FÖRSTUDIE Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

SOCIALNÄMNDEN FÖRSTUDIE Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion Fastställd i Socialnämnden 2012-xx-xx

SAMMANFATTNING Socialnämnden har 20 gruppbostäder i upphandlad entreprenad. Avtalet med utföraren löper på 3 år med kommunens ensidiga option på 2 års avtalsförlängning. Avtalet säger att kommunen senast 8 månader i förväg var skyldiga att meddela om man avsåg utnyttja optionen. Under våren 2011 genomfördes därför en utvärdering av den första tidens drift och socialnämnden fastställde i april 2011 att man avsåg använda sin möjlighet att förlänga avtalet till februari 2014. Avtalet ger sedan inga möjligheter att förlänga avtalet utan ställning måste tas om en förnyad upphandling eller om verksamheten skall övergå i kommunal regi, därav denna förstudie. Förstudien har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Eric Semb Mikael Lindroos Daniel Åkesson Gisela Thomas-Ruthér Margaretha Bernström Lisbeth Johnson Verksamhetsutvecklare Socialförvaltningens stab Ekonom Socialförvaltningens stab Utredare Socialförvaltningens stab Planeringssekreterare Socialförvaltningen Avdelning Boende och Korttid Enhetschef Socialförvaltningen Avdelning Stöd och Service Upphandlingschef Stadskontoret Arbetsgruppen förordar förnyad upphandling av samma gruppbostäder som omfattas av pågående entreprenad. Avtalstext och förfrågningsunderlag skall baseras på socialnämndens anvisningar om Bostad med särskild service från 2012-02-02. Särskild tonvikt föreslås läggas på möjlighet till kultur och fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat stöd vid bedömning av anbudens kvalitet. I övrigt så föreslås avtalstexten förtydligas utifrån resonemangen i Kapitel 4 i denna förstudie. Arbetsgruppen föreslår en avtalsperiod om fem år med ensidig möjlighet för kommunen att begära förlängning med två år. Enligt kommunens anvisningar för konkurrensutsättning, som revideras våren 2012, skall fastställande av förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut vara delegerade till förvaltningschef. Detta för att de höga sekretesskraven gör att ett politiskt beslut blir orimligt om nämnden får handlingarna tätt in på beslutstillfället. Istället skall förstudien vara så pass konkret och omfattande att alla principiella frågor behandlas där. Då detta dokument inte omfattas av samma upphandlingssekretess så är det mer lämpligt att det är förstudien som behandlas av nämnden och därmed även blir föremål för MBL. Arbetet med upphandlingen föreslås börja direkt efter socialnämnden fastställt förstudien. Det kan i detta sammanhang behöva klargöras att brukare som bor på de aktuella gruppbostäderna fortfarande har rätt till kommunens övriga insatser, exempelvis sjuksköterskeinsatser, arbetsterapeut, fritidskonsulenter, daglig verksamhet och god man. 2 (69)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 1.1. BAKGRUND... 5 1.2. FÖRSTUDIENS UPPDRAG... 8 1.3. HALMSTAD KOMMUNS RIKTLINJER FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING... 9 1.4. SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING... 9 2. UPPHANDLINGSPROCESSEN... 11 2.1. LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 2.2. BEGREPPSDEFINITIONER... 12 2.3. LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING (LOU)... 13 2.4. LAG OM VALFRIHETSSYSTEM (LOV)... 14 2.5. HUR EN UPPHANDLING ENLIGT LOU RENT PRAKTISKT BÖR GÅ TILL... 15 3. INVÄRLDSANALYS... 17 3.1. KRAV PÅ BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 17 3.1.1. LAGSTIFTNING... 17 3.1.2. FÖRARBETEN... 18 3.1.3. SOCIALSTYRELSENS HANDBOK... 20 3.1.4. NATIONELLA MÅL FÖR HANDIKAPPOLITIKEN... 20 3.1.5. SOCIALNÄMNDENS ANVISNINGAR... 20 3.1.6. VERKSAMHET OCH OMFATTNING I HALMSTADS KOMMUN... 21 4. UPPFÖLJNING AV NUVARANDE AVTAL... 22 4.1. RESULTAT AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR... 22 4.2. ERFARENHETER AV KVALITETSINSPEKTIONER... 25 4.3. SYNPUNKTER FRÅN SAMVERKANSPARTER... 26 4.3.1. HABILITERING... 26 4.3.2. SOCIALSEKRETERARE (LSS)... 27 4.3.3. KVALITETSINSPEKTÖR... 27 4.3.4. MAS... 28 4.3.5. BRUKARORGANISATIONER... 28 4.3.6. SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALANSVARIG... 28 5. OMVÄRLDSANALYS... 28 5.1. ERFARENHETER FRÅN ANDRA KOMMUNER... 28 5.2. AKTÖRER... 29 5.3. KONKURRENSVERKET... 30 6. KVALITET... 30 6.1. ALLMÄNT... 30 6.2. HUR SKALL KVALITETSKRAV DEFINIERAS... 32 7. HANDLINGSALTERNATIV... 33 7.1. KOMMUNÖVERTAGANDE... 33 7.2. FÖRNYAD UPPHANDLING... 33 7.3. FÖRÄNDRAD UPPHANDLING LOU... 34 7.4. FÖRÄNDRAD UPPHANDLING LOV... 34 3 (69)

8. SAMLAD BEDÖMNING... 35 8.1. DISKUSSION... 35 8.2. FÖRSLAG... 37 8.3. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET... 37 9. BILAGA 1 SOCIALNÄMNDENS ANVISNING... 43 10. BILAGA 2 GÄLLANDE AVTAL 2009-2014... 56 4 (69)

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund I samband med att alla nämnder lämnade förslag inför budget 2008 till Kommunstyrelsen så fick alla nämnder i uppdrag lämna minst ett förslag på verksamheter som kunde drivas i alternativ form, exempelvis kooperativ eller entreprenad. Socialnämnden svarade kommunstyrelsen 2007-03-28 följande: Att upphandla entreprenad för ett fåtal eller för en större del av handikappomsorgens gruppbostäder bedömer Socialnämnden som den mest lämpade verksamheten enligt kommunstyrelsens förfrågan. En av orsakerna till denna bedömning är att för denna verksamhet finns exempel från andra kommuner och det finns etablerade stora aktörer på marknaden. 2007-05-09 gav Socialnämnden förvaltningen i uppdrag4 att utreda frågan vidare samt att redovisa 2007-06-07. förvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar och tillvägagångssätt för att upphandla ca hälften av befintliga gruppbostäder samt att även förutsättningar att upphandla några av de nya gruppbostäderna. Målsättningen är att entreprenad ska vara igång under 2008 och genomförd 2010. Socialnämnden beslöt vid det tillfället att ge förvaltningen i uppdrag att göra en förstudie som skulle redovisas för Socialnämnden 2007-12-19. Socialnämndens majoritet har i samband med att utredningsdirektiven gavs till förvaltningen inför förstudien angett kvalitet och effektivisering som skälet till konkurrensutsättning genom entreprenadupphandling. Konkurrens driver kvalitetsutvecklingen är den bakomliggande tanken. När förstudien redovisades för nämnden 2007-12-19 så gav nämnden förvaltningen i uppdrag att välja ut de enheter som skulle ingå i upphandlingen. I februari 2008 var urvalet klart och arbetet med att utarbeta förfrågningsunderlag påbörjades. I maj 2008 annonserades upphandlingen och i augusti påbörjades utvärderingen av inkomna anbud. Det visade sig att fyra företag lämnat anbud: Anbudsgivare 1, Attendo Care AB Anbudsgivare 2, Frösunda LSS AB Anbudsgivare 3, Aleris AB Anbudsgivare 4, Carema Orkidén AB Efter utvärdering där kvalitet och pris poängsattes vann Carema upphandlingen. I september 2008 tecknades avtal och februari 2009 tog Carema över driftsansvaret. Undantaget gjordes för Willmanstrand där övertagandetidpunkten sköts fram för att säkerställa att Carema hann rekrytera en personalgrupp som skulle skapa förutsättningar för kontinuitet. Avdelningen för Boende och Korttids gruppbostäder är främst avsedda för personer enligt personkrets 1 och 2 i LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dvs. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism samt personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom. Socialnämnden fastställde i Ekonomisk plan 2008-2010 att gruppbostäder för psykiskt funktionshindrade inte skulle omfattas av en eventuell entreprenadupphandling. Oavsett om en verksamhet drivs av privata företag eller i egen regi är det viktigt att definiera vilken kvalitet som kommunen vill uppnå inom olika områden. 5 (69)

Entreprenörens verksamhet skall motsvara kraven enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS; SOSFS 2002:9 (S). Detta innebär bl.a. omvårdnad, individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen, (bla fritidsaktiviteter) en bostad utan institutionell prägel, särskilt utsedd person som förestår verksamheten som har adekvat kompetens. Förfrågningsunderlaget byggde på SOSFS 2002:9 (S), Socialstyrelsens handbok Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning samt det av Socialnämnden fastställda dokumentet: "Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom handikappomsorgen" där Socialnämnden antagit vilka kvalitetsnivåer som ska gälla i verksamheten. Det senare dokumentet har reviderats 2012 och den nya versionen är bilaga. Socialnämnden angav i sina direktiv omfattningen av upphandlingen som ca hälften av gruppbostäderna. Det bedömdes som angeläget att inte upphandla all verksamhet för att kommunen skall kunna behålla kompetensen utifrån erfarenheter från andra kommuner. Detta innebar 20 stycken enheter. De som skulle omfattas av entreprenaden valdes utifrån aspekten att kvalitetsjämförelser skall vara möjliga. Det i sin tur gör att verksamheten som skulle kvarstå i egen regi skall vara jämförbar med de som drivs på entreprenad. Urvalet behövde således leda till att verksamheten delas upp i två så likvärdiga delar som möjligt där den ena entreprenadupphandlas. Aspekter som vårdtyngd åldersstruktur på brukarna tätort kontra landsort behov av specialkompetens trapphus kontra traditionell gruppbostad mm kom att beaktas för att uppnå så jämförbar indelning som bara är möjlig. Då nytillkommande gruppbostäder under perioden inte gick att kostnadsberäkna innan det är klart vilka brukare som skall erbjudas platser så framstår det som svårt att lägga anbud på dessa verksamheter varför de ej kom att ingå i upphandlingen i detta skede. De gruppbostäder som kom att ingå i upphandlingen är: A-ringen Backagårdsvägen G.a Prästvägen Hjortungavägen Hopalyckan Nannarpsvägen Karlsrovägen Prostorpsvägen Morellvägen Prästvägen Propellergatan Tynavägen Södravägen Åldersstigen Totalt motsvarade detta 100 gruppbostadsplatser. Klockarevägen Långhusallen Parkvillan Settervägen Taxvägen Willmanstrand Förfrågningsunderlaget med bla. avtalstexten utarbetades av en arbetsgrupp bestående av kommunens upphandlingschef Lisbeth Johnson, socialförvaltningens ekonom Mikael Lindroos, verksamhetsutvecklare Eric Semb, enhetschef Ewa Hjalmarsson samt avdelningschefen för Handikappomsorgen Monika Johansson-Björk. Utöver dessa så deltog olika specialistfunktioner i olika moment med sin specifika yrkeskompetens. 6 (69)

Som nämnts ovan så baseras kravspecifikationen på det sedan 2003 fastställda dokumentet "Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom handikappomsorgen" som anger nämndens kvalitetsambitioner för gruppbostäderna. Detta bygger i sin tur på socialstyrelsens handbok Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning. Med andra ord så de kvalitetskrav som framgår av förfrågningsunderlaget är de som redan gällt i verksamheten sedan 2003. För att säkerställa nämndens ambitioner med upphandlingen (kvalitet och vitalisering) så genomförde arbetsgruppen olika simuleringar för att utröna hur kvalitet och pris skall viktas. De inkomna anbuden öppnades på stadskontoret. Utvärderingsgruppen (samma som arbetsgruppen) fick anbudshandlingarna med priset borttaget. Detta för att inga bedömningar av prisets relation till kvalitet skulle göras. En ren kvalitetsbedömning av anbuden genomfördes i de två första stegen. Anbudsgivarna hade svarat i ett formulär kring de kvalitetskrav som nämnts tidigare. I första steget värderades om anbudet motsvarar lägsta acceptabla nivå. Detta gjordes genom kontroll av om anbudsgivaren svarat JA på alla frågor rörande obligatoriska krav. I andra steget värderades anbudsgivarens beskrivning av hur arbetet skall bedrivas inom sex områden: 1 Grundläggande principer 2 Omsorg 3 Hälso- och sjukvård 4 Övrig service 5 Personal 6 Utförande Poäng 0-3 sattes utifrån: 0. Innehåll med brister och/eller som saknar för kommunen angeläget innehåll 1. Acceptabelt och relevant innehåll. 2. Ett innehåll som uppfyller kommunens nuvarande ambitioner och bedöms ge visst mervärde. 3. Ett innehåll som överträffar kommunens nuvarande ambitioner och som bedöms ge stort mervärde. Om ett anbud fått 0 poäng inom något område hade de diskvalificerats från fortsatt värdering. Totalt var max möjliga kvalitetspoäng 3*6=18. I tredje steget värderades pris. Anbudsgivare med lägsta pris fick 6 poäng. För högre pris än lägsta pris fick övriga anbudsgivare ett poängmässigt avdrag på 0,1 poäng per procent högre pris. Högre än lägsta pris men högst en procent högre ger avdrag med 0,1 poäng, mer än en procent högre men högst två procent ger avdrag med 0,2 poäng etc. Slutligen slogs kvalitetspoäng och prispoäng ihop och en slutlig poäng erhölls. Anbudsgivare 1, Attendo Care AB 16 poäng Anbudsgivare 2, Frösunda LSS AB 10,8 poäng Anbudsgivare 3, Aleris AB 10,2 poäng Anbudsgivare 4, Carema Orkidén8 AB 19,1 poäng Efter tilldelningsbeslut 12 september 2008 väntade parterna 10 dagar för att ge de andra företagen möjlighet till att begära överprövning. Ingen sådan begäran lämnades. Avtalet med Carema undertecknades 20080922. 7 (69)

Under hösten fick alla som arbetade på de aktuella gruppbostäderna erbjudande från Carema om att följa med i verksamhetsövergången. 48 (ca 30 %) medarbetare valde att stanna kvar i kommunen. Detta ledde till en ganska stor övertalighet som i första skedet beräknades få en del kostnader. Genom ett ambitiöst arbete så lyckades avdelningen BoK med att erbjuda alla dessa medarbetare nya tjänster. I många fall vikariat (de behåller ändå sin tillsvidare anställning) som innebär att flera fick byta jobb några gånger under den närmsta perioden, men ingen behövde varslas på grund av övertalighet. Första februari 2009 tog Carema över ansvaret för 19 gruppbostäder. Ansvaret för den 20:e sköts upp då flera i just den personalgruppen valde att stanna i kommunen. För att säkerställa personalbemanning, metodkompetens och kontinuitet för brukarna så flyttades verksamhetsövertagandet till maj 2009 samt att personalen på just den gruppbostaden fick möjlighet till tjänstledighet under hela 2009 från kommunen. Avtalet med Carema löper på 3 år med kommunens ensidiga option på 2 års avtalsförlängning. Avtalet säger att kommunen senast 8 månader i förväg var skyldiga att meddela om man avsåg utnyttja optionen. Under våren 2011 genomfördes därför en utvärdering av den första tidens drift och socialnämnden fastställde i april 2011 att man avsåg använda sin möjlighet att förlänga avtalet till februari 2014. Avtalet ger sedan inga möjligheter att förlänga avtalet utan ställning måste tas om en förnyad upphandling eller om verksamheten skall övergå i kommunal regi, därav denna förstudie. 1.2. Förstudiens uppdrag I Socialnämndens nuvarande plan för Konkurrensutsättning som fastställdes 2011-03-03 gavs förvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för bedöma handlingsalternativen efter avtalet går ut 2014. 20111205 formulerade förvaltningschefen uppdraget för förstudien, vilket återges nedan. Upphandlingsenheten har påpekat att en upphandling måste vara klar i så god tid att ett tilldelningsbeslut kan fattas cirka 15 månader före verksamhetsövergång februari 2014, dvs okt 2012. Orsaken är att det skall finnas realistisk tid för överprövning i två instanser 1 inplanerat i tidsplanen = 10 månader samt 5-6 månader praktisk överföringsfas efter avtalstecknande. En förstudie behöver således genomföras som ger möjlighet att annonsera upphandling till sommaren 2012. Troligtvis kommer förfrågningsunderlaget att behöva uppdateras vilket bara bör ta 1 månad då det mesta har behandlats i förstudien. Förstudien fastställs den 26 april. Förstudien kan i princip leda till tre olika rekommendationer som påverkar den fortsatta processen: 1. Ingen ny upphandling sker utan verksamheten tas tillbaka i kommunal regi från 2014-02-01 1 Enligt konkurrensverkets anvisningar 8 (69)

2. Förnyad upphandling för samma verksamhet men med reviderade och utvecklade avtalsvillkor. 3. Förnyad upphandling för förändrad verksamhet. Upphandlingen kan innebära att fler, färre eller andra enheter upphandlas. Förstudien skall således redovisas för Socialnämnden 26 april 2012. Detta får som följd denna tidsplan: 2012-04-26 Förstudie behandlas i socialnämnden 2012-04-16 Förstudie 11 MBL 2012-03-19 Förstudie sänds på remiss till intressenter 2012-03-18 Utkast till Förstudie fastställd 2011-12-20 Arbetsgrupp börjar arbeta med förstudien Förstudien skall utarbetas av arbetsgrupp innehållande upphandlingskompetens och verksamhetskompetens. Förstudien skall särskilt behandla följande frågeställningar: Finns skäl för att verksamheten skall tas tillbaka i kommunal regi? Om verksamheten fortfarande skall ske via entreprenad, vilka avtalsvillkor och krav behöver formuleras annorlunda? Behöver avtalskontroll utvecklas? Skall verksamheten upphandlas på lika vis eller finns skäl för att designa upphandlingen annorlunda avseende omfattning, antal aktörer, viktning pris & kvalitet? 1.3. Halmstad kommuns riktlinjer för konkurrensutsättning Kommungemensamma riktlinjer för konkurrensutsättning antogs av kommunfullmäktige den 31 januari 2008. Enligt dessa riktlinjer äger nämnderna full beslutsrätt i frågan om en verksamhet skall upphandlas. Enligt tillämpningsanvisningarna, som revideras våren 2012, skall fastställande av förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut vara delegerade till förvaltningschef. Detta för att de höga sekretesskraven gör att ett politiskt beslut blir orimligt om nämnden får handlingarna tätt in på beslutstillfället. Istället skall förstudien vara så pass konkret och omfattande att alla principiella frågor behandlas där. Då detta dokument inte omfattas av samma upphandlingssekretess så är det mer lämpligt att det är förstudien som behandlas politiskt och därmed även blir föremål för MBL. 1.4. Socialnämndens plan för konkurrensutsättning Enligt kommunens riktlinjer för konkurrensutsättning skall varje nämnd upprätta och besluta om en plan för konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Socialnämnden fastställde den nu gällande planen 2 2011-03-03. I den framgår: 2 SN 2011 18 9 (69)

Syfte med konkurrensutsättning Det är förvaltningens erfarenhet att driftsformer i sig inte är det viktiga utan det är kvalitetsdefinitioner, styrning och kvalitetsuppföljningar som mest påverkar. Detta kan ske i såväl egenregi som i upphandlad form. I vissa fall finns skäl att anta att en konkurrensutsättning kan ge ett av följande mervärden: Konkurrens kan vitalisera och sporra till kvalitetsutveckling. Konkurrens och nya sätt att organisera verksamheten kan leda till en billigare verksamhet. Valfrihet för brukare, klienter och invånare har ett egenvärde. Det är ytterst noga att syftet med en konkurrensutsättning är tydligt och välförankrat. I förarbetet till den genomförda entreprenadupphandlingen av bostad med särskild service kunde man se att andra kommuner ibland konkurrensutsatt verksamhet av ganska otydliga skäl. Detta riskerar att leda till försvårad uppföljning av nyttan. Kvalitetsutveckling En verksamhet som inte varit utsatt för konkurrens och ett visst tryck riskerar alltid att stagnera. De mer långsiktiga målen och personalens kompetens kan komma att resultera i en utformning av en tjänst eller insats som inte helt och direkt stämmer överens med den nuvarande brukarens efterfrågan. En verksamhet som utsätts för konkurrens kommer i större utsträckning att anpassa sin verksamhet efter invånarnas behov. Om man avser att konkurrensutsätta i syfte att förbättra kvalitén så är det angeläget att vara noggrann i arbetet med de kvalitetsdefinitioner som ingår i förfrågningsunderlaget. Kommunen beslutar om vilka krav som ska gälla, men enligt SoL och LSS ska kommunens insatser vara av god kvalitet. En konkurrensutsättning förtar inte det ansvaret. Det vill säga det är fortfarande kommunen (socialnämnden) som ska ange vad som är önskvärd kvalitet även om verksamheten läggs ut på entreprenad. Kvalitet är ett komplext begrepp som kräver ställningstaganden. Det finns i såväl lagstiftning som socialstyrelsens rekommendationer och olika föreskrifter exempel på vad som kan anses som kvalitet. I en del fall har olika branschorganisationer eller liknande utfärdat rekommendationer. Men även politiska ambitioner med en verksamhet kan behöva tydliggöras som en del i tydliggörandet av kvalitet. Internt på socialförvaltningen baseras arbetet med styrning av verksamheten på en modell som kan beskrivas enligt följande: KRAV VERKSAMHETEN RESULTAT Lagstiftning Politiska mål Brukarnas behov Struktur Scheman Kompetens Budget Process Kultur Bemötande Arbetssätt Kvalitetsarbete börjar genom att tydliggöra de krav och förväntningar som finns på verksamheten. Nästa steg är att kontrollera om resultaten stämmer med kraven. Styrning och ledning skall ske genom att tid och kraft läggs på att identifiera och tydliggöra kraven på en verksamhet och kontrollera resultaten. Detta blir tydligare vid en konkurrensutsättning då nämndens roll som beställare blir tydligare. Att tydliggöra önskvärd kvalitet vid en upphandling är ytterst socialnämndens ansvar. Detta måste vara tydligt formulerat i ett förfrågningsunderlag och man bör även skriva in hur kvalitetskontrollen löpande kommer att granskas av beställaren (dvs socialnämnden). Förvaltningen måste organisera sin verksamhet så att man har möjlighet till kontroll av att entreprenören lever upp till kraven i avtalet. 10 (69)

Kostnadsminskningar En konkurrensutsättning kan ha som syfte att minska kommunens kostnader. Detta kan i vissa fall vara ett fullt legitimt syfte beroende på verksamhetens art. Kan en annan utförare bedriva en verksamhet enligt beställd kvalitet till en lägre kostnad så kan detta leda till att nämnden frigör resurser till annan verksamhet. Det kan även vara ett sätt att hantera resursbrist. Valfrihet Valfrihet för kommunens invånare har ett egenvärde. Nämndens verksamhet finns till för invånarna och det är rimligt att de får möjlighet att påverka utformningen av sina insatser. Valfriheten kräver förstås, ett för vissa nytt tankesätt, där man i större grad sätter brukaren/klienten i fokus, och förändrade arbetssätt som bland annat innebär mer samverkan med andra huvudmän och utförare. 2. UPPHANDLINGSPROCESSEN 2.1. Legala förutsättningar Kommunallagen (1991:900), lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), konkurrenslagen (2008:579) och därtill speciallagstiftning reglerar formalia kring alternativa driftsformer och konkurrensutsättning. Mål och riktlinjer ska enligt kommunallagen kommunen besluta om; detta innebär att även om verksamheten utförs av annan så är kommunen ansvarig för målen och därmed kvalitén. Kommuner och landsting får lämna över driften av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ om det inte finns några speciella föreskrifter. Däremot får frågor som innefattar myndighetsutövning inom vård och omsorg inte överlämnas. Innan en kommun lämnar över driften av en kommunal angelägenhet till någon annan så ska kommunen tillse att man tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Om en kommun sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra en kommunal angelägenhet ska kommunen, genom avtal, tillförsäkra sig information som gör det möjligt för kommunens tjänstemän att få insyn i hur verksamheten utförs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, även om driften av en kommunal angelägenhet överlämnats till någon annan. Nämnderna ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. När verksamhet drivs av andra än det offentliga gäller inte alltid samma förutsättningar. För den upphandlade verksamheten gäller till exempel inte offentlighetsprincipen eller meddelarfriheten för dess personal. Sekretesslagen gäller inte heller på samma vis, förvaltningslagen gäller inte och tjänsteansvaret försvinner. 3 Personalens anmälningsskyldighet vid avvikelser och missförhållanden samt rätten att tala med kommunens företrädare måste tydliggöras. 3 Meddelarfrihet ska, enligt kommunens tillämningsanvisningar, regleras i avtalet, vilket exempelvis skedde vid upphandlingen av gruppbostäder. 11 (69)

Socialnämnden ansvarar för att Bostad med särskild service enligt LSS kan erbjudas. Verksamheten kan dock utföras av socialnämnden eller av andra. För rätt till Bostad med särskild service enligt LSS krävs biståndsbeslut av socialförvaltningens biståndsbedömare. Bostad med särskild service enligt LSS kan bedrivas: I kommunens egen regi. Som entreprenadverksamhet Via köp av enstaka platser. För Bostad med särskild service enligt LSS gäller: Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar boende, oavsett utförare Lagens bestämmelser om dokumentation samt kvalitets- och kompetensfrågor är opåverkade av om verksamheten drivs på entreprenad. Lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem gäller vid konkurrensutsättning. 2.2. Begreppsdefinitioner Ibland används begreppet privatisering i debatten. Detta begrepp avser formellt enbart verksamheter som både drivs och finansieras privat, exempelvis om kommunen skulle sälja badhuset till ett företag och överlämna ansvaret till företaget. I det fallet finns ingen kommunal finansiering utan kunderna/besökarna betalar. Det är således inte korrekt att använda ordet privatisering i den process som nu pågår utan begreppet bör snarare vara konkurrensutsättning. De driftformer, samarbeten och köp av tjänster som en kommun eller ett landsting/en region kan välja på är följande. Kommunal regi Verksamheten drivs i offentlig egen regi i förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten, ofta via en nämnd, och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Drift i egen regi dominerar inom många delar av den kommunala verksamheten, inte minst inom de så kallade mjuka verksamheterna som äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Kommunal regi genom intraprenad Kan vara av två former: 1) verksamhet som fått stort eget delegerat ansvar med tydliga ekonomiska förutsättningar, eller 2) kommunal verksamhet som "vunnit" en upphandling. Upphandlingen avbryts då och verksamheten ligger kvar inom kommunen och drivs i egen regi med samma förutsättningar som ett privat företag. Kan till exempel vara ett äldreboende som fortfarande drivs inom den egna förvaltningen, men efter i princip samma förutsättningar som om verksamheten hade lagts ut på en privat entreprenad. Kommunala företag (inte aktuellt i detta fall) Kommunal verksamhet drivs som ett företag i form av till exempel aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv. Bolagsordningen är det som reglerar verksamheten. Ett kommunalt företag får ett tydligare resultatansvar och kan till skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser. Kommunala bostadsföretag drivs oftast som kommunala aktiebolag. Förutom fastighetsförvaltning är kommunalteknik och kommunikationer dominerande inom företagsformen. Kommunala företag är egna juridiska personer som ingår i kommunkoncernen. 12 (69)

Upphandlad verksamhet, entreprenader Verksamhet som på uppdrag av kommunen eller landstinget mot en ekonomisk ersättning ska upphandlas. Det är förfrågningsunderlaget och det kontrakt som upprättas med entreprenörerna som ligger till grund för hur verksamheten drivs. De som vinner upphandlingen kan vara privata aktörer till såsom exempelvis aktiebolag, ideella organisationer eller kooperativ. Även om kommunen eller landstinget upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och man är fortfarande huvudman och skyldig att se till att invånaren/deltagaren får den tjänst han eller hon förväntar sig. Uppföljning ska ske enligt de kontrakt som upprättas och förfrågningsunderlaget. Köp av enstaka platser Gäller till exempel när kommuner placerar vårdtagare på privata behandlingshem, vilket är vanligt när det gäller placering av ungdomar. Kommunen köper en tjänst av företag eller organisationer i stället för att själv utföra verksamheten. Sker ofta via sk. Ramavtal. 2.3. Lagen om offentlig upphandling (LOU) Det är den offentliga upphandlingen av varor och tjänster som regleras av LOU. Det innebär att statliga myndigheter, vissa statliga bolag, landsting, kommuner med flera måste följa lagen. Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig och ske på ett objektivt sätt. LOU är harmoniserad med EU:s direktiv inom området. Genom att kommunen följer LOU följer man också EU:s upphandlingsdirektiv. Grundläggande rättliga principer som ska efterlevas vid all offentlig upphandling är principerna om: Icke-diskriminering Likabehandling Transparens (öppenhet och förutsebarhet) Proportionalitet Ömsesidigt erkännande Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera entreprenörer främst på grund av nationalitet. Den upphandlande kommunen får till exempel inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen. Av likabehandlingsprincipen följer att alla entreprenörer ska behandlas lika. Alla måste få samma information vid samma tillfälle. Det är inte tillåtet att lägga till eller dra ifrån några kriterier vid utvärderingen. Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av förutsägbarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär bland annat att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna 13 (69)

Myndighetens förfrågningsunderlag ska bestå av: Kravspecifikation Kommersiella villkor, det vill säga kontraktsvillkoren Administrativa bestämmelser om vad som gäller för anbudets avlämnande etcetera Utvärderingskriterier De krav som ställts får inte ändras under upphandlingen. Den upphandlande enheten ska i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange vilka krav som ställs på entreprenörerna för att dessa ska komma ifråga. Här ska också anges vilka certifikat, intyg med mera som entreprenörerna ska lämna för att visa att dessa uppfyller de ställda kraven. De ställda kraven måste dock ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Då anbud ska antas finns det två utvärderingsprinciper som myndigheten kan använda sig av. Vilken av dessa som valts måste framgå i förfrågningsunderlaget. De två utvärderingsprinciperna är: Det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till de utvärderingskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget såsom pris, driftskostnader, kvalitet, service och underhåll. Utvärderingskriterierna bör om möjligt vara rangordnade. Det anbud som har det lägsta priset. Inget anbud får antas som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ingen prövning får göras mot kriterier som inte finns med i förfrågningsunderlaget. Under hela den pågående upphandlingen är anbudsansökningar och anbud hemliga. Normalt blir alla dokument offentliga handlingar då tilldelningsbeslut är fattat eller upphandlingen på annat sätt tydligt är avslutad. 2.4. Lag om valfrihetssystem (LOV) Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. Centrala delar i lagen är att kommunen/landstinget ska annonsera öppet anbudsgivare, godkänna och skriva kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven samt att alla utförare ersätts på samma sätt och därmed konkurrerar med enbart kvalité. Den enskilde kan fritt välja mellan alla godkända leverantörer och kommunen/landstinget har kvar det övergripande ansvaret för verksamheten. Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha ett valfrihetssystem enligt LOV i primärvården. Obligatoriet regleras i hälso- och sjukvårdslagens. Liksom vid offentlig upphandling enligt LOU gäller de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande vid tillämpningen av LOV. De grundläggande principerna ska uppmärksammas under hela etableringen och driften av ett valfrihetssystem. Villkoren bör vara lika både för 14 (69)

egenregiverksamhet och för externa leverantörer som utför liknande tjänster. Verksamheter i egen regi ska varken gynnas eller missgynnas i förhållande till de externa leverantörernas verksamhet. Den stora skillnaden mellan en LOV och LOU upphandling är förenklat följande: LOU upphandlar vid ett tillfälle medan LOV upphandlar löpande. LOU innebär att kommunen väljer utförare medan LOV innebär att brukaren väljer utförare. LOU innebär oftast att en fastställd mängd upphandlas medan det vid LOV inte är känt i förväg hur många som kommer välja annan utförare än kommunen. 2.5. Hur en upphandling enligt LOU rent praktiskt bör gå till Förstudie Upphandlingsprocessen startar när ansvarig nämnd fattar beslut om att en förstudie ska göras. I förstudien ska följande punkter redovisas: Syfte Intressenter Hur ser den aktuella marknaden ut? Egna och andras erfarenheter Kvalitetskrav inkluderande konsekvenser för deltagarna Konsekvenser för personalen Konsekvenser i den egna organisationen och påverkan på övriga nämnders verksamhet Ekonomiska kalkyler Tidsplan Förstudien utgör nämndens beslutsunderlag när beslutet om att genomföra en upphandling tas. Förstudien är en allmän handling och berörda bör ta del av dokumentet. Kommunikationsplan I anslutning till att nämnden fattar beslut om en förstudie ska en kommunikationsplan utarbetas. Kommunikationsplanen ska redovisa aktiviteter och tider för hur arbetet ska kommuniceras med intressenterna. Definitioner Förfrågningsunderlaget är det dokument som kommunen tar fram och som entreprenörerna ska svara på. Kravspecifikation är kravet på den tjänst som kommunen önskar köpa, det vill säga en del av förfrågningsunderlaget. Anbud är det svar som entreprenörerna lämnar in. Förfrågningsunderlag När nämnden fattat beslut om att gå vidare i en upphandling påbörjas arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Förstudien är underlag för arbetet. En projektgrupp tillsätts som arbetar med upphandlingen hela vägen fram till dess att tilldelningsbeslut fattas. Det ska vara en så liten grupp som möjligt, med deltagare som har olika kompetens. Gruppens deltagare måste sammantaget ha kunskap om olika aspekter på tjänsten liksom upphandlingsformalia. 15 (69)

Gruppen har möjlighet att vid behov adjungera personer till sig. Det är dock viktigt att själva projektgruppen är liten med tanke på sekretessregler. Under arbetet med förfrågningsunderlaget är det möjligt att lämna synpunkter till projektgruppen, exempelvis förslag på kvalitetskrav. Projektgruppen får dock inte kommentera eller berätta om innehållet i förfrågningsunderlaget. Det är inte heller möjligt att sända förfrågningsunderlaget på remiss i verksamheten eller att samverka med de fackliga organisationerna. Entreprenörerna måste behandlas lika vilket innebär att förfrågningsunderlaget ska publiceras samtidigt för alla. När förfrågningsunderlaget är klart och beslutat av nämnden ska upphandlingen annonseras och materialet blir offentligt. Annonsering och anbudstid Huvudregeln är att all offentlig upphandling ska annonseras. Syftet är att alla entreprenörer, inte bara de på orten eller i det egna landet, ska få kännedom om kommande upphandlingar och kunna vara med och lämna anbud. LOU reglerar anbudstidens längd. I denna typ av upphandling ska tiden vara skälig, det vill säga cirka en och en halv till två månader. Intresserade entreprenörer ska också under anbudstiden få möjlighet att göra studiebesök för att se lokalerna. Utvärdering En upphandlande enhet kan inte anta ett anbud som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, och inte heller pröva anbudet mot andra kriterier än de som angivits i förfrågningsunderlaget. Om den upphandlande enheten under upphandlingens gång vill ändra, ta bort eller lägga till något krav eller utvärderingskriterium måste upphandlingen normalt avbrytas och göras om. När anbuden kommit och sista anbudsdag passerat öppnas anbuden vid en förrättning där minst två medarbetare ska delta. Protokoll förs över inkomna anbud. I ett första steg prövas entreprenörerna; uppfyller entreprenörerna de krav som ställts upp, exempelvis avseende finansiell styrka och tekniska krav. Samtliga entreprenörer som klarar kraven går vidare till nästa steg i utvärderingen. Nu prövas om anbudet uppfyller alla obligatoriska krav som ställts. De anbud som klarat alla så kallade skall-krav går vidare till nästa steg, val av bästa anbud. I detta sista steg väljs de anbud ut som bäst svarar mot de i förfrågningsunderlaget angivna utvärderingskriterierna. Anbuden ska jämföras med förfrågningsunderlaget. I det här skedet är det lagt kort som ligger. Beslut om bästa anbud är inte ett politiskt beslut utan ett beslut som tas av projektgruppen. Ett orimligt lågt anbud får förkastas, dock först sedan man skriftligen begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar. Det finns dock ingen skyldighet att förkasta låga anbud. Tilldelningsbeslut och rätt till överprövning När utvärderingen är klar fattas ett så kallat tilldelningsbeslut. Beslutet undertecknas av den tjänsteman som har erforderlig delegation. Samtliga anbudslämnare ska få information om beslutet och skälen till det. En tidsfrist om tio dagar börjar löpa och entreprenörerna har rätt att ansöka om överprövning av beslutet hos förvaltningsrätten. Avtal får inte tecknas förrän denna tid löpt ut. En överprövning kan leda till att upphandlingen måste göras om eller rättas till. Avtalstid När avtalet är tecknat är det viktigt att de antagna entreprenörerna får tid på sig att starta upp verksamheten, så kallad implementeringstid. 16 (69)

Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att man inte lämnar upphandlingen därhän när avtalet är påskrivet och driften kommit igång. Avtalsuppföljning och utvärdering ska ske löpande under avtalstiden. Det ska framgå av avtalet hur detta ska gå till och en organisation som har ansvaret för detta måste finnas. Skadestånd När upphandlingen är avslutad och avtal är tecknat kan en entreprenör som anser sig lida skada föra talan hos tingsrätten om skadestånd. Sekretess Att alla entreprenörer ska behandlas lika, den så kallade likabehandlingsprincipen, gör att uppgifter som rör arbetet med förfrågningsunderlaget inte får spridas. Inkomna anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande enheten har beslutat om att tilldela kontraktet till vissa entreprenörer, eller att alla anbuden offentliggjorts eller enheten på annat sätt avslutat upphandlingen. Efter denna tidpunkt omfattas handlingarna av de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess. 3. INVÄRLDSANALYS 3.1. Krav på Bostad med särskild service 3.1.1. Lagstiftning Lag (1993:387) om stöd och service till viss funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer: med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. (1 LSS) Enligt 8 LSS skall insatser enligt lagen endast ges till den enskilde om han eller hon begär det. LSS-lagstiftningen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet med lagstiftningen är att personer med funktionshinder skall ha möjlighet att leva som alla andra. Detta innebär bland annat möjligheten att bo som andra, det vill säga att ha ett eget hem med allt vad det innebär i fråga om trygghet och trivsel. En bostad som skapar goda levnadsvillkor för individer med omfattande funktionshinder är en förutsättning för att uppnå lagstiftningens mål. En av intentionerna med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad. Utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:9) framgår att en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS inte bör vara belägen i nära anslutning till: en annan sådan bostad, eller andra bostäder som inte är ordinära, såsom t.ex. korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Dessutom bör det undvikas att bostad med särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för till exempel daglig verksamhet. 17 (69)

Enligt 9c LSS står att i insatsen bostad med särskild service för vuxna skall ingå omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter Trots att kommunen har ansvaret för omsorg om personer med funktionsnedsättning kan kommunen genom upphandling köpa driften av enskilda utförare, detta enligt bestämmelser i 2 kap. 5 SoL och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Bostad med särskild service kan drivas i enskild regi, för detta krävs dock tillstånd utfärdat av Socialstyrelsen enligt 23 LSS. Enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, har den enskilde rätt att välja utförare i de kommuner som fattat beslut om att införa LOV. För att en enskild person ska få bedriva bostad med särskild service för vuxna krävs en ansökan hos Socialstyrelsen om tillstånd att bedriva enskild verksamhet. Ansökan skall vara skriftlig och ange. vilken verksamhet som ska bedrivas, vem som ska bedriva verksamheten, hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning, för vilka personer verksamheten är avsedd, hur verksamheten ska finansieras, vem som ska förestå verksamheten, personalen och dess utbildning. Till ansökan skall det även fogas ritningar över de lokaler som verksamheten ska vara inrymd i, samt uppgift om vilka brandskyddsåtgärder som vidtagits. Detta enligt 7 förordning (1993:1090) om stöd och skydd till vissa funktionshindrade. Det tillstånd som, eventuellt, beviljas av Socialstyrelsen om att bedriva enskild verksamhet kan meddelas tills vidare eller för en viss tid. Tillståndet får inte överlåtas till någon annan. De insatser som ges vid gruppbostaden skall verka för att den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Dessa insatser skall vara varaktiga och samordnade och anpassas till mottagarens individuella behov. De skall även vara lättillgängliga för de personer som behöver dem och stärka deras förmåga att leva ett självständigt liv. Kommunen skall även verka för att de insatser som beviljats enligt 10 samordnas, både vad det gäller insatser och åtgärder som utförs av kommunen såväl som annan aktör. 3.1.2. Förarbeten Bostad med särskilt service beskrivs i LSS-lagstiftningens förarbeten (främst Regeringens proposition 1992/93:159) som ett litet antal lägenheter som är belägna kring gemensamma utrymmen, där omvårdnad och service kan ges alla tider på dygnet. Gemensamma utrymmen i en gruppbostad bör, enligt lagens förarbeten, placeras på ett sådant sätt att de kan fungera som en samlande punkt för de boende. Utrymmena i gruppbostaden bör även vara dimensionerade på så vis att alla boende kan delta i olika aktiviteter samtidigt. För ett gott liv i gruppbostaden är det viktigt med ett socialt samspel och för att stärka och utveckla samspelet i gruppbostaden krävs att de som bor och delar på de gemensamma utrymmena inte är för 18 (69)

många. De boende bör heller inte vara fler än att den enskilde ska kunna få en social roll i gruppen, knyta vänskapsband och förstå och förutsäga de andras reaktioner. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) står även att dessa utrymmen bör ligga i nära eller direkt anslutning till de boendes lägenheter och vara lätta att nå. De enskilda lägenheterna skall dessutom vara fullvärdiga och antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. Enligt ett allmänt råd i SOSFS 2002:9 innebär detta 3-5 boende per gruppbostad, ytterligare någon/några boende kan accepteras såvida samtliga boende kan tillförsäkras goda levnadsvillkor. För en del individer med funktionshinder är det av särskild vikt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat, vilket är ett av skälen till att det endast bör bo 3-5 personer per gruppbostad. Gruppens sammansättning har även stor betydelse för att skapa förutsättningar för en betydelsefull gemenskap för de boende. Av förarbetena framgår även att gruppbostäder bör vara förlagda till vanliga bostadsområden och att de dessutom bör utformas och placeras så att de inte får en institutionell prägel. Människor som behöver insatsen bostad med särskild service enligt LSS har ofta ett livslångt behov av service, stöd och omvårdnad, därför är det av särskild vikt att de får detta stöd under så normala former som möjligt. Sammanfattat kan sägas att de krav som finns för gruppbostäder utgår ifrån tre grundläggande områden. Detta enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9) och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Dessa är: Omvårdnad Individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen, (till exempel fritidsaktiviteter) En bostad utan institutionell prägel. 19 (69)

3.1.3. Socialstyrelsens handbok Tillämpningen av LSS är inte alltid oproblematisk och behov av vägledning för den som ska tillämpa lagen har lett till att Socialstyrelsen gett ut föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9). I detta dokument finns inga hänvisningar till propositioner, förarbeten, aktuella rättsfall eller JO-uttalanden och behovet av att på ett samlat och lättillgängligt ta del av detta material är stort. Socialstyrelsen har därför gjort en sammanställning av det viktigaste i materialet som rör insatsen bostad med särskild service för vuxna, nämligen Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsens rättsammanställning vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommunerna och till den personal som arbetar inom de olika boendeformerna. Socialnämndens anvisningar Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom socialförvaltningen i Halmstad kommun bygger på bland annat Socialstyrelsens handbok. 3.1.4. Nationella mål för handikappolitiken riksdagen har fastställt följande nationella mål för handikappolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder De nationella målen har FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet som grund. För att personer med funktionshinder skall få möjlighet till full delaktighet, självständighet och inflytande krävs att samhället utformas med respekt för alla människors lika värde och rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Utformningen av olika stödinsatser för personer med funktionshinder och samverkan mellan dessa kan vara avgörande för om målen om full delaktighet och jämlikhet kan uppnås. 3.1.5. Socialnämndens anvisningar Socialnämnden fastställde 2012-02-02 en ny version av det sedan 2003 gällande ambitionsdokumentet om Bostad med särskild service som utgjorde underlag för upphandlingsunderlaget. Översynen av den befintliga riktlinjen från 2003-09-24 för Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom socialförvaltningen, har genomförts i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Samråd har skett med berörda socialsekreterare, enhetschefer och habilitering inom förvaltningen samt med förvaltningens kvalitetsinspektör. Vid framtagandet av de nya anvisningarna har man tagit hänsyn till Socialstyrelsens riktlinjer från 2007 för Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, stöd för rättstillämpning och handläggning. Syftet med de nya anvisningarna är att på ett tydligt och enkelt sätt presentera mål och innehåll för insatsen Bostad med särskild service. Detta blir vägledande för socialsekreterare och verkställare och klargörande för den enskilde och god man/förvaltare/vårdnadshavare. 20 (69)

Det är viktigt att den enskilde och god man/förvaltare/vårdnadshavare har kännedom om vad som ingår i insatsen Avsikten med anvisningarna är att brukaren skall tillförsäkras samma kvalitet i utförandet oavsett i vilken verksamhet man får insatserna verkställda. Dokumentet som helhet framgår av bilaga 1 3.1.6. Verksamhet och omfattning i Halmstads Kommun Handikappomsorgen hade vid tiden för upphandlingen 39 gruppbostäder och en servicebostad. Idag finns det 41 gruppbostäder och tre servicebostäder i kommunen. Av dessa drivs 19 gruppbostäder och en servicebostad av privata utförare på entreprenad. Nybyggnation av gruppbostäder sker löpande. Genomsnittsgruppbostaden har fem platser och finns både som fristående fastigheter och som s.k. trapphusmodell. Vissa har särskild vaken natt personal medan de flesta har sovande personal med s.k. jourtjänstgöring. Ett fåtal saknar nattbemanning. På de gruppbostäder där brukarna har insatsen daglig verksamhet är det oftast obemannat dagtid mellan 10:00 och 15:00. Varje boende har minst en utsedd kontaktpersonal på boendet. Kontaktpersonalen bevakar den enskildes behov och fungerar som ett stöd till den enskilde så att han eller hon kan behålla och utveckla sitt sociala nätverk. Kontaktpersonalen ansvarar även för att den enskildes behov blir tydligjorda för resten av personalgruppen genom en genomförandeplan. Särskilt uppdrag finns för kontaktpersonalen. I varje boende finns det även ett fritidsombud. Genom fritidsombudet kan personalen på boendet ge brukaren stöd att utveckla sina egna fritidsintressen och även visa på aktiviteter som den enskilde tidigare inte haft möjlighet att pröva. 21 (69)