SP Urban Water Management, Gilbert Svensson PÅGÅENDE SVU-PROJEKT I VÄRMLAND UTVECKLINGS- OCH SAMVERKANSMÖJLIGHETER MED HBI
Ett nätverk av HBI-kommuner Arvika, Eda, Karlstad, Kristinehamn, Årjäng
Projektets syfte Utifrån VASS-Hållbarhetsindex beskriva kommunens starka och svaga sidor Inleda samverkan för att stärka de svaga sidorna Dokumentera VA-anläggningarnas ålder och status m.a.p. förnyelsebehov samt beräkna anläggningarnas värde och kostnad för framtida reinvesteringar.
Kommunernas värdering i HBI 2014 God desinfektionspraxis (GDP) är inte genomförd i flertalet kommuner. En genomförd GDP vänder rött till grönt på parametern hälsomässigt säkert vatten. Flera kommuner saknar fullgod nödvattenplanering och blir därmed röda på parametern leveranssäkerhet. Samtliga kommuner saknar regional vattenförsörjningsplan och blir därmed röda på parametern VA-planering. Eventuellt finns möjlighet för kommunerna att gemensamt påverka länsstyrelsen att starta arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan.
Kommunernas värdering i HBI 2014 Flera kommuner saknar sekundärt kommunikationssystem. Svårt för kommunerna att uppfylla kravet på fosforåterföring till produktiv mark, bl.a. p g a marknadsbrist och transportavstånd. Karlstad arbetar dock för att kunna ta emot mer slam och öka sin biogasproduktion. Ett sådant samarbete skulle även möjliggöra för kommuner som idag blir röda på parametern hushållning med ändliga resurser att vända det till grönt.
Möjliga samverkansprojekt (1) Hållbara tjänster för brukare Nödvattenplan och kriteriet Leveranssäkerhet Eventuellt kan hantering av nödvatten ske gemensamt för ett antal kommuner. Karlstad samordnar. VA-krisövningar GDP Flera av kommunerna kommer påbörja arbetet med GDP detta år. Möjlighet för samarbete och kunskapsutbyte.
Leveranssäkerhet för tre olika grupper av kommuner 50 000-100 000, 17 st Karlstad ingår i denna grupp 20 000-30 000, 14 st Arvika, Kristinehamn ingår i denna grupp < 10 000, 11 st Eda, Årjäng ingår i denna grupp
Nödvattenplanering gemensamt projekt När det gäller nödvattenförsörjning så har Säffle köpt sig en stor tank. Karlstad tänker också kompletteringsköpa en tank på lastväxlarflak. Man kommer att under året ta tag i en upphandling av en container med enkubikstankar (typ VAKA-tankarna) som även klarar vinterbruk. Detta planeras ske i samverkan med övriga Värmlandskommuner. En projektledare är utsedd att titta på detta.
Nödvattenplanering gemensamt projekt Vi kommer att klara de mindre kommunernas behov rätt väl vid en krissituation liksom flera möjliga fall (om än inte värsta) i Karlstad. För Karlstads del tittar vi även på att ta fram avtal med fler som kan ha biltankar för vattendistribution för att klara även värsta scenariot. Det har varit en visning i Arvika av en nödvattentanks-leverantör dit fler värmländska kommuner bjöds in - som lite omvärldsspaning.
Möjliga samverkansprojekt (2) Miljömässig hållbarhet Informationskampanjer möjlighet för samordning. Uppströmsarbete. Delning av material och idéer. Ex Mitt Vatten kampanjen. - Kristinehamn tar sig an rollen som samordnare för frågan. Slamhantering eventuell möjlighet för samarbete kring avsättningsfrågan. Eda tar sig an rollen som samordnare för frågan med input från Karlstad om förutsättningar. Regional vattenförsörjningsplan. Arvika driver frågan.
Hushållning med ändliga resurser 50 000-100 000, 17 st Karlstad ingår i denna grupp 20 000-30 000, 14 st Arvika, Kristinehamn ingår i denna grupp < 10 000, 11 st Eda, Årjäng ingår i denna grupp
Slamhantering Värmlandskommuner samarbetar Det finns goda grunder för att se vidare på samförbränning som en möjlighet för hantering av det avloppsslam som produceras i Värmlands län. Valda befintliga förbränningsanläggningar i länet kan ställas om och då lämpligen för att försörja ett par eller några grannkommuner. Vid förbränning av avloppsslam reduceras volymen med 90% och även längre transporter (inom landet) till anläggning för fosforutvinning, kan förväntas vara ekonomiskt och miljömässigt försvarbart.
Slamhantering Värmlandskommuner samarbetar En fosforutvinningsanläggning med EasyMining Sweden's metod, i de Värmländska kommunernas egen regi, skulle eventuellt kunna vara ett alternativ. För vissa kommuner kan ett lämpligt alternativ för slamhantering bli att transportera slam till den kommande rötningsanläggningen i Karlstad. Kostnader för transporter och miljöpåverkan förknippade med transporterna, kommer att begränsa lämpligt uppsamlingsområde. Kriterier för mottagning vid anläggningen är inte fastslaget men sannolikt kommer Revaq-certifiering att vara ett krav.
Möjliga samverkansprojekt (3) Hållbara resurser 10-årsplan Planering finns i regel för en kortare period (3-5 år). Exakta behoven för anläggningar har få av kommunerna koll på. Kräver kännedom om vilka krav som kommer och anläggningars status, utbyggnadstakt. Omvärldsbevakning möjlighet att samverka kring informationsspridning och uppdatering. Kompetensutveckling möjlighet att bjuda in föreläsare till gemensamma seminarier och kortare utbildningar i Värmland. Arvika har ett eget utbildningsutbud. Annat exempel på aktivitet är nätverksdagar för driftpersonal. Årjäng tar sig an rollen som samordnare för frågan.
Personalresurser och kompetens 50 000-100 000, 17 st Karlstad ingår i denna grupp 20 000-30 000, 14 st Arvika, Kristinehamn ingår i denna grupp < 10 000, 11 st Eda, Årjäng ingår i denna grupp
Kompetensutveckling, kommuner < 10 000 invånare Erfarenhet Plan för utveckling Utbildning Eda och Årjäng ingår i denna grupp
Kompetensutveckling, 50 000 100 000 invånare Erfarenhet Plan för utveckling Utbildning Karlstad ingår i denna grupp
Rekrytering kommuner < 10 000 invånare Nyckelpersoner Ersättning av pensionsavgångar Eda och Årjäng ingår i denna grupp
Rekrytering 50 000-100 000 invånare Nyckelpersoner Ersättning av pensionsavgångar Karlstad ingår i denna grupp
Sammanfattning Hållbarhetsindex har inneburit ökad samverkan mellan fem värmlandskommuner som deltar i SVU-projektet Ytterligare kommuner fungerar som lyssnare och kommer förhoppningsvis att ansluta under 2015 Tre samverkansprojekt är igång Nödvattenplanering och resurser för att klara krissituationer Gemensam slamhantering Kompetensförsörjning och utbildning
Återanskaffningsvärdet för VA-anläggningarna Ålders- och statusbedömning av VA-anläggningar Kostnad för framtida reinvesteringar beräknas Resultat och metoder från Svenskt Vattens förnyelseprojekt används Eventuellt prognos för förnyelsebehov De kommuner som uppgav intresse för att delta var Karlstad, Arvika och Årjäng. Datainsamling kommer att ske under mars-maj 2015.
Tack för uppmärksamheten!