Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Transkript

1 Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012

2 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten

3 Process SGU miljömålsansvarig för Grundvatten av God kvalitet och utfärdar föreskrifter enligt Vattenförvaltningsförordningen Behov av nya bedömningsgrunder anpassade till vattendirektivet /grundvattendirektivet Initierades 2003 testa olika indelningsgrunder inför Grundvattendirektivet Remiss sommaren 2010 Synpunkter har inarbetats och även andra förändringar har genomförts Intern granskning inför publicering

4 Målgrupper Alla som i något syfte behöver tolka och värdera insamlade data om grundvatten: myndigheter inom vattenförvaltningsarbetet, främst lst myndigheter inom miljömålsarbetet nationellt (SGU) och regionalt (lst) myndigheter inom miljöövervakning nationellt (SGU), regionalt (lst) och lokalt (kommuner) handläggare vid länsstyrelser och kommuner av tillstånds- och tillsynsärenden Konsulter.recipientkontroll, miljöövervakning, grundvattenprospektering, förorenade områden, grundvattenskydd etc.

5 Grundvattnet kan bedömas ur olika aspekter Råvatten för dricksvatten Hälsa Estetiskt tilltalande Teknisk användbarhet i distributionsanläggningar för dricksvatten Växt- och djurliv I grundvattenmagasinet Terrestra ekosystem Akvatiska ekosystem Markförhållanden Vid förhöjda grundvattennivåer Vid sänkta grundvattennivåer Vid ändrade grundvattenflöden

6 Bedömningsgrunderna hjälper till att svara på frågor Bakgrundsnivåer Antropogent påverkat Regionala skillnader Normalt för området Skillnad på jord- och berggrundvatten Trender. 4 Aspekter Kvalitet Kvantitet Tillstånd Påverkan

7 Bedömningsgrunderna sätter ramar för när grundvattnet är bra Miljökvalitetsmålet - Grundvatten av god kvalitet Vattenförvaltningsarbetet - att relatera riktvärden till Annat - t e x rådgivning

8 Användning av bedömningsgrunderna då vattenmyndigheten tar fram riktvärden för grundvatten

9 Skillnaden mellan bedömningsgrunderna för ytvatten och grundvatten grundar sig på: Bilaga V i direktiv 2000/60/EG, del 1 gäller ytvatten och del 2 gäller grundvatten. Del 2 behandlar ej bedömning. Del 1 (ytvatten) är mycket omfattande och har genomförts i svensk rätt genom bindande bedömningsgrunder för ytvatten. För grundvatten finns motsvarigheten till delar i bilagan V, del 1, i grundvattendirektivet. Men här återfinns inte motsvarande regelverk beträffande klassificering som måste genomföras i svensk rätt, som för ytvatten. Dvs. en annan metodik som tar hänsyn till naturliga förhållanden, grundvattnets nyttjande, och dess påverkan på miljön föreskrivs för grundvatten Bedömningsgrunderna är inte rättsligt bindande

10 Nya bedömningsgrunder ska även kunna ge stöd i annat grundvattenkvalitetsarbete Lättillgänglig information Aktuell information Kartor Statistik Tabeller Texter Lätt att komma vidare - referenser o länkar Tryckt utgåva planerar revision om 2 år Web- presentation ses över årligen

11 Innehåll och principer

12 Regionindelning behålls A. Sydsveriges sedimentära berggrundsområde B. Sydsvenska höglandet C. Väst- och sydostkusten D. Mellansveriges sedimentära bergrundsområde E. Mellansvenska sänkan F. Upplands kalkpåverkade område G. Norrlandskusten H. Sedimentära berggrundsområden i Dalarna och Jämtland I. Urbergsområden inom Norrlandsterrängen ovanför högsta kustlinjen J. Norra delarna av fjällkedjan

13 Ny indelningsgrund Indelning i 5 grundvattenmiljöer med 2 djupklasser slopa. Istället en indelning i typ av provtagningsplats 1. Större vattentäkt i jord 2. Enskild brunn i jord 3. Källa i jord 4. Rör i jord 5. Större vattentäkt i berg 6. Enskild brunn i berg

14 Klassgränser 5 klasser De gamla klassgränserna behålls om möjligt Klassindelning anpassas till Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens gräns/riktvärden Klassindelningen följer SGUs riktvärden och halt för utgångspunkt för att vända trend men med vissa justeringar Effekter Jämn indelning

15 Försurning Alkalinitet och ph Redoxförhållanden och syre Salt klorid, sulfat, elektrisk konduktivitet och organiskt bundet klor Kväve - Nitrat, nitrit och ammonium Arsenik och uran Bly, kadmium och kvicksilver Koppar, zink, krom och nickel Järn, mangan och aluminium Kalcium, magnesium, natrium och kalium Radioaktiva ämnen Fluorid, fosfat och borat Färg, turbiditet och oxiderbarhet Bekämpningsmedel - växtskyddsmedel Övriga organiska ämnen Temperatur Mikrobiologiska parametrar

16 Gruppvis indelning av kvalitetsparametrar Klassindelning enligt Bedömningsgrunder Enligt SGU-FS 2008:2 bilaga 1 egori Parameter Enhet Norm* Utgångspunkt Riktvärde för att vända trend surning Alkalinitet, mg/l T > = 10 HCO3 ph T >8,5 7,5-8,5 6,5-7,5 5,5-6,5 =5,5 dox Redox klass T Aeroba Svagt aeroba Svagt anaer. Anaeroba Blandvatten Syre mg/l T >10 7, ,5 2,5-5 =2,5 ganiska COD Mn mg O 2 /l T <0,5 0, =8 nen och Färg mg Pt/l T < =60 tiklar Turbiditet FNU T <0,5 0,5-1,5 1, =6 t Klorid mg/l M P < 5/20** 5/ =300 50/75*** 100 Konduktivitet ms/m M P < =150 55/65*** 75 Sulfat mg/l M P < 5/10** 5/ = äve Ammonium mg/l M P < 0,05 0,05-0,1 0,1-0,5 0,5-1,5 =1,5 0,5 1,5 Nitrat mg/l G P < = Nitrit mg/l T <0,01 0,01-0,05 0,05-0,1 0,1-0,5 =0,5 taller 1 Aluminium mg/l T <0,01 0,01-0,05 0,05-0,1 0,1-0,5 =0,5 Järn mg/l T <0,1 0,1-0,2 0,2-0,5 0,5-1 =1 Mangan mg/l T <0,05 0,05-0,1 0,1-0,3 0,3-0,4 =0,4 taller 2 Arsenik g/l M P < = Uran, U g/l T < =30 taller 3 Bly g/l M P <0,5 0, = Kadmium g/l M P <0,1 0,1-0,5 0, =5 2 5 Kvicksilver g/l M P <0,005 0,005-0,01-0,05 0,05-1 =1 0,05 1 0,01 taller 4 Koppar mg/l T <0,02 0,02-0,2 0, =2 Krom g/l T <0,5 0, =50 Nickel g/l T <0,5 0, =20 Zink mg/l T <0,005 0,005-0,01-0,1 0,1-1 =1 0,01 skatjone Kalcium mg/l T < =100 Kalium mg/l T < =50 Magnesium mg/l T < =30 Natrium mg/l T < =100 Totalhårdhet mg/l T < =150 Totalhårdhet dh T <2,1 2,1-4,9 4,9-9,8 9,8-21 =21 rganisk mnen Bor mg/l T <0,01 0,01-0,1 0,1-0,5 0,5-1 =1 Fluorid mg/l T <0,4 0,4-0,8 0,8-1,5 1,5-4 =4 Fosfat mg/l T <0,02 0,02-0,04 0,04-0,1 0,1-0,6 =0,6 Radon Bq/l T < = g/l G P < 0,01 0,01-0,025-0,05-0,1 =0,1/0,5 Detekterat 0,1/0,5**** medel 0,025 0,05 1,2-dikloretan g/l P <0,02 0,02-0,1 0,1-0,5 0,5-3 =3 0,5 3 Bensen g/l P <0,02 0,02-0,1 0,1-0,2 0,2-1 =1 0,2 1 Benso(a)pyren g/l P <0,0005 0,0005-0,001-0,002- =0,010 0,002 0,01 0,001 0,002 0,010 Kloroform g/l P < = Sum PAH4***** g/l P <0,001 0,001-0,01-0,020- =0,10 0,02 0,1 0,01 0,020 0,10 Trikloreten + g/l M P <0,1 0, = Tetrakloreten dioaktiv mnen k. medel Bekämpnings- ganiska nen Mikrobiologisk bedömning KlassSLV KlassSO T Tjänligt Tjänligt Tj m anm Tjänligt Otjänligt Tjänligt Otjänligt Tj m anm Otjänligt Otjänligt S mperatu Temperatur ΔT T <0,5 0, =10

17 Parameterpresentation Riktvärden Bakgrundshalter Halter i dricksvatten Påverkan på ytvatten Påverkan från förorenad mark, deponier och gruvverksamhet.. Bedömning av tillstånd och ev påverkan Faktaruta m statistik Litteratur

18 NITRAT Klass Bedömning tillstånd NO 3 (mg/l) Grad av påverkan Beskrivning 1 Mycket låg halt < 2 Ingen eller obetydlig Vanlig halt i skogsmark 2 Låg halt 2-5 Måttlig Skogsavverkade områden, avlopp 3 Måttlig halt 5-20 Påtaglig Jordbruksbygd, avlopp 4 Hög halt Stark Ej ovanlig halt i jordbruksbygd Tj med anm som dricksvatten 5 Mycket hög halt 50 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten

19 Nitrat i enskilda brunnar Stor regional skillnad Stor skillnad mellan jord och berg

20 NITRAT Klass Nitrat (NO 3 ) mg/l < Typ av provplats Antal % Större vattentäkt i jord Enskild brunn i jord Källa i jord Rör i jord Större vattentäkt i berg Enskild brunn i berg Alla provplatser ,9 9,3 12,8 4,7 1,2

21 Nitrat i olika typer av provtagningsplats 60 Nitrat (mg/l) Större jordvattentäkt Enskild jordbrunn Källa Större bergvattentäkt Rör i jord Enskild bergbrunn Median 25%-75% 5%-95%

22 Nitrat mg/l ph klass Redox klass COD Mn klass

23 [lm1]var kommer denna info från, är det korrekt? Bör kontrolleras ARSENIK Klass Benämning As (μg/l) Grad av påverkan Beskrivning 1 Mycket låg halt < 1 Ingen eller obetydlig 2 Låg halt 1-2 Måttlig 3 Måttlig halt 2-5 Påtaglig 4 Hög halt 5-10 Stark 5 Mycket hög halt 10 Mycket stark Otjänligt som dricksvatten

24 Arsenik i enskilda brunnar i jordlager och berggrund

25 ARSENIK Klass As μg/l < Antal % Större vattentäkt i jord Enskild brunn i jord Källa i jord Rör i jord Större vattentäkt i berg Enskild brunn i berg Alla provplatser ,3 0, ,5 12,0 8,5 3,1 4,9

26 Arsenik i olika typer av provtagningsplats 16 Arsenik (mikrog/l) Större jordvattentäkt Enskild jordbrunn Källa Större bergvattentäkt Rör i jord Enskild bergbrunn Median 25%-75% 5%-95%

27 Arsenik µg/l ph klass Redox klass COD Mn klass

28 Bedömning av grundvattnets kvantitet - metoder Bedömning av naturlig grundvattennivå i olika delar av landet Bedömning av magasinets relativa fyllnadsgrad Analys av tidsserie för bedömning av påverkan (kräver dock tillgång till referensdata) Bedömning utifrån vattenbalans (grundvattenbildning vs grundvattenuttag) Bedömning utifrån effekter

29 Frekvensfördelning av grundvattennivåer

30 April 2011 Juni 2011

31 Tillståndklassning avseende på fördelningen av uppmätta grundvattennivåer Klass Benämning Andel av tiden som grundvattennivån är lägre % Medelfyllnadsg rad % Beskrivning 5H Extremt hög nivå >99 >90 Mycket höga 4H Mycket hög nivå grundvattennivåer som förekommer någon gång per år eller mer sällan. Grundvattnet går på många ställen upptill markytan 3H Hög nivå Ganska höga nivåer som 2H Måttligt hög nivå vanligtvis förekommer under en stor del av året varje år 1 Medelnivå Medelnivåer för grundvattnet som vanligtvis dominerar under långa perioder varje år 2L Måttligt låg nivå Ganska låga nivåer som 3L Låg nivå vanligtvis förekommer under en stor del av året varje år 4L Mycket låg nivå Mycket låga grundvattennivåer 5L Extremt låg nivå <1 <10 som förekommer någon gång per år eller mer sällan. Vattenbrist och uttorkning av mindre vattendrag förekommer. Fyllnadsgrad Value

32 Påverkansklassning med avseende på observerade effekter Klass Observerade effekter Grad av påverkan 1 Inga observerbara förändringar Ingen eller obetydlig 2 Eventuellt mindre förändringar av Måttlig grundvattennivån under t ex viss årstid 3 Sänkning av grundvattennivån som Påtaglig inte återhämtas helt under perioder med grundvattenbildning 4 Säsongsvis påverkan i form av Stark saltvatteninträngning, uttorkning av källor, våtmarker och mindre vattendrag 5 Stadigvarande påverkan i form av saltvatteninträngning, uttorkning av källor, våtmarker och mindre vattendrag. Sättningar och annan påverkan på grundvattenberoende konstruktioner Mycket stark

33 Bilagor 1. Referensdatabasen 2. Bakgrundsvärden 3. Avvikelseberäkning 4. Samvariation med ph, redoxklass och innehåll av organiska ämnen 5. Provtagning 6. Förslag till analysparametrar för bekämpningsmedel 7. Halter i markvatten 8. Tabell för omvandling mellan olika enheter 9. Ordlista och begrepp 10.Översiktlig statistik med regional indelning 11.Att läsa vidare

34 Man behöver inte läsa hela bedömningsgrundernas 235 sidor