Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2011

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2011

FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort. Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan sexton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Årets rapport konstaterar att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 31 oktober 2011 Nils Holgersson-gruppen Per Holm, SABO, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Rudolf Antoni, Fastighetsägarna Roland Jonsson, HSB Karin Lindeberg, Hyresgästföreningen Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen 2 (39)

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER... 4 1.3 RESULTAT... 5 2. FJÄRRVÄRME... 10 2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 10 2.2 RESULTAT... 10 2.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME... 16 3. EL... 18 3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 18 3.2 NÄTAVGIFTER... 19 3.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL)... 23 3.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER... 25 4. VATTEN OCH AVLOPP... 27 4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 27 4.2 RESULTAT... 27 5. AVFALL... 29 5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 29 5.2 RESULTAT... 30 5.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING... 31 6. TOTALKOSTNAD... 33 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA... 35 7.1 FJÄRRVÄRME... 35 7.2 EL (ELHANDEL+ELNÄT)... 36 7.3 VATTEN & AVLOPP... 37 7.4 AVFALL... 38 7.5 TOTALT... 39 Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn NH2011bilaga1o2v111031.xls. Denna rapport tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu. Omslag Foto: Eskilstuna, Naturbild/Hasse Schröder Illustration: Hans Thoursie 3 (39)

1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen har valts att förflytta en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A) Fjärrvärme - Energibehov - Flöde 1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) 15 000 kwh 34 500 kwh 193 000 kwh 3 860 m 3 Olja 25 m 3 Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp 2 000 m 3 Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har även i år uppnåtts till 100 procent. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- och/eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärmepump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är dock främst taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. OBS! Det är viktigt att notera att alla priser som redovisas i avgiftsstudien är löpande priser. Priserna jämförs i förekommande fall med inflationen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). 4 (39)

1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (221 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (378 kr/kvm inkl moms). Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är 71 procent högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1235 kr/månad (14 820 kr/år & lgh) i Luleå och 2110 kr/månad (25 320 kr/år & lgh) i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är hela 875 kr/månad. I absoluta tal så är skillnaden densamma i år som förra året mellan kommunerna med lägsta respektive högsta kostnaden. Figur 1 Jämförelse mellan Luleå och Munkedals kommun kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 85 och 189 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 112 kr/kvm inkl moms (108 kr/kvm år 2010). För kommuner med alternativ uppvärmning till fjärrvärme, se Figur 2 redovisas också en beräknad kapitalkostnad för att spegla en nödvändig kostnad att byta från fjärrvärme till alternativ uppvärmning (se kapitel 2.3 för mer info). Figur 2 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man 5 (39)

investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. Figur 3 De studerade nyttigheternas andel av total kostnad för 2011 års studie. Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 3,4 procent mellan 2010 och 2011 vilket är något mer än inflationen som varit 2,6 procent (marsvärden för KPI). I Figur 3 redovisas hur de olika nyttigheterna fördelar sig för en medelkommun. Knappt hälften av kostnaden (48 procent) är relaterad till värme medan knappt 30 procent avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Resterande knappa ¼-del utgörs av kostnad för avfallshantering (6 procent) och av VA-kostnad (18 procent). En låg totalkostnad är oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 45 kr/kvm. I årets studie är ökningen relativt jämt fördelad mellan olika kommunstorlekar. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. 6 (39)

Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärmningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2011. Figur 4 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI Figur 5 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 1995-2011. Både den korta och långa räntan är allt jämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat. 7 (39)

Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 procent medan avfall ökade med 0,2 procent vilket är lägre än KPI. Elpriserna har i år ökat mest. I studien används även i år ett rörligt elhandelspris som ökat med hela 7,5 procent. Elnätspriset har även i årets studie ökat (dock lägre än tidigare), 4,7 procent. 2010 var ökningen hela 8,5 procent (och året dess för innan 7,2 procent). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde. Utvecklingen av elnätspriset är allt jämt oroväckande ur ett kundperspektiv. Noterbart är att elkostnaden har ökat mest sedan 1996 (över 75 procent). Införandet av fyra elområde i Sverige fr o m 1 november i år innebär en ökad spridning av elhandelspriset. Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I Figur 6 redovisas Figur 6 Elnätskostnadens utveckling för Nils ett exempel där elkostnaden Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping i E.ON-ägda elnätet i mellan åren 2003 till 2011 Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling måste starkt ifrågasättas ur ett kundperspektiv. Ligger denna utveckling verkligen i linje med lagstiftarnas intentioner? Varför skall just E.ON:s kunder i Norrköping bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd? Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oförändrad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen. Priser för elnät och fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. För elnät är det uppenbart att E.ON och för fjärrvärmen är det Fortum Värme i Stockholm som varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Det finns förutom Vattenfall också ett antal kommunala aktörer som också kraftigt har höjt sina priser, t. ex. Lund, Skellefteå och Södertälje. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 24 procent mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 240 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 297 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 57 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet 8 (39)

med knappt 3800 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 312 kr/kvm för fjärrvärmekommuner). En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar allt jämt stora och svårförklarliga skillnader (se Figur 7 nedan). Figur 7 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är fortfarande för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är drygt 46 kr/kvm, ca 46 300 kr och år eller ca 257 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Västerås) och lägsta (Malmö), ca 134 procent. 9 (39)

2. FJÄRRVÄRME 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 3,0 procent har ökat mellan 2010 och 2011. Detta är samma nivå jämfört med förra årets redovisning och endast något över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 830 kr/månad. Det är 27 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (1056 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 procent lägre (475 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 procent sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med ca 46 procent i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 19 procent. Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Upp till fem priskomponenter kan ingå i fjärrvärmepriset och utöver det kan det även finnas säsongsbaserad prissättning. Det gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. Nära-Noll-Energibyggnader är något som sannolikt kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen i hög grad. 2.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 255 kommuner av totalt 290, d v 10 (39)

s 88 procent av kommunerna, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad och medel för undersökningen vilket var 148,7 kr/kvm år 2011 jämfört med 144,4 kr/kvm för år 2010, dvs. en ökning av priset med 3,0 procent, vilket är en minskning i relation till föregående års undersökning. Ökningstakten är endast något över KPI (2,6 procent). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/mwh inkl moms. Figur 8 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (85,1 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Falkenbergs kommun (189,2 kr/kvm). För en lägenhetsinnehavare påverkar fjärrvärmekostnaden hyran med 475 kr/månad i Luleå och 1056 kr/månad i Falkenberg. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Falkenberg blir då 581 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade fjärrvärmestäder som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. 11 (39)

Figur 9 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser I Figur 9 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2010. I Figur 10 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 procent under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2006-2011. 12 (39)

Figur 10 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 30 procent höjning under perioden 2006-11 (Den röda och gröna linjen läses av på den vänstra skalan som visar prishöjning i procent. Staplar och den svarta linjen läses av på den högra skalan som visar prishöjning i kr/mwh.) I årets undersökning är det 34 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 procent sett över perioden 2006-2011. Ca hälften av företagen har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är anmärkningsvärt att man i drygt 13 procent av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 procent under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 208 kr/mwh inkl moms (40 kr/kvm eller motsvarande ca 225 kr/månad för en lägenhet på 67 kvm). Medelpriset i denna studie är ett medeltal för landets kommuner och inte ett viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt att visa skillnaderna för ett specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsföreningar att jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driftar fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar 13 (39)

serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras). Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särskilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det i vissa fall fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att En publik prislista ska finnas. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader för de studerade nyttigheterna. Sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som inte gynnar kunderna. Denna utveckling har försämrat förtroendet för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Vi ser allt jämt inga tydliga tecken på att särredovisning av fjärrvärmeverksamhet och det s.k. REKO-systemet har haft någon återhållande effekt i prissättningen. Priser för fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 1 nedan. För fjärrvärmen har Fortum Värme i Stockholm varit prisledande i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom ett antal kommunala aktörer som har höjt priset kraftigt, som t.ex. Örnsköldsvik, Södertälje och Lund. 14 (39)

Tabell 1 Fjärrvärmeprisutveckling i Stora och Större städer + Gotland 15 (39)

2.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Oljeeldade panncentraler är inte längre något uppvärmningsalternativ till fjärrvärme. Pellets och Värmepump I Svensk Fjärrvärmes värmemarknadspolicy är utgångspunkten att Fjärrvärmeverksamhet i Sverige ska enligt lag drivas på affärsmässiga grunder. Konkurrenssituationen säkerställs genom att kunden är fri att välja det uppvärmningsalternativ som uppfyller de krav kunden ställer. En förenklad jämförelse som baseras på en konkurrenssituation med alternativa uppvärmningsformer finns redovisad nedan. Underlaget kommer från de beräkningar som redovisas i rapporten Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen (EI). För åren 2008 till 2011 har översiktliga beräkningar gjorts i denna studie utifrån redovisningar om prisutveckling för el och pellets i EI:s rapporter Uppvärmning i Sverige år 2009 och Uppvärmning i Sverige år 2010 samt underlagsinformation från ÄFAB. Värmekostnaden, inkl moms, för pellets och värmepump har beräknats både som löpande (rörlig) kostnad och som totalkostnad, d v s inkl kapitalkostnader (se tabell nedan). Uppskattade Uppgifter för 2010 Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv. Rörlig kostnad (kr) 103 142 112 959 108 051 Rörlig kostnad (kr/kvm) 103,1 113,0 108,1 Rörlig kostnad (kr/mwh) 534 585 560 Total kostnad (kr) 157 881 140 522 149 202 Total kostnad (kr/kvm) 157,9 140,5 149,2 Total kostnad (kr/mwh) 818 728 773 (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 8 procent i enlighet med EMI:s redovisning av el- och pelletsprisutvecklingen mellan åren 2008 och 2010. Fasta kostnader är oförändrade.) Vilken kostnad för alternativ uppvärmning som ska användas beror på i vilken situation fastighetsägaren är. I redovisningen av total kostnad för denna undersökning används medelvärdet av den rörliga alternativa uppvärmningskostnaden i de kommuner där fjärrvärme inte finns tillgänglig då det förutsätts att fastighetsägaren redan gjort ett ekonomiskt rationellt val. Den totala kostnaden kan användas som en indikation på om fjärrvärmepriset är konkurrenskraftigt eller inte, då det innehåller samtliga kostnader vid en konvertering från fjärrvärme. Uppskattade Uppgifter för 2011 (Källa: Uppvärmning i Sverige år 2008, Energimarknadsinspektionen. Med uppdatering av rörliga kostnader motsvarande 12 procent mellan åren 2008 och 2011. Detta är ca en procentenhet högre än ÄFAB:s redovisning. Fasta kostnader är oförändrade.) Värmepump Bio/Pellets Medelvärde Alternativ uppv. Rörlig kostnad (kr) 107 268 117 478 112 373 Rörlig kostnad (kr/kvm) 107,3 117,5 112,4 Rörlig kostnad (kr/mwh) 556 609 582 Total kostnad (kr) 162 007 145 040 153 524 Total kostnad (kr/kvm) 162,0 145,0 153,5 Total kostnad (kr/mwh) 839 752 795 Området mellan 30 procent och 60 procent är relativt flackt avseende fjärrvärmepriser vilket bidrar till att förändringarna i årets studie är stora. 16 (39)

kr/mwh inkl moms Jämförelse - Fjärrvärme & Alternativ uppvärmning År 2010 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Fjärrvärmepris 2010 [kr/mwh] Alt. Uppv. Rörlig kostnad 2010 [kr/mwh] Alt. Uppv. Total kostnad 2010 [kr/mwh] Figur 11 Fjärrvärmepriserna år 2010 i jämförelse med alternativ uppvärmning Figur 12 Fjärrvärmepriserna år 2011 i jämförelse med alternativ uppvärmning Vid jämförelse mellan de 2010 och 2011 enligt Figur 11 och Figur 12 ovan, visa sig konkurrenssituationen för fjärrvärmen i stort sett oförändrad. Figur 12, som avser år 2011, indikerar att det skulle kunna vara lönsamt i knappt 40 procent av fjärrvärmekommunerna att byta till alternativ uppvärmningsform (jämför den gula linjen för alternativa uppvärmningsformers totalkostnad med fjärrvärmekommunernas årliga specifika värmepris (blå tunna staplar). Energimarknadsinspektionen redovisar inte någon konkurrensjämförelse i sina rapporter som avser att följa värmemarknaden vilket är beklagligt. Trots att förhållandena är skiftande i landets kommuner är det angeläget att det finns en väl underbyggd jämförelse som ger underlag för att bra samtal om priset för uppvärmning. 17 (39)

3. EL 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat mellan år 2010 och år 2011 med ca 5 procent. Liksom förra året har använts rörliga prisavtal för elhandelspriset. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 496 kr/månad. Det är 17 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (582 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 22 procent lägre (390 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner). Den totala elanvändningen i fastigheten består dels av ett fastighetsabonnemang och 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fastighetsel, vilket påverkar fastighetsägaren kostnader och läggs in i hyran. De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkraft, men även ny kärnkraft i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkraften som står för utökningen av elproduktionen. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela överkapaciteten kan exporteras. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använts. Skälet till det ändrade synsättet, som applicerades redan år 2010, är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt bekymmersamt från ett konsumentperspektiv. Elskatten är höjd jämfört med 2010 med 1,1 procent (normal elskatt är nu 28,3 öre/kwh exkl. moms). 18 (39)

Den 1 november 2011 införs fyra elområden i Sverige. Det kommer att innebära att elpriset i Sverige framöver kommer att variera beroende på i vilket elområde konsumtionen sker. Redan i årets jämförelse har det betydelse för nivåerna på det fasta priset uttryckt som 1 års avtal. Mer om detta under avsnittet om elpriser. 3.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 192 kr/månad. Det är 44 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets billigaste kommun, Skövde, är priset 44 procent lägre (108 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar återigen en relativt kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 4,7 procent, redovisat som ett kommunmedel. Förra årets studie visade på stora ökningar (8,5 procent). Under de tre senaste åren har elnätsavgifterna i studien höjts med över 20 procent, vilket är anmärkningsvärt! Det faktum att elnätsföretagen befinner sig mellan två regleringsmodeller har inneburrit en svagare tillsyn från Energimarknadsinspektionen (EI). Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt uppgifter för ett vanligt abonnemang. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna Gudrun och Per innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De fysiska förutsättningarna är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. 19 (39)

90 80 Nätföretag2010 Nätföretag2011 70 öre/kwh exkl moms 60 50 40 30 20 47,8 50,2 10 0 Skövde kommun Luleå Energi Elnät AB AB Borlänge Energi Elnät Bromölla Energi AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Umeå Energi Elnät AB Ljungby Energinät AB Utsikt Nät AB Sundsvall Elnät AB Lidköpings kommun Medel Ringsjö Energi AB Lunds Energi AB Bergs Tingslags Elektriska AB E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & E.ON Elnät Sverige AB Nord_5_Nord Härjeåns Nät AB Fortum Distribution AB Västra Svealand_3_Västra Svealand- Kreab Öst AB Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Figur 13 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna. Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på drygt 30 öre/kwh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kwh, eller en prisnivå som är ca 2,5 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 procent). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av avgifterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess har uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en fortsatt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2010) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara 20 (39)