En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionshinder Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Landstinget Sörmland Cecilia Palm 22 mars 2010 1
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning s 4 2. Inledning s 5 3. Genomförande s 7 4. Resultatredovisning - norra länsdelen s 11 4:1 Insamlat datamaterial s 11 4:2 Identifierade personer i målgruppen s 12 4:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 14 4:4 Behovsområden (1-8) s 16 1. Boende, personlig vård och hemliv s 19 2. Kommunikation och förflyttning s 24 3. Mellanmänskliga relationer s 27 4. Lärande och utbildning s 29 5. Arbete och sysselsättning s 32 6. Ekonomi s 36 7. Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s 38 8. Hälsa s 41 4:5 Slutdiskussion norra länsdelen s 46 5. Resultatredovisning Eskilstuna kommun s 48 5:1 Insamlat datamaterial s 48 5:2 Identifierade personer i målgruppen s 49 5:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 50 5:4 Behovsområden (1-8) s 53 1. Boende, personlig vård och hemliv s 56 2. Kommunikation och förflyttning s 61 3. Mellanmänskliga relationer s 63 4. Lärande och utbildning s 65 5. Arbete och sysselsättning s 69 6. Ekonomi s 72 7. Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s 75 8. Hälsa s 77 5:5 Slutdiskussion Eskilstuna kommun s 82 6. Resultatredovisning Strängnäs kommun s 84 6:1 Insamlat datamaterial s 84 6:2 Identifierade personer i målgruppen s 85 6:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 86 6:4 Behovsområden (1-8) s 88 1. Boende, personlig vård och hemliv s 92 2. Kommunikation och förflyttning s 97 3. Mellanmänskliga relationer s 99 2
4. Lärande och utbildning s 102 5. Arbete och sysselsättning s 105 6. Ekonomi s 109 7. Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s 111 8. Hälsa s 114 6:5 Slutdiskussion Strängnäs kommun s 119 7. Referenser s 121 8. Arbetsgrupp Norra Psykiatri s 122 9. Bilagor 9:1 Behov av er för personer med psykiska funktionshinder (Socialstyrelsen) 9:2 Lista över termer/ordfraser och beskrivningar/definitioner (Socialstyrelsen) 3
Sammanfattning Under åren 2002 till 2004 genomförde Socialstyrelsen och Länsstyrelserna en nationell tillsyn av kommunernas er till personer med psykiska funktionshinder. Denna tillsyn visade bla att det fanns tydliga brister i kommunernas inventerande verksamhet. En utveckling behövde komma till stånd för att kunna garantera att personer med psykiska funktionshinder i behov av er nås av dessa, men också för att förbättra kommunernas underlag vid uppbyggnaden och utvecklingen av sin verksamhet. Socialstyrelsen bedriver idag ett utvecklingsarbete med syfte att utarbeta ett inventeringsinstrument och en vägledning för inventeringsarbete. Tanken är att dessa inventeringsmaterial skall finnas som ett stöd till Sveriges kommuner och den psykiatriska hälso- och sjukvården i deras framtida arbete att genomföra inventeringar av målgruppen personer med psykiska funktionshinder. Eskilstuna kommun har av Socialstyrelsen fått ett särskilt uppdrag att, som första kommun i landet, genomföra en inventering som en del av Socialstyrelsens utvecklingsarbete med att utarbeta ett inventeringsinstrument. En inventering av psykiskt funktionshindrade personers svårigheter, stöd och behov av er, genomfördes i Eskilstuna och Strängnäs kommuner tillsammans med Landstinget Sörmland (norra länsdelen) och Kriminalvården under våren 2009. Inventeringen har syftat till att gemensamt identifiera vilka svårigheter och behov av er som finns hos målgruppen personer med psykiska funktionshinder, samt se om de identifierade personerna har stöd från närstående för att kompensera sina svårigheter. Genom att kartlägga gruppens levnadsförhållanden och tydliggöra hur omfattande behoven av er är, samt få en bild av vilka er som är tillgodosedda och vilka som saknas, läggs en grund för den fortsatta planeringen av er för målgruppen. I inventeringen identifierades 908 personer med psykiska funktionshinder i norra länsdelen: 691 personer i Eskilstuna kommun och 217 personer i Strängnäs kommun. Dessa personers svårigheter, stöd från närstående och behov av er har inventerats på åtta olika områden: boende, personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, arbete och sysselsättning, ekonomi, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv, samt hälsa. Resultatet visar på att många av de individer som har ett behov av inom något område har sina behov tillgodosedda, men det visar också på att många individer saknar trots behov eller har en som behöver förändras för att motsvara de behov som finns. Inventeringen visar även på att en stor del av de identifierade personerna får stöd av närstående för att kompensera de svårigheter man har i vardagen, och behovet av er skulle med stor sannolikhet vara större om detta stöd uteblev. Materialet från inventeringen är sammanställt i denna slutrapport, och tanken är att rapportens resultat kan användas som ett planeringsunderlag för styrning och resursfördelning. Återkommande inventeringar bör göras ca vart fjärde år för uppföljning samt för att forma en aktuell bild av målgruppen och därigenom få ett uppdaterat planeringsunderlag. 4
1. Inledning Enligt 5 kap 8 i Socialtjänstlagen 1 skall socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen skall planera sina er för människor med psykiska funktionshinder, och i denna planering skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt 15 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 ska kommunen fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 7 Hälso- och sjukvårdslagen 3 skall landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård, och enligt 8 Hälso- och sjukvårdslagen 4 skall landstinget i denna planering samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. En god kännedom om målgruppen och dess behov är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna planera verksamheter och avsätta nödvändiga resurser för personer med psykiska funktionshinder, och genom återkommande inventeringar kan denna kunskap förvärvas. Psykiatrireformen genomfördes 1995 och syftade till att förbättra psykiskt funktionshindrade personers situation i samhället. Genom ökad delaktighet, bättre vård och socialt stöd var målsättningen med reformen att levnadsförhållanden och livsvillkor för personer med psykiska funktionshinder skulle förbättras. Tidigare inventering med resultat 1997 utfördes en utvärdering av psykiatrireformen i Sörmland, på uppdrag av ett politiskt samrådsorgan mellan länets kommuner och landstinget, kallat Klep-gruppen. Materialet, som i huvudsak avsåg perioden 1994-1997, insamlades och bearbetades 1997 och slutredovisades 1998: Utvärdering av psykiatrireformens genomförande i Sörmland- Kommunerna och landstinget i samverkan. Kommunerna, psykiatrin, primärvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltog (i varierande grad) i utvärderingen, som utfördes genom flera olika metoder: inventeringsformulär till verksamhetspersonal, kartläggning av verksamheter, brukarenkäter, brukarintervjuer och personalsamtal. Inventeringsdelen av utvärderingen (som genomfördes mars-april 1997) visade på att det i Södermanlands norra länsdel fanns 654 personer tillhörande målgruppen (dock utifrån en inte helt entydig definition). Ungefär hälften av dessa personer hade någon form av från psykiatrin och ca 40 % hade någon form av från respektive kommun. 1 5 kap 8 Socialtjänstlagen 2 15 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 7 Hälso- och sjukvårdslagen 4 8 Hälso- och sjukvårdslagen 5
Resultatet från utvärderingen av psykiatrireformen visade på att utvecklingsarbetet enligt psykiatrireformens intentioner hade haft hög prioritet hos både kommunerna och landstinget Sörmland, och att utvecklingsarbetet bla lett till fler och bättre boendealternativ, att kommunala arbetsenheter fördubblats, att antalet inskrivna och medelvårdstid minskat något inom psykiatrin samt att samverkan hade etablerats och fördjupats. Nationell psykiatrisamordning (SOU 2003:9) Nationell psykiatrisamordning var en offentlig utredning som arbetade under åren 2003 2006. (SOU 2003:9). I psykiatrisamordningens uppdrag ingick att, i samarbete med kommuner, landsting och övriga berörda myndigheter, ta fram strategier för kvalitetsutveckling samt stärka och samordna utvecklingsarbete. Den nationella psykiatrisamordningen och socialstyrelsen startade tillsammans ett projekt med syfte att utveckla metoder för genomförande av inventeringar och bedrivande av uppsökande verksamhet organiserat i NUprojektet 5. Ett av socialstyrelsens nu pågående utvecklingsprojekt är Metoder för att genomföra inventeringar och bedriva uppsökande verksamhet. Beslut om inventering Arbetsgrupp Norra Psykiatri (ANP) är en arbetsgrupp för samverkan i norra länsdelen. Gruppen sorterar under norra länsdelens styrgrupp för närvård. I ANP ingår verksamhetschefer från aktuella verksamheter i Eskilstuna och Strängnäs kommuner samt i Landstinget Sörmland. ANP beslutade hösten 2008 att genomföra en inventering av målgruppen med psykiska funktionshinder, tillsammans med Socialstyrelsen. Denna inventering är en del i det utvecklingsprojekt som Socialstyrelsen bedriver, och som planeras resultera i standardiserade mallar för fortsatt inventering i hela landet. Syftet med inventeringen Planeringsunderlag Syftet med behovsinventeringen är att identifiera de behov som finns hos målgruppen personer med psykiska funktionshinder i Eskilstuna och Strängnäs kommuner, för att få ett relevant planeringsunderlag som kan ligga till grund för kommunernas och landstingets fortsatta arbete med verksamhetsplanering och resursfördelning. Detta genom att identifiera antalet personer över 18 år med psykiska funktionshinder som finns i kommunerna och kartlägga målgruppens levnadsförhållanden och behov av vård- och stöder. Samverkan Den kunskap om målgruppens behov som huvudmännen får genom en inventering är också en viktig förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna använda sina gemensamma resurser på ett effektivt sätt och utveckla samverkansformer på såväl individ- som verksamhetsnivå. Uppföljning Denna inventering lägger grunden för att vid eventuella återkommande inventeringar kunna följa förändringarna i målgruppens levnadsförhållanden. Andelen personer i målgruppen som har er som tillfredsställer deras behov på olika områden blir då en central uppföljningsvariabel. 5 Nationellt Utvecklingsstöd till verksamheter för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. 6
Att definiera målgruppen För att kunna identifiera den grupp som ska kartläggas krävs att målgruppen definieras och avgränsas. Oklarheter som kan finnas i verksamheter och hos myndigheter kring vilka personer som egentligen tillhör målgruppen med psykiska funktionshinder försvårar arbetet med att tillsammans kunna organisera och bygga upp ett för målgruppen adekvat vård- och stödsystem. För att kunna organisera, utveckla och samordna kompetens och adekvata er på ett optimalt sätt, och kunna ta tillvara och vidareutveckla kunskapen om effektiva metoder i arbetet med personer med psykiska funktionshinder, är en tydlig definition central. Målgrupp Målgruppen för inventeringen är personer med psykiska funktionshinder enligt den definition som tagits fram av Nationell psykiatrisamordning: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 6 Målgruppen avgränsas till att gälla personer över 18 år bosatta i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Funktionshindrets varaktighetskriterium formuleras som antingen en minst årslång historia alternativt som en prognostisk bedömning under en minst årslång period. 2. Genomförandet av inventeringen Förberedelser och förankringsarbete Hösten 2008 påbörjades förberedelser inför den inventering som planerades genomföras under 2009. Vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun deltog under hösten i den del av Socialstyrelsens projekt som innebar att testa inventeringsmaterialet. Från vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun utsågs en person som fick i uppdrag att fungera som samordnare under hela inventeringsprocessen, och från varje berörd organisation utsågs kontaktpersoner. Dessa kontaktpersoner hade ansvar för att inventeringen skedde inom respektive verksamhetsområde, och var också de personer som såg till att information gick ut till berörda verksamheter. Inventeringsmetodik Inventeringen baseras på en case-finding-metodik som går ut på att identifiera de personer som tillhör den angivna målgruppen i hela vård- och stödsystemet. Detta innebär att personal hos de deltagande huvudmännen/organisationerna identifierar de personer i målgruppen de känner till och lämnar uppgifter om dessa personer genom att fylla i ett frågeformulär innehållande strukturerade frågor med givna svarsalternativ. 6 Referens: Vad är psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning 7
Mätinstrument Behovsinventeringen genomfördes med obligatoriska personalenkäter (samt valbara brukarintervjuer) som mätinstrument. Enkäten fylldes i av personal som identifierat en individ i enlighet med definitionen. Individen behövde inte vara närvarande och/eller ge samtycke. I enkäten har individens namn och personnummer fyllts i för att i ett senare skede kunna möjliggöra gallring av dubbletter. Brukarintervjuerna ses som ett komplement till enkäterna; ett fördjupningsinstrument. (se bilaga nr 1 för enkät) Personalenkäten innefattade personuppgifter, frågor om levnadsvillkor samt personalens bedömningar på åtta olika behovsområden: boende, kommunikation, relationer, lärande, arbete/sysselsättning, ekonomi och hälsa. På varje behovsområde bedömdes hur stora svårigheterna var för personen att utföra olika aktiviteter, om personen hade stöd från närstående för att utföra aktiviteterna samt om brukaren hade behov av er på aktivitetsområdena, och om dessa behov var tillgodosedda. Mätinstrumentet omfattade även en termlista som förtydligar de begrepp som ingår i personalenkäten och som bidrar till en gemensam förståelse av det språkbruk som används i personalenkäten. (se bilaga nr 2 för termlista) Datainsamling Inventeringen genomfördes 9 mars 2009 och 8 maj 2009. Mätinstrumentet, bestående av personalenkät, brukarintervju och termlista, distribuerades i pappersform till varje verksamhet innan inventeringsstart. Personalenkäten var obligatorisk, och personalen fyllde i en enkät för varje person tillhörande den aktuella målgruppen. Brukarintervjun var inte obligatorisk, vilket innebar att personalen själva fick välja om de ville genomföra någon/några intervjuer. I de verksamheter som deltog i inventeringen, från Eskilstuna kommuns socialtjänst, ingår från vuxenförvaltningen: boenden med särskild service för personer med psykiska funktionshinder, socialpsykiatrins boendestöd, socialpsykiatrins arbets-, fritids- och sysselsättningsverksamheter, socialpsykiatrins biståndshandläggare samt vissa äldreboenden och hemvård, och från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen: utredningsenheten för ungdomar/unga vuxna, utredningsenheten för barn- och familjs familjerättshandläggare, utredningsenheten för vuxna/ beroendeenheten, servicecenter inklusive socialjouren samt Komvux. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Strängnäs kommuns socialtjänst, ingår alla enheter tillhörande individ och familj, biståndshandläggare, särskilda boenden och boendestödjare inom kommunal psykiatri samt äldreboenden och hemtjänst. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Landstinget Sörmlands psykiatri ingår akutpsykiatrin, affektiva avdelningen, psykosverksamheten, Beroendecentrum samt den allmänpsykiatriska öppenvården i Eskilstuna och i Strängnäs. De ifyllda enkäterna och intervjuerna har under inventeringsperioden hanterats och förvarats som sekretessmaterial i respektive verksamhet för att sedan överföras, via respektive verksamhets kontaktperson, till samordningsansvarig för inventeringen och näst sista anhalt hos vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun. Slutligen skickades inventeringsmaterialet vidare till Socialstyrelsen för hantering, bearbetning och permanent förvaring. 8
Bearbetning av datamaterialet Frågeformulären sändes till Institutet för kvalitetsindikatorer AB i Göteborg, där de kodades till datafiler (Microsoft Excel). Materialet överfördes sedan till IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete)/socialstyrelsen i Stockholm för fortsatt bearbetning. Statistikprogrammet SPSS version 16 har använts för analyser och bearbetningar. Dubbletter, dvs i de fall två eller flera formulär lämnats in på en och samma individ, har hanterats på följande sätt. Om olika bedömningar avseende en aktivitet har gjorts för en och samma individ, tex en bedömare har bedömt att det föreligger en svårighet för individen att utföra aktiviteten helt på egen hand medan en annan bedömare har bedömt att det inte föreligger någon svårighet, har alternativet som anger att individen har svårigheter att utföra aktiviteten valts. På liknande sätt har bedömning av individens behov av från kommun eller landstinget hanterats. Antagandet bakom detta är att en av bedömarna har identifierat att individen har en svårighet eller behov av och genom att välja detta svarsalternativ underskattas inte individens behov. Denna jämförelse har genomgående gjorts för varje aktivitet. Enkäterna har sedan försetts med ett identifikationsnummer istället för personnummer för att säkerställa sekretessen. Det insamlade datamaterialet har bearbetats för att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst svårigheter på de olika aktiviteterna inom behovsområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera sina svårigheter. De personer som har bedömts ha måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter i respektive behovsområde har sorterats fram, och bildar en grupp. Denna grupp, med varierande antal personer, är den grupp vars behov av er redovisas på varje behovsområde. På detta sätt blir det en fokusering på de personer i den identifierade gruppen som har störst svårigheter med anledning av sina psykiska funktionshinder, och en redovisning av deras behov av er och stöd. Läsanvisningar Nedan redovisas resultatet av inventeringen. I kapitlets avsnitt 1-3 behandlas allmän information om den inventerade målgruppen och de myndigheter som identifierat gruppen. Avsnitt 4 innehåller åtta delavsnitt som behandlar de olika inventerade behovsområdena. På varje behovsområde presenteras först de tabeller som beskriver målgruppens allmänna livssituation, och därefter presenteras tabeller med behov av er; först en översiktstabell på hela den identifierade gruppen och sedan en tabell på den grupp som bedöms ha störst svårigheter på varje behovsområde (se beskrivning av fördelning på sid 12). Tabellerna listar de olika aktiviteterna på varje behovsområde och redovisar både antal och andel personer som har stöd av närstående för att utföra aktiviteten och hur behoven av er ser ut för personerna på varje aktivitet. De frågor som inte har besvarats av personalen utgör de antal svar som är mellanskillnaden upp till den totala summan, vilken dock inte har redovisats i tabellerna främst med anledning av att försöka göra tabellerna så läsvänliga som möjligt. Kommentarerna till tabellerna, och sammanfattningen som följer på varje område, behandlar gruppen med störst svårigheter, inte den totala identifierade gruppen. Särskilda kommentarer kring den unga gruppen redovisas. 9
Diskussion kring datainsamling och databearbetning Enkäter har delats ut till verksamheterna i samlad mängd, och personal har sedan fyllt i enkäter löpande. Det har, bla av sekretesskäl, inte kontrollerats hur många enkäter som fyllts i och lämnats in av personal på varje arbetsplats. Kunskapen om inventeringen och dess syfte uppges ha varit varierande mellan alla olika verksamheter och arbetsplatser. Bristfällig information om inventeringen kan ha lett till att all personal inte såg vikten av att delta i inventeringen, vilket i sin tur kan ha lett till ett bortfall. En ännu tydligare information om inventeringen, tillsammans med en mer genomarbetad förankring av inventeringsprocessen i organisationernas samtliga nivåer, kunde eventuellt ha avhjälpt detta bortfall. Att göra ett urval av insamlad data inför redovisning påverkar resultatet, och kan innebära felkällor. Det urval som genomfördes inför redovisningen av materialet, då datamaterialet bearbetades för att få fram den grupp, med varierande antal personer, som har störst svårigheter inom varje behovsområde, och sedan fokusera på denna grupps svårigheter och behov av er, innebär att vissa personers behov inte framgår med samma tydlighet i redovisningen. Till exempel innebär det urval som har gjorts att den person som av personalen bedöms ha lätt svårighet (5-24%) på alla aktiviteter inom ett behovsområde inte är med i den framsorterade gruppen men den person som bedöms ha måttlig svårighet (25-49%) på en av aktiviteterna men kanske ingen svårighet (<4%) på övriga aktiviteter är med i den framsorterade gruppen, trots att det kan vara så att det är den förstnämnda personen som sammantaget har större svårigheter. Efter en inventering är det av vikt att diskutera om resultatet uppvisar en riktig bild av verkligheten. Frågeställningar om alla personer i målgruppen identifieras eller om personer missats med anledning av urvalsdefinitionen och/eller urvalet av deltagande verksamheter/ myndigheter/organisationer är viktiga att analysera, tillsammans med analyser kring hur våra referensramar påverkar vårt val av definition, medverkande och val av bearbetning av insamlad data. Det insamlade materialet är omfattande och behandlar väsentliga begrepp, termer och definitioner som används av de olika verksamheterna, men som inte nödvändigtvis betyder samma sak för alla personer och i alla verksamheter. För att underlätta i denna komplexitet och försöka bidra till en gemensam förståelse av inventeringsmaterialets språkbruk har en termlista från Socialstyrelsen använts. Socialstyrelsen har i uppdrag att etablera ett nationellt fackspråk för att informationen inom vård och omsorg skall kunna användas över organisatoriska gränser med bibehållet innehåll och sammanhang (Nationellt fackspråk för vård och omsorg). Personalen som använt personalenkäten har även deltagit i en utvärdering av enkäten, som en del av projektets utvecklingsarbete. Termlistan har underlättat i definitionen av olika begrepp, men trots den är alla de bedömningar som gjorts i inventeringen påverkade av vad varje begrepp har för innebörd för de olika verksamheterna och för varje medverkande person. Denna inventering är en del av Socialstyrelsens utvecklingsarbete med syfte att utarbeta ett inventeringsinstrument och en vägledning för inventeringsarbete i hela landet. Arbetet med att utvärdera och revidera både personalenkäten som inventeringsinstrument, bearbetningen av datamaterialet och redovisningen av slutrapporten är en pågående process. Att vara de kommuner/den länsdel som genomför en inventering som pilot i detta utvecklingsarbete har förstås påverkat inventeringsprocessen, bla tidsmässigt. 10
Resultatredovisning - norra länsdelen 1. Insamlat datamaterial Tabell 1 Antal svar på personalenkäten (n=1458) Myndighet Eskilstuna (n=1180) Strängnäs (n=278) Total (n=1458) Kommun socialtjänst 902 (76.4) 198 (71.2) 1100 (75.4) Kriminalvård 9 (0.8) 1 (0.4) 10 (0.7) Psykiatri-öppenvård 135 (11.4) 72 (25.9) 207 (14.2) Psykiatri-slutenvård 30 (2.5) 4 (1.4) 34 (2.3) Gemensam verksamhet 77 (6.5) 1 (0.4) 78 (5.3) Okänd 27 (2.3) 2 (0.7) 29 (2.0) Total 1180 (100) 278 (100) 1458 (100) Kommentar till tabell Totalt har 1458 enkätsvar (vilka identifierar 908 individer) inkommit från personalen i norra länsdelen. Den övervägande delen av svaren, 1100 stycken (75.4%), kommer från kommunernas socialtjänst. 207 svar (14.2%) kommer från psykiatrins öppenvård, och 34 svar (2.3%) från psykiatrins slutenvård. 78 svar (5.3%) har angett att de arbetar i en gemensam verksamhet av något slag, av vilka de flesta har angett Beroendecentrum, Ekeby rehabiliteringsboende eller gemensam verksamhet mellan kommun och landsting (vilket förmodligen innebär Beroendecentrum eller Ekeby rehabiliteringsboende). För 29 enkäter (2 %) är det okänt var personalen arbetar. I de verksamheter som deltog i inventeringen, från Eskilstuna kommuns socialtjänst, ingår från vuxenförvaltningen: boenden med särskild service för personer med psykiska funktionshinder, socialpsykiatrins boendestöd, socialpsykiatrins arbets-, fritids- och sysselsättningsverksamheter, socialpsykiatrins biståndshandläggare samt vissa äldreboenden och hemvård, och från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen: utredningsenheten för ungdomar/unga vuxna, utredningsenheten för barn- och familjs familjerättshandläggare, utredningsenheten för vuxna/ beroendeenheten, servicecenter inklusive socialjouren samt Komvux. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Strängnäs kommuns socialtjänst, ingår alla enheter tillhörande individ och familj, biståndshandläggare, särskilda boenden och boendestödjare inom kommunal psykiatri samt äldreboenden och hemtjänst. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Landstinget Sörmlands psykiatri ingår akutpsykiatrin, affektiva avdelningen, psykosverksamheten, Beroendecentrum samt den allmänpsykiatriska öppenvården i Eskilstuna och i Strängnäs. Bortfallsanlays Urvalet av vilka individer som skulle ingå i inventeringen har gjorts av varje enskild berörd medarbetare utifrån en given definition. Den subjektiva tolkningen av definitionen har möjligtvis lett till att individer som borde ha inventerats har valts bort vilket innebär att det utöver den totala summan kan finnas ett mörkertal. Ett omvänt scenario, med inventerade personer som inte tillhör målgruppen, kan även vara möjligt. 11
2. Identifierade personer i målgruppen Totalt antal identifierade personer 908 personer har totalt identifierats tillhöra målgruppen i norra länsdelen. Den gemensamma totala populationen i de två kommunerna i norra länsdelen är 126 809 personer 7. Detta innebär att det i norra länsdelen finns ca 7 personer per 1000 invånare (0.7%) som tillhör gruppen personer med psykiska funktionshinder (se definition). Med utgångspunkt i olika undersökningar av målgruppen kan man (enligt Socialstyrelsen) räkna med att finna ca 6-7 personer per 1000 invånare (0.6-0.7%) i medeltal av landets hela population. Mörkertal Urvalsprocessen utifrån definitionen kan ha lett till ett bortfall av personer som borde ha blivit inventerade. Del i det mörkertal som urvalet eventuellt medverkat till, kan även vara enstaka individer som inte finns identifierade hos någon av de deltagande huvudmännen. Varken primärvården, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har deltagit i inventeringen, vilket hade gjort den mer heltäckande. Inte heller personligt ombud (Peo) deltog i inventeringen, vilket kunde ha varit värdefullt för att eventuellt identifiera personer som inte har kontakt med någon av de i inventeringen deltagande verksamheterna. Det fanns en upplevd svårighet att hantera definitionen hos en del av personalen, bla inom äldreomsorgen. Det kan eventuellt finnas svårigheter med att definiera orsaken till en äldre persons funktionshinder, och veta om svårigheterna personen har är en konsekvens av en psykisk sjukdom eller en konsekvens av en funktionsnedsättning som följer på sjukdomar i det geriatriska sjukdomsspektrat, vilket kan ha bidragit till ett bortfall av personer från den äldre åldersgruppen. 7.8% av den identifierade målgruppen tillhör den äldre åldersgruppen (65+). Andelen äldre (65+) av hela populationen i norra länsdelen är 18 %. Bakgrundsuppgifter för målgruppen Tabell 2 Bakgrundsdata för de identifierade personerna (n=908) Variabel Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Kön Kvinna 302 (43.7) 112 (51.6) 414 (45.6) Man 389 (56.3) 105 (48.4) 494 (54.4) Ålder 18-29 149 (21.6) 34 (15.7) 183 (20.2) 30-64 486 (70.3) 160 (73.7) 648 (71.4) 65-89 53 (7.7) 18 (8.3) 71 (7.8) Födelseland Sverige 515 (74.5) 165 (76.0) 679 (75.6) Annat nordiskt land 59 (8.5) 9 (4.1) 68 (7.5) Övriga Europa 22 (3.2) 8 (3.7) 30 (3.3) Utanför Europa 54 (7.8) 13 (6.0) 67 (7.4) Okänt 35 (5.1) 18 (8.3) 53 (5.8) Ej svar 6 (0.9) 4 (1.8) 10 (1.1) 7 Kommunfakta 2009 12
Kommentar till tabell I den identifierade målgruppen på totalt 908 personer i norra länsdelen ingår 414 kvinnor (45.6%) och 494 män (54.4%), vilket innebär en viss överrepresentation av män. Detta stämmer i stort överens med hur målgruppen ser ut om man bara ser till Eskilstuna kommun, medan man i Strängnäs kommun har en viss överrepresentation av kvinnor i målgruppen (51,6%). Könsfördelningen på hela populationen i norra länsdelen består av ca 50 % kvinnor och ca 50 % män. Den totala gruppen individer är uppdelad i tre åldersgrupper, 18-29, 30-64 och 65+ (där den äldsta identifierade personen är 89 år). Den största gruppen representerad är individer med en ålder mellan 30 och 64 (71.4%), följd av den unga gruppen (20.2%) och den äldre (7.8%). Fördelningen ser ungefär likadan ut i båda kommunerna. 165 personer (18.2%) av de identifierade personerna har uppgetts ha ett annat födelseland än Sverige. 68 stycken (41.2%) av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land, och 67 stycken (40.6%), är födda utanför Europa. Antalet svar där födelselandet är okänt är 53 stycken (5.8%). Andelen utrikesfödda i norra länsdelen av populationen i stort är 14.5%. 135 personer (19.5%) av de identifierade personerna i Eskilstuna kommun har ett annat födelseland än Sverige. 59 stycken (43.7%) av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land, och 54 stycken (40.0%), är födda utanför Europa. Andelen svar där födelselandet är okänt är 35 stycken (5.1%). Andelen utrikesfödda i Eskilstuna kommun, av populationen i stort, är 19.0% 30 personer (13.8%) av de identifierade personerna i Strängnäs kommun har ett annat födelseland än Sverige. 9 stycken av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land (30.0%), och 13 stycken (43.3%) är födda utanför Europa. Andelen svar där födelselandet är okänt är 18 stycken (8.3%). Andelen utrikesfödda i Strängnäs kommun av populationen i stort är 10.0%. Andelen utrikes födda personer i hela riket av hela populationen är 14.0% Hur många personer har identifierats i olika delar av kommunerna? Tabell 3 Bostadsort för de identifierade personerna i norra länsdelen (n=908) Bostadsort Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Eskilstuna tätort 585 (84.7) 585 (64.4) Utanför Eskilstuna tätort 52 (7.5) 52 (5.7) Torshälla 54 (7.8) 54 (5.9) Strängnäs tätort 160 (73.7) 160 (17.6) Utanför Strängnäs tätort 57 (26.3) 57 (6.2) Kommentar till tabell Totalt har 908 personer identifierats tillhöra målgruppen i norra länsdelen. 691 personer (76.1%) har identifierats tillhöra målgruppen i Eskilstuna kommun och 217 personer (23.9%) har identifierats tillhöra målgruppen i Strängnäs kommun. En övervägande del av personerna bor i respektive kommuns tätort. 13
3. Insatser, individuell planering och samverkan Hur många personer har identifierats av flera huvudmän/verksamheter/enheter? Tabell 4 Antal personer som har identifierats av kommun 8 och/eller psykiatrin (n=908) Huvudman Antal individer Andel individer Endast kommun 663 73.0 Endast landsting 112 12.3 Kommun och landsting 133 14.6 Totalt 908 100 Kommentar till tabell 663 personer (73 %) i norra länsdelen har identifierats av endast kommun och 112 personer (12.3%) av endast landsting. 133 personer (14.6%) har identifierats av både kommun och landsting. 691 (76.1%) av dessa identifierade personer har er från kommunerna och 229 (25.2%) av personerna har er från landstinget. Hur är förekomsten av individuell planering fördelad? Med individuell planering avses en skriftlig planering där det framgår vilka behov som identifierats hos personen i fråga, hur behoven skall tillgodoses, vilka er som skall genomföras, målet för dessa er, vem som skall genomföra erna, vem som har ansvar för att erna blir gjorda, och vid vilken tidpunkt en uppföljning skall ske. Planen ska styras av brukarens behov, önskemål och förutsättningar. I såväl hälso- och sjukvårdslagen 9 som i socialtjänstlagen 10 finns uttryckt att när den enskilde har behov av er från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan. Planen skall upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att en plan upprättas. Den individuella planeringen har stor betydelse för brukarens inflytande, speciellt för personer med funktionshinder som behöver samordnade er. Tabell 5 Förekomst av individuell planering uppdelat på identifierande organisation Individuell planering av er Identifierad av endast kommun (n=663) Identifierad av kommun+landsting (n=133) Identifierad av endast landsting (n=112) Individuell planering 471 (71.0) 99 (74.4) 59 (52.7) finns upprättad Planering pågår 102 (15.4) 17 (12.8) 18 (16.1) Nej, ingen planering 53 (8.0) 10 (7.5) 23 (20.5) pågår Ej känt 37 (5.6) 7 (5.3) 12 (10.7) 8.. De 9 ärenden identifierade av kriminalvården har här redovisat tillsammans med de ärenden identifierade av kommunen 9 3 f HSL 10 2 kap 7 SoL 14
Kommentar till tabell Förekomsten av individuell och skriftlig planering förefaller vara högst i de ärenden där personen i fråga finns identifierad hos både kommun och landsting, följt av de ärenden som endast är identifierade av kommunen. Det finns dock ingen individuell planering för 90 av personerna (13.6%) identifierade av endast kommun, för 17 av personerna (12.8%) identifierade av både kommun och landsting, och för 35 av personerna (31.3%) identifierade av endast landstinget. Att notera är att annan planering förstås kan finnas i de ärenden där det inte finns en sk individuell planering. Hur ser samverkan kring de identifierade personerna ut? I såväl hälso- och sjukvårdslagen 11 som socialtjänstlagen 12 finns skrivet att landstinget och kommunen skall ingå en överenskommelse om samarbete i fråga om personer med psykiska funktionsnedsättningar. Samverkan är av stor vikt kring i första hand brukare med stora och långvariga behov av er från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, och det är bägge huvudmännens ansvar att uppmärksamma brukarens samlade behov, oavsett vilken huvudman personen inledningsvis har kontakt med. Tabell 6 Samverkan kring de identifierade personerna uppdelat på identifierande organisation (de senaste 12 månaderna) Identifierad av endast kommun (n=663) Identifierad av kommun+landsting (n=133) (n=112) Samarbetar med annan organisation/myndighet Identifierad av endast landsting 374 (56.4) 91 (68.4) 49 (43.8) Kommentar till tabell Samverkan med andra organisationer/myndigheter sker allra mest i de ärenden som identifierats av både landsting och kommun och det är kommunens socialtjänst och landstingets psykiatri som är vanligast som samarbetspartners. Samarbete med primärvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och brukarorganisationer sker i vissa ärenden, dock relativt sällan. 11 8 a HSL 12 5 kap 8a SoL 15
4. Behovsområden (1-8) Inventeringen behandlar åtta olika behovsområden : 1. Boende, personlig vård och hemliv 2. Kommunikation och förflyttning 3. Mellanmänskliga relationer 4. Lärande och utbildning 5. Arbete och sysselsättning 6. Ekonomi 7. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 8. Hälsa Varje behovsområde består av en eller flera aktiviteter. Den identifierade personens svårigheter att utföra respektive aktivitet, personens eventuella existerande stöd för att kunna utföra aktiviteten och personens behov av från kommun och/eller landsting för att kunna utföra aktiviteten, bedömdes av personal. Personalens identifierande av svårigheter, stöd och behov av er Bedömning av svårighet Vid bedömningen av personens svårighet att genomföra de olika aktiviteterna börjades med att skatta hur det fungerar för personen att utföra den angivna aktiviteten helt på egen hand. Om personen bedömdes ha svårighet med att utföra aktiviteten på egen hand, skattades personens svårigheter med att utföra aktiviteten på en skala från lätt svårighet till total svårighet. (se bifogad enkät) Bedömning av stöd från anhörig, granne eller intresseorganisation Bedömning gjordes om den identifierade personen får stöd från någon anhörig, granne eller intresseorganisation med att utföra den angivna aktiviteten. Med stöd avses människor som ger praktisk, fysisk eller emotionellt stöd, som kan relateras till de svårigheter personen har att utföra aktiviteten. Stödet skall ha pågått under en längre tid. (se bifogad enkät) Bedömning av behov av En bedömning av personens aktuella behov av från kommun eller landstinget, för att kompensera sina svårigheter, gjordes. Utgångspunkten var personens svårighet att utföra angiven aktivitet men hänsyn togs även till om personen fick regelbundet stöd som kompenserade hela eller delar av personens svårigheter, vilket innebär att det bedömda behovet av kunde bli mindre om personen fick stöd från människor i sin omgivning. (se bifogad enkät) Svårigheter, stöder och behov av er ej känt Vid bedömning av svårigheter, stöder och behov av er kunde personalen välja på svarsalternativet ej känt om bedömning inte kunde göras med anledning av brist på kännedom i frågan. Det är viktigt att notera att ett ej känt svar inte behöver betyda en brist på en kunskap om personen som personalen borde ha, utan lika gärna kan vara en naturlig konsekvens av personalens olika yrkesroller och ansvarsområden. 16
Fördelning av de identifierade personernas svårigheter på varje behovsområde För att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst svårigheter på de olika aktiviteterna inom behovsområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera sina svårigheter, har de personer som har bedömts ha måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter i respektive behovsområde sorterats fram enligt nedan, och bildar en grupp. Denna grupp, med varierande antal personer, är den grupp vars behov av er redovisas på varje behovsområde. Tabell 7 Fördelningen av de identifierade personernas svårigheter på behovsområdena Grad av svårigheter Personer med måttliga, stora eller totala Personer utan svårigheter att utföra alla de angivna Övriga identifierade personer svårigheter att utföra aktiviteterna på minst en av aktiviteterna behovsområdet Behovsområden på behovsområdet Boende, personlig vård och hemliv (n=908) 578 (63.7) 88 (9.7) 242 (26.7) Kommunikation och förflyttning (n=908) 456 (50.2) 101 (11.1) 351 (38.7) Mellanmänskliga relationer (n=908) 596 (65.6) 67 (7.4) 245 (27.0) Lärande och utbildning (n=908) 594 (65.4) 36 (4.0) 278 (30.6) Arbete och sysselsättning (n=908) 615 (67.7) 25 (2.8) 268 (29.5) Ekonomi (n=908) 419 (46.1) 200 (22.0) 289 (31.8) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (n=908) 415 (45.7) 68 (7.5) 425 (46.8) Behovsområdet hälsa handlar inte om olika aktiviteter, utan om angivna hälsoområden där personens eventuella hälsoproblem bedöms. För att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst problem inom hälsoområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera för sina problem, har de personer som har bedömts ha måttlig, stor eller totala problem på en eller flera hälsoområden sorterats fram enligt nedan, och bildar en grupp. (Hur fördelningen är på varje hälsoområde redovisas under avsnitt hälsa.) Tabell 8 Fördelningen av de identifierade personernas problem inom hälsoområdet Grad av svårigheter Behovsområde Personer med måttliga, stora eller totala problem Personer utan problem inom alla de angivna Övriga identifierade personer inom minst ett av hälsoområdena hälsoområdena Hälsa (n=908) 3 (0.3) 108 (11.9) 797 (87.8) Kommentar till tabell 7 + 8 Gruppen som inte har några svårigheter att utföra någon av de angivna aktiviteterna på respektive behovsområde, är relativt liten, vilket visar på att målgruppen överlag har betydande svårigheter inom alla dessa behovsområden. Arbete och sysselsättning och lärande och utbildning är tillsammans med mellanmänskliga relationer och 17
samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv områden där det lägsta antalet personer bedöms kunna utföra aktiviteterna utan några svårigheter. I gruppen övriga identifierade personer ingår de personer som har lätta svårigheter på någon eller flera av de angivna aktiviteterna, de svar som är okända, de individer där svar inte angetts och de svarsalternativ som anger att frågan inte ar aktuell för den identifierade personen. Att uppmärksamma är att denna grupp innefattar omkring en tredjedel av personerna inom varje behovsområde (ungefär hälften på området samhällsgemenskap ), och är en grupp som kan ha svårigheter som ökar och som då kommer att tillhöra den grupp med måttliga, stora eller totala svårigheter på behovsområdet, som fokus ligger på i resultatredovisningen, och där störst behov av er finns. I området lärande och utbildning kan man se en viss överrepresentation av kvinnor i den grupp som har svårigheter (endast 28 % av personerna, som inte har några svårigheter inom behovsområdet, är kvinnor). I övriga behovsområden är könsfördelningen relativt jämn. En hög andel unga personer bedöms ha svårigheter vad det gäller lärande och utbildning, arbete och sysselsättning och samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv, vilket bör uppmärksammas, då grunden för framtida arbetsliv läggs under dessa år (18-29) och stödjande er, med samverkan med andra berörda myndigheter, är väsentliga för att dessa unga personer skall kunna skapa sig en fungerande framtid vad det gäller utbildning, arbete och fritid. Alla de åtta behovsområdena berör väsentliga delar av en persons livssituation, och påverkar alla varandra på ett eller annat sätt. Om en persons svårigheter att utföra aktiviteter på ett behovsområde minskar, påverkar det sannolikt även flera av de andra behovsområdena på ett positivt sätt, vilket även gäller det omvända, och påvisar behovet av en uppmärksamhet på varje individs samlade behov samt ställer krav på en samverkan mellan, och inom, myndigheter. De identifierade personernas svårigheter på behovsområdena fördelar sig i stort lika mellan de båda kommunerna Eskilstuna och Strängnäs. 18
1. Boende, personlig vård och hemliv Boendesituationen i norra länsdelen Tabell 9 Boendesituation för de identifierade personerna (n=908) Boendesituation Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Ordinärt boende 318 (46.0) 133 (61.3) 451 (49.7) Ordinärt boende med stöd 91 (13.2) 50 (23.0) 141 (15.5) Bostad särskild service 132 (19.1) 13 (6.0) 145 (16.0) Annat boende 74 (10.7) 5 (2.3) 79 (8.7) Saknar stadigvarande bostad 48 (6.9) 4 (1.8) 52 (5.7) Hemlös 6 (0.9) 1 (0.5) 7 (0.8) Placerad utanför kommunen 8 (1.2) 7 (3.2) 15 (1.7) Ej känt 10 (1.4) 10 (1.1) Ej svar 4 (0.6) 4 (1.8) 8 (0.9) Kommentar till tabell Knappt hälften av målgruppen i den norra länsdelen, 451 personer (49.7%), bor i ordinärt boende. 141 personer (15.5%) bor i ordinärt boende, men har från socialtjänsten för att kunna upprätthålla en hållbar levnadssituation och 145 personer (16 %) bor i bostad med särskild service via bistånd enligt SoL eller LSS. Detta innebär att 737 personer (81.2%) har ett stabilt boende, medan 153 personer (16.9%) har en tillfällig eller en osäker boendesituation. Av dessa 153 personer, med en tillfällig boendesituation, är 15 personer placerade utanför sin hemkommun och 79 personer har annat boende vilket t ex innebär en placering i den egna kommunens familjehem eller ett boende i en bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. Den grupp, som saknar stadigvarande bostad och/eller är hemlösa uppgår till 59 personer (6.5%). 7 av dessa personer var vid inventeringstillfället helt hemlösa och hade inte tak över huvudet alternativt övernattade på härbärge. 52 stycken av personerna saknade ett stadigvarande boende men hade löst sin boendesituation genom att tex bo inneboende hos sina föräldrar eller annan person. För 18 personer (2 %) är boendesituationen inte känd för personalen alternativt har personalen inte lämnat ett svar. I en jämförelse mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun har Eskilstuna kommun en lägre andel personer som bor i ordinärt boende och en lägre andel som bor i ordinärt boende men med från socialtjänsten, men en högre andel som bor i bostad med särskild service. Eskilstuna kommun har även en högre andel personer utan stadigvarande bostad. Unga gruppen (18-29 år) (n=183) 135 stycken (70 %) av de 183 personer som ingår i åldersgruppen 18-29 år har ett stabilt boende (ordinärt boende med eller utan stöd, alternativt boende med särskild service). 48 personer (30 %) har en tillfällig boendesituation. 24 av dessa personer med tillfällig boendesituation är utan stadigvarande bostad och 3 personer är helt hemlösa. 6 personer är 19
placerade i enskild/privat verksamhet utanför kommunen under en längre tid och 15 personer är placerade inom kommunen alternativt har bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. Mörkertal Ett antagande är att flera personer i gruppen ordinärt boende i själva verket bor ofrivilligt tillsammans med föräldrar/annan vuxen person, utan att personal har kunskap om att personen har en önskan/ett behov av en förändrad boendesituation. Familjesituationen i norra länsdelen Tabell 10 Familjesituation för de identifierade personerna (n=908) Familjesituation Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Sammanboende Bor ensam 527 (76.3) 159 (73.3) 686 (75.6) Bor med partner 61 (8.8) 30 (13.8) 91 (10.0) Bor med föräldrar 47 (6.8) 10 (4.6) 57 (6.3) Bor med annan vuxen 29 (3.0) 13 (6.0) 42 (4.6) Okänt 21 (3.0) 3 (1.4) 24 (2.6) Ej svar 6 (0.9) 2 (0.9) 8 (0.9) Hemmaboende barn Egna hemmaboende 55 (8.0) 36 (16.6) 91 (10.0) Andras hemmaboende 6 (0.9) 4 (1.8) 10 (1.1) Okänt 14 (2.0) 8 (3.7) 22 (2.4) Ej svar 8 (1.3) 5 (3.0) 13 (1.7) Umgängesrätt Eget barn 59 (8.5) 16 (7.4) 75 (8.3) Okänt 44 (6.3) 24 (11.0) 68 (7.5) Ej svar 32 (4.6) 8 (3.7) 40 (4.4) Kommentar till tabell 686 personer (75.6%) av målgruppen bor i ensamhushåll. 91 personer (10 %) är sammanboende med sin partner, 57 personer (6.3 %) bor med sina föräldrar och 42 personer (4.6 %) med annan vuxen person. I uppemot 100 familjer i norra länsdelen bor barn vars förälder/föräldrar/annan vuxen har ett psykiskt funktionshinder. Omkring 75 vuxna personer med ett psykiskt funktionshinder har umgängesrätt med sitt/sina barn. I en jämförelse mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun så har Strängnäs kommun en högre andel personer med psykiska funktionshinder som har hemmaboende barn, både egna och andras. Även andelen svar som är okända angående boende med barn och umgängesrätt med barn är högre i Strängnäs än i Eskilstuna. 20
Unga gruppen (18-29 år) (n=183) I åldersgruppen 18-29 finns det 33 personer som bor med förälder/föräldrar. 15 personer bor med en annan vuxen. 11 personer i denna åldersgrupp lever med egna barn, 6 personer med andras barn, och 14 personer har umgängesrätt med sitt barn. Identifierade behov av er inom boendeområdet Inom området boende, personlig vård och hemliv har de 908 identifierade individernas svårigheter, behov av stöd, och behov av er bedömts vad det gäller aktiviteterna personlig vård (ta hand om sin hygien, klä sig och sköta sin hälsa), sköta sin medicinering, handla och laga mat, städa och tvätta, samt hantera och fullfölja dagliga rutiner (se bifogad termlista) Tabell 11 Identifierade behov av er inom området boende, personlig vård och hemliv - en översiktstabell på hela den identifierade gruppen (n=908) Aktivitet Stöd Inget behov av Behov av från kommun och/eller landsting Tillgodosett behov Minskad/ upphörd Mer/ annan Saknar Okänt Personlig vård 108 (11.9) 464 (51.1) 156 (17.2) 32 (3.5) 68 (7.5) 46 (5.1) 142 (15.6) Medicinering 133 (14.6) 303 (33.4) 212 (23.3) 40 (4.4) 107 (11.8) 27 (3.0) 219 (24.1) Handla/laga mat 219 (24.1) 344 (37.9) 195 (21.5) 57 (6.3) 76 (8.4) 57 (6.3) 171 (18.8) Städa/tvätta 176 (19.4) 324 (35.7) 213 (23.5) 44 (4.8) 85 (9.4) 53 (5.8) 189 (20.8) Dagliga rutiner 217 (23.9) 226 (24.9) 246 (27.1) 65 (7.2) 119 (13.1) 78 (8.6) 174 (19.2) De identifierade personer som har måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter inom behovsområdet boende, personlig vård och hemliv, utgör den grupp på 578 individer vilkas behov redovisas nedan. Tabell 12 Identifierade behov av er på området för personer med måttliga/ stora/ totala svårigheter (n=578) Aktivitet Stöd Inget behov av Behov av från kommun och/eller landsting Tillgodosett Minskad/ Mer/ annan Saknar behov upphörd Personlig vård 91 (15.7) 251 (43.4) 143 (24.7) 31 (5.4) 62 (10.7) 41 (7.1) 25 (4.3) Medicinering 113 (19.6) 156 (27.0) 181 (31.3) 37 (6.4) 95 (16.4) 16 (2.8) 63 (10.9) Handla/laga mat 177 (30.6) 160 (27.7) 174 (30.1) 54 (9.3) 71 (12.3) 45 (7.8) 53 (9.2) Städa/tvätta 139 (24.0) 153 (26.5) 189 (32.7) 42 (7.3) 76 (13.1) 42 (7.3) 55 (9.5) Dagliga rutiner 171 (29.6) 77 (13.3) 210 (36.3) 60 (10.4) 106 (18.3) 62 (10.7) 40 (6.9) Kommentar till tabell I denna grupp med måttliga, stora eller totala svårigheter saknar 41 personer (7.1%) i norra länsdelen, men behöver en, för att kunna sköta sin personliga vård. 62 personer (10.7%) behöver en annan eller en ökad gällande sin personliga vård och 31 personer (5.4%) har en som kan minska eller upphöra. Okänt 21