handling angående det som berördes gällande nyanlända bifogas anteckningarna. Krisberedskap Med anledning av dådet i Trollhättan ska SKL träffa Skolverket och inventera eventuellt behov av bättre stöd till huvudmän i brottsförebyggande arbete och krisberedskap. Sollentuna kommun presenterade långsiktigt utvecklingsarbete med fokus på läsförståelse, Skriva sig till lärande. Det finns möjlighet att anmäla sitt intresse av att delta i satsningen; http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/digitaliseringskola/skrivasigtilllarande.75 13.html Information om En frisk generation; om preventivt arbete kring psykisk och fysisk ohälsa: http://www.enfriskgeneration.se/ Lyftes fråga kring om kommunerna inom GR skulle kunna samverka inom fjärrundervisning. Frågan bör tas upp på UG. 15. Behov av omläggning av ekonomi gällande kostnad för antagning och läromedel/av media Fredrik Zeybrandt informerar om den pågående översynen av hur Gymnasieantagningen och läromedel finansieras. Utifrån översynen kommer det att föreslås förändringar vilka innebär att medlemsavgifterna finansierar den myndighetsutövning som görs inom Gymnasieantagningen samt att kostnaden för AV media (läromedel) debiteras kommunerna. Förändringarna föreslås gälla från och med år 2017. Ärendet återkommer vid UC den 26 februari 2016. Ingången är att det i möjligast mån blir kostnadsneutralt för kommunerna och intäktsneutralt för GR. 16. Strategisk kommunikation Ärendet är en fortsättning från UC 12 juni 2015. Fredrik Zeybrandt inleder med att återkoppla det som sas vid UC 12 juni. Förslag om hur det fortsatta arbetet skulle kunna utformas i ett regionalt perspektiv: Utifrån arbetet i relevanta nätverk och det underlag/material vi har kring t.ex. enkätresultat, antagningsstatistik, studieavbrottsstatistik, Rekas mm kan nya löpande nätverksuppdrag utformas för rapportering i UCau. Detta kan bilda underlag till frågor med koppling till strategisk kommunikation till UC. UC ställer sig bakom att GR arbetar vidare enligt ovan förslag. Lyftes att kommunikatörer/informatörer bör vävas in i detta arbete. 10
Lyftes de olika rankinglistor som publiceras återkommande och huruvida kommunerna kan samverka i att bemöta dessa. Lyftes att EU-kommissionen efterfrågat GRs analys av PISA-resultaten. Bör vara en lång process under nästa år som kan kopplas till frågan om strategisk kommunikation. Ventilen Inga frågor lyftes under Ventilen detta möte. Administrativia Förslag till datum för Sommaraktivitet 2016 Bestämdes att sommaraktiviteten kombineras med UC-mötet den 17 juni. Annika Sjöberg som ska anta nya utmaningar och lämna som ledamot i UC avtackas. Anette Liedström Hjorth informerar om att Skolekonomnätverket kommer att bjuda in en föreläsare till nätverket den 3 mars 2016 på eftermiddagen. Fokus är verksamhetsutveckling med hjälp av ekonomi. UC är välkomna att delta. Arbetet med uppdraget från UC om att utarbeta analysstöd till spindeldiagrammen är något förskjutet i tid då det har varit svårt att komma igång med detta. Arbetsgruppen har haft ett första möte och kommer att ha ett möte till i december. De önskar dock få tiden fram till juni för arbete och återrapportering i UC i september. Lägesrapporter kommer att ske ut i berörda nätverk. Maja Söderström informerar om två förändringar i gymnasieskolans utbildningsutbud från Göteborgs stad inför höstterminen 2016: Hantverk Florist, Burgården, kommer att starta med 2 platser som Lärling from år 1 inom ramen för de 10 platserna som ligger i organisation. Handel och Administration, Angered, kommer att starta med 5 platser som Lärling from år 1 utöver tidigare 20 platser i organisation. Julblomma överlämnas till UC. Mötet avslutas 15.40 11