Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Relevanta dokument
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Råd för produktionen av en bättre skörd

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Sjukdomssituationen i kummin

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Tio steg till toppskördar

Sådd direkt eller i skydd?

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Frö- och Oljeväxtodlarna

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Vad är herbicidresistens?

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Ekologisk produktion lantbruk

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Aktuella ogräsförsök 2015

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Handbok över kumminodling Handbok över kumminodling 2016

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Framgångsrik precisionssådd

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Etablering och snigelförsök

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Odlingsguide för kummin 2001

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Skräppa vid vallanläggning

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Jordbearbetningsstrategier

ATT ODLA I FÖRÄNDRAT KLIMAT HUR ÅKER- BRUKET KAN ANPASSAS FRAMGÅNGSRIKT

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Jätteloka (jättefloka)

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Sveakonferensen januari 2015

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Transkript:

Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och 27.3.2014

Den ökade odlingsarealen för kummin och behovet av växtskydd Specialväxt, exportväxt Odlingsarealen har vuxit snabbt Flera skördar av samma bestånd, fleråriga bestånd Utmaningar för växtskyddet

Den ökade odlingsarealen för kummin och behovet av växtskydd Beaktat i handböcker ProAgria: Peltokasvien kasvinsuojelu Kasvinss.seura: Ajankohtaisia kasvinsuojeluohjeita - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - versolaikku rengaspunkki pahkahome kuminakoi Kasvintuhoojaongelmien ilmestyminen rikkakasvit 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den ökade odlingen av kummin & etablering

Kartläggning av växtskadegörare på kumminfält Målsättning: att klargöra orsakerna till skördevariationerna och den sjunkande skördenivån och kopplingen till odlingsmetoder Kartlägga kumminåkrarnas skick, förekomst av växtskadegörare & odlingsmetoder år 2011: 102 skiften, år 2012: 85 skiften Tavastehus, Nyland, Eg. Finland, Södra Österbotten och Österbotten 1., 2. och 3. skördeårens skiften Foto: Jaana Grahn Foto: Hannu Ojanen

Observationer av växtskadegörare i kummin Skiftesvisa allmänna vitsord & observationer 10 provytor/skifte Skadedjur Kumminmal Kummingallkvalster Ogräs De vanligaste Baldersbrå Maskros antal/m 2 Kvickrot Växtsjukdomar Bomullsmögel Fläckar på stjälkarna (2012)

Allmänt om odlingen på gårdskartläggningsskiftena Sådd Lätt bearbetning eller direktsådd på en tredjedel av skiftena De mest allmänna sorterna Sylvia ja Niederdeutcher Utsädesmängd i medeltal 17 kg/ha (10-30 kg/ha) Växtskydd Ogräsbekämpning Insåningsåret på 92 % av skiftena Skördeåren på 62-71 % av skiftena Bekämpning av kumminmalen Skördeåren på 86-92 % av skiftena Inget växtskydd

Ogräs Ogräs vanligen fläckvis/måttligt Rikkakasvien yleisyys 2011 Rikkakasvien yleisyys 2012 17 % 28 % 9 % 15 % vähäinen vähäinen kohtalainen kohtalainen heikko heikko 55 % 68 % De vanligaste ogräsen: Kvickrot Baldersbrå Åkertistel Rikkakasvien tiheys kpl/m2 saunakukka 2011 2.1 (0-78) 2012 6.2 (0-648) juolavehnä 2011 7.2 (0-84) 2012 7.3 (0-512) voikukka 2011 4.3 (0-190) 2012 4.4 (0-464)

Ogräs 1. skördeåret 1. skördeåret konkurrerar kummin bra Kuminan peittävyys 1. satovuonna (94 lohkoa) Rikkakasvien yleisyys 1. satovuonna (94 lohkoa) Heikko 9% Kohtalainen 10% Runsas 13% Vähäinen 39% Hyvä 81% Kohtalainen 48%

Ogräs 1. skördeåret Yleisimmät rikkakasvit 1. satovuonna (63 lohkoa) Savikka 3% Tatar 3% Valvatti 5% Apila 2% Yksivuotisia lajeja Saunakukka jo yleisin Juolavehnä 21% Linnunkaali 3% Saunakukka 35% Nokkonen 2% Ohdake 17% Pujo 2% Polvipuntarpää 2% Pillike 5% Piharatamo 2%

Ogräs 2. skördeåret 2. skördeåret glesnar kumminbeståndet och ogräsen ökar Kuminan peittävyys 2. satovuonna (86 lohkoa) Rikkakasvien yleisyys 2. satovuonna (86 lohkoa) Heikko 18% Runsas 28% Vähäinen 9% Hyvä 59% Kohtalainen 23% Kohtalainen 63%

Ogräs 2. skördeåret Yleisimmät rikkakasvit 2. satovuonna (79 lohkoa) Voikukka 3% Timotei 8% Tatar 1% Puna-apila 1% Pujo Valvatti 1% Saunakukka 22% 4% Pelto-ohdake 1% Pillike 8% Apila 3% Horsma 1% Huopaohdake 4% Ohdake 8% Orvokki 3% Juolavehnä 27% Nurmilauha 1% Muokkaamattomassa maassa viihtyvät monivuotiset yleistyvät Kattara 1% Lehtohorsma 4% Matara 1%

Ogräs Saunakukka Voikukka Juolavehnä yhteensä kukkivia yhteensä kukkivia kpl/m 2 kpl/m 2 kpl/m 2 kpl/m 2 kpl/m 2 1.satovuosi 1.4 0.4 2.5 0.2 7.2 2. satovuosi 7 1.6 6.5 0.8 7.4 Baldersbrå trivs i kummin Baldersbråfröna mognar samtidigt som kummin, försämrar skördens kvalitet och dröser delvis och förvärrar därmed problemet de följande åren.

Kumminmalen (Depressaria daucella)

Kumminmalen skador på ca 85 % av de undersökta fälten båda åren vanligen bara på enskilda plantor år 2011 förekom det mera kumminmal i bestånden än 2012 2012 bara på 7 % av skiftena helt och hållet i bestånden 2011 2012 29 % 14 % 9 % 7 % 15 % ei kuminakoita ei kuminakoita yksittäisissä kasveissa yksittäisissä kasveissa 8 % 49 % pesäkkeinä kauttaaltaan 68 % pesäkkeinä kauttaaltaan

Kumminmalen Inga klara regionala skillnader gällande skademängder Etelä-Suomi Pohjanmaa 21 % 17 % 16 % 11 % 9 % ei kuminakoita 8 % yksittäisissä kasveissa pesäkkeinä ei kuminakoita yksittäisissä kasveissa pesäkkeinä kauttaaltaan kauttaaltaan 53 % 65 % Andelen plantor skadade av kumminmalen större i äldre bestånd Kuminakoin vioittamien kasvien osuus keskimäärin (%) 2011 2012 yhteensä 1. satovuosi 5 % 2 % 4 % 2. satovuosi 10 % 4 % 5 % yhteensä 6 % 3 % 5 %

Kummingallkvalster (Aceria carvi) Foto: Rostislav Zemek

Kummingallkvalster (Aceria carvi) litet (< 0.2 mm) gallkvalster, som har många generationer per år finns endast i kummin, tar inte livet av värdväxten sprids med luftströmmarna till beståndet redan under insåningsåret övervintrar i kumminets bladrosetter först liten förekomst, men populationen kan snabbt mångdubblas förorsakar missformade blomställningar som liknar blomkål I blomformationernas ställe bladliknande klorofyllproducerande missformningar Frön bildas inte, skördeförlusterna t.o.m. 80-90% Effektiv kemisk bekämpning finns inte för tillfället Endast tillräcklig växtföljd hjälper Plöjning av kumminbeståndet som avslutning Nytt bestånd tillräckligt långt från det gamla beståndet

Kummingallkvalster mycket skador 2011 på över 85 % av de undersökta skiftena på över 40 % av skiftena i hela beståndet klart mindre 2012 på ca 70 % av skiftena, men bara på enskilda plantor 2011 2012 1 % 42 % 14 % 11 % ei rengaspunkkia yksittäisissä kasveissa 29 % ei rengaspunkkia yksittäisissä kasveissa 28 % pesäkkeinä kauttaaltaan pesäkkeinä 16 % 59 % kauttaaltaan

Kummingallkvalster 2011 Skador av kummingallkvalster främst i Södra Finland Etelä-Suomi 2011 Pohjanmaa 2011 59 % 7 % 20 % 15 % ei rengaspunkkia yksittäisissä kasveissa 17 % 17 % pesäkkeinä kauttaaltaan 24 % ei rengaspunkkia yksittäisissä kasveissa pesäkkeinä 41 % kauttaaltaan Mera skador på 2. skördeårets skiften, men rikliga skador även på 1. skördeårets skiften och annars välmående bestånd Rengaspunkin vioitusta ei lainkaan yksittäin pesäkkeinä kauttaaltaan 1. satovuosi (n=77) 18% 33% 14% 35% 2. satovuosi (n=24) 0% 12% 21% 67%

Växtperioderna 2011 & 2012 olika 2011 Hett och torrt! Föregående sommars torka försvårade anläggning av nya bestånd och starten för dessa Rikligt med rotgallskvalster Bladlöss & ihopkrympta flockar 2012 Vått och regnigt! Frodiga bestånd (i sht 1. skördeårets bestånd) Ställvis rikligt med ogräs Endast liten förekomst av kummingallkvalster

Skillnader i förekomst av växtskadegörare i kummin Mängden växtskadegörare och tidpunkt för förekomst Kummingallkvalster Kumminmal Odlingshistoria Växtföljd Riklighet och förekomst av värdväxter Väderleksförhållanden Anläggning av bestånden Ogräs Skadedjur & växtsjukdomar Hur lyckades bekämpningen? Ogräs Kumminmalen

Vad kan man konstatera utifrån skadegöraroch ogräsobservationerna i kummin? Ogräs Kumminets plantbildning och tidiga utveckling långsamma, så insåningsårets ogräsbekämpning måste lyckas 1. skördeåret täcker kumminet markytan bra och ogräsen hålls i schack Då beståndet blir äldre täcker kumminet sämre och ogräsen ökar i antal, samtidigt ändrar arterna Kumminmalen Ett besvärligt skadedjur i kummin, årlig bekämpning krävs Situationen i huvudsak under kontroll Det krävs noggrannhet och kontroll Kummingallkvalster Har etablerat sej på huvudodlingsområdena Förekomsten varierar mycket Orsakerna till variationerna oklara

Tack!