handläggare Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget

handläggare Vindkraft Tillståndsprocessen och kunskapsläget

Vindkraft förnybar energi för hållbar utveckling Vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en stor roll i arbetet med att ställa om energisystemet. Sverige har goda förutsättningar för att utnyttja mer vindenergi, men utbyggnaden går långsamt. Regeringen har därför utsett Energimyndigheten till nationell expertmyndighet för vindkraft. Som expertmyndighet ska Energimyndigheten stödja och underlätta en kraftig expansion av vindkraften för att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energiförsörjning på förnybar energi. Som ett led i detta ska Energimyndigheten sprida kunskap om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Myndigheten ska också vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften. Energimyndigheten arbetar med att förenkla och underlätta tillstånds- och planeringsprocessen för vindkraftsetableringar genom att identifiera hinder och verka för att de undanröjs. Myndigheten stödjer också forskning och utveckling av ny kunskap och ny teknik för ett effektivt utnyttjande av vindkraft. Myndigheten verkar också för att forskningens resultat kommer marknaden och användarna till godo. Den här broschyren är till för de som handlägger eller beslutar om vindkraftetableringar till exempel i en kommun eller vid en länsstyrelse. Den beskriver de olika stegen i att ge tillstånd till vindkraftanläggningar. Dessutom innehåller den en översikt av dagens kunskapsläge om vindkraftens effekter på omgivningen utifrån nu redovisade och kända fakta. Boverket har i uppdrag att under året ta fram en handbok om planering och prövning av vindkraftanläggningar.

BYGGA Anmälan och tillstånd Det är olika regler beroende på hur hög vindkraftanläggningens effekt är: Högst 25 MW: Det räcker en anmälan till kommunen, förutom bygglov. Över 25 MW: Det krävs tillstånd, som beslutas av länsstyrelsen, samt bygglov. Högst 125 kw (gårdsverk) (Behandlas inte i detta material riktat till handläggare.) Effektgränserna gäller den sammanlagda effekten hos vindkraftanläggningen. Om verksamheten kan komma att väsentligt ändra naturmiljön kan det även krävas samråd med tillsynsmyndigheten enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Det är viktigt att ansökan till kommun och länsstyrelse är komplett för att underlätta och korta handläggningen. Det kan därför vara tidsbesparande att upplysa den som ansöker om vad som kan vara värt att tänka på.

Anmälan högst 25 MW Den som vill bygga en vindkraftanläggning med en effekt från 125 kw till 25 MW måste anmäla det skriftligt. Anmälan hanteras av den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet. Om den totala effekten överstiger 25 MW krävs tillstånd se sidan 6. En anmälan ska innehålla En anmälan ska alltid innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som kommunen behöver för att kunna bedöma vindkraft som miljöfarlig verksamhet. Detta finns specificerat i 25 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I vissa fall ska anmälan också innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Det beslutar kommunen om från fall till fall. Det gäller till exempel om det är fråga om en komplex situation med flera miljöaspekter. Detaljerna kring detta finns i 6 kap. miljöbalken. Anmälan ska lämnas in i två kompletta exemplar, ett för den kommunala nämnden och ett för länsstyrelsen. Om båda exemplaren av anmälan har skickats in till den kommunala nämnden ska nämnden omgående skicka ett exemplar till länsstyrelsen, och vice versa. Vilka har rätt att yttra sig? När ansökan kommit in ska kommunen ge alla berörda möjlighet att yttra sig. Det gäller statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som vindkraftetableringen på något sätt berör. Alla som kan komma att beröras måste informeras. Det kan till exempel göras genom en kungörelse i ortstidningen. Handläggaren ska ta upp anmälan med de statliga och kommunala myndigheter som kan ha väsentliga intressen i frågan. Handläggaren kan sedan ordna möten med de berörda så att de får en möjlighet att yttra sig. Eventuellt kan det vara nödvändigt att undersöka området på plats. Läs mer i 26 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och i 19 kap. 4 miljöbalken. Godkännande av anmälan eller beslut När utredningen är klar ska kommunen godkänna om vindkraftanläggningen får byggas eller inte. Ett godkännande innebär att anmälan inte föranleder någon åtgärd. Om det inte kommit fram några relevanta invändningar och anmälan är tillräckligt utredd godkänner kommunen anmälan. Kommunen kan även besluta om vindkraftanläggningen under vissa villkor, om det till exempel framkommit relevanta invändningar. Kommunens invändningar ska grundas på miljöbalkens regler. Om kommunen bedömer att vindkraftverket kan medföra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön kan den som vill bygga tvingas söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det är generellt inte verkens fysiska storlek som avgör utan hur stor påverkan på miljön de medför. Handläggaren ska skicka beslutet skriftligt till anmälaren och kungöra det i ortstidningen. I båda fallen ska det finnas information om hur beslutet kan överklagas. Förutsatt att bygglov erhållits får den sökande börja bygga vindkraftverket först sex veckor efter det att anmälan lämnats in, om kommunen inte bestämmer något annat. Överklagande Ett godkännande av anmälan kan inte överklagas. Alla som berörs av ett villkorat beslut eller ett icke godkännande kan överklaga det. Detta gäller såväl den som ansökt som närboende och organisationer. Den som vill överklaga ska ha gjort det inom tre veckor. För den

som ansökt räknas tiden från det att den sökande fått beslutet skriftligt. För övriga räknas tiden från det att beslutet kungjordes i ortstidningen. Överklagan behandlas i 16 kap. 12-13 miljöbalken och 23 förvaltningslagen. Vindkraft i Natura 2000-område För ansökan om vindkraftetablering inom ett Natura 2000-område krävs tillstånd och en särskild miljökonsekvensbeskrivning. Läs mer på sidan 7. Frivilligt tillstånd Den som vill bygga en vindkraftanläggning under 25 MW får frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen, även om lagen inte kräver det. Detta innebär att den hanteras som ett ordinarie ärende om tillstånd över 25 MW. Det förförandet är mer omfattande för den sökande, men har också fördelar. Risken att råka ut för obehagliga överraskningar är liten om tillstånd givits. Länsstyrelsen har då beslutat om de villkor som ska gälla. En anmälan ger inte den tryggheten. Berörda grannar kan då till exempel överklaga verksamheten under pågående produktion. Tillsynsmyndigheten kan senare besluta att versamhetsutövaren måste söka tillstånd, om skäl för det framkommit enligt 9 kap. 6. För ansökan om frivilligt tillstånd krävs att samråd hålls i samma omfattning som om det vore en tillståndspliktig anläggning. Detsamma gäller för ansökningshandlingarna och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning. Frivilliga ansökningar om tillstånd behandlas i 9 kap. 6 miljöbalken. 5

Tillstånd över 25 MW Den som vill bygga en vindkraftanläggning med en effekt på över 25 MW behöver söka tillstånd. Det är länsstyrelsen som beslutar om att ge tillstånd. Lagstiftningen är mer omfattande för tillstånd än för anmälan. Det finns också en praxis från faktiska rättsfall. Samråd Det första den som vill bygga en vindkraftanläggning måste göra är att ha samråd med alla berörda parter. Samrådet ska informera myndigheter, grannar och andra om projektidén, ta reda på fakta och problem i projektet och ge alla berörda en möjlighet att påverka projektet. Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan lämnas in. Lagen säger inget om vad i god tid innebär, utan sunda förnuftet får råda. Men en bra tumregel är att den som ansöker bör ha samrådet en månad innan den sökande lämnar in sin ansökan om tillstånd. Samma sak gäller med i behövlig omfattning. I vissa fall kanske ett möte räcker, medan det i andra fall kan behövas flera möten. Erfarenheten visar att ju tidigare grannar och andra berörda bli engagerade, desto smidigare går hela processen för länsstyrelsen och för den som söker tillstånd. Information före samrådet Innan den som vill bygga en vindkraftanläggning kallar till samråd måste den sökande bland annat informera om: Antal vindkraftverk Placering av vindkraftverken Placering av kablar och tillfartsvägar Förväntad elproduktion Hur stor miljöpåverkan beräknas bli och vad den bedöms bestå i. De som ska informeras är länsstyrelsen, kommunen om den är tillsynsmyndighet, och privatpersoner som kan tänkas bli särskilt berörda. Informationen ska skickas ut skriftligt. Sedan har länsstyrelsen och andra berörda tre veckor på sig att lämna synpunkter. På så sätt har alla parter en möjlighet att sätta sig in i alla frågor innan själva samrådet äger rum. Vilka ska kallas till samråd? Efter informationen ska den som vill bygga vindkraftanläggningen kalla till samråd, där parterna ska diskutera dessa frågor. Vid samrådet ska parterna också diskutera vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla. Det är bra om verksamhetsutövaren har ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning som diskussionsunderlag till samrådet. Den sökande ska samråda med länsstyrelsen, de som bor eller arbetar i området och eventuellt andra som på ett eller annat sätt blir berörda, till exempel kan störas visuellt av vindkraftverken. Samråd ska också ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, företag och organisationer som verksamheten kan beröra. Till de statliga myndigheterna hör Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket, Försvarsmakten och Luftfartsstyrelsen. Det kan också gälla Sjöfartsverket, Fiskeriverket,Vägverket och Banverket med flera. Även telebolag och Post- och Telestyrelsen hör till organisationer som bör bjudas in till samrådet. Detta är alltså något som den som söker tillstånd ansvarar för. Inom länsstyrelsen kan det vara flera enheter som kan vara intresserade av att delta i samrådet. Om den planerade vindkraftanläggningen ligger så nära nationsgränsen att den kan påverka ett annat land så ska även det bjudas in till samråd. Det gäller både själva ansö-

kan och den miljökonsekvensbeskrivning som senare ska göras. Det är den sökande som ska ta kontakt med Naturvårdsverket för att diskutera upplägg av samråd med ett annat land. Resultat av samråd Den sökande ska sammanställa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse och lämna den till länsstyrelsen. Handläggaren ska ge den sökande möjlighet att kommentera alla svar, synpunkter och frågor som kommer in från berörda parter. Samråd regleras i 6 kap. 4 och 6 miljöbalken. Där framgår att om anläggningens totala effekt är högst 25 MW ska länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens prövning Länsstyrelsen ska nu ta ställning till hur ni ser på projektets genomförbarhet vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla (se nedan) vilka andra statliga myndigheter som den sökande behöver samråda med vilka krav kulturminneslagen ställer på projektet Dessutom ska länsstyrelsen redovisa kommunens krav enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ska också sammanställa svaren från de myndigheter som fått ärendet på remiss. Kulturminneslagens bestämmelser Länsstyrelsen ska ta ställning till om det behövs en särskild utredning enligt kulturminneslagen. Om länsstyrelsen beslutar om en sådan ska den sökande betala utredningen. Kulturminneslagen innehåller bestämmelser om bland annat fornminnen, skeppsvrak, byggnadsminnen och kyrkor kulturminnen som det är en nationell angelägenhet att skydda. Länsstyrelsen får bara lämna tillstånd till ingrepp i fast fornlämning eller i fornlämningsområde om fornlämningen medför hinder eller andra problem som inte står i rimlig proportion till hur viktig fornlämningen är. Detta regleras i 2 kap. 11 kulturminneslagen. Tillstånd till ingrepp i fast fornlämning eller i fornlämningsområde prövas av länsstyrelsen enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Vindkraft i Natura 2000-område Det krävs särskilt tillstånd för den som vill placera ett vindkraftverk i eller nära ett Natura 2000-område. Detta ska särskilt beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen som också krävs enligt andra bestämmelser. Det är länsstyrelsen i länet där det berörda området finns som prövar detta. Placering av vindkraftverk i Natura 2000-områden behandlas i 7 kap. 28 miljöbalken och den särskilda miljökonsekvensbeskrivningen i 6 kap. 1 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning Den som ansöker om tillstånd att bygga en vindkraftanläggning måste lämna in en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Den är ett av de viktigaste underlagen när länsstyrelsen ska besluta om tillstånd. Det är den som söker tillståndet som ska bekosta miljökonsekvensbeskrivningen och allt som hör till den. Detta står i 6 kap. 10 miljöbalken. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva vilka direkta och indirekta effekter på miljön som etableringen och driften av vindkraftanläggningen kan få.

Det gäller påverkan på bland annat naturmiljön, landskap och kulturmiljö. Det gäller också markutnyttjandet och hushållningen med material, råvaror, energi och den fysiska miljön i övrigt. Generellt sett är det inte vindkraftanläggningens storlek som avgör utan i stället hur mycket den påverkar omgivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka konsekvenser de tänkbara effekterna i sin tur får på människors hälsa. Miljökonsekvensbeskrivningen är till för att berörda ska kunna påverka den planerade verksamheten. Men de berörda ska också få möjlighet att påverka miljökonsekvensbeskrivningen genom att vara med under utformningen av den. Den sökande kan på så sätt slippa många problem som annars skulle dyka upp senare. Miljökonsekvensbeskrivningen ska göras tidigt Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningen görs tillräckligt tidigt. Precis som samrådet bör den som söker tillstånd för att bygga en vindkraftanläggning göra miljökonsekvensbeskrivningen parallellt med planeringen av teknik och ekonomi. Miljökonsekvensbeskrivningen ska alltså leda till att miljöpåverkan av den planerade vindkraftanläggningen blir ordentligt klarlagd och att allmänhet, organisationer och andra verkligen kan påverka. Därför kan det vara lämpligt att de berörda träffas. I vissa fall går det också att förena dessa möten med annan information eller samråd som behövs, till exempel om det bygglov den sökande också måste ha. Miljökonsekvensbeskrivningar behandlas i 6 kap. miljöbalken. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen ska: 1. Beskriva verksamheten - anläggningens placering, utformning och storlek. 2. Beskriva vilka åtgärder den sökande planerar för att undvika eller minska skadliga verkningar. 3. Innehålla alla uppgifter som behövs för att bedöma hur verksamheten kommer att påverka människors hälsa, miljön och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. 4. Redovisa alternativa platser, om sådana är möjliga. 5. Redovisa alternativa utformningar. Här får länsstyrelsen kräva att den som söker tillståndet redovisar andra

jämförbara sätt att nå samma syfte under samrådet. 6. Motivera val av ett visst alternativ. 7. Beskriva vilka konsekvenserna blir om verksamheten inte kommer till stånd. 8. Innehålla en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen så att en lekman kan förstå den. Beroende på omständigheter i det enskilda fallet kan även andra punkter ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning framgår av 6 kap. 7 miljöbalken. Samordning med ansökan om bygglov Prövningen av tillstånd enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen kan i många fall med fördel samordnas bland annat i fråga om analyser och bedömningar av hur verksamheten kommer att påverka omgivningen, studier av alternativa lägen och det slutgiltiga valet av plats. Om det finns stöd i kommunens översiktsplan Om det finns stöd för lokaliseringen av vindkraftanläggningen i kommunens översiktsplan kan både den sökande och handläggaren undvika en del dubbelarbete. Då har kommunen redan gjort avvägningar gentemot andra intressen i samråd med kommunens invånare, andra berörda, organisationer och statliga myndigheter via länsstyrelsen. Detta kan då användas som underlag genom att läggas till miljökonsekvensbeskrivningen. Men det utesluter inte att den sökande kan behöva komplettera materialet för att uppfylla miljöbalkens krav till exempel på redovisning av alternativa platser. Om det inte finns bra stöd för lokaliseringen i översiktsplanen så måste handläggaren noga utreda lokaliseringen under prövningen av tillstånd och bygglov. Miljökonsekvensbeskrivningen ska kungöras När miljökonsekvensbeskrivningen är färdig ska den sökande kungöra detta i ortstidningen. Det ska framgå inom vilken tid de berörda får lämna in skriftliga synpunkter. Det är länsstyrelsen som bestämmer hur lång tiden ska vara. Det ska också stå var miljökonsekvensbeskrivningen finns att läsa. Det bör bestämmas i samråd med berörda kommuner.

Hur ansökan ska se ut När den sökande har genomfört samråd och miljökonsekvensbeskrivningen är klar är det dags för den sökande att skicka in en skriftlig ansökan om tillstånd till länsstyrelsen. Den skriftliga ansökan ska innehålla: Ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter som är nödvändiga för att bedöma verksamhetens art och omfattning. Uppgifter om vad som kan bidra till utsläpp, vilken typ av utsläpp som går att förutse och hur stora de blir. Förslag till åtgärder för att minska mängden avfall, vilket bland annat gäller vindkraftverk som har växellåda och därmed använder smörjmedel. En miljökonsekvensbeskrivning och en redogörelse för det samråd som skett. Förslag till åtgärder för att hindra eller rätta till problem som verksamheten kan ge upphov till. Övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel följs. Förslag till hur verksamheten ska övervakas och kontrolleras. En sammanfattning av ansökan så att en lekman kan förstå den. Dessa punkter är baserade på 19 kap. 5 miljöbalken. Ansökan ska lämnas in i det antal exemplar som länsstyrelsen bestämmer. Handläggaren på länsstyrelsen ska se till att alla berörda instanser får var sitt exemplar av ansökan. Om ansökningshandlingarna inte lämnats in i tillräckligt många exemplar eller om handläggaren anser att ansökan inte är fullständig så ska handläggaren ge den sökande tillfälle att rätta till felet inom en viss tid. Om den sökande inte gör det så kan länsstyrelsen besluta att rätta till bristen på den sökandes bekostnad. Om bristen är så allvarlig att det inte går att pröva ansökan så ska länsstyrelsen avvisa den. Se 19 kap. 5 jämförd med 22 kap. 2 sista stycket miljöbalken. Länsstyrelsen behandlar ansökan När länsstyrelsen fått in en ansökan ska den skickas till kommunens miljö- och byggnadsnämnd och i vissa fall till grannkommunerna för ett snabbt besked om huruvida ansökan behöver kompletteras. Det står mer om detta i 19 kap. 5 pkt 2 miljöbalken. Handläggare på länsstyrelsens miljöskyddsenhet ska också skicka ett exemplar av ansökan till kulturmiljövårds-, naturvårds- och planavdelningarna. Om någon av ovanstående anser att ansökan behöver kompletteras för att kunna prövas så ska handläggaren begära att sökanden gör detta. När ansökan väl är komplett skickar handläggaren den vidare till berörda myndigheter och organisationer för yttrande, bland andra: kommunstyrelsen och kommunens miljö- och byggnadsnämnder länsstyrelsens kultur-, naturvårds- samt plan- och bostadsenheter statliga myndigheter som till exempel Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Vägverket. Samtidigt som ansökan skickas till dessa parter för yttrande, så ska handläggaren sätta in en kungörelse i ortstidning om miljökonsekvensbeskrivningen och att det kommit in en ansökan. Handläggaren ska nu se till att det utses en aktförvarare, vilket i regel är kommunkansliet. Hos aktförvararen ska ansökan och övriga handlingar i ärendet finnas tillgäng- 10

liga under expeditionstiden. Handlingarna ska naturligtvis också finnas tillgängliga på länsstyrelsen. Den som har något att invända mot vindkraftanläggningen eller som vill påpeka något har nu möjlighet att göra det. Detta ska göras skriftligen till länsstyrelsen. Det räcker alltså inte att ha kommit in med skriftliga eller muntliga synpunkter under samrådet! Om synpunkter ska tas upp måste de lämnas in skriftligt nu också. Yttranden från berörda myndigheter och övriga ska ha skickats in till länsstyrelsen inom den tid som meddelats i ortstidning. Detta är normalt tre veckor, men kan vara sex veckor, eller i sällsynta fall ännu längre. Om länsstyrelsen bedömer att det behövs, eller någon berörd begär det, kan länsstyrelsen anordna ett offentligt sammanträde. Tid och plats för ett sådant sammanträde ska meddelas i ortstidning och kallelse via brev till de som yttrat sig i ärendet. Vid ett sådant sammanträde kan alla berörda parter muntligt framföra sina synpunkter på ansökan. Handläggaren skickar därefter alla synpunkter till den sökande som då har möjlighet att bemöta dessa. Om nya omständigheter framkommer från sökanden kan det krävas att de som yttrat sig även får bemöta den sökandes synpunkter. Om det behövs beslutar länsstyrelsens kulturmiljöfunktion samtidigt om tillstånd och villkor enligt kulturminneslagen. Det kan till exempel röra tillstånd att slutundersöka och ta bort en fornlämning och villkoren kring detta. Miljöprövningdelegationen prövar inte ärenden enligt kulturminneslagen. Därför krävs särskild ansökan hos länsstyrelsens kulturmiljöfunktion för ärenden som rör kulturminneslagen. När beslutet vunnit laga kraft har verksamhetsutövaren rätt att bygga och driva vindkraftanläggningen med de begränsningar och villkor som framgår av beslutet. Överklagande Alla som berörs av beslutet kan överklaga det. Detta gäller såväl den sökande som närboende och organisationer. Den som vill överklaga ska ha gjort det inom tre veckor. För den sökande räknas de tre veckorna från det att den sökande fått beslutet skriftligt. För övriga räknas tiden från det att beslutet kungjorts i ortstidning. Beslut Handläggaren skriver sedan ett förslag till beslut och lämnar det till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen. Handläggaren ska också skicka förslaget till den sökande och till övriga som haft synpunkter på ärendet. Därefter fattar miljöprövningsdelegationen sitt beslut. Länsstyrelsen ska skicka beslutet skriftligt till sökanden och de som yttrat sig i ärendet samt kungöra det i ortstidning. I båda fallen ska det finnas information om hur beslutet kan överklagas. 11

FAK TA Vindkraftens effekt på omgivningen Nedan följer en översiktlig genomgång av kunskapen som finns på området. Vindkraften är en förnybar energikälla, som inte ger upphov till några utsläpp och nyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Den är säker, billig i drift och kan bidra till en betydande del av vår energiförsörjning inom en relativt nära framtid. Tack vare vår långa kust och relativt glesa befolkning har Sverige bättre förutsättningar än många andra länder att utnyttja vinden som kraftkälla. Många av de problem som funnits är nu begränsade, i vissa fall tack vare ny teknik, i andra fall tack vare mer kunskap om effekter på djur och natur. De problem som återstår går i många fall att minimera genom att planera en vindkraftanläggning på ett ansvarsfullt sätt. Exempelvis är tidig kommunikation med boende i närheten centralt för en lyckad vindkraftetablering. Det finns dock en del frågor kvar att utreda. Därför finansierar Energimyndigheten studier inom forskningsprogrammet Vindval som samlar in, bygger upp och sprider kunskap om vindkraftens påverkan på miljön, på växter, djur, människor och landskap samt om människors upplevelser av vindkraftanläggningar. 1 För att stimulera teknikutveckling, sänka produktionskostnaderna och underlätta etablering av ny vindkraft finansierar Energimyndigheten forskningsinsatser inom forskningsprogrammet Vindforsk. 2 Mer information finns på www. energimyndigheten.se/vindkraft. Det subjektiva intrycket en nyckelfråga Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. 3 4 När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Boende tror ofta att både problem och fördelar ska bli större än vad de sedan upplever. Människor har olika åsikter och mer eller mindre välgrundade meningar om vindkraft. Det kan vara etiska, sociala, ekonomiska eller andra faktorer. Även förväntningarna på landskapet varierar. Detta påverkar ofta huruvida människor anser att vindkraftverk är visuellt störande eller inte. 1 www.energimyndigheten.se/vindkraft och www.naturvardsverket.se/vindval 2 www.energimyndigheten.se/vindkraft och www.vindforsk.org 3 Hammarlund. (1997) Attityder till vindkraft, Göteborgs universitet. Projekt P-9442-1. (Studie inom Vindforsk) 4 Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk) 13

Till följd av att uppfattningen är subjektiv är det ofta svårt att förutsäga hur reaktionerna på ett vindkraftverk i landskapet blir, och uppfattningarna kan ofta vara motsägelsefulla. Det är också viktigt för många att vissa områden lämnas orörda. 5 Att vindkraftverkens blad roterar gör att verken syns tydligare. Å andra sidan blir en del störda av ett vindkraftverk som inte snurrar. Om människor upplever att vindkraftverket fungerar bra eller dåligt påverkar också den estetiska upplevelsen. 6 En långsam rotation upplevs ofta som positiv. Eftersom stora verk roterar långsammare är de alltså lättare att acceptera än små verk. Vanligtvis föredrar människor att bo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små. De flesta föredrar också enhetliga och tydligt avgränsande anläggningar. Vilken typ av landskap verket står i påverkar hur en person upplever det. Är landskapet kuperat? Står verket på ett fält eller i en skog? Vad finns framför och bakom verket? Hur mycket höjer det sig över omgivande landskap? Hur väl smälter verket in rent designmässigt? Här spelar inte bara det enskilda verkets design in, utan även placeringen av verken i förhållande till varandra och i vilken riktning de står i förhållande till en betraktare. Hur frågan om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden hanteras kommer att spela en stor roll för hur accepterade vindkraftverken blir. Viktigt att informera de boende tidigt Hur starten av vindkraftsprojekteringen sköts påverkar många gånger hur de boende reagerar. Människor reagerar i första hand när något förändras snabbt. För att vindkraftsprojekteringen ska fungera smidigt är det därför viktigt att tidigt informera de som bor i området. 7 8 Det är också viktigt att hålla igång flödet av information och att det finns en kontaktperson som den som vill kan vända sig till. I Skottland visar en undersökning att de som bor närmast vindkraftverken är mest positiva. Det kan bero just på att de blivit informerade tidigt. 9 Olika syn på vindkraft En av anledningarna till att vindkraftetableringar stöter på motstånd är att vindkraftens miljövinster framför allt ligger på nationell eller kanske till och med internationell nivå, medan de miljöeffekter som kan upplevas som negativa är lokala. Det vill säga det klassiska NIMBY-symtomen (Not In My Back Yard). Renar och vindkraftsetableringar Enligt en undersökning på tamrenar i Norge så visar de inga tecken på att påverkas av verken. Vindhastigheten och därmed hastigheten på rotorbladen spelade ingen roll. 10 En studie av svenska renar i Rodovålen, ett område som används av Handölsdalens sameby som betesmark, har visat samma resultat. Där påpekade en observatör att renarna varit så nära vindkraftverken att de bitit på plast- 5 Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk) 6 Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk) 7 Hammarlund. (1997) Attityder till vindkraft,göteborgs universitet. Projekt P-9442-1. (Studie inom Vindforsk) 8 Wind Energy and Public Acceptance. (1998). Geuzendam. 9 Dudleston, (2002) Public Attitudes towards wind forms in Scotland. Results of a residents survey., System Three Social Research. The Scottish Execetive Central Research Unit. 10 Flydal å Reimers, (2002) REIN-projektet, Norges forskningsråd. 14

11 12 huvarna till bultarna på fundamentet. Däremot försöker renarna undvika kraftledningar, vägar och annan mänsklig aktivitet som hör ihop med byggnad och drift av vindkraftverk. Därför är det bra att gräva ned kraftledningarna och vara noga med att planera var vägarna till verken ska gå, så att de inte påverkar renarnas betesområden. 13 Vindkraft och turistnäringen Flera av de platser där det ur vindsynpunkt är lämpligt att placera vindkraftverk finns i områden som är viktiga för turistnäringen. Allmänna riktlinjer för god placering i landskapet är därför viktigt i turistområden, såväl som i andra områden. I Sverige har attityder till vindkraft studerats i västra Härjedalen. 14 Enligt studien som bygger på fotomontage och intervjuer innan någon utbyggnad skett var mellan 10-20 procent helt säkra på att de skulle undvika området vid en större utbyggnad. Studien visar också på vikten av valet av placering i landskapet. Intervjuerna visar att många möten med enstaka vindkraftverk skulle upplevas mer negativt än enstaka möten med 10 12 vindkraftverk. Från undersökningar i England dras slutsatsen att påverkan på turismen är liten. 15 I Argyll and Bute i Skottland, som besöks som ett naturskönt område, har mindre än hälften av besökarna i efterhand uppgivit att de lagt märke till vindkraftutbyggnaden i området. 16 Av dem som lagt notis om utbyggnaden kunde endast hälften komma ihåg var i området de lagt märke till vindkraften. I vissa fall har vindkraften en positiv inverkan på turism och informationsbroschyrer om vindkraftverken efterfrågas. 17 Vindkraftverken kan i sig utgöra besöksmål för turister, såsom Vindkraftens Dag i Bergkvara utanför Kalmar och Näsudden på Gotland. 18 Få blir störda av ljudet Ljud från vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels aerodynamiskt ljud från bladen. Mekaniskt ljud från vindkraftverk är numera ett mindre problem. Det som generellt upplevs störande 11 Larsen, M., (2000) Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län, pilotstudie. 12 MKB Gabrielsberget 2006-01-17 13 MKB Gabrielsberget 2006-01-17 14 Hörnsten, L. (2002) Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen Hållbar utbyggnad av vindkraft - metodutveckling för fjällområdena, Länsstyrelsen i Jämtlands län Utredning: WP 2002:1 15 The impact of wind farms on the tourist industry in the UK Prepared by the British Wind Energy Association (BWEA) For the All-Party Parliamentary Group on Tourism (Maj 2006). www.bwea.com 16 Tourist Attitudes towards Wind Farms Scottish Renewables Forum & British Wind Energy Association, September (2002), MORI/18037. 17 Tourist Attitudes towards Wind Farms Scottish Renewables Forum & British Wind Energy Association, September (2002), MORI/18037. 18 Mels, S., (2003) Havsbaserad vindkraft och socioekonomiska konsekvenser. En studie i Torsås kommun, Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar. 15

är det svischande aerodynamiska ljudet. Det ljud som genereras varierar med vinden och effekten på vindkraftverket. Det ljud som når fram till mottagaren varierar med vindriktning och andra metrologiska förhållanden. Bakgrundsljud från träd med mera har, speciellt vid höga vindar, en förmåga att maskera ljudet från vindkraftverken. Vid tillstånd används ofta riktvärdet 40 db(a) vid vindstyrkor på 8 meter per sekund på 10 meters höjd. Erfarenhet från byggda vindkraftverk visar att få människor blir störda vid denna nivå. I Sverige har studier över ljud från vindkraftverk utförts som visar på en koppling mellan ljudnivå och upplevd störning. 19 20 Studierna visar även andra effekter som att vår uppfattning om landskapet och om vindkraftverken syns eller inte påverkar upplevd bullerstörning. Det finns också ett samband mellan hur störande de boende tyckte ljudet var och hur mycket de tyckte att vindkraftverken störde utsikten. Mer information om vindkraft och buller kan hämtas från skriften Ljud från vindkraftverk. 21 Reflexer och skuggor går att åtgärda Vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till reflexer som boende i närheten kan uppleva som störande. Detta går att undvika genom att använda matta blad, vilket regelmässig görs idag. 22 Den växelvisa skugga som uppstår när rotorbladen klipper solljuset kan också vara störande. Även detta går att undvika, endera genom att placera vindkraftverken norr om dem som kan tänkas bli störda, eller genom skuggsensorer som stänger av verken när det finns risk att skuggor kan störa. 23 God planering skyddar fladdermössen Hur fladdermöss beter sig i mötet med vindkraftanläggningar samt vilken risk det finns för kollisioner är inte lätt att studera och har tidigare varit litet känt. Studier på landbaserade anläggningar har dock visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter varför de skulle kunna vara farliga för flera olika arter fladdermöss. 24 25 En annan identifierad risk är att flyttande fladdermöss vid sträckning ut över hav riskerar att kollidera med en vindkraftanläggning som ligger i flyttningsstråket. Vindkraftverk kan därmed innebära en risk för fladdermöss. Det går dock att undvika dessa risker genom att ta hänsyn till fladdermössen i planeringen. Svenska undersökningar har visat att fladdermöss till havs gärna följer linjer i landskapet och följer noga avgränsade flygvägar. Det går därför ganska ofta att förutsäga var fladdermössen ska flyga och då undvika att placera vindkraftverk just där. Det har också visat sig att fladdermössen är mest aktiva över havet vid så låga vindstyrkor under 4 meter per sekund, en vindhastighet då 19 Pedersen, E., Persson Waye, K., (2006) Exploring perception and annoyance due to wind turbine noise in dissimilar living environments. Presented at Euronoise 2006, 30 may-1 june 2006, Tampere, Finland. 20 Widing, A., Britse, G., Wizelius, T., (2005) Vindkraftens miljöpåverkan - Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö samt Vindkraftens Miljöpåverkan Utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder. Högskolan på Gotland, Centrum för Vindkraftsinformation vid Institutionen för Naturvetenskap och Teknik. 21 Ljud från vindkraftverk (2001) Naturvårdsverkets förlag. Rapport 6241. 22 Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet. SOU 1999:75. 23 Vindkraft i Skåne län, Analys och konsekvenser av olika scenarier, Rapport 2003:35 24 Ahlen, I., (2002), Fladdermöss och fåglar dödande av vindkraftverk, Projekt 20272-1 (Studie inom Vindforsk). Fauna och flora 97 (3): 14-21. 25 Ahlen, I., (2006), Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft, Projekt 22514-1. (Studie inom Vindval). Slutrapport till Energimyndigheten. 16

de flesta vindkraftverk inte går. Om det skulle visa sig utgöra ett hot går det också att låta ett vindkraftverk stå stilla under kortare perioder när risken för fladdermössen är särskilt stor. 26 Även på land går det att ta reda på vilka stråk fladdermössen huvudsakligen använder och då undvika att placera vindkraftverk där. Det kan finnas en risk att fladdermössen dras till dem, eftersom det brukar finnas mycket insekter runt dem. De kan också använda vindkraftverken 27 28 som viloplats. Fåglar och vindkraftverk Vindkraftens inverkan på fåglar är tämligen väl studerad. De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och den övriga inverkan på fåglarna från vindkraftverken är liten. En effekt kan vara att fåglar trängs undan från boplatser och flygstråk. Svenska studier i Kalmarsund visar på att fåglarna undviker vindkraftverken, de allra flesta flög runt hela vindkraftsparkerna. 29 Samma erfarenheter har även erhållits vid studier vid de danska vindkraftparkerna Horns rev och Nysted. 30 Cirka 30 procent av flyttande sjöfåglar i Kalmarsund berörs av vindkraftverken och har justerat sin flyttvägg. Beräkningar av kollisionsrisken visar att i värsta fall kan ett femtontal fåglar omkomma genom kollision med de sammanlagt 12 vindkraftverken i Kalmarsund. 31 Vid Horns rev undviker dykande fåglar och sjöorre nästan helt vindkraftsparken. Dessa fåglar blev alltså av med en hemvist på grund av vindkraftanläggningen. På samma sätt har antalet alfåglar minskat kraftigt vid Nysted. Men eftersom vindkraftparker relativt sett täcker en liten yta och de berörda fåglarna har gott om andra platser att vistas på så är detta inget större problem för fåglarna. Det kan också finnas en viss tillvänjningstid, efter vilken fåglarna återvänder till platsen. När det gällde andra fågelarter vid Nysted och Horns rev så påverkades de inte, eller så rörde det sig om så få individer att det inte gick att göra statistiska analyser. Att fåglarna får flyga lite längre har förmodligen liten betydelse. En återstående fråga är dock om sjöfåglar får tillbaka sina ordinarie mönster för att söka föda i ett område där det byggs vindkraftanläggningar och hur lång tid det i så fall tar. För att minimera riskerna för att störa fåglar, krävs det bättre kunskaper om var fåglarna flyger, flyghöjder samt hur flyghöjder varierar mellan dag, natt, nedsatt sikt och dimma. Vindkraftverkens påverkan på fåglar på land har undersökts bland annat i Spanien i ett område med 1000 vindkraftverk. Området är ett viktigt stråk för flyttfåglar, och studien visar att de flesta fåglarna undvek vindkraftverken och att det inte var onormalt många fåglar som dog i vindkraftparken. 32 26 Ahlen, I., (2006) Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft, Projekt 22514-1. (Studie inom Vindval). Slutrapport till Energimyndigheten. 27 Ahlen, I., (2006) Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft, Projekt 22514-1. (Studie inom Vindval). Slutrapport till Energimyndigheten. 28 Ahlen, l., (2002) Fåglar och fladdermöss dödade av vindkraftverk, Projekt 20272-1 (Studie inom Vindforsk). Fauna och flora 97 (3): 14-21 29 Pettersson, J., (2006) Förstudie angående hur småfåglar påverkas av en stor havsbaserad vindkraftspark, JP Fågelvind AB. Projekt 21317. (Studie inom Vindval). 30 Danish offshore wind. Key environmental issues., (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 31 Pettersson, J. (2005) Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. 32 Janss, G. (2000) Bird Behavior In and Near a Wind Farm at Tarifa, Spain, Management ConsiderationsLGL Ltd., Environmental Research Associates, editors. Proceedings of the 3rd National Avian - Wind Power Planning Meeting; San Diego, California, USA. Washington, DC., USA: National Wind Coordinating Commitee; 2000 Jun: 110-114. 18

För vissa fågelarter t.ex. rovfåglar kan det dock spela roll var en vindkraftpark placeras. Exempelvis påverkar den vindkraftspark med 6 500 kraftverk som finns i Altamount i Kalifornien de kungsörnar som häckar vid anläggningen. 33 Det är därför viktigt att ta hänsyn till häckningsområden vid etablering av vindkraftanläggningar och inte placera dem i den allra närmaste områdena av häckande rovfåglar. Grumling ger kortsiktig störningar på bottenlivet När ett vindkraftverk byggs till havs och när de nödvändiga kablarna dras så rör arbetet upp bottensedimentet. Detta kan tillfälligt få vissa negativa effekter på fisk och bottenlivet. Det grumliga vattnet kan täcka över växter på botten och gör att mindre ljus når dit. Fiskar kan också undvika grumliga områden. Konstruktionsarbetet kan även frigöra eventuella miljögifter som ligger begravda i vissa bottnar i lugna vatten. Det går att minimera de negativa effekterna vid konstruktionsarbetet. Bland annat genom att välja årstid när arbetet ska utföras och sätta en gräns för hur mycket varje byggprojekt får grumla vattnet. Överstigs den gränsen måste projektet tillfälligt avbrytas tills dess att vattnet har klarnat innan arbetet fortsätter. Problemet är ganska kortvarigt och beror mycket på hur bottnen ser ut och vattnet strömmar. 34 Musslor trivs på fundamenten Vindkraftverk till havs kan vara bra för bottenlivet genom att de fungerar som konstgjorda rev där det hårda underlaget ger växtplats för många arter, t.ex. blåmusslor. Blåmusslorna på fundament vid svenska vindkraftverk är fler och större än musslor på andra jämförbara platser. Dessutom har musslor påträffats på fundamenten som är äldre än själva verken, vilket betyder att musslor 35 36 vandrat dit från ganska stora avstånd. Undersökningar visar också att fundamenten inte stör fisken. När vindkraftverken byggs kan de dock störa både djur- och växtliv på platsen. Fundamenten är också en bra plats för alger och andra bottenväxter, och även för de ryggradslösa djur som bor på havsbotten som i sin tur lockar till sig fisk. 37 De två olika typer av fundament som används vid byggande av havsbaserad vindkraft har lite olika effekter på bottenlivet. Monopiletypen ett rör nedstucket i botten har bara vertikala ytor, medan gravitationsfundamentens block är större och har fler ytor i olika vinklar. På de svenska monopilefundamenten växer det blåmusslor medan ett gravitationsfundament skapar mer ytor som 38 39 passar för alger. Samma sak har visat sig vid de danska vindkraftparkerna vid Nysted och Horns rev. De konstgjorda reven på den annars sandiga bottnen har ökat mångfalden och änd- 33 Hunt, G., (2002) Golden Eagles in perilous landscape: Predicting the Effects of Mitigation for Wind Turrbine Blade-Strike mortality., California,USA: California Energy Commission, 52 pp + appendices. 34 Miljöaspekter på havsförlagd vindkraft, (2005) Syntesrapport, Elforsk, Rapport 05:09. 35 Öhman M., Wilhelmsson D., (2005) Vindrev -Havsbaserade vindkraftverk som artificiella rev: Effekter på fisk., Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Projekt 20955-1 (Studie inom Vindforsk). 36 Malm T.(2005) Biovind, Stockholms Universitet, Projekt 20636-1. (Studie inom Vindforsk). 37 Malm T.(2005) Biovind, Stockholms Universitet, Projekt 20636-1. (Studie inom Vindforsk). 38 Ingemansson. (2003), Utgrunden offshore Wind Farm Measurements of underwater noise, Report 11-00329-03012700. 39 Malm, T., (2005) Biovind, Stockholms Universitet, Studie inom Vindforsk, projekt 20636-1, februari 2005. 19

rat karaktären på bottenlivet. En konsekvens av detta är att biomassan har ökat med 50 till 150 gånger, det mesta av detta sådant som är mat för fisk och sjöfågel. 40 En vindkraftspark kan vara bra för fiskbestånden Precis som för bottenlivet så kan vindkraftverk till havs vara positivt för fisken genom sin funktion som konstgjorda rev. Om det blir mer fisk eller om vindkraftverkfundamenten drar till sig den fisk som ändå skulle ha funnits är dock oklart. 41 42 Undersökningar vid danska Nysted och Horns rev pekar ännu inte på att fisk lockas till vindkraftsparkernas artificiella rev. 43 Men vid Horns rev gjordes undersökningen efter ganska kort tid, och vid Nysted har fundamenten koloniserats av musslor, som förmodligen inte lockar till sig fisk. Men det finns skäl att tro att fundamenten så småningom kommer att locka till sig mer undervattensliv. Andra studier vid Horns rev visar att vindparken inte verkar ha någon negativ effekt på de sandålar som bor där. 44 Undervattensljud och fisk Människans påverkan på ljudmiljön vid kusterna är omfattande och inverkar på det bakgrundsbrus som havets 45 46 växter och djur lever i dygnet runt under hela året. De främsta störningarna kommer från båtmotorer, ekolod och konstruktionsarbeten. Även vindkraftverk i drift avger vissa ljud och vibrationer (lågfrekvent ljud) som fortplantas i vattnet. Studier inom Vindval pågår kring vilken eventuell påverkan dessa ljud har på ryggradslösa djur och alger, kräftdjur samt rovfiskar. Tidigare studier visar att havets organismer snabbt vänjer sig vid de ljud och vibrationer som vindkraftverken ger ifrån sig under vattenytan. Det är rätt säkert att fisk kan höra ljud som vindkraftverken ger upphov till, men att de störs lite eller inte alls. Fiskeriverket har sett att vindkraftverk skrämmer bort fisk som kommer inom fyra meter från verken, men bara när det blåser hårt. Det finns inget som pekar på att ljuden skadar fiskens hörsel. 47 Människan skapar som ovan nämnts ljud i vattnet på många sätt. Man har sett att fisk i större utsträckning undviker områden med plötsligt uppkomna ljudstörningar än de med kontinuerligt ljud. 48 Reaktionerna hos sälar och tumlare varierar Vindkraftverk till havs verkar inte ha någon märkbart negativ effekt på sälar och tumlare. Det gäller både de ljud under och över vattnet som kraftverken ger upphov till och den eventuella störning som själva verken skulle kunna medföra. 40 Danish offshore wind. Key environmental issues., (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 41 Miljöaspekter på havsförlagd vindkraft, (2005) Syntesrapport, Elforsk, Rapport 05:09. 42 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskbestånden., Fiskeriverket Avdelningen för Kust- och Sötvattenresurser. Fiskeriverket 2003:2. 43 Danish offshore wind. Key environmental issues., (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 44 Danish offshore wind. Key environmental issues., (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 45 Ljud från Havsbaserade vindkraftverk: Möjliga effekter med utgångspunkt i fiskars hörsel. Fiskeriverket. September (2003). 46 Ingemansson. (2003), Utgrunden offshore Wind Farm Measurements of underwater noise, Report 11-00329-03012700. 47 Ljud från Havsbaserade vindkraftverk: Möjliga effekter med utgångspunkt i fiskars hörsel., Fiskeriverket. September 2003. 48 Ljud i Havet - Påverkan på marina djur, Elforsk (2002). Rapport 02:45. 21

I en svensk undersökning vid Gotland har sälar studerats, och vid danska undersökningar vid Nysted och Horns rev såväl tumlare som sälar. De ljud vindkraftverken alstrar vid normal drift stör varken sälar eller tumlare när de vant sig vid ljuden. Det visar både teoretiska beräkningar och undersökningar på plats. 49 50 Vindkraftverken verkar inte störa när de är byggda, även om sälarna delvis håller sig borta under byggfasen. När fundamenten sänktes syntes även betydligt färre tumlare vid de danska byggplatserna. Vid Horns rev minskade antalet tumlare bara något under resten av konstruktionen, medan antalet vid Nysted minskade tydligt under hela konstruktionen och hämtade sig långsamt under de första två åren verken var i drift. 51 Båtar som angör vindkraftverken för underhållsarbete stör också sälarna tillfälligt. Kablar och fiskar De elektromagnetiska fält som likströmskablar ger upphov till runt sig är ett potentiellt problem för vissa fiskarter, bland annat skulle vandringsålen kunna störas. 52 Undersökningar vid Baltic Cable har dock visat att kabeln inte påverkar ålarnas vandring. Det har också gjorts undersökningar när det gäller lax och öring. Inte heller när det gäller dessa arter har någon påverkan av kablarna påvisats. Det finns heller inga belägg för att de många växelströmskablar som ligger runt våra kuster har någon större inverkan på fisken. 53 Prata med de civila flygintressenterna Vindkraftens effekter på flyget kan variera mycket från fall till fall. Därför är det viktigt att i varje enskilt fall noga undersöka hur vindkraftverk kan komma att påverka det civila flyget. Vindkraftverk kan påverka flygsäkerheten genom att störa flygplanens navigerings- och inflygningshjälpmedel samt radar. Det är svårt att förutse hur allvarliga de störningarna kan bli, eftersom det beror på många faktorer. Bland annat måste hänsyn tas till vilken teknik flygplanen använder och hur terrängen på platsen ser ut. 54 49 Sundberg, J. och Söderman, M. (1999) Windpower and grey seals: An impact assessment of potential effects by sea-based windpower plants on local seal population., Eskilstuna, Sweden: Swedish National Energy Administration, December 1999. 50 Henriksen, O.D. (2001) Stoj fra havsbaserede vindmoller - effecter på marsvin og sealer, Syddanskt Universitet - Biologisk Institut, Maj 2001. 51 Danish offshore wind. Key environmental issues, (2006), Dong, Vattenfall, The Danish Energy Authority m.fl. 52 Vindkraftens effekt på ålvandringen, Fiskeriverket, P22314-1 (Studie inom Vindval) 53 Miljöaspekter på havsförlagd vindkraft, Syntesrapport Elforsk, (2005) Rapport 05:09. 54 Flygsäkerhet, luftfartsutrustning och skyddsområden, Luftfartsstyrelsen, September (2006). 55 Störningsverkan av vindkraftverk på Försvarsmaktens radar och radiolänksystem, Energimyndigheten P 11479-1, populärrapport underbilaga till 21863:64808. År 2004. 56 Ansökan om medel för forskning om vindkraftens störningar av försvarssystem, Energimyndigheten P 11479-2, populärrapport underbilaga till 21863:64808. År 2004. 57 Flygprov radar, Energimyndigheten P30363-1. 22

Vindkraftens påverkan på försvaret och flyget Vindkraftanläggningar kan påverka försvarets olika tekniska system, som radiolänkstråk, radaranläggningar och signalspaningssystem. Ett vindkraftverk kan också fysiskt vara i vägen. Det finns vissa områden till havs som försvaret behöver för övningar. Det finns också områden där försvaret av andra skäl inte önskar ha vindkraftverk. Störningar orsakade av landbaserade vindkraftverk på radarsignalerna har undersökts och utretts för svenska förhållanden. 55 56 Det har lett till att fler landbaserade vindkraftverk nu accepteras av Försvarsmakten. De havsbaserade vindkraftverken orsakar i de flesta fall en kraftigare störning på radarsignalerna på grund av att radarsignalerna oftast infaller vinkelrätt. Hur detta problem ska lösas utreds under år 2007. 57 Trycksaker utgivna av Energimyndigheten kan beställas från publikationsservice Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se Energimyndigheten Omslagsfoto: Johnér Övriga bilder: Per Westergård (s 5,17), Johnér (s 8,18), Scanpix (s 9,12), Nordic Photos (s 15), Getty (s 20) Grafisk form: ETC Tryck: Modin Tryckoffset, 2007 Upplaga: 1 000 ex ET 2007:08 23