Utmaning av daglig verksamhet

Transkript

1 Förstudie Utmaning av daglig verksamhet Remissversion! ARBETSMARKNADS

2 Dnr UAN 2011/ (39) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Legala förutsättningar för alternativa driftsformer Beslutanderätt Tidsplan Riktlinjer för konkurrensutsättning Upphandlingsprocessen Begreppsdefinitioner Lagen om offentlig upphandling (LOU) Hur en upphandling rent praktiskt bör gå till Marknaden Erfarenheter från andra aktörer Entreprenörer Erfarenheter från gruppbostäder på entreprenad Personlig assistans och bedrägerier Omfattning Entreprenad eller LOV Verksamhet och omfattning Nya enheter Relationen till LSS, SoL och andra insatser/aktörer Hälso- och sjukvård Arbetsgruppens förslag till omfattning Kvalitet Allmänt Innehåll i insatsen daglig verksamhet Samverkan med deltagare, anhöriga och anhörigorganisationer Kvalitetssystem Arbetsgruppens förslag till framtida kvalitetsorganisation för daglig verksamhet inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Dokumentation Avvikelse- och klagomålshantering Kvalitetskrav vid en eventuell upphandling av daglig verksamhet Personal Gällande arbetsrätt Gruppledare och aktivitetshandledare Arbetskonsulenter, specialpedagog, friskvårdskonsulent och hantverkare Administrativ personal Enhetschefer Lokaler Hyra, övertagande eller fri disposition Fastighetsskötsel Inventarier Administrativa konsekvenser It och it-säkerhet Lunchavgifter för deltagare och personal Konsekvenser för socialförvaltningens handikappomsorg Konsekvenser för gymnasiesärskolan och särvux Kommersiella villkor Avtalslängd Ekonomiska villkor Kontraktsstyrning Bilaga 1: Insatsnivåer

3 Dnr UAN 2011/ (39) Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Bilaga 2: Centrala och lokala kollektivavtal Årsarbetstidsavtal Avtal om måltidsuppehåll Bilaga 3: Synpunkter från intresseorganisationer Bilaga 4: Synpunkter från arbetstagarorganisationer Bilaga 5: Synpunkter från kommunala förvaltningar Bilaga 6: Frågor & svar om arbetsrättsliga konsekvenser Anställningsskydd och anställningsvillkor Samverkansfrågor Övriga frågor om min anställning Bilaga 7: Disposition för dokumentationspärm

4 Dnr UAN 2011/ (39) Sammanfattning Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med redovisning för nämnden i april Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten ska konkurrensutsättas. En driftsentreprenad innebär att kommunen, efter upphandling enligt LOU, tecknar ett avtal med en eller flera externa entreprenörer. Avtalet ska reglera uppdragets omfattning, ersättning, längd, kvalitet med mera. Kommunen har därmed fortsatt fullt ansvar för den verksamhet som utförs av privata företag eller föreningar. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de deltagare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen har ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Arbetsgruppen förordar att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts via LOU. Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om tre år med ensidig möjlighet till förlängning med två år. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen av beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. En viktig uppgift för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten visar att kommuner och landsting/regioner som har upphandlat verksamhet och därmed satt tydliga kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering uppnått en kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade. Slussen är den enhet som alla deltagare som skrivs in i daglig verksamhet kommer att möta. Slussens personal kartlägger deltagarens intressen och förutsättningar, för att på så sätt hitta en individuell placering eller annan passande verksamhet. Slussen har det övergripande ansvaret för att ingångna avtal med leverantörer efterlevs och att alla leverantörer behandlas lika. Slussens oberoende roll ska förstärkas i en framtida organisation och kompletteras med en beställar- och uppföljningsfunktion som agerar och hanterar såväl verksamhet i egen som extern regi.

5 Dnr UAN 2011/ (39) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Halmstads kommun tillämpar utmanarrätt, vilket innebär att den som vill överta driften av en kommunal verksamhet kan utmana kommunen. All verksamhet får utmanas med undantag av myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunens egna medarbetare. Den nämnd som är ansvarig för verksamheten är skyldig att pröva utmaningen och avgöra om den ska leda till en förstudie eller annan åtgärd. Nämnden kan vid en prövning besluta att verksamheten inte ska konkurrensutsättas vilket innebär att utmaningen avslås. Exempel på skäl för avslag kan vara att kommunen vid konkurrensutsättning riskerar att tappa kompetens inom ett specifikt område eller att marknaden riskerar att komma i obalans. Denna förstudie utgör underlag för nämndens beslut. Om nämnden beslutar att verksamheten ska konkurrensutsättas lämnas ärendet vidare för upphandling i vanlig ordning och är öppen för alla intressenter och inte bara för utmanaren. Carema Care lämnade in en utmaning omfattande all daglig verksamhet i Halmstads kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade som en följd av detta att genomföra en förstudie med redovisning för nämnden i april Legala förutsättningar för alternativa driftsformer Ibland används begreppet privatisering i debatten. Detta begrepp avser formellt enbart verksamheter som både drivs och finansieras privat, exempelvis om kommunen skulle sälja badhuset till ett företag och överlämna ansvaret till företaget. I det fallet finns ingen kommunal finansiering utan kunderna/besökarna betalar. Det är således inte korrekt att använda ordet privatisering i den process som nu pågår utan begreppet bör snarare vara konkurrensutsättning. Kommunallagen (1991:900), lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), konkurrenslagen (2008:579) och därtill speciallagstiftning reglerar formalia kring alternativa driftsformer och konkurrensutsättning. Mål och riktlinjer ska enligt kommunallagen kommunen besluta om; detta innebär att även om verksamheten utförs av annan så är kommunen ansvarig för målen och därmed kvalitén. Kommuner och landsting/regioner får lämna över driften av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ om det inte finns några speciella föreskrifter. Däremot får frågor som innefattar myndighetsutövning inom vård och omsorg inte överlämnas. Innan en kommun lämnar över driften av en kommunal angelägenhet till någon annan så ska kommunen tillse att man tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Om en kommun sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra en kommunal angelägenhet ska kommunen, genom avtal, tillförsäkra sig information som gör det möjligt för kommunen att få insyn i hur verksamheten utförs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, även om driften av en kommunal angelägenhet överlämnats till någon annan. Nämnderna ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

6 Dnr UAN 2011/ (39) När verksamhet drivs av andra än det offentliga gäller inte alltid samma förutsättningar. För den upphandlade verksamheten gäller till exempel inte offentlighetsprincipen eller meddelarfriheten för dess personal. Sekretesslagen gäller inte heller på samma vis, förvaltningslagen gäller inte och tjänsteansvaret försvinner. 1 Personalens anmälningsskyldighet vid avvikelser och missförhållanden samt rätten att tala med kommunens företrädare måste tydliggöras. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att daglig verksamhet kan erbjudas. Daglig verksamhet kan dock drivas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden eller av andra. För rätt till daglig verksamhet krävs biståndsbeslut av socialförvaltningens biståndsbedömare. Daglig verksamhet kan bedrivas: I kommunens traditionella verksamhet. I utflyttade så kallade företags-/förvaltningsgrupper, där personal tillhandahålls av kommunen. Som individuell placering på kommunala eller privata arbetsplatser. Som traditionell verksamhet på entreprenad. Via köp av enstaka platser. För daglig verksamhet gäller: Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar deltagare oavsett utförare av den dagliga verksamheten. Lagens bestämmelser om dokumentation samt kvalitets- och kompetensfrågor är opåverkade av om verksamheten drivs på entreprenad. Lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem gäller vid konkurrensutsättning. Övriga insatser kring individen kvarstår hos kommunen om ingen separat konkurrensutsättning av dessa insatser sker. 1.3 Beslutanderätt Det är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som självständigt tar ställning till eventuell upphandling. 1.4 Tidsplan Nedan finns ett preliminärt förslag till tidsplan för upphandling, om sådan beslutas i maj 2012: Juni: Utarbetande av förfrågningsunderlag påbörjas September/oktober: Annonsering av upphandlingen Tilldelningsbeslut fattas Avtal tecknas under förutsättning att ingen överprövning begärs Februari-maj 2013: Förberedelse och planering inför övertagandet påbörjas September 2013: Driftsstart i extern regi 1.5 Riktlinjer för konkurrensutsättning Kommungemensamma riktlinjer för konkurrensutsättning antogs av kommunfullmäktige Meddelarfrihet regleras enligt kommunens tillämpningsanvisningar i avtalet, vilket exempelvis skedde vid socialnämndens upphandling av gruppbostäder på entreprenad.

7 Dnr UAN 2011/ (39) 2. Upphandlingsprocessen 2.1 Begreppsdefinitioner De driftformer, samarbeten och köp av tjänster som en kommun eller ett landsting/en region kan välja på är följande. Kommunal regi Verksamheten drivs i offentlig egen regi i förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten, ofta via en nämnd, och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Drift i egen regi dominerar inom många delar av den kommunala verksamheten, inte minst inom de så kallade mjuka verksamheterna som äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Kommunal regi genom intraprenad Kan vara av två former: 1) verksamhet som fått stort eget delegerat ansvar med tydliga ekonomiska förutsättningar, eller 2) kommunal verksamhet som "vunnit" en upphandling. Upphandlingen avbryts då och verksamheten ligger kvar inom kommunen och drivs i egen regi med samma förutsättningar som ett privat företag. Kan till exempel vara ett äldreboende som fortfarande drivs inom den egna förvaltningen, men efter i princip samma förutsättningar som om verksamheten hade lagts ut på en privat entreprenad. Kommunala företag Kommunal verksamhet drivs som ett företag i form av till exempel aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv. Bolagsordningen är det som reglerar verksamheten. Ett kommunalt företag får ett tydligare resultatansvar och kan till skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser. Kommunala bostadsföretag drivs oftast som kommunala aktiebolag. Förutom fastighetsförvaltning är kommunalteknik och kommunikationer dominerande inom företagsformen. Kommunala företag är egna juridiska personer som ingår i kommunkoncernen. Upphandlad verksamhet, entreprenader Verksamhet som på uppdrag av kommunen eller landstinget/regionen mot en ekonomisk ersättning ska upphandlas. Det är förfrågningsunderlaget och det kontrakt som upprättas med entreprenörerna som ligger till grund för hur verksamheten drivs. De som vinner upphandlingen kan vara privata aktörer, exempelvis aktiebolag, ideella organisationer eller kooperativ. Även om kommunen eller landstinget/regionen upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och man är fortfarande huvudman och skyldig att se till att invånaren/deltagaren får den tjänst han eller hon förväntar sig. Uppföljning ska ske enligt de kontrakt som upprättas och förfrågningsunderlaget. LOV Valfrihetssystem Den enskilda personen väljer själv vård- eller omsorgsutförare bland godkända utförare i ett valfrihetssystem. I ett valfrihetssystem är priset fastställt på förhand och alla utförare inom en kommun eller ett landsting/region får samma ersättning för samma tjänst. På detta sätt konkurrerar utförarna med den kvalitet som de kan leverera. Privata företag och ideella organisationer kan kontinuerligt ansöka om att bli godkända som utförare. Kommunen och landsting/region kan också vara ett alternativ för den enskilda att välja som en av flera utförare. Valfrihetssystem skall följa samma grundprinciper som en upphandling enligt LOU (se 2.2). Det som skiljer alternativen åt är att i ett valfrihetssystem så fastställer kommunen/landsting/regionen priset för

8 Dnr UAN 2011/ (39) tjänsten och kraven på utförandet. Alla leverantörer som klarar kraven måste antas. Den enskilde väljer sedan själv utförare. Tjänstekoncession Med tjänstekoncession menas ett offentligt kontrakt där ersättning för tjänsterna utgår i form av en rätt att utnyttja tjänsterna, eller en blandning av det och betalning Ett exempel är driften av ett befintligt badhus. Ett av kännetecknen för en koncession är att entreprenören tar en uppenbar risk. Entreprenören är oftast beroende av de intäkter som erhålls från användarna. Enskild bidragsfinansierad verksamhet Verksamhet kan få bidrag till finansiering av sin verksamhet. Det finns då inget uppdrag från kommunen och det offentliga påverkar genom att bevilja tillstånd och utöva tillsyn samt att sätta upp bidragsregler. Exempel på detta är fristående förskolor och skolor som regleras enligt skollagen och som om de får tillstånd av kommunen när det gäller förskolor och Skolverket beträffande skolor har rätt till kommunala bidrag. Generella bidrag kan också utgå till olika föreningar. Köp av enstaka platser Gäller till exempel när kommuner placerar vårdtagare på privata behandlingshem, vilket är vanligt när det gäller placering av ungdomar. Kommunen köper en tjänst av företag eller organisationer i stället för att själv utföra verksamheten. Denna tjänst ska också upphandlas, vilket ibland sker genom ramavtal. 2.2 Lagen om offentlig upphandling (LOU) Det är den offentliga upphandlingen av varor och tjänster som regleras i LOU. Det innebär att statliga myndigheter, vissa statliga bolag, landsting, kommuner med flera måste följa lagen. Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig och ske på ett objektivt sätt. LOU är harmoniserad med EG:s direktiv inom området. Genom att kommunen följer LOU följer man också EG:s upphandlingsdirektiv. Grundläggande rättliga principer som ska efterlevas vid all offentlig upphandling är principerna om: Icke-diskriminering Likabehandling Transparens (öppenhet och förutsebarhet) Proportionalitet Ömsesidigt erkännande Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera entreprenörer främst på grund av nationalitet. Den upphandlande kommunen får till exempel inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen. Av likabehandlingsprincipen följer att alla entreprenörer ska behandlas lika. Alla måste få samma information vid samma tillfälle. Det är inte tillåtet att vid utvärderingen lägga till eller dra ifrån några kriterier. Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av förutsägbarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas.

9 Dnr UAN 2011/ (39) Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär bland annat att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna Myndighetens förfrågningsunderlag ska bestå av: Kravspecifikation Kommersiella villkor, det vill säga kontraktsvillkoren Administrativa bestämmelser om vad som gäller för anbudets avlämnande etcetera Utvärderingskriterier De krav som ställts får inte ändras under upphandlingen. Den upphandlande enheten ska i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange vilka krav som ställs på entreprenörerna för att dessa ska komma ifråga. Här ska också anges vilka certifikat, intyg med mera som entreprenörerna ska lämna för att visa att dessa uppfyller de ställda kraven. De ställda kraven måste dock ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Då anbud ska antas finns det två utvärderingsprinciper som myndigheten kan använda sig av. Vilken av dessa som valts måste framgå i förfrågningsunderlaget. De två utvärderingsprinciperna är: Det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till de utvärderingskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget såsom pris, driftskostnader, kvalitet, service och underhåll. Utvärderingskriterierna bör om möjligt vara rangordnade. Det anbud som har det lägsta priset. Inget anbud får antas som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ingen prövning får göras mot kriterier som inte finns med i förfrågningsunderlaget. Under hela den pågående upphandlingen är anbudsansökningar och anbud hemliga. Normalt blir alla dokument offentliga handlingar då tilldelningsbeslut är fattat eller upphandlingen på annat sätt tydligt är avslutad. 2.3 Hur en upphandling rent praktiskt bör gå till Förstudie Upphandlingsprocessen startar när ansvarig nämnd fattar beslut om att en förstudie ska göras. I förstudien ska följande punkter redovisas: Syfte Intressenter Hur ser den aktuella marknaden ut? Egna och andras erfarenheter Kvalitetskrav inkluderande konsekvenser för deltagarna Konsekvenser för personalen Konsekvenser i den egna organisationen och påverkan på övriga nämnders verksamhet Ekonomiska kalkyler Tidsplan

10 Dnr UAN 2011/ (39) Förstudien utgör nämndens beslutsunderlag när beslutet om att genomföra en upphandling tas. Förstudien är en allmän handling och berörda bör ta del av dokumentet. Kommunikationsplan I anslutning till att nämnden fattar beslut om en förstudie ska en kommunikationsplan utarbetas. Kommunikationsplanen ska redovisa aktiviteter och tider för hur arbetet ska kommuniceras med intressenterna. Definitioner Förfrågningsunderlaget är det dokument som kommunen tar fram och som entreprenörerna ska svara på. Kravspecifikation är kravet på den tjänst som kommunen önskar köpa, det vill säga en del av förfrågningsunderlaget. Anbud är det svar som entreprenörerna lämnar. Förfrågningsunderlag När nämnden fattat beslut om att gå vidare i en upphandling påbörjas arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag. Förstudien är underlag för arbetet. En projektgrupp tillsätts som arbetar med upphandlingen hela vägen fram till dess att tilldelningsbeslut fattas. Det ska vara en så liten grupp som möjligt, med deltagare som har olika kompetens. Gruppens deltagare måste sammantaget ha kunskap om olika aspekter på tjänsten liksom upphandlingsformalia. Gruppen har möjlighet att vid behov adjungera personer till sig. Det är dock viktigt att själva projektgruppen är liten med tanke på sekretessregler. Under arbetet med förfrågningsunderlaget är det möjligt att lämna synpunkter till projektgruppen, exempelvis förslag på kvalitetskrav. Projektgruppen får dock inte kommentera eller berätta om innehållet i förfrågningsunderlaget. Det är inte heller möjligt att sända förfrågningsunderlaget på remiss i verksamheten eller att samverka med de fackliga organisationerna. Entreprenörerna måste behandlas lika vilket innebär att förfrågningsunderlaget ska publiceras samtidigt för alla. När förfrågningsunderlaget är klart och beslutat ska upphandlingen annonseras och materialet blir offentligt. Annonsering och anbudstid Huvudregeln är att all offentlig upphandling ska annonseras. Syftet är att alla entreprenörer, inte bara de på orten eller i det egna landet, ska få kännedom om kommande upphandlingar och kunna vara med och lämna anbud. LOU reglerar anbudstidens längd. I denna typ av upphandling ska tiden vara skälig, det vill säga cirka en och en halv till två månader. Intresserade entreprenörer ska också under anbudstiden få möjlighet att göra studiebesök för att se lokalerna. Utvärdering En upphandlande enhet kan inte anta ett anbud som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, och inte heller pröva anbudet mot andra kriterier än de som angivits i förfrågningsunderlaget. Om den upphandlande enheten under upphandlingens gång vill ändra, ta bort eller lägga till något krav eller utvärderingskriterium måste upphandlingen normalt avbrytas och göras om. När anbuden kommit och sista anbudsdag passerat öppnas anbuden vid en förrättning där minst två medarbetare ska delta. Protokoll förs över inkomna anbud.

11 Dnr UAN 2011/ (39) I ett första steg prövas entreprenörerna; uppfyller entreprenörerna de krav som ställts upp, exempelvis avseende finansiell styrka och tekniska krav. Samtliga entreprenörer som klarar kraven går vidare till nästa steg i utvärderingen. Nu prövas om anbudet uppfyller alla obligatoriska krav som ställts. De anbud som klarat alla så kallade skall-krav går vidare till nästa steg, val av bästa anbud. I detta sista steg väljs de anbud ut som bäst svarar mot de i förfrågningsunderlaget angivna utvärderingskriterierna. Anbuden ska jämföras med förfrågningsunderlaget. I det här skedet är det lagt kort som ligger. Beslut om bästa anbud är inte ett politiskt beslut utan ett beslut som tas av projektgruppen. Ett orimligt lågt anbud får förkastas, dock först sedan man skriftligen begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar. Det finns dock ingen skyldighet att förkasta låga anbud. Tilldelningsbeslut och rätt till överprövning När utvärderingen är klar fattas ett så kallat tilldelningsbeslut. Beslutet undertecknas av den tjänsteman som har erforderlig delegation. Samtliga anbudslämnare ska få information om beslutet och skälen till det. En tidsfrist om tio dagar börjar löpa och entreprenörerna har rätt att ansöka om överprövning av beslutet hos förvaltningsrätten. Avtal får inte tecknas förrän denna tid löpt ut. En överprövning kan leda till att upphandlingen måste göras om eller rättas till. Avtalstid När avtalet är tecknat är det viktigt att de antagna entreprenörerna får tid på sig att starta upp verksamheten, så kallad implementeringstid. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att man inte lämnar upphandlingen därhän när avtalet är påskrivet och driften kommit igång. Avtalsuppföljning och utvärdering ska ske löpande under avtalstiden. Det ska framgå av avtalet hur detta ska gå till och en organisation som har ansvaret för detta måste finnas. Skadestånd När upphandlingen är avslutad och avtal är tecknat kan en entreprenör som anser sig lida skada föra talan hos tingsrätten om skadestånd. Sekretess Att alla entreprenörer ska behandlas lika, den så kallade likabehandlingsprincipen, gör att uppgifter som rör arbetet med förfrågningsunderlaget inte får spridas. Inkomna anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande enheten har beslutat om att tilldela kontraktet till vissa entreprenörer, eller att alla anbuden offentliggjorts eller enheten på annat sätt avslutat upphandlingen. Efter denna tidpunkt omfattas handlingarna av de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess.

12 Dnr UAN 2011/ (39) 3. Marknaden 3.1 Erfarenheter från andra aktörer Arbetsgruppen har i samband med underlaget till förstudien tagit del av andra kommuners erfarenheter, i form av studiebesök men även i form av insamlande av material och erfarenheter. Vi har valt att inrikta oss på både kommuner som är i ett inledande skede i denna process men även på dem som kommit en bit på vägen genom att ha en etablerad form av upphandlade delar av daglig verksamhet, för att på så sätt få ett så brett spektrum som möjligt. De erfarenheter man skapat sig i andra kommuner kommer att tillämpas i denna process. Några exempel på kommuner som tillämpar lagen om valfrihetssystem (LOV) för daglig verksamhet har inte framkommit. Falkenberg beslutade 2009 att utveckla alternativa driftsformer som resulterade i att all verksamhet inom LSS skulle konkurrensutsättas. Carema Care fick då förtroendet att anordna verksamhet för vissa delar av den dagliga verksamheten. De verksamheter som bland annat riktar sig mot deltagare med utvecklingsstörning och autism blev kvar i kommunal regi. Från och med december 2012 kommer all verksamhet inom LSS att konkurrensutsättas. Målet är inte att det blir till de stora aktörerna, utan man vill se fler småföretag på marknaden. Verksamhetschefen i Falkenberg föreslog att nu när vi står inför en utmaning i Halmstad ska vi tänka på följande: Gör en analys över hur verksamheten ser ut idag o medarbetarundersökningar o brukarundersökningar (även för anhörig/god man) o bemanning Vårdtyngdsmätning där kostnad/deltagare finns med Jobba med tillsyn och uppföljning o att deltagarna får det som utlovats o att avtalet följs Självständig biståndsenhet som beslutar, fördelar och ansvarar för pengarna i kommunen och utvärderar individuella planer (består i Falkenberg av LSS-handläggare) Planeringsavdelning som granskar hur allt fungerar i kommunen Glöm inte det som blir kvar. Hur ska det drivas förbättringar förändringar Brukarråd: Falkenberg har ett råd som består av intresseorganisationerna och politiker Lokaler och drift sköts av kommunen 3.2 Entreprenörer Det finns ingen branschförening specifikt för företag inom daglig verksamhet. Dock finns, enligt samtal med andra kommuner, ett antal företag som verkar inom området. Dessa är av varierande storlek, och vissa har en stark lokal prägel såsom personalkooperativ. Det torde endast finnas en handfull nationella entreprenörer.

13 Dnr UAN 2011/ (39) 3.3 Erfarenheter från gruppbostäder på entreprenad 2 Socialnämnden har följt upp boende med särskild service utifrån tre aspekter: Formell kvalitet enligt avtalet Brukarnöjdhet Ekonomisk jämförelse De resultat som framkommit under de år man genomfört inspektioner är att de boende överlag är nöjda oavsett utförare. De boende som har svarat själva har varit lika nöjda oavsett utförare medan de som svarat med assistans av personal är något mer nöjda med kommunala utförare, men man kan se att nöjdheten har minskat något över tid. De boende där gode män har svarat är något mer nöjda med både kommunala och privata utförare. Utöver detta kan nämnas att man är mer nöjd med de privata utförarnas fritidsaktiviteter och trivseln på boendena medan man är mer nöjd med boendemötena och maten hos de kommunala. Inget krav ställdes i upphandlingen på bemanning eller anställningsvillkor. Man menade att syftet med detta var att arbetsgruppen som arbetade med frågan ansåg att kvalitetsdefinitionerna, det vill säga vad som skall göras, skulle ge en bättre kvalitetseffekt än att kräva en viss bemanning. Kommunal menar dock att konkurrensutsättningen lett till personalminskningar hos Carema. Vad som framkommer i uppföljningen är att verksamheten anses ha en förbättrad formell kvalitet, den drivs till en lägre kostnad och brukarnöjdheten är i stort sett oförändrad. Det syfte man hade för upphandlingen var att konkurrens skulle leda till vitalisering och kvalitetsutveckling vilket man i uppföljningen anser har skett, och därmed bedöms syftet ha uppnåtts. 3.4 Personlig assistans och bedrägerier Bedrägeri inom personlig assistans är ett fenomen som det skrivits om i media relativt regelbundet den senaste tiden, och bör i många avseenden ses som ett allvarligt problem där skattepengar försvinner i form av bidragsfusk och bedrägerier. Därför är det viktigt att det ställs krav på de aktörer som arbetar inom området. Hänsyn måste tas till att man definierar de krav på anbudsgivarna på ett sådant sätt att man säkerställer att oseriösa företag inte kan vinna en eventuell upphandling. 2 Detta och följande avsnitt finns med som referensinformation. Insatserna som beskrivs styrs av samma lagstiftning som daglig verksamhet, och erfarenheterna som kommunen har är därmed relevanta i denna förstudie.

14 Dnr UAN 2011/ (39) 4. Omfattning 4.1 Entreprenad eller LOV Utmaningen från Carema avser hela den dagliga verksamheten. Det står dock utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fritt att bestämma om hela eller delar av verksamheten ska ingå i en konkurrensutsättning och om verksamheten skall konkurrensutsättas enligt LOU eller LOV. En eventuell konkurrensutsättning ska genomföras affärsmässigt och med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns. Anbudsgivare och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. En driftsentreprenad innebär att kommunen, efter upphandling enligt LOU, tecknar ett avtal med en eller flera externa entreprenörer. Avtalet ska reglera uppdragets omfattning, ersättning, längd, kvalitet med mera. Kommunen har därmed fortsatt fullt ansvar för den verksamhet som utförs av privata företag eller föreningar. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de deltagare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen har ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn. I detta sammanhang bör det påpekas att även kooperativ eller andra former av så kallad avknoppning måste delta i ett upphandlingsförfarande, där de måste vinna upphandlingen på lika villkor som övriga anbudsgivare för att kunna få ta över driften. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan således inte lämna över driften till ett personal- eller brukarkooperativ utan en upphandling. I ett valfrihetssystem finns nuvarande verksamhet kvar i kommunen men intresserade leverantörer kan ansöka om delta i systemet. Kommunen tar fram ett förfrågningsunderlag inkl ett pris och intresserade leverantörer kan under hela tiden som systemet finns ansöka om att få delta. De leverantörer som klarar kraven får teckna avtal med kommunen. Ett obegränsat antal leverantörer kan delta och det är den enskilde som väljer leverantör bland de som kommunen tecknat avtal med. 4.2 Verksamhet och omfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens dagliga verksamhet är avsedd för personer enligt personkrets 1 och 2 i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), det vill säga personer med utvecklingsstörning, personer med autism samt personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Sedan en längre tid tillbaka diskuteras på nationell nivå huruvida även personkrets 3 enligt LSS ska få tillgång till daglig verksamhet, vilket inte är fallet i dagsläget. För den händelse lagen ändras så att även denna personkrets omfattas av rätten till daglig verksamhet, så kommer verksamheten att drivas i kommunal regi om inte separat konkurrensutsättning sker. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för Slussen är ett nav inom verksamheten. Slussen är den första kontakten för flertalet deltagare, där det avgörs var deltagarna kan erbjudas placering utifrån förutsättningar och intresse. 4.3 Nya enheter Nytillkommande daglig verksamhet under perioden är inte med i en eventuellt kommande upphandling. Upphandling kan bli aktuell i framtiden.

15 Dnr UAN 2011/ (39) 4.4 Relationen till LSS, SoL och andra insatser/aktörer Insatsen daglig verksamhet regleras som ovan nämnts i avsnitt 4.2 ovan av LSS. Socialförvaltningens biståndsbedömare beslutar om rätten till daglig verksamhet. Socialnämnden framhåller i sin plan för konkurrensutsättning att det på sikt finns skäl att överväga en förstudie för en gemensam upphandling av daglig verksamhet och gruppbostäder särskilt riktade till personer med autism eller autismliknande tillstånd, som på så vis skulle kunna få en gemensam organisation. 4.5 Hälso- och sjukvård Inom daglig verksamhet ansvarar socialförvaltningen på Halmstads kommun för all sjukvård till och med sjuksköterskenivå. I de fall kommunen lägger ut driften av daglig verksamhet på entreprenad ansvarar kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18-18c för att patienterna erbjuds god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav. Uppgifterna kan antingen utföras av kommunen eller av personal med erforderlig kompetens som är anställd av entreprenörerna (SOSFS 1997:10). 4.6 Arbetsgruppens förslag till omfattning Mot bakgrund bland annat av socialnämndens konkurrensutsättning av gruppbostäder, förordar arbetsgruppen att hälften av den dagliga verksamheten konkurrensutsätts. Arbetsgruppen förordar vidare att konkurrensutsättning sker via LOU. Arbetsgruppen avser att återkomma till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med förslag på urval av enheter efter eventuellt beslut om en upphandling. Det finns inget som hindrar att LOV på sikt blir ett alternativ. I nuläget bedöms dock förutsättningarna för detta inte finnas. Slussen föreslås inte omfattas av konkurrensutsättningen, då denna verksamhet bör få rollen av beställar- och uppföljningsfunktion. Viss daglig verksamhet bedrivs som individuell placering eller i företags-/förvaltningsgrupper. Arbetsgruppen föreslår att denna verksamhet inte omfattas av konkurrensutsättningen, utan även fortsättningsvis bör hanteras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens arbetskonsulenter. Arbetsgruppen förordar att kommunen har ansvar för sjuksköterskor, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast även vid en entreprenad. I detta ansvar ingår inkontinensartiklar och sjukvårdsmaterial. Skyddskläder och handskar ska dock ingå i entreprenörernas ansvar. Det ska också tydligt framgå att personalen inom daglig verksamhet ska kunna utföra delegerade uppgifter från sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

16 Dnr UAN 2011/ (39) 5. Kvalitet 5.1 Allmänt En viktig uppgift för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten visar att kommuner och landsting/regioner som har upphandlat verksamhet och därmed satt tydliga kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering uppnått en kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade. Entreprenören ska ha erforderliga tillstånd, såsom enligt LSS 23, för att bedriva daglig verksamhet. Synpunkter som framkommit vid fokusgrupper som hållits med medarbetare, i genomförd deltagarundersökning, vid analys av verksamheten samt möten som hållits med brukarorganisationerna har beaktats i detta kapitel. 5.2 Innehåll i insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet ska kunna inrymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Arbetslinjen råder, men en viss del omvårdnad kan ingå. Deltagaren kan utföra uppgifterna individuellt såväl som tillsammans med andra. Olika pedagogiska metoder ska tillämpas. Grunden är att verksamheten så långt det är möjligt och lämpligt ska anpassas efter brukarens förmåga och behov. Deltagaren ska delta i verksamheten på hel- eller deltid. Med heltid menas sex timmar per dag, förslagsvis mellan klockan 9.00 och Omfattningen av insatsen avgörs av kommunen, och placering på enhet sker via Slussen inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Då det finns deltagare som har behov av kontinuitet i sin vardag, finns det en risk att de kan må mycket dåligt om rutiner ändras. Verksamheter som i dag har en specifik inriktning, anpassad efter deltagarnas behov får av denna anledning inte ändras utan godkännande av verksamhetschefen för daglig verksamhet. 5.3 Samverkan med deltagare, anhöriga och anhörigorganisationer De rutiner för samverkan mellan berörda parter som finns inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ska utgöra miniminivån. Härtill hör då: Träffar två gånger per år mellan personalen på daglig verksamhet och gruppbostaden kring deltagaren. Deltagaren eller, om så är lämpligare, närmast anhörig eller gode man ska erbjudas möjlighet att delta. Det är ett mervärde om träffarna förläggs till kvällstid. Träffar med representanter för brukarorganisationer två gånger per år. En entreprenör kan då antingen välja att delta i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Framtidsforum, eller hålla egna träffar med brukarorganisationerna. Samråd ska erbjudas deltagarna minst en gång per månad. 5.4 Kvalitetssystem Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet LSS, SOSFS 2011:9 (S) ska efterlevas.

17 Dnr UAN 2011/ (39) 5.5 Arbetsgruppens förslag till framtida kvalitetsorganisation för daglig verksamhet inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen En daglig verksamhet med eventuellt flera utförare behöver ha en tydlig organisation för att hantera kvalitetssäkring, inskrivning och uppföljning av deltagarna i de olika verksamheterna. Redan i dag passerar samtliga deltagare som skrivs in i daglig verksamhet Slussen som också har i uppgift att ompröva deltagarens placering i de fall som det finns behov av det. Slussen har i dag kompetenser knutna till sig som arbetskonsulenter och specialpedagog. Sedan den 1 januari 2012 leds Slussen av verksamhetschefen för daglig verksamhet, för att garantera ett oberoende i förhållande till verksamheterna. Slussen är den enhet som alla deltagare som skrivs in i daglig verksamhet kommer att möta. Slussens personal kartlägger deltagarens intressen och förutsättningar, för att på så sätt hitta en individuell placering eller annan passande verksamhet. Slussen har det övergripande ansvaret för att ingångna avtal med leverantörer efterlevs och att alla leverantörer behandlas lika. Till Slussen ska kompetenser som arbetskonsulenter, kvalitetsuppföljare, hantverkare, friskvårdskonsulent, assistent och eventuellt vissa funktioner inom ekonomi knytas. Genom detta är Slussen en gemensam resurs för alla deltagare inom daglig verksamhet oavsett utförare. Behovet av ytterligare kompetenser kommer att belysas framöver. Slussens oberoende roll ska förstärkas i en framtida organisation och kompletteras med en beställaroch uppföljningsfunktion som agerar och hanterar såväl verksamhet i egen som extern regi. Ett förslag på arbetsgång med Slussen som nav är: 1. Socialförvaltningen fattar ett beslut om insats inom daglig verksamhet och lägger ett ärende digitalt hos Slussen via verksamhetssystemet Procapita. 2. Slussen tar upp ärendet och kallar deltagaren och god man till möte. 3. Efter genomförd kartläggning fastställs insatsnivå, behov av särskild introduktion och behov av arbetstid i daglig verksamhet. 4. Information lämnas om vilka valmöjligheter som finns utifrån beslut och verksamheter. 5. Deltagaren väljer verksamhet i samråd med god man. 6. En beställning skickas till mottagande enhet utifrån beslut om insatsnivå och tid. 7. Deltagaren påbörjar sin dagliga verksamhet. 8. Uppföljningen av insatsen görs från Slussen i samråd med handläggare på socialförvaltningen efter tre månader, sex månader och därefter på årsbasis. Slussens uppgift är förutom att kartlägga och placera deltagare även att säkerställa att den beställning hos varje utförare som är lagd genomförs enligt plan och att den beslutade insatsnivån följs. Vidare ska Slussen regelbundet genomföra en deltagarundersökning och sammanställa denna där resultatet på enhetsnivå öppet redovisas. Deltagaren och god man ska ges möjlighet att när som helst kunna kontakta Slussen med en begäran om omprövning av aktuell placering men också att de insatser som görs för att anpassa för deltagaren genomförs enligt plan. Det ovan beskrivna arbetssättet påverkar troligtvis socialförvaltningens handläggare.

18 Dnr UAN 2011/ (39) 5.6 Dokumentation Ett minimikrav är att dokumentationen lever upp till gällande lagar och föreskrifter, särskilt SOSFS 2006:5 (S). Dokumentationen bör därtill vara likvärdig med de rutiner som tillämpas av utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen för daglig verksamhet (se Bilaga 7). 5.7 Avvikelse- och klagomålshantering För att jämförelser mellan kommunen och utförarna ska vara möjliga, ska klagomål och avvikelser rapporteras och redovisas enligt liknande system. Detta ska tydliggöras i förfrågningsunderlaget. Redovisning ska fortlöpande ske till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, i syfte att tidigt kunna ta itu med uppkomna problem och/eller eventuella avtalsbrott. 5.8 Kvalitetskrav vid en eventuell upphandling av daglig verksamhet Kvalitetskriterierna har tagits fram utifrån en verksamhetsanalys som gjorts på varje enhet, ett fokusgruppsarbete med personalen och en deltagarundersökning. Socialtjänstlagen innehåller grundläggande värderingar och principer för socialtjänstens verksamhet. Principerna uttrycks i lagens första paragraf, den så kallade portalparagrafen. I denna slås bland annat fast att socialtjänsten ska bygga på: respekt för människans självbestämmande och integritet insatserna utifrån från den enskildes behov och livssituation I förarbetena till SoL står att vissa faktorer är av stor betydelse för att en verksamhet ska uppnå god kvalitet. Socialtjänstens insatser ska ges på ett sådant sätt att: den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses syftet med insatsen uppnås personalen har lämplig utbildning och erfarenhet personalen har ett förhållningssätt till den enskilde så att de upplever trygghet Vidare anges en rad andra nödvändiga faktorer, såsom: rättsäkerhet den enskildes medinflytande väl fungerande arbetsledning en lämplig sammansättning av ett arbetslag ett genomtänkt arbetssätt att personalen visar lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden att den enskilde ska ha ett reellt inflytande över de insatser som ges LSS övergripande mål ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet den enskilde får möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har urskiljt ett antal kvalitetsområden, så kallade kvalitetsindikatorer som beskrivs i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de: Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Utgår från en helhetssyn, är samordnande och präglas av kontinuitet Är kunskapsbaserade och effektivt utförda Är tillgängliga och jämlikt fördelade

19 Dnr UAN 2011/ (39) Är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen Enligt Socialstyrelsen kan insatsen daglig verksamhet vara organiserad på olika sätt, men bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. Verksamhetens omfattning bör följa samma riktlinjer som i arbetslivet, men måste anpassas efter individuella behov och önskemål. Ett övergripande mål bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Följande kvalitetskrav är tagna ur Analys, fokusgruppsarbete och deltagarundersökning av Daglig verksamhet Den dagliga verksamheten skall ta tillvara deltagarnas egna intressen och önskemål i den mån det är möjligt. Grunden i arbetssättet är att arbeta efter ett bemötande och ett förhållningssätt som främjar individens utveckling, självständighet och alla människors lika värde. Skall-krav Utformning av och innehåll i arbetet Det urval av sysselsättningsformer som erbjuds inom daglig verksamhet skall breddas och utvecklas efter deltagarnas behov och möjlighet att delta i arbetslivet. Verksamheter med inriktning tydliggörande pedagogik, Snoezelen, individuellt utarbetade scheman och arbeten skall finnas för de deltagare som behöver det. I genomförandeplanen skall det sättas upp mål för varje deltagare med mål och delmål. Kontaktpersonen på daglig verksamhet ansvarar för dess uppföljning. Strukturen för detta skall följa de rutiner som gäller för MITT MÖTE. Verksamheten skall utföra löpande utvärderingar och uppdateringar genom observationer i det dagliga arbetet som redovisas genom dokumentation, veckoplanering, pedagogmöten och kontinuerlig tillgång till pedagogisk handledning. Deltagarna skall ha ett meningsfullt, individuellt anpassat och utvecklande arbete. Deltagarna skall känna sig trygga på sin arbetsplats/dagliga verksamhet. Deltagarna skall trivas på sin arbetsplats/dagliga verksamhet. Arbetet/aktiviteterna skall vara individanpassade utifrån varje deltagares behov, intressen och dagsform. Deltagarna skall få stöd och hjälp i det dagliga arbetet och i det sociala umgänget. De skall vid behov få sin dag tydliggjord och möjligheter att kommunicera efter behov och förmåga. De deltagare som har behov av tydliggörande pedagogik skall få det. De deltagare som behöver hjälp och stöd i att göra vardagen tydlig och begriplig, så att deras självständighet ökar skall få det. De deltagare som har behov av alternativa kommunikationssätt skall erbjudas det. De deltagare som behöver hjälp med att lära sig det sociala samspelet och de regler som finns på en arbetsplats, att arbeta i grupp, sköta sin hygien och respektera varandra skall få det. De deltagare som har behov av ständig tillsyn och stöd skall få det. Alla deltagare skall ha individanpassade scheman. De deltagare som behöver hjälp att förflytta sig, gå på toaletten, klä på och av sig, motorisk träning och utveckling av sin kommunikation skall få det. De deltagare som behöver mindre och lugnare miljö skall få det. De deltagare som akut behöver uppsöka sjukvården skall få stöd av personal.

20 Dnr UAN 2011/ (39) De deltagare som har behov av personalstöd i form av att personal äter pedagogisk måltid skall få det. De deltagare som har funktionshinder som gör att de är mindre stresståliga och har svårt med koncentration och uthållighet skall erbjudas miljöer som är anpassade efter deras behov. De deltagare som har mycket stora fysiska, sociala och psykiska omvårdnadsbehov skall få sina behov tillgodosedda. De deltagarna som har behov av ett brett utbud skall få det. Deltagarna skall kunna prova på arbete utanför sin ordinarie dagliga verksamhet. De deltagare som har behov av att arbeta på mer än ett ställe ska få möjlighet att göra det, t ex 50 procent 50 procent. Deltagare som har önskemål/behov av att byta arbetsställe skall erbjudas andra alternativ i den mån det är möjligt. Deltagare som behöver förlängd kartläggning skall erbjudas det. Deltagarna skall kunna göra studiebesök utanför sin ordinarie dagliga verksamhet. Daglig verksamhet skall varje månad erbjuda minst en aktivitet med koppling till en aktuell samhällsfråga. Aktiviteten skall möjliggöra för deltagaren att utifrån sina förutsättningar förstå, delta och påverka samhället. Självbestämmande Deltagarna skall ges möjlighet att välja daglig verksamhet efter motivation, styrkor och intressen. Deltagarna skall veta hur de ska göra om de vill byta arbetsplats/daglig verksamhet. Deltagarna skall ges möjlighet till inflytande för att kunna påverka sin arbetsdag. Deltagarna skall ges möjlighet att vara med och bestämma vem som ska vara med på samverkansmöten. Deltagarna skall ges möjlighet att utveckla sin självständighet. För att öka självförtroendet, känna större demokratisk anda och få en känsla av sammanhang och delaktighet deltar alla efter förmåga i daglig verksamhets planering. Personalens kompetens, stöd och fortbildning Personalen skall ha/få adekvat utbildning/fortbildning som krävs för att klara uppdraget. Personalen skall ha tillgång till handledning. Personalen skall ha kunskap om deltagarnas funktionsnedsättningar och hur de påverkar den enskilde individen. Personalen skall ha enhetsspecifika kunskaper. Föreståndartjänster skall finnas på lantbruket (där kompetens krävs kring djur och lantbruk) och på tvätten (där kompetens krävs kring maskiner och hantering av tvättgods). Arbetskonsulenterna skall arbeta utifrån arbetssättet supported employment. Det skall finnas personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot personer med olika funktionshinder att tillgå inom varje verksamhet. De skall ha ett övergripande ansvar att handleda övriga medarbetare på arbetsplatsen både teoretiskt och praktiskt för att säkerställa varje deltagares behov av stöd i daglig verksamhet. Specialpedagog som har ett övergripande ansvar att handleda personal i frågor som rör det pedagogiska arbetet kring deltagarna skall finnas. I uppdraget ingår att utbilda personalen i bedömningar, kommunikation, bemötande och förhållningssätt. Personalen skall ges möjlighet att rotera inom olika dagliga verksamheter. Personalen skall ges tid för dokumentation. Tid som är deltagarfri.