Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Datum: 2014-05-26 Ansvarig myndighet: Sveriges geologiska undersökning Kontaktperson: Lars-Ove Lång Mailadress: lars-ove.lang@sgu.se Telefon: 031-7082660 Manualen är beslutad av: Generaldirektör Lena Söderberg Referens (diarienr e. dyl.): SGU Dnr: 39-54/2014 Huvudskribender: Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Hanna Wåhlén och Helena Dahlgren

Förord och läsanvisning Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning där det är tydligt går att härleda myndigheternas bedömningar. Målmanualerna ska fungera som underlag och stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålet. Manualen utgår från regeringens preciseringar Preciseringarna är de målsättningar som beskriver innebörden av respektive miljökvalitetsmål och sätter ramarna för målets omfattning. Målmanualen för miljökvalitetsmålet utgår från de preciseringar med tillhörande förklaringar som regeringen beslutat 1,2. Manualen är beslutad av den myndighet som samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Ansvarig myndighet beslutar vid behov om revidering av målmanualen, till exempel om det finns nya möjligheter till informationsförsörjning för uppföljningen. Mått, nivåer och ansvar Målmanualerna definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualen beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Målmanualen ger även stöd för bedömning av om målet nås genom att myndigheterna strävat efter att sätta nivåer för uppföljningsmåtten. Målmanualerna ger underlag för utvärderingar och analyser. Bedömning av om målet nås sker inte i manualen. Målmanualerna klargör också vilken myndighet som är ansvarig för uppföljning och bedömning av olika delar av miljökvalitetsmålet. Innehållet i målmanualen Den inledande tabellen ger en översiktlig sammanfattning av målmanualen. Därefter följer avsnitt som mer detaljerat beskriver hur myndigheten tolkat preciseringarna och vilka uppföljningsmått och nivåer som används, vilka underlag som används i uppföljningen och hur, samt de eventuella behov av utveckling av uppföljningen som finns. 1 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. 2 Regeringens departementsskrivelse Ds 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmå, tillgänglig via http://regeringen.se/sb/d/16347/a/196469 1

2 Fortsatt arbete med målmanualen SGU har för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet här tagit fram en första målmanual. SGU kommer att revidera målmanualen med jämna mellanrum i takt med att ny information tillkommer, arbetet med miljömålen utvecklas och att målåret 2020 närmar sig. Den inledande sammanfattande tabellen redovisar förslag på indikatorer och uppföljningsmått. Här ingår befintliga indikatorer i miljömålssystemet och några nya förslag som kan börja användas inom kort tid. Huvuddelen utgörs dock av förslag som kommer användas på uppstarts- och diskussionsnivå i Fördjupad Utvärdering 2015 (FU15). För dessa förslag finns ännu inte data tillgängliga och slutgiltig utformning av förslagen kvarstår. Förslagen planeras att utvecklas till uppföljningsmått eller indikatorer inom miljömålssystemet på sikt. Det har i denna målmanual inte varit möjligt att tillräckligt bra stämma av mot behov och genomförande av den regionala uppföljningen. De remissvar som givits från länsstyrelserna/rus indikerar dock att målmanualen innehåller många förslag som upplevs som bra. Därmed finns förutsättningar för vidare diskussion inför revidering av målmanualen. I målmanualen finns också exempel på förslag på indikatorer och uppföljningsmått som med fördel kan och bör utvecklas tillsammans med andra målansvariga myndigheter. Några förkortningar som används i texten: FU15 Fördjupad Utvärdering 2015 MKN Miljökvalitetsnormer PFOS Perflouroktansulfonat; perflourerat ämne SMP Svenska Miljörapporteringsportalen VFF Vattenförvaltningsförordningen VISS VattenInformationsSystem Sverige WHO World Health Organization

Målmanual för miljökvalitetsmålet GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET - Översikt Mått för uppföljning Vad ska följas upp för miljötillstånd resp. Nivå för måluppfyllelse Vilka mätvärden betyder att Ansvar 1. Vem svarar för uppföljning/bedömning av: Framtagande och bearbetning av information åtgärder målet/preciseringen är uppfylld - preciseringen som helhet 1. Hur sker uppföljning bearbetning - nationellt - nationellt - enskilda mått eller direkta data? - regionalt - regionalt 2. Vem svarar för leverans av information/data? 2. När sker uppföljning årligen/annat (för detta mål ej angivet nationellt respektive regionalt) (för detta mål ej angivet nationellt respektive regionalt) 3. Referens/källa? intervall? 3. Hur presenteras informationen text, diagram, indikator? Målet som helhet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Precisering 1: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Klorid i grundvattnet (befintlig indikator, men under utveckling) 1. SGU 1. Direkta data Minskande kloridhalter. - Miljötillstånd följs i huvudsak upp nationellt men med regional uppdelning och med möjlighet till regional eller lokal fördjupning Miljötillstånd Vägsaltsanvändning (befintlig indikator) Minskande vägsaltsanvändning. Åtgärd Preliminärt: Vägsaltning, eller saltvatteninträngning, etc., leder inte till ökande halter i vattentäkter i nivåer som (beroende på naturlig bakgrund) riskerar att överskrida 50 eller 100 mg/l klorid. Alternativt: Andel brunnar med förhöjda salthalter (över 50 respektive 100 mg/l beroende på bakgrundshalter) i brunnsvattnet i riskområden för saltvatteninträngning minskar/ alternativt är mindre än 10%. Samordnad uppföljning föreslaget uppföljningsmått Risk för saltvatteninträngning. Preciseringen kan anses vara uppfylld vad avser vägsaltning så länge vägsaltningen inte ökar utan orsak; dvs att man inte saltar för mycket. Tidigare ansågs att ett s.k. saltindex på 1,00 motsvarade väl behovsanpassad vägsaltning men med modern teknik saltar man idag mindre och eventuellt kan en nivå på 0,8 sättas som målnivå. 2. Trafikverket, brunnsägare/kommuner/ länsstyrelser/laboratorier 3. Databaser vid SGU; Kemiarkivet, Miljöövervakning, Vattentäktsarkivet 1. SGU 2. Trafikverket 3. Dataunderlag vid Trafikverket 2. Vart 4:e år 3. Indikator; text och diagram 1. Bearbetade data 2. Årligen 3. Indikator; text och diagram 3

4 Grundvattnets kvalitet vid allmänna vattentäkter (nytt förslag indikator) Halter av mänskligt förorenande ämnen i grundvattnet. Indikatorn visar antal och fördelningen av överskridanden för råvattnets kvalitet avseende fem ämnesgrupper. Överskridandet kan då erhålla värdet 0-5 beroende på hur många av ämnesgrupperna som överskrider valda gräns- eller riktvärden. På nationell nivå är målnivån att högst 2% av de kommunala grundvattentäkterna under året ska ha ett sammanlagt överskridande >1. Påbörjas 2014. Framtagande 2015-2016. Kan användas 2016. 1. SGU 2. SGU (länsstyrelser, kommuner) 3. Vattentäktsarkivet (SGU) Preliminärt: 1. Bearbetade data 2. Vartannat år 3. Indikator; text och diagram Miljötillstånd Grundvattnets kvalitet vid enskilda vattentäkter (nytt förslag indikator) Halter av mänskligt förorenande ämnen i grundvattnet. Indikatorn visar antal och fördelningen av överskridanden för råvattnets kvalitet avseende fem ämnesgrupper. Överskridandet kan då erhålla värdet 0-5 beroende på hur många av ämnesgrupperna som överskrider valda gräns- eller riktvärden. På nationell nivå är målnivån att högst 10% av de provtagna enskilda vattentäkterna under året ska ha ett sammanlagt överskridande >1. Målet är även att analysresultat finns tillgängliga från åtminstone 5% av de enskilda vattentäkterna varje år. Framtagande 2015-2016. Kan användas 2016. 1. SGU 2. SGU (länsstyrelser, kommuner, laboratorier, enskilda) 3. Kemiarkivet (SGU) Preliminärt: 1. Bearbetade data 2. Vartannat år 3. Indikator; text och diagram - Miljötillstånd Antal vattenskyddsområden (befintlig indikator) Antal/andel vattenskyddsområden för kommunala vattentäkter, andel av uttagen vattenmängd som kommer från vattentäkt med vattenskyddsområde. Alla allmänna grundvattenvattentäkter ska ha fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter men målet kan anses vara uppnått när 95% av vattentäkterna eller 99% av vattenuttaget har vattenskydd. 1. SGU 2. SGU med underlag från kommuner & länsstyrelser 3. Främst Vattentäktsarkivet vid SGU 1. Direkta data 2. Årligen 3. Indikator; text och diagram - Åtgärd

5 Kvaliteten på vattenskyddsområdenas avgränsning och skyddsföreskrifter (nytt förslag uppföljningsmått till stöd för indikator Antal vattenskyddsområden ) Preliminärt: Antal/andel vattentäkter med vattenskydd som uppvisar tecken på mänsklig förorening. Preliminärt: Kvaliteten på vattenskyddsområdena och skyddsföreskrifterna är av tillräckligt bra kvalitet med tanke på aktuella risker. Framtagande 2016-2017. Kan användas 2017. 1. SGU, HaV 2. Länsstyrelserna, Vattenmyndigheterna, 3. Kommuner Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. Inget förslag på framtagande och bearbetning av information. - Åtgärd Vattenförsörjningsplaner i kommunala planeringen (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Sammanvägt mått på användning av vattenförsörjningsplaner för att beskriva grundvattenresurser, för nuvarande och framtida dricksvattenanvändning samt beaktande i översiktsplaner. Måttet är en uppnåendenivå baserat på en skala 0-3 utifrån dessa aspekter (högst siffra - störst användning av vattenförsörjningsplanerna). - Åtgärd Preliminärt: Regionala vattenförsörjningsplaner eller annat regionövergripande underlag finns som underlag för alla län/regioner. Uppnåendenivå 3 bör nås för 90% av landet kommuner. Framtagande 2016-2017. Kan användas 2017. 1. HaV, Boverket, Länsstyrelserna, SKL,SGU 2. Länsstyrelser, Vattenmyndigheterna, kommuner 3. Kontakt med län, miljömålsenkät och kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna Som underlag till FU15 tas redovisning av antalet vattenförsörjningsplaner i län och kommuner fram. I ett senare skede (till nästa FU) görs en kvalitetsbedömning av planerna och deras användning. Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram

6 Precisering 2: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Klassning av kemisk status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln (nytt förslag indikator) Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk status enligt svensk vattenförvaltning. Framtagande 2014. Kan användas 2014. 1. SGU och vattenmyndigheterna 1. Direkta data 2. Vart 6:e år Antal (och andel) grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och som uppnår respektive inte uppnår god kemisk status. Antal grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status. - Miljötillstånd 2. Vattenmyndigheterna 3. VISS 3. Indikator; text och diagram Kvaliteten på dataunderlag för klassning av kemisk status för grundvattenförekomster (nytt förslag uppföljningsmått till stöd för nytt förslag indikator Klassning av kemisk status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln ) Preliminärt: Tillräckligt underlag med godtagbar kvalitet finns vid bedömning av grundvattnets kemiska status inom vattenförvaltningen enligt återkommande bristanalys. Preliminärt: Samtliga grundvattenförekomster har klassats vad gäller kemisk status utifrån tillräckligt underlag med godtagbar kvalitet. Framtagande 2015-2016. Kan användas 2016. I ett första skede (till FU15) används Vattenförvaltningens tillförlitlighetsanalys. 1. SGU i ett första skede, senare utveckling med HaV och Vattenmyndigheterna 2. Vattenmyndigheterna 3. Tillförlitlighetsanalys, expertbedömning Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 6:e år 3. Text och diagram - Åtgärd

7 Åtgärders effektivitet för att förbättra kemiska statusen hos grundvattenförekomster (nytt förslag uppföljningsmått till stöd för nytt förslag indikator Klassning av kemisk status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln ). Föreslagna åtgärder är tillräckligt effektiva för att uppnå vattenförvaltningens mål och baseras på det underlag som framförallt finns i VISS. Preliminärt: Det finns en genomförbar åtgärdsplan med tillräckliga åtgärder för samliga grundvattenförekomster där behov finns. Framtagande 2015-2017. Kan användas 2017 I ett första skede (till FU15) jämförelse mellan 1:a och 2:a vattenförvaltningscykeln. 1. SGU i ett första skede, senare utveckling med HaV och Vattenmyndigheterna 2. Vattenmyndigheterna 3. Expertbedömning Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vartannat år 3. Text och diagram - Åtgärd Precisering 3: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. Ytvattenpåverkan genom försämring av grundvattnets kvalitet (nytt förslag uppföljningsmått) Kvantifiering och bedömning av: 1. SGU och övriga intresserade 2. Länsstyrelser, VM, kommuner, m.fl. 1. Bearbetade och sammanställda data 2. Årlig genomgång Generell kunskap finns om grundvattnets roll som transportör av olika lokala och diffusa föroreningar och olika naturtypers känslighet. På sikt; identifierade problemområden åtgärdas 1. forskning, annan framtagande av ny kunskap, 2. spridning av kunskap genom rapporter, seminarier, 3. hur grundvattnets roll beaktas i övriga miljömål, MKB, myndighetsarbete, etc. 3. Aggregerad bild av olika typer av informationsslag som visar kunskapsutvecklingen inom detta område 3.Text -Åtgärd Ytvattenpåverkan genom grundvatten från områden med miljöfarlig verksamhet och tillståndspliktig grundvattenverksamhet (nytt förslag uppföljningsmått) För dessa områden finns tillräckligt underlag finns för att bedöma omfattning av grundvattnets påverkan på ytvatten. - Miljötillstånd/åtgärd Preliminärt: Åtgärdsplan finns/ åtgärder är insatta där så behövs. Framtagande 2015-2017. Kan användas 2017. Förslag ansvar: Länsstyrelserna, SGU, andra. 1. SGU 2. Länsstyrelser 3. Expertbedömning I ett första skede (till FU15) enkät till Länsstyrelser. Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram

8 Försämrad livsmiljö för växter och djur i ytvattenförekomster orsakat av förorenat grundvatten (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Hur mycket grundvattnet bedöms att påtagligt bidra till försämrad ekologisk (eller kemisk) status enligt statusklassificering av ytvatten enligt "Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön" och därmed inte till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav utgående från statusklassningen av ytvatten inom vattenförvaltningen. Preliminärt: Kunskap finns om negativ kvalitativ påverkan från grundvattnet till ytvatten inom varje vattendistrikt och åtgärdsförslag är framtagna där problemens bedöms tillräckligt stora. Framtagande 2016-2018. Kan användas 2018. Förslag ansvar: Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna, SGU, andra. 1. SGU, Vattenmyndigheterna 2. VISS 3. VISS, rapporter om grundvattenberoende ekosystem I ett första skede (till FU15), görs en preliminär sammanställning Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram - Miljötillstånd Skydd för betydelsefulla källor i landet (nytt förslag indikator) Preliminärt: Antal/andel stora och viktiga källor i Sverige som har skydd eller där skydd planeras. - Åtgärd Preliminärt: Alla stora och viktiga källor i landet har någon form av skydd (och är därmed bevarade för framtiden). Dessutom följs information om förstörda källor upp. Framtagande 2015-2017. Kan användas 2017. 1. SGU, länsstyrelser 2. SGU, länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Källakademin, m. fl. 3. Flera olika 1. Direkta data 2. Vart 4:e år 3. Indikator; text och diagram Precisering 4: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status Klassning av kvantitativ status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln (nytt förslag indikator) Samtliga grundvattenförekomster har god kvantitativ status enligt svensk vattenförvaltning. Framtagande 2014. Kan användas 2014. Förslag ansvar: SGU och Vattenmyndigheterna. 1. SGU, Vattenmyndigheterna 1. Direkta data 2. Vart 6:e år Antal grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och som uppnår god kvantitativ status. - Miljötillstånd 2. VISS 3. VISS, rapporter om grundvattenberoende ekosystem 3. Indikator; text och diagram

9 Kvaliteten på dataunderlag för klassningen av kvantitativ status för grundvattenförekomster (nytt förslag uppföljningsmått till stöd för nytt förslag indikator Klassning av kvantitativ status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln ) Preliminärt: Tillräckligt underlag med godtagbar kvalitet finns vid bedömning av grundvattnets kvantitativa status inom vattenförvaltningen enligt återkommande bristanalys. Preliminärt: Samtliga grundvattenförekomster har klassats vad gäller kvantitativ status utifrån tillräckligt underlag med godtagbar kvalitet. Framtagande 2015-2016. Kan användas 2015. Förslag ansvar: Vattenmyndigheterna och SGU. 1. SGU i ett första skede, senare utveckling med HaV och Vattenmyndigheterna 2. Vattenmyndigheterna 3. Tillförlitlighetsanalys, expertbedömning I ett första skede (till FU 2015) används Vattenförvaltningens tillförlitlighetsanalys. Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 6:e år 3. Text och diagram - Åtgärd Precisering 5: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Certifierade brunnsborrare (befintlig indikator) Befintlig, under komplettering 2014-2015. Ansvar: SGU. 1. Direkta data Antalet certifierade brunnsborrare (kan komma att förändras till antalet brunnar som borras av certifierade brunnsborrare). - Åtgärd 95 % av brunnsborrarna är certifierade (eventuellt förändrat till 95 % av brunnar som borras är utförda av certifierade brunnsborrare). 1. SGU 2. Brunnsborrare, SGU 3. Certifieringsorgan (SITAC), SGUs brunnsarkiv 2. Vartannat år 3. Indikator; text och diagram Tillstånd vid permanent eller tillfälligt grundvattenuttag eller bortledande av grundvatten (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Antal vattendomar vad gäller olika typer av vattenföretag. - Åtgärd Preliminärt: Tillstånd för grundvattenuttag ska finnas där det är relevant. Framtagande 2016-2017. Kan användas 2017. Förslag ansvar: Länsstyrelserna och SGU. 1. SGU i ett första skede, senare utveckling med HaV och Vattenmyndigheterna 2. Kommuner genom Vattentäktsarkivet 3. Vattentäktsarkivet/miljöboken Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Direkta data 2. Vartannat år 3. Text och diagram I ett första skede (till FU 2015) används andel allmänna grundvattentäkter som har tillstånd.

10 Grundvattennivåer i planeringsprocessen (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Sammanvägt mått på användning av grundvattennivåer i planeringsprocessen. - Åtgärd Preliminärt: Grundvattennivåer används i planeringsprocessen i tillräcklig omfattning utifrån uppsatta kriterier. Framtagande 2016-2018. Kan användas 2018. Förslag ansvar: Länsstyrelserna och SGU. 1. SGU 2. Länsstyrelse 3. Olika planer Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram Övervakningen av grundvattennivåer i urbana miljöer (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Grundvattennivåer övervakas i tillräcklig omfattning i landets urbana miljöer Framtagande 2016-2017. Kan användas 2017. 1. Länsstyrelserna och SGU 1. Direkta data 2. Vart 4:e år Preliminärt: Antalet övervakningsprogram med tillräcklig kvalitet dels i landets största tätorter och dels för större anläggningsprojekt. 2. Kommuner 3. Kommuner, SMP 3. Indikator; text och diagram - Åtgärd Risk för saltvatteninträngning i brunnar (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Antalet områden med betydande risk för saltvattenpåverkan orsakad av mänsklig aktivitet, främst grundvattenuttag. - Åtgärd Preliminärt: Vägsaltning, eller saltvatteninträngning, etc, leder inte till ökande halter i vattentäkter i nivåer som (beroende på naturlig bakgrund) riskerar att överskrida 50 eller 100 mg/l klorid. Alternativt: Andel brunnar med förhöjda salthalter (över 50 respektive 100 mg/l beroende på bakgrund) i brunnsvattnet i riskområden för saltvatteninträngning minskar/ alternativt är mindre än 10%. Samordnad uppföljning med befintlig indikator Klorid i grundvatten. Framtagande 2015-2017. Kan användas 2017. Förslag ansvar: Länsstyrelserna och SGU. 1. SGU 2. Brunnsägare/kommuner/länsstyrelser/lab 3. Kemiarkivet, Miljöövervakning, Vattentäktsarkivet Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram

11 Grundvattennivåns påverkan på växtoch djurliv i angränsande ekosystem (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Områden där grundvattnets nivåförändringar bedöms påtagligt bidra till försämrad livsmiljö för växter och djur i angränsande ekosystem. - Miljötillstånd Preliminärt: Kunskap finns om negativ kvantitativ påverkan från grundvattnet till ytvatten inom varje vattendistrikt. Åtgärdsförslag är framtagna där så behövs. Framtagande 2016-2018. Kan användas 2018. Förslag ansvar: Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna, SGU, andra. 1. SGU, Vattenmyndigheterna 2. Länsstyrelser 3. VISS//rapporter om grundvattenberoende ekosystem//åtgärdsprogram Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Bearbetade data 2. Vart 4:e år 3. Text och diagram I ett första skede (till FU15) preliminär sammanställning samt bevaka aspekt i åtgärdsprogram. Precisering 6: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Grusanvändning (befintlig indikator som behöver utvecklas) Preliminärt: Naturgrusanvändningen minskar och naturgrus används i hela 1. SGU 2. Naturvårdsverket, SGU 1. Direkta data 2. Årligen Uttag av naturgrus. landet endast till kvalificerade ändamål där ersättningsmaterial 3. Naturvårdsverket 3. Indikator; text och diagram - Miljötillstånd/åtgärd Leveranser av naturgrus respektive krossat berg till betong (Nytt uppföljningsmått till stöd för indikatorn Grusanvändning ) Preliminärt: Mängd naturgrus som används till betongframställning. saknas. Preliminärt: Mängd naturgrus som används till betongframställning är minimerad. Eventuellt sätts delmål för årlig naturgrusmängd som används till betong. Påbörjas 2014. Framtagande 2015. Kan användas 2015. Förslag ansvar: SGU och länsstyrelserna. 1. SGU 2. Naturvårdsverket, SGU 1. Direkta data 2. Vartannat år 3. Indikator; text och diagram - Miljötillstånd/åtgärd Tillståndsgivna uttagsmängder av naturgrus (nytt förslag uppföljningsmått) Tillståndsgivna uttagsmängder av naturgrus med angivande av volymer per år framåt i tiden. Miljötillstånd/åtgärd Preliminärt: Tillståndsgivna uttagsmängder minskar i sådan takt att den motsvarar att användningen av naturgrus endast sker till kvalificerade ändamål där ersättningsmaterial saknas. Eventuellt sätts delmål för årlig uttagsmängd. 3. Naturvårdsverket Framtagande 2015-2016. Kan användas 2016. Förslag ansvar: SGU och Länsstyrelserna. 1. SGU 2. Naturvårdsverket, SGU 3. Naturvårdsverket Preliminärt: Uppföljningsmått, i första hand stöd i arbetet. 1. Direkta data 2. Vartannat år 3. Text och diagram Grustäkt i grundvattenområden Preliminärt: Antalet grustäkter i 1. SGU 1. Direkta data

12 (befintlig indikator) Minskad naturgrusutvinning från isälvsavlagringar och andra områden med betydelse för vattenförsörjningen idag eller i framtiden. Eventuellt kommer indikatorn istället grundas på vattenförvaltningens grundvattenförekomster eller SGUs databas för grundvattenmagasin större grundvattenområden har minimerats. 2. SGU 3. Olika datakällor 2. Årligen 3. Indikator; text och diagram - Miljötillstånd/åtgärd Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för naturmiljö (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Naturgrusavlagringar som ur natursynpunkt har ett bevarandevärde utifrån uppsatta kriterier har identifierats. Preliminärt: Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för naturmiljön är kända och har erhållit ett relevant skydd. Framtagande 2014-2016. Kan användas 2017. Förslag ansvar: SGU och Länsstyrelserna. 1. SGU 2. Länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet 3. VIC-natur m fl register 1. Direkta data 2. Vart 4:e år 3. Indikator; text och diagram - Åtgärd Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för kulturmiljö (nytt förslag uppföljningsmått) Preliminärt: Naturgrusavlagringar som ur kultursynpunkt har ett bevarandevärde utifrån uppsatta kriterier har identifierats. Preliminärt: Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för kulturmiljön är kända och har erhållit ett relevant skydd. Framtagande 2014-2016. Kan användas 2017. Förslag ansvar: SGU och Länsstyrelserna. 1. SGU 2. Länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet 3. Fornminnesregister m fl register 1. Direkta data 2. Vart 4:e år 3. Indikator; text och diagram - Åtgärd

Innehållsförteckning MÅLMANUAL FÖR UPPFÖLJNING OCH BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 1 FÖRORD OCH LÄSANVISNING 1 Manualen utgår från regeringens preciseringar 1 Mått, nivåer och ansvar 1 Innehållet i målmanualen 1 Fortsatt arbete med målmanualen 2 MÅLMANUAL FÖR MILJÖKVALITETSMÅLET GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET - ÖVERSIKT 3 BAKGRUND 16 1. PRECISERING 1. GRUNDVATTNET ÄR MED FÅ UNDANTAG AV SÅDAN KVALITET ATT DET INTE BEGRÄNSAR ANVÄNDNINGEN AV GRUNDVATTEN FÖR ALLMÄN ELLER ENSKILD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING. 18 1.1. Förtydligande 1: Kvaliteten på grundvatten som används eller kan komma att användas som allmänt dricksvatten är känd. Mänsklig påverkan bidrar inte till att halter avseende angivna gränsvärden och riktvärden överskrids. 19 1.1.1. Klorid i grundvattnet (befintlig) 20 1.1.2. Vägsaltsanvändning (befintlig) 21 1.1.3. Grundvattnets kvalitet vid allmänna vattentäkter (ny) 22 1.2. Förtydligande 2: Kvaliteten på grundvatten som används som enskilt dricksvatten är känd för en majoritet av Sveriges enskilda vattentäkter och vid dessa bidrar inte mänsklig påverkan till att gränsvärden och riktvärden överskrids. 24 1.2.1. Grundvattnets kvalitet vid enskilda vattentäkter (ny) 25 1.3. Förtydligande 3: Ändamålsenligt skydd finns för geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. 26 1.3.1. Antal vattenskyddsområden (befintlig) 27 1.3.2. Kvaliteten på vattenskyddsområdenas avgränsning och skyddsföreskrifter (ny) 27 1.4. Förtydligande 4: Vattenförsörjningsplaner eller motsvarande planunderlag finns i tillräcklig omfattning och beaktas i översiktsplaneringen. 28 1.4.1. Vattenförsörjningsplaner i kommunala planeringen (ny) 28 1.5. Förtydligande 5: Tillräckliga resurser ska finnas för att upprätthålla och förbättra grundvattnets kvalitet för dricksvattenändamål. 29 2. PRECISERING 2. GRUNDVATTENFÖREKOMSTER SOM OMFATTAS AV FÖRORDNINGEN (2004:660) OM FÖRVALTNING AV KVALITETEN PÅ VATTENMILJÖN HAR GOD KEMISK STATUS. 30 13

14 2.1. Förtydligande 1: Risken är låg att vattenkvaliteten i de grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen inte uppnår satta kvalitetskrav (god kemisk status) på grund av mänsklig påverkan. 31 2.1.1. Klassning av kemisk status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln (ny) 31 2.2. Förtydligande 2: Bedömning av grundvattnets kvalitativa status och trender vilar på tillräckligt säker grund. 32 2.2.1. Kvaliteten på dataunderlag för klassning av kemisk status för grundvattenförekomster (ny) 32 2.3. Förtydligande 3: I de fall grundvattenförekomsterna inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) så har föroreningspåverkan identifierats och tillräckliga åtgärdsprogram satts igång. 33 2.3.1. Åtgärders effektivitet för att förbättra kemiska statusen hos grundvattenförekomster (ny) 33 3. PRECISERING 3. UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN HAR SÅDAN KVALITET ATT DET BIDRAR TILL EN GOD LIVSMILJÖ FÖR VÄXTER OCH DJUR I KÄLLOR, SJÖAR, VÅTMARKER, VATTENDRAG OCH HAV. 34 3.1. Förtydligande 1: Kunskapen om grundvattenföroreningars påverkan på våtmarker och ytvattensystem är tillräcklig och relevant stöd kan ges för att bedöma åtgärdsbehov. 35 3.1.1. Ytvattenpåverkan genom försämring av grundvattnets kvalitet (ny) 36 3.2. Förtydligande 2: Förorenat grundvatten medverkar inte till att livsbetingelserna i ytvatten och terrestra grundvattenberoende ekosystem försämras 37 3.2.1. Ytvattenpåverkan genom grundvatten från områden med miljöfarlig verksamhet och tillståndspliktig grundvattenverksamhet (ny) 37 3.2.2. Försämrad livsmiljö för växter och djur i ytvattenförekomster orsakat av förorenat grundvatten (ny) 38 3.3. Förtydligande 3: Föroreningar, som identifieras i arbetet med förorenade områden, åtgärdas så att påverkan på eventuella anslutande grundvattenberoende ekosystem minimeras. 38 3.4. Förtydligande 4: Källor ska ha förbättrat skydd och beaktas inom natur- och kulturvård samt av de areella näringarna. 39 3.4.1. Skydd för betydelsefulla källor i landet (ny) 39 4. PRECISERING 4. GRUNDVATTENFÖREKOMSTER SOM OMFATTAS AV FÖRORDNINGEN (2004:660) OM FÖRVALTNING AV KVALITETEN PÅ VATTENMILJÖN HAR GOD KVANTITATIV STATUS. 40 4.1. Förtydligande 1: Risken är låg att de grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen inte uppnår god kvantitativ status på grund av mänsklig påverkan. 41 4.1.1. Klassning av kvantitativ status av grundvattenförekomster i den 6-åriga förvaltningscykeln (ny) 41 4.2. Förtydligande 2: Bedömning av grundvattnets kvantitativa status vilar på tillräckligt säker grund. 41

15 4.2.1. Kvaliteten på dataunderlag för klassningen av kvantitativ status för grundvattenförekomster (ny) 42 4.3. Förtydligande 3: I de fall grundvattenförekomsterna inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kvantitativ status, har orsaken identifierats och tillräckliga åtgärdsprogram satts igång. 43 5. PRECISERING 5. GRUNDVATTENNIVÅERNA ÄR SÅDANA ATT NEGATIVA KONSEKVENSER FÖR VATTENFÖRSÖRJNING, MARKSTABILITET ELLER DJUR- OCH VÄXTLIV I ANGRÄNSANDE EKOSYSTEM INTE UPPKOMMER. 43 5.1. Förtydligande 1: Effekten på grundvattennivåer orsakade av mänsklig mark- och vattenanläggningsverksamhet är kända och motverkas genom förebyggande och riskreducerande åtgärder. 44 5.1.1. Certifierade brunnsborrare (befintlig indikator) 45 5.1.2. Tillstånd vid permanent eller tillfälligt grundvattenuttag eller bortledande av grundvatten (ny) 45 5.1.3. Grundvattennivåer i planeringsprocessen (ny) 45 5.1.4. Övervakningen av grundvattennivåer i urbana miljöer (ny) 46 5.1.5 Risk för saltvatteninträngning i brunnar (ny) 47 5.2. Förtydligande 2: Klimatförändringars effekt på grundvattennivåer ska utvärderas regelbundet. 47 5.3. Förtydligande 3: Påtagliga effekter på djur- och växtliv genom förändringar av grundvattennivåer orsakade av människan ska undvikas. 48 5.3.1. Grundvattennivåns påverkan på växt- och djurliv i angränsande ekosystem (ny) 48 PRECISERING 6. NATURGRUSAVLAGRINGAR AV STOR BETYDELSE FÖR DRICKVATTENFÖRSÖRJNING, ENERGILAGRING, NATUR- OCH KULTURLANDSKAPET ÄR FORTSATT BEVARADE. 49 6.1. Förtydligande 1: Omställning ska ske från användning av naturgrus till krossat berg eller andra alternativa material. 50 6.1.1. Grusanvändning (befintlig indikator) 51 6.1.2. Leveranser av naturgrus respektive krossat berg till betong (ny) 51 6.1.3. Tillståndsgivna uttagsmängder av naturgrus (ny) 52 6.2. Förtydligande 2: Det finns ett generellt bevarandevärde av landets naturgrusavlagringar för dricksvattenförsörjningen sett i ett långsiktigt framtida perspektiv. 52 6.2.1. Grustäkt i grundvattenområden (befintlig) 53 6.3. Naturgrusavlagringars värde för natur- och kulturlandskapet ska lyftas fram och beaktas i tillämpningen av MB kap 9 och generellt inom samhällsplaneringen 53 6.3.1. Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för naturmiljö (ny) 53 6.3.2. Naturgrusavlagringar av bevarandevärde för kulturmiljö (ny) 54 6.4. Förtydligande 4: Naturgrusavlagringar i tätortsområden eller i områden med högt energibehov, och där andra bevarandeintressen saknas, bör avsättas för energilagring. 54

16 Bakgrund Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet har följande lydelse: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet beskrivs utifrån följande sex preciseringar: 1. Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. 2. Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. 3. Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. 4. Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. 5. Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. 6. Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Målmanualen ska för preciseringarna redovisa indikatorer eller andra uppföljningsmått samt nivå för måluppfyllelse. Dessutom ska anges om uppföljningen av en indikator/uppföljningsmått ska ske nationellt och/eller regionalt, vem som har ansvar för uppföljningen och hur framtagande och bearbetning av information ska ske samt var information om detta finns tillgänglig. En indikator eller ett uppföljningsmått kan också vara av betydelse för mer än en precisering. Indikatorer presenteras på Miljömålsportalen och avses uppdateras regelbundet och på ett likartat sätt medan övriga uppföljningsmått används t.ex. för att ge ett breddat underlag vid de årliga eller fördjupade utvärderingarna. För att förklara statusen och utvecklingsmöjligheterna för respektive förslag anges under rubriken dess status enligt följande: Status på indikator/ annat uppföljningsmått: Befintlig indikator som bör fortsätta användas i nuvarande form Befintlig indikator som behöver utvecklas Befintlig indikator som bör avvecklas Ny indikator som bör utvecklas snarast Nytt uppföljningsmått som bör utvecklas snarast Ny indikator som på sikt önskas utvecklas Nytt uppföljningsmått som på sikt önskas utvecklas Nytt uppföljningsmått till stöd för befintlig indikator Nytt uppföljningsmått till stöd för ny indikator

17 I Naturvårdsverkets instruktion för målmanualer framgår att det är främst två typer av nivåer som kan användas för att bedöma om preciseringen är uppnådd. Därför redovisas här för respektive befintlig indikator eller förslag på indikator/uppföljningsmått preliminärt vilken typ av nivå som närmast avses: Typ av nivå: Kvantifierad nivå Trend (öka/minska etc.) De av regeringen beslutade preciseringarna är, liksom miljökvalitetsmålet, visionära. Grundvatten finns i hela Sverige, på olika djup och det är utsatt för olika slags påverkan i olika skala. Ofta är påverkan utpräglat lokal, detta gäller både vattenkvalitet och vattenkvantitet. Vi vet redan idag att miljökvalitetsmålet inte kommer nås utifrån alla aspekter på alla platser i Sverige. SGU har därför valt att för varje precisering utveckla förtydliganden som avgränsar vad som bör finnas på plats för att preciseringen ska kunna anses vara nådd. Alla förtydliganden är inte lika viktiga och inte heller lika enkla att utvärdera. För att väga ihop utvecklingen i de olika indikatorer och andra uppföljningsmått i denna målmanual till en samlad bedömning för varje förtydligande krävs att SGU gör avvägningar. För att sedan väga ihop förtydligandena till en bedömning för varje precisering och preciseringarna till en sammantagen bedömning av om miljökvalitetsmålet i sin helhet nås krävs ytterligare avvägningar och en slutlig bedömning. Det är SGUs förhoppning att denna målmanual bidrar till att tydliggöra vilka delar som är viktiga för måluppfyllelse. Den nationella miljöövervakningen av grundvatten är inriktad på områden som är relativt opåverkade av lokala föroreningskällor. Den ger därmed en god bild av storskaliga förändringar i deposition och klimat men är sämre på att följa upp förändringar i regional eller lokal påverkan på grundvattenförhållandena. Den regionala miljöövervakningen är mer inriktad på påverkade områden. Såväl det nationella som de regionala programmen är för närvarande under revidering men inom nuvarande resursram. Det är därför svårt att avgöra i vilken utsträckning miljöövervakningen kommer kunna bidra till en systematisk uppföljning av måluppfyllelse eller tidstrender på regional eller nationell nivå. De stora kunskapsluckor som finns avseende vilka verksamheter som påverkar grundvattnets kvalitet och vilka halter av föroreningar som de ger upphov till, innebär stora svårigheter med att identifiera såväl problem som åtgärder, vilket begränsar möjligheterna att nå målet. Enligt Naturvårdsverket kan en övergripande indikator (uppföljningsmått) som beskriver hela miljökvalitetsmålet anges. SGUs bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att ta fram någon sådan lämplig indikator (uppföljningsmått) för detta miljökvalitetsmål och därför ges inte något sådant förslag här.

18 1. Precisering 1. Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. Preciseringen gäller grundvattnets kvalitet oberoende av om det är kvalitetsproblem av naturligt ursprung eller genom mänsklig påverkan. SGUs tolkning och därmed uppföljning av preciseringen är att det är de icke-naturliga föroreningarna i grundvattnet som inte ska begränsa användningen för dricksvattenförsörjningen. Gränsdragningen är ibland svår mellan mänsklig påverkan och naturliga halter för vissa parametrar (exempelvis för klorid). I sådana fall inriktas uppföljningen mot att följa bedömd mänsklig påverkan (t. ex. vägsalt). I preciseringen anges att med få undantag ska kvaliteten på grundvattnet inte begränsa användningen för dricksvatten. Det är inte självklart vad som avses med få undantag. En utgångspunkt skulle kunna vara att undantagen i första hand gäller grundvatten i starkt påverkade områden t.ex. i vissa tätorter och förorenade områden som inte kan saneras till en nivå som medger dricksvattenförsörjning. Inom vattenförvaltningen pågår diskussioner kring vilka grundvattenförekomster som ska ha permanenta, dvs. icke tidsbegränsade undantag vid statusklassningen. Om vattenmyndigheten vid kartläggningen och riskbedömningen kommer till slutsatsen att grundvattnet inte kan nå god status av naturliga skäl eller på grund av att åtgärder blir orimligt dyra eller är tekniskt omöjliga kan förekomsten omfattas av ett undantag. För att bedöma problemens omfattning behövs kunskap om grundvattnets kvalitet och att betydande punktkällor och areella föroreningskällor är kända. Detta är nödvändigt för att tillräckliga och effektiva åtgärder ska kunna vidtas för att förebygga eller begränsa tillförsel av förorenande ämnen till grundvatten, både från pågående eller från tidigare verksamhet. Dessutom behöver skydd finnas för viktiga grundvattenresurser, framförallt för de som används för gemensam dricksvattenförsörjning, och grundvatten behöver ingå i planeringsarbete på både regional och lokal nivå. Till preciseringen har fem förtydliganden tagits fram. Till dessa knyts befintliga indikatorer samt nya förslag på indikatorer och uppföljningsmått.

19 Förtydligande 1: Kvaliteten på grundvatten som används eller kan komma att användas som allmänt dricksvatten är känd. Mänsklig påverkan bidrar inte till att gränsvärden och riktvärden överskrids. Förtydligande 2: Kvaliteten på grundvatten som används som enskilt dricksvatten är känd för en majoritet av Sveriges enskilda vattentäkter och vid dessa bidrar inte mänsklig påverkan till att gränsvärden och riktvärden överskrids. Förtydligande 3: Ändamålsenligt skydd finns för geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Förtydligande 4: Vattenförsörjningsplaner eller motsvarande planunderlag finns i tillräcklig omfattning och beaktas i översiktsplaneringen. Förtydligande 5: Tillräckliga resurser ska finnas för att upprätthålla och förbättra grundvattnets kvalitet för dricksvattenändamål. 1.1. Förtydligande 1: Kvaliteten på grundvatten som används eller kan komma att användas som allmänt dricksvatten är känd. Mänsklig påverkan bidrar inte till att halter avseende angivna gränsvärden och riktvärden överskrids. Utgångspunkten är att halter i grundvattnet för de föroreningar som ingår i bedömningen inte ska överskrida befintliga gränsvärden för dricksvatten, riktvärden för grundvatten enligt vattenförvaltningen eller motsvarande. De gräns- och riktvärden för grundvatten som avses är i första hand de som vattenmyndigheten fastställer som miljökvalitetsnormer enligt SGUs föreskrift 3, gränsvärden enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter 4 samt klassgränser i Bedömningsgrunder för grundvatten 5. För ämnen som inte tas upp i dessa kan vägledning hämtas i WHOs riktlinjer för dricksvattenkvalitet (http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/guidelines/en/). Det kan diskuteras om enbart kommunala vattentäkter ska ingå eller om även övriga större vattentäkter (med ett vattenuttag större än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer) ska ingå. Att ta med dessa innebär en bättre samstämmighet med vattendirektivets avgränsningar och även med Livsmedelsverkets föreskrifter. Strävan bör därför vara att på sikt samla in vattenkvalitetsdata från dessa vattentäkter men idag finns inte något underlag på SGU. 3 Sveriges geologiska undersöknings föreskrift om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. SGU-FS 2013:2. 4 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30 5 SGU (2013) Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01.

20 Det finns för närvarande endast två indikatorer: Klorid i grundvattnet och Vägsaltsanvändning, som avser förtydligandet, men det behövs också indikatorer som visar kvalitetsutvecklingen för det grundvatten som används som råvatten för den allmänna och enskilda vattenförsörjningen. 1.1.1. Klorid i grundvattnet (befintlig) Befintlig indikator som behöver utvecklas. Klorid ingår i ny föreslagen indikator Grundvattnets kvalitet vid allmänna vattentäkter. En utveckling av indikatorn till ett bredare uppföljningsmått där hänsyn tas till riskfaktorer via en GISanalys prövas för närvarande på SGU. Trend (öka/minska etc.). Denna indikator visar fördelningen i kloridhalt i kommunala vattentäkter. Många kommunala vattentäkter har varit påverkade av vägsaltanvändning. Indikatorns främsta syfte har varit att följa utvecklingen för denna påverkan. För vissa vattentäkter kan även påverkan från saltvatten (relikt eller recent*) eller från annat inläckande grundvatten av sämre kvalitet vara aktuell. Indikatorn har inte uppdaterats på flera år beroende på att dataunderlaget (råvattenanalyser från kommunala grundvattentäkter) har varit otillräckligt. Det finns behov av bättre råvattenkontroll för att få mer representativa data. I väntan på detta planerar SGU att se över de data som finns tillgängliga i SGUs Vattentäktsarkiv, inklusive om dricksvattenanalyser kan användas där råvattenanalyser saknas. Så länge salt (eller annat kemiskt ämne) används på stora delar av vägnätet kommer många kommunala vattentäkter att påverkas eftersom vägarna ofta går på de grusåsar som används för vattenförsörjning. Det är olämpligt att helt avstå från saltning eftersom effekterna av olyckor, även för grundvattnets del, kan vara mycket svåra. Vägsaltningen har emellertid under en lång följd av år minskat vilket så småningom torde ge avtagande kloridhalter i grundvattnet. SGU håller på att ta fram en uppföljning där uppmätta kloridhalter från såväl enskilda som kommunala vattentäkter används. Indikatorn kommer därmed att användas även för att följa upp förtydligandet om enskild vattenförsörjning. Uppföljningen relateras till om brunnen ligger i närheten av en väg som saltas, inom ett tätortsområde eller i ett område med risk för saltvatteninträngning, dvs låglänta områden under den Marina gränsen eller i områden med sedimentär berggrund som innehåller salt. Utvecklingen i kommunala och enskilda vattentäkter inom dessa riskområden planeras att följas upp genom GIS-analys. * Relikt vatten är grundvatten som bildats under ett tidigare geologiskt skede eller under en period med annat klimat. Sedimentär berggrund kan innehålla relikt vatten från den tid då lagerföljden avsattes i havet. Yngre relikt vatten förekommer i Sverige inom områden som varit täckta av havet efter den senaste istiden, dvs områden under den Marina gränsen. En äldre benämning på relikt vatten är fossilt vatten. Recent (nutida) saltvatten härrör i regel från saltvatteninträngning från havet.

21 Vad gäller klorid kan preciseringen anses vara uppfylld när vägsaltning respektive saltvatteninträngning etc, inte leder till att andelen kommunala eller enskilda vattentäkter i nivåer med halter över 50 eller 100 mg/l klorid (beroende på naturlig bakgrund) ökar utan istället minskar. 1.1.2. Vägsaltsanvändning (befintlig) Befintlig indikator som bör fortsätta användas i nuvarande form. Trend (öka/minska etc.). Denna indikator visar vägsaltanvändningen på det statliga, och för vissa år, kommunala, vägnätet. Den har därmed ett nära samband med indikatorn om kloridhalt i kommunala vattentäkter (se ovan). Vägsaltanvändning ger en påtaglig påverkan i många grundvatten som används för enskild eller kommunal vattenförsörjning. Processer när saltet passerar genom marken leder även till sekundära effekter som kan vara problematiska, t ex ökad vattenhårdhet vid vattenförsörjning eller försurningseffekter i ytvattensystem. Användningen av vägsalt har tidigare legat på betydligt högre nivåer än idag. Indikatorns syfte är att följa utvecklingen och se att denna minskande tendens inte bryts respektive om nya områden blir aktuella för vägsaltning, t ex beroende på ett ändrat klimat. Vägsaltningen följs upp för varje vintersäsong på nationell nivå med data från Trafikverket. En ungefärlig överföring görs från de driftområden Trafikverket använder för att få en regional (läns-) uppdelning. Trafikverket gör årligen en beräkning av saltåtgången i jämförelse med vintern som varit; har man saltat lagom? Metodiken verkar vara under diskussion på Trafikverket men kan eventuellt ligga till grund för målnivå för denna indikator. SKL har tidigare samlat in uppgifter från kommunerna avseende den kommunala saltningen. Det är angeläget att denna information även i framtiden kommer att samlas in även om insamlingen inte nödvändigtvis behöver genomföras varje år. Preciseringen kan anses vara uppfylld vad avser vägsaltning så länge vägsaltningen inte ökar utan orsak; dvs att man inte saltar för mycket. Tidigare ansågs att ett s.k. saltindex på 1,00 motsvarade väl behovsanpassad vägsaltning men med modern teknik saltar man idag mindre och eventuellt kan en nivå på 0,8 sättas som målnivå. SGU har hittills svarat för indikatorn med dataförsörjning från Trafikverket. Trafikverket kan även i fortsättningen åta sig att leverera saltstatistik men vill inte överta ansvaret för indikatorn. Det är oklart om Trafikverket kommer fortsätta att beräkna saltindex. Det finns önskemål från länsstyrelserna att saltindex skulle beräknas även på länsnivå, eller om detta inte är möjligt, på någon annan nivå som Trafikverket finner lämplig. Det återstår således vissa beslut för att säkerställa det fortsatta praktiska arbetet med indikatorn.

22 1.1.3. Grundvattnets kvalitet vid allmänna vattentäkter (ny) Ny indikator som bör utvecklas snarast. Kvantifierad nivå. Indikatorn ska ange utvecklingen för grundvattnets kvalitet utifrån råvattenprov vid allmänna vattentäkter. Indikatorn fokuserar på kommunala vattentäkter, men på sikt avses även andra större vattentäkter kunna inkluderas. Förslaget innebär att de kvalitativa problem som kan uppträda i grundvattnet indelas i följande fem ämnesgrupper: 1. Nitrat och ammonium 2. Bekämpningsmedel 3. Organiska föroreningar (tri- och tetrakloreten, PFOS, dioxiner, etc.) 4. Bakterier, virus och parasiter 5. Naturligt förekommande ämnen som begränsar vattnets användning som dricksvatten (metaller, fluorid, klorid, sulfat, mm) Indikatorn visar antal och fördelningen av överskridanden för råvattnets kvalitet. Överskridande innebär för respektive ämnesgrupp och vattentäkt att vattentäktens maxvärde under året överstiger uppsatt gräns för otjänligt (eller motsvarande) för något av ämnena i ämnesgruppen. En allmän vattentäkt kan då under ett år ha 0 till 5 överskridanden (eftersom det finns fem ämnesgrupper) och ett summerat värde kan erhållas för de allmänna vattentäkter som ingår i dataunderlaget. Antalet och andelen vattentäkter med överskridanden redovisas. I fördjupningsdelen ges en uppdelad redovisning för de olika ämnesgrupperna för att peka på de viktigaste problemområdena. Dessutom redovisas antalet och andelen vattentäkter som saknar analyser från de olika ämnesgrupperna. Indikatorn fokuserar på ämnesgrupper som åtminstone delvis kan vara resultatet av mänsklig förorening. Det kan för många ämnen, t.ex. olika metaller, vara svårt att avgöra om förekomsten beror på naturlig geologisk förekomst eller en förorening. I den femte gruppen har ämnen som oftast har ett naturligt ursprung samlats. Även om de vanligtvis förekommer naturligt i grundvatten så kan de även vara resultatet av en förorening eller mobiliseras vid vattenuttag eller annan mänsklig påverkan. Det kan finnas ett intresse att följa förekomsten även av ämnen som normalt har ett naturligt ursprung, t.ex.vattnets innehåll av naturliga organiska ämnen respektive järn och mangan, eftersom förändringar i vissa fall kan beror på lokala eller globala förskjutningar i faktorer som påverkar ämnenas omsättning i marken (exempelvis vattenomsättning, försurning och klimat) eller utgör sekundära förändringar av en föroreningspåverkan (t.ex.vägsaltning). Dessa ämnesgrupper, som har stor betydelse för vattenbehandling, behövs som bakgrundsinformation. Eftersom klorid utgör ett vanligt problem beroende på vägsaltning eller för stora grundvattenuttag följs kloridhalten även i ett separat