Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 6 Vattnets kemiska och ekologiska status... 6 Miljögifter... 11 Tillståndet i miljön... 11 Källor till påverkan... 11 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 15 Genomförda och pågående åtgärder... 15 Övergödning... 16 Försurning... 16 Fysisk påverkan... 17 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 18 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 19 Genomförda och pågående åtgärder... 19 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 20 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 20 Genomförda och pågående åtgärder... 20 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 21 Tillståndet i miljön... 21 Källor till påverkan... 21 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 21 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Referenser... 22 Bilagor... 23 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 23 Externa bilagor... 24 2 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sammanfattning Delavrinningsområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro ligger till större delen i Vansbro och s kommun men sträcker sig även in i Leksands kommun. Två riksintressen för kulturmiljö kopplade till vattenanknutna kulturvärden återfinns inom området. Området berörs även av ett riksintresse för friluftsliv. Västerdalälven har historiskt sett varit en viktig farled för transporter med båtar, färjor och flottar. Likt många andra platser i Dalarna har områdets kända förhistoria karaktäriserats av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser. Under senare historisk tid framträder fäbodbruket, jordbrukslämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier (bland annat kvarnar, sågar och kolning). I området finns även vad som var landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärds kraftstation, som var i bruk mellan åren 1911 och 1988. Inom avrinningsområdet har miljögiftspåverkan främst härrört från ett flertal förorenade områden samt olika typer av påverkanskällor lokaliserade i första hand i anslutning till tätorterna utmed älven. Branschföroreningar från träindustri, som impregnering och träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika typer av kemikalier, och ytbehandlare av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning till Västerdalälven under åren då verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett som diffust läckage från förorenad mark. Det finns kända problem med försurning och övergödning inom området. Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 3
Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inom området är Västerdalälvens huvudfåra skyddad enligt miljöbalken mot utbyggnad i form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Stora delar av Västerdalälven utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt samma lagstiftning. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Västerdalälven, Tansån och Brötjärnaån pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat för Tansåns bestånd av flodpärlmussla, för Västerdalälven att det är en stor älv med relativt liten regleringspåverkan. Brötjärnaån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för öringen i Västerdalälven. Även Trolldalen har pekats ut ur naturvårdssynpunkt. De tre allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Källbäcken (2004), Nås (1977) och Dala-Järna (1996). Det finns vidare ett vattenskyddsområde vid den enskilda gemensamma vattentäkten vid Brötjärna. 4 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kulturmiljö Inom avrinningsområdet finns två områden utpekade som särskilda värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Västerdalälven inom Vansbro kommun och Västerdalälven inom Malungs kommun. Området Västerdalälven inom Vansbro kommun innefattar även Kvarnsjön och vattendraget Fänan. Västerdalälven inom Vansbro och Malungs kommun beskrivs som en dalgångsbygd med järnframställning och till bondesamhället anknuten småskaligt vattenutnyttjande i form av kvarnar, stampar och sågar. I området som berör Vansbro kommun nämns även älvnära järnframställningsplatser. Som många andra områden i Dalarna karaktäriseras avrinningsområdets kända förhistoria främst av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser, blästplatser. I senare tider framträder fäbodbruket, agrara lämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier, såsom kvarnar, sågar, kolning, tjärbränning m.m. Spår efter slåtter och slog i anslutning till myrmarker och vattendrag finns på flera ställen, exempelvis Slogflotten och Snöborgsflotten i anslutning till riksintresset Högholstad, beskriven nedan. Landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärds kraftstation 1, finns vid Stopforsarna utmed Västerdalälven. Kraftstationen var i bruk mellan 1911 och 1988. Fornminnesinventering har skett i området 1970 samt 1992-1993. Inom området finns två riksintressen för kulturmiljö, varav ett kopplat till vattenanknutna kulturvärden, Högholstad (W114) 2. Högholstad är en fornlämningsmiljö med välbevarade järnframställningsplatser i älvnära lägen. Högholstad ingår i det ovan nämnda området, Västerdalälven inom Vansbro kommun. Järna socken har ett stort antal förhistoriska järnframställningsplatser, många vattenanknutna på ett eller annat sätt. Övriga intressanta vattenanknutna kulturområden är bland annat: Lissforsen med kvarnområde, såg och kraftstation. Räljen med gravfält och fångstgropar, och Tanså hytta. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven med Görälven 3. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare. Ett av de mer välbevarade hyttområdena är Tanså hytta som i senare tid har restaurerats. Bruket var i drift mellan 1821-1867. Västerdalälven har varit en viktig transportled genom landskapet under alla tider. Transport har skett genom båtar, färjor och flottar. Förutom vanligt fiske har det även förekommit pärlfiske i Västerdalälven. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är den flottning som har skett utmed Västerdalälven och biflöden samt i viss mån bergsbruket och järnframställningen. Redan under 1600-talet finns belägg för flottning i Västerdalälven, men kan ha förekommit tidigare än så. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 1 http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/privata/mockfjard.htm 2 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/21-114.txt 3 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/fl_rikst/21-009.txt Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 5
Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. 6 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se)(* Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk status istället som ekologisk potential.) Vattenförekomster i Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 1 Västerdalälven SE671311-145919 2 Västerdalälven * SE670806-145030 3 Västerdalälven SE670590-143755 4 Västerdalälven SE671004-142526 5 Dammsjöbäcken SE671275-145656 6 Annsjön SE671615-145672 7 Brötjärnsbäcken (Kalbäcken - SE671096-145656 8 Brötjärnaån SE670968-145691 9 Ösjöån (Namnlös - Lövsen) SE670707-145714 10 Flytenån SE670997-145270 11 Tansån SE670733-145167 12 Tansån SE670446-145438 13 Tansen SE670187-145602 14 Stora Fjästtjärnen SE669944-145728 15 Altenbäcken SE670601-145146 16 Tandvålsbäcken SE670535-144379 17 Våsselbäcken (Byrtjärnsbäcken - Västerdalälven) SE670527-144128 18 Björnbäcken SE670447-144002 Ekologisk status Ekologisk status Löpnr Otillfredsställande ekologisk potential God God MKN GEP 2021 GES 2015 GES 2015 Kemisk status Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God God MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2021 GKSS 2021 Miljöproblem, Vansbro Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 7
Löpnr Vattenförekomster i Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 19 Fänan (Kvarnsjön - Västerdalälven) SE670667-143660 20 Fänan (Dammsjön - Kvarnsjön) SE670977-143594 21 Dammsjön SE670986-143596 22 Idån SE671215-143529 23 Kläbergsån SE671463-143475 24 Namnlös SE671161-143408 25 Bäcken mellan Stor-Nåsen och Västerdalälven SE670658-142659 26 Stor-Nåsen SE670664-142636 27 Flinoströmmen SE670838-142189 28 Gusjöbäcken (Björnmyrbäcken - Västerdalälven) SE670848-142742 29 Hulan (Rälgdiket - Västerdalälven) SE671657-141755 30 Hulan (Statjärnen - Rälgdiket) SE671940-141814 31 Hulan (Sunden) SE672151-141859 32 Hulan (Hulen - Kvarnsjön) SE672280-141843 33 Hulen SE672310-141829 34 Fisklösbäcken SE672514-141650 35 Rälgdiket SE671900-141743 36 Kvarnsjöbäcken SE671273-141672 37 Rutån (Flån - Västerdalälven) SE670923-141874 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN God GES 2015 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro Vansbro 8 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Löpnr Vattenförekomster i Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 38 Uppsälje-Nåsen SE670931-141936 39 Rutån (Rutsjön - Flån) SE670747-141826 40 Rutsjön SE670730-141772 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Hög HES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Vansbro Vansbro Vansbro Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 9
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har ett flertal förorenade områden och det är olika typer av påverkanskällor som släppt ut miljögifter till kringliggande vatten, i huvudsak i orterna längs älven. Branschföroreningar från träindustri, som impregnering och träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika typer av kemikalier, och ytbehandlare av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning till Västerdalälven under åren då verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett som diffust läckage från förorenad mark. Tillståndet i miljön Inom Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har två vattenförekomster problem med miljögifter, de uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som e. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Västerdalälven (SE670806-145030) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Västerdalälven (SE671311-145919) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att vattenförekomsten ligger nedströms Västerdalälven (SE670806-145030) som ej uppnår god kemisk status på grund av att halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns åtta pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter totalt inom detta avrinningsområde. Tre av dessa är täkter. Täktverksamheter förväntas i regel inte bidra med utsläpp av miljögifter. Två avloppsreningsverk (ARV) är verksamma inom området, dessa är Vansbro ARV och Mockfjärds ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av miljögifter från dessa ARV till vatten, men det är troligt att avloppsreningsverk bidrar med en del föroreningar till recipienterna inom området. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Björbo snickeri med ytbehandling har inga utsläpp till vatten. Därifrån släpps eventuella lösningsmedelsrester ut till luft efter rening genom förbränning. En ytbehandlare (Swedecote AB) har utsläpp av metaller (Cr, Ni, Zn, Sn) till Västerdalälven efter egen rening av processvattnet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 11
Mindre verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 12 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Förorenade områden Sammanlagt 109 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har sammanlagt 31 objekt tilldelats riskklass 3 och 4 och sju objekt tilldelats riskklass 2. Förorenade områden i riskklass 2 består av fem deponier (tre av dessa är kommunala nedlagda deponier och två industrideponier), en ytbehandlingsverksamhet och en verkstad där bland annat halogenerade lösningsmedel (trikloretylen) och tungmetaller använts. Båda industrideponierna (Deponi 1 och 2, Vansbro Galvan) har tagit emot avfall från ytbehandlingsverksamheten Vansbro galvanotekniska fabrik med innehåll av tungmetaller, halogenerade lösningsmedel, cyanid, syror och lut. Avfallet bestod troligen till största delen av metalhydroxidslam från reningsanläggning som installerades vid fabriken i början av 1970-talet. Möjligen kan också betbad ha deponerats där. Vid Skiffsforsens kraftstation har det förekommit brandövning vilket kan ge långlivad miljöpåverkan av perfluorerade föreningar i Västerdalälven (SE671004-142526). Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 13
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Vansbro galvanotekniska fabrik 2 Deponi 1 (norra) för Vansbro Galvan, 2 Deponi 2 (södra) för Vansbro Galvan, Rutsnäset Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Industrideponi Industrideponi 2 Mockfjärdsverken Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel Cyanid, zink, krom, nickel, trikloretylen, saltsyra, lut Västerdalälven (SE671004-142526) Avfall från Västerdalälven ytbehandlingsindustri. (SE671004- Avfall från Västerdalälven ytbehandlingsindustri. (SE671004- Koppar, krom(iii, VI), 142526) nickel, kadmium, zink, bly, kvicksilver, cyanid syror, lut, trikloretylen Trikloretylen, olja, färg, lack 2 Nås avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Industriavfall (jordbruk) 2 Björbo avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, parkoch trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, avfall från behandling av kommunalt avlopp, industriavfall, aska emballage (plast och papp), plåt och skrot 2 Rävheden avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, park och trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, industriavfall inkl. avfall från behandling av industriellt processvatten Västerdalälven (SE670806-145030) Lusån/Västerdalä lven (SE671004-142526) Västerdalälven (SE670590-143755) Västerdalälven (SE670590-143755) 14 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns för närvarande inga förslagna åtgärder för de vattenförekomster som ej uppnår god kemisk status på grund av överskridande av gränsvärden för bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver. Mycket tyder på att förekomsten av dessa föroreningar i huvudsak är kopplad till en diffus atmosfärisk spridning och deposition ner till våra recipienter. Möjligen kan halter av bromerade flamskyddsmedel vara förhöjda vid avloppsreningsverk. Genomförda och pågående åtgärder Mockfjärdsverken Sanering av ca 8 m 3 eldningsolja som läckte ut i marken 2002. Undersökning och efterbehandling med hjälp av mikroorganismer ska pågå tills området klarar gränsvärdena (planerad åtgärd). Cirka 8 m 3 eldningsolja läckte ut i marken på grund av en trasig slang i slutet av december 2002. Sanering gjordes (bortschaktning och in situ-behandling) men cirka 1 m 3 olja beräknas finnas kvar i marken (Westerlund och Molin 2008). Deponi 1 och 2 (norra och södra) för Vansbro Galvan, Rutsnäset Deponierna är täckta. Rävheden avfallstipp Det sker regelbunden täckning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 15
Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 16 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 17
Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Dammar inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 18 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 19
Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 20 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 21
Referenser Westerlund, L., Molin, J. 2008. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Verkstadsindustrin, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2008:05 22 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Västerdalälven SE671004-142526 Vatten 2007-2001 Västerdalälven Vatten 2012 SE670590-143755 Västerdalälven SE670806-145030 Vatten 2005-2009 2008 2009 Biota 2009 PBDE PFOS Västerdalälven Vatten 2012 SE671311-145919 Biota - Expertbedömning baserad på PBDE i vattenförekomst uppströms Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 23
Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten 24 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Länsstyrelsen Dalarna 2015
Länsstyrelsen Dalarna 2015 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro 25