HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid Folkets Hus, Hallsberg, måndagen den 23 september 2013 för sammanträde kl 18.30 Ärenden 1 Sammanträdets inledning 2 Allmänhetens frågestund 3 Aktuell information Avsägelser 4 Anh om entledigande från uppdrag som kommunrevisor, Kerstin Naeslund (S) Fyllnadsval 5 Val av ersättare i miljö-, bygg- och myndighetsnämnden efter Malin Karlsson (S) 6 Val av ersättare i Björstorpshemmets minnesfond efter Berndt Petersson (C) 7 Val av ersättare i kommunfullmäktiges valberedning efter Joacim Storm (M) 8 Val av kommunrevisor efter Kerstin Naeslund (S) 9 Val av ledamot och ersättare till Sydnärkes lönenämnd 10 Investeringsplan 2014-2016 11 Reviderad investeringsbudget för 2013 12 Utökning av Sydnärkes lönenämnd 13 Hantering av motioner 14 Sponsringspolicy 15 Risk- och sårbarhetsanalys (RSA), Krisledningsplan, Verksamhetsplan, Krisinformationsplan
16 Förslag från kommuninvånarna 17 Ej besvarade motioner 18 Meddelanden 19 Ledamöternas frågestund Hallsberg 2013-09-12 Ulf Ström ordförande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF Sammanträdets inledning 1. Öppnande av sammanträdet. 2. Upprop. 3. Utseende av två justerare tillika rösträknare. 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet 5. Fastställande av föredragningslista. Justerare Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-09-23 KF Dnr KS Investeringsplan 2014-2016 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Investeringsnivåerna för 2014-2016 fastställs till 25 mkr för skattekollektivet exklusive bostäder i kv Kronan. 2. Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat. 3. Övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet Investeringsplan 2014-2016. Ärendet Ekonomiavdelningen har i bifogat dokument lämnat förslag till investeringsplan för Hallsbergs kommun för 2014 2016. Man skriver bl a så här: Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Hallsbergs storlek och dess ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt 10 000 kr per invånare. Det är därför önskvärt att investeringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld. Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden 2014-2016, d v s ett snitt på 25 mkr/år. Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten ska minska med 20 mkr till 2016-12-31, genom 15 mkr lägre investeringsutgift under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat. Justerare Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-09-23 Kommunstyrelsens förslag (KS 103 2013) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande
Investeringsplan 2014-2016
2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Hallsbergs storlek och ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt 10 000 kr per invånare. Det är därför önskvärt att investeringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld. Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvstering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive Kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden 2014-2016, dvs ett snitt på 25 mkr/år. Låneskulden för den skattefinaniserade verksamheten ska minska med 20 mkr till 2016-12-31, genom 15 mkr lägre investeringsutgift under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat. INVESTERINGSPLAN 2014-2016 2
Bakgrund Sedan 2000 har kommunen investerat över 700 mkr, varav nästan 130 mkr avser avgiftskollektiven VA och Avfall. Ombudgeteringar mellan åren och revidering av investeringsbudgeten under åren har varit vanligt de sista åren, vilket skapar osäkerhet hos nämnderna och sämre planering, vilken investeringsbudget gäller och vad kommer att finnas nästa år? Vi behöver skapa en bättre och stramare struktur men samtidigt ge förutsättningar för nämnderna att vara flexibla. Investeringsbudget 2006-2013 100% 80% 60% 40% 20% Tilläggsbudgetering Ombudgetering Budget 0% -20% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-40% Ombudgetering och tilläggsbudgetering mellan åren skapar en överskjutning vilket gör att de planerade investeringarna inte hinner genomföras. Detta gör att investeringsbudgeten också revideras under pågående år. Nämnderna blir osäkra på vilka investeringsanslag som kommer att finnas kvar vid årets slut, vilket kan leda till rädsla att påbörja vissa projekt. Den höga investeringstakten avspeglas i den ökande låneskulden. En hög låneskuld påverkar våra möjligheter att låna till nya projekt. Vi blir också väldigt känsliga för ränteförändringar. Om räntan på våra rörliga lån ökar med 1% innebär det ca 1 mkr i ökade räntekostnader. In vesterin g ar 2000-2013 140 000 120 000 100 000 Tkr 80 000 60 000 Budget Utfall 40 000 20 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 INVESTERINGSPLAN 2014-2016 3 3
Låneskuld Mkr 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Under åren 2000 till 2012 har vår låneskuld ökat med 146 mkr, eller drygt 10 tkr per invånare. 2003 gjordes en rekonstruktion av Hallbo, där kommunen fick överta lån och fastigheter på storleksordningen 190 mkr. 2008 sjunk löneskulden med 222 mkr då Ahlsell beslöt sig för att köpa den fastighet man tidigare hyrt av handelsbolaget Nordhall. Kommunen fick tillbaka de pengar man lånat ut till Nordhall och löste då också det lån man haft för detta. Sedan 2009 har låneskulden fortsatta öka. Under 2012 vände dock trenden då man löste lån för ca 40 mkr med hjälp av de pengar kommunen fick från försäljningen av Alléskolan. Vad är då en rimlig investeringsnivå? Ett vanligt mått är årets resultat tillsammans med årets avskrivningar, är det utrymme som finns för nya investeringar. Det innebär en nivå enligt den gula linjen i diagrammet nedan. Den verkliga investeringsnivån är den röda linjen. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Gjorda investeringar Årets resultat+avskrivningar De budgeterade avskrivningar ökar till följd av 2000-taletes höga investeringstakt. Detta skulle enligt detta mått ge utrymme för en investeringsnivå om ca 35-40 mkr. Planperiodens resultatnivåer är svaga, och medger litet utrymme för oförutsedda händelser. Därför bör investeringsnivån sänkas till förmån för att kunna sänka vår låneskuld och ge bättre ekonomiska möjligheter i framtiden. Under planperioden är målet att sänka låneskulden med 20 mkr. Investeringsnivån bör därför under planperioden maximalt uppgå till75 mkr. INVESTERINGSPLAN 2014-2016 4
Nettoinvesteringar, totalt kommun kr/inv 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hallsberg Liknande kommuner, övergripande, Hallsberg, 2012 I jämförelse med liknande kommuner har Hallsbergs kommun investerat ca 200 mkr mer under 2000-2012. Denna jämförelse är inte helt rättvis då nyckeltalet endast visar investeringsnivåer för kommunen och inte för koncernen. En kommun som har verksamhetsfastigheter tex i ett kommunalt bolag behöver inte själva investera i samma utsträckning. Tittar vi dock på kommunkoncernens låneskuld ligger vi högst även här. Vår investeringsnivå har under 2000-talet varit väl hög ur ett ekonomiskt perspektiv. Vad är en investering? En investering innebär att man kommer att nyttja det inköpta under längre tid än ett år och är därför i behov av att fördela utgiften på flera år. Detta för att spegla den faktiska kostnaden för varje år. Enligt den kommunala redovisningslagens 6:e kapital 1 är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgång definieras i Rådet för kommunal redovisning (RKR)s rekommendation nr 11.1, som en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Tillgång som inte är anläggningstillgång ska klassificeras som omsättningstillgång. Vissa investeringar är lätta att identifiera medan andra kräver lite mer analys och slutligen ett ställningstagande. Det som i vissa fall är en drift kan i andra sammanhang klassas som en investering. I de fall som hamnar i gråzonen mellan investering och drift ska en bedömning göras vid varje enskilt tillfälle. Vid ställningstagande i sådan frågor bör den lösning väljas som ger en så rättvisande bild som möjligt av kommunens verksamhet. INVESTERINGSPLAN 2014-2016 5 5
För att klassas som en investering i Hallsbergs kommun skall följande tre kriterier vara uppfyllda: 1. Kostnaden överstiger 1/2 basbelopp (ca 20 000 kr) exkl moms. 2. Den ekonomiska livslängden ska vara minst 3 år 3. Det ska höja värdet på kommunens tillgångar Det underlättar ibland att sätta en investering i sitt sammanhang att man tänker i system: ett fönster är ingen investering men att byta ut samtliga fönster på en fastighet till mer energieffektiva kan betraktas som en investering. Utifrån de tre tidigare kriterierna: 1. kostnaden överstiger ett halvt basbelopp, 2 den ekonomiska livslängden är minst 3 år och slutligen så höjer det värdet på kommunens tillgångar eftersom det är ett bättre fönster. Hade vi nöjt oss med de två första kriterierna skulle i teorin även ett tillräckligt stort antal toalettrullar kunna klassas som en investering! Exempel Drift Investering Gatubelysning Fönsterbyte Datorer o liknande datautrustning Inventarier Maskiner Att byta ut en armatur här och där, för att den gått sönder är att betrakta som löpande underhåll och är således en driftsfråga. När vi byter ut ett fönster mot ett likvärdigt för att det gått sönder är det fråga om en drift. Utbyte till en likvärdig dator med normal utveckling på prestanda är en driftfråga. Utbyte av skrivbord eller möbler till likvärdigt är att betrakta som en drift. Mindre maskiner som understiger ett 1/2 basbelopp. När vi planerar att byta ut ett helt kvarter till högtrycksnatrium, är det värdehöjande samt sänker våra energikostnader. Detta är således en investering. Ett planerat utbyte av enklare glas mot energisnålare på en hel fastighet är att betrakta som en investering. Att byta ut en hel datasal eller att köpa in helt nya (alltså inte att ersätta befintliga) kan betraktas som en investering. Nyinköp i samband med ny verksamhet kan klassas som en investering. Maskiner över ett basbelopp är alltid en investering. Underhåll Asfaltering av gata Underhåll på våra fastigheter är en driftfråga. Potthållslagning och ny toppbeläggning då den gamla slitits ut är att betrakta som en drift. Om underhållet är omfattande och dessutom värdehöjande i förhållande till det som fanns innan kan det betraktas som en investering. Nyasfaltering av gata betraktas som investering om detta medför en ändrad utformning av gatan. INVESTERINGSPLAN 2014-2016 6
Investeringsnivåer Investeringarna delas i två delar: en reinvesteringsdel samt en strategisk del. Reinvesteringsdelen avser sådan investeringar som årligen återkommer men där objektet varierar. De strategiska investeringarna är sådan investeringar som är strategiskt och/eller principiellt viktiga för kommunen. I de strategiska investeringarna ingår exploateringar och fastighetsförvärv. Även nybyggnation/ombyggnation av fastigheter kan räknas som en strategisk investering. Det som ska känneteckna en strategisk investering är att den ej är årligen återkommande och att den syftar till att uppnå vår vision. En investering som överskrider det årliga anslaget för nämndens reinvestering kan också betraktas som en strategisk investering. Reinvesteringsdelen sätts på nämndsnivå och ligger på samma nivå under hela planperioden. Respektive nämnd beslutar och fördelar dessa medel mellan olika projekt. Detta för att dels ge nämnderna större planeringsförutsättningar då man vet vilken nivå som beviljas under perioden, samt att nämnden själv har möjlighet att omdisponera inom sin egen ram. Av dessa medel kommer ingen ombudgetering mellan åren att tillåtas då nya medel kommer vid varje års början och nämnden själv har möjlighet att omdisponera mellan nämndens olika projekt. Med ombudgetering menas att flytta ett outnyttjat anslag i samband med bokslut mellan åren. Reviderad Reviderad 2012 2013 2014 2015 2016 Reinvesteringar Kommunstyrelsen 8463 5246 6700 6700 6700 Teknik- och plannämnden 3163 3258 5000 5000 5000 Miljö- Bygg- och myndighetsnämnden 0 0 100 100 100 Kultur- och Utbildningsnämnden 664 1625 1000 1000 1000 Socialnämnden 1618 1000 1000 1000 1000 Summa 13908 11129 13800 13800 13800 Strategiska: 14 218 18 871 11 200 11 200 11 200 TOTALT SKATT 28 126 30 000 25 000 25 000 25 000 Kronan o Kopparslagaren 13 500 42 200 26 200 Avgiftskollektiven VA och Avfall ingår ej i dessa nivåer utan hanteras i särskild ordning. Dock bör även dessa nivåer hållas på en låg nivå de närmaste åren eftersom även dessa investeringar påverkar kommunens låneskuld. I det här läget ligger också bostadsbyggandet vid kvarteret Kronan utanför ovan angivna investeringsnivåer. Avgitskollektiven Reviderad 2012 Reviderad 2013 2014 2015 2016 Reinvesteringar Vatten och Avlopp 7 795 3 700 6 800 6 800 6 800 Avfall 535 1 000 3 000 3 000 3 000 Summa 8330 4700 9800 9800 9800 Strategiska 105 900 TOTALT AVGIFT 8 435 5 600 INVESTERINGSPLAN 2014-2016 7 7
Tanken med att ha två nivåer för investeringar är att de årligen återkommande reinvesteringarna inte ska behöva prioriteras i samma ordning som de större och mer strategiska. Om nämnden upptäcker att kommande års reinvesteringsnivå inte räcker bör man först prioritera om för att om möjligt komma ner i den tilldelad ramen. Går inte detta ska nämnden inkomma med ett äskande till budgetberedningen där man ber om att få delta i prioriteringarna bland de strategiska investeringarna. Detta ska ske under hösten, i samband med att investeringsbudgeten ska fastställas, se särskild tidsplan för budgetarbetet. Tilläggsäskanden, strategiska investeringar och exploateringar kommer då att ställas mot varandra inom hela kommunen och möjliggör ett helhetsperspektiv. Tidsperspektivet vad gäller investeringar bör vara minst tre år, gärna fem. Det innebär att totalsumman av investeringarna ska vara densamma, men att det mellan åren kan variera. Om en nämnd ser att man under år 1 inte har behov av hela sitt reinvsteringsanslag så ska detta utrymme läggas till de strategiska. Samma nämnd har dock ett behov som överstiger sitt reinvesteringsanslag år 2, och bör då ha möjlighet att utnyttja det anslag man lämnade ifrån sig år 1. Detta under förutsättning att nämndens planering för hela planperioden inte överskrider nämndens totala reinvesteringsram. Om nämnderna har önskemål om justering på reinvesteringsnivåerna mellan åren, eller har önskemål som över eller understiger nämndens nivå under perioden ska detta lämnas in till ekonomikontoret senast den 10 oktober 2013. Eventuella tilläggsäskanden och/eller strategiska investeringar ska också lämnas in senast 10 oktober till ekonomikontoret. Kapitalkostnader De kapitalkostnader som en reinvestering generar ska nämnden själva stå för. Beslut om eventuell kompensation för kapitalkostnader för strategiska investeringar fattas i samband med beslut om övriga driftkostnader till följd av sådan investering. Förslag till beslut: Att fastställa investeringsnivåerna för 2014-2016 till 25 mkr för skattekollektivet exkl bostäder vid kv Kronan Att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat Att övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet Investeringsplan 2014-2016 Lizanne Byström Ekonomichef Helena Luthman Ekonom Ekonomikontoret HALLSBERGS KOMMUN INVESTERINGSPLAN 2014-2016 8
Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se 9
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-09-23 KF Dnr KS Reviderad investeringsbudget för 2013 Förslag till beslut i kommunfullmäktige Reviderad investeringsbudget 2013 fastställs enligt bilaga 1, 2013-08-21. Ärendet Ekonomiavdelningen har i bifogat dokument lämnat förslag till reviderad investeringsbudget för 2013. Kommunfullmäktige fastställde 2012-12-17 budget för Hallsbergs kommun 2013 samt flerårsplaner för 2014 och 2015. I samband med detta beslut fastställdes investeringsbudgeten för år 2013-2015. En revidering av investeringsbudgeten gjordes på kommunfullmäktiges möte 2013-03-25 efter avstämning i bokslutsarbetet för 2012 då önskemål inkom från nämnderna om möjlighet att använda investeringsmedel för år 2012 även år 2013. Under året har ytterligare beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vilket har lett till att investeringsbudgeten återigen behöver revideras. Förslaget har tagits fram efter samtal inom kommunens ledningsgrupp för att prioritera om tidigare beslutade investeringsprojekt. I förslaget har det tidigare beslutade investeringstaket för år 2013 inte överskridits. Kommunstyrelsens förslag (KS 104 2013) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande
2013-08-22 Ekonomiavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 15/2013 Ekonomichef Lizanne Byström Ekonom Helena Luthman Kommunstyrelsen Reviderad investeringsbudget för 2013 Kommunfullmäktige fastställde 2012-12-17 Budget för Hallsbergs kommun 2013 samt flerårsplaner för 2014 och 2015. I samband med detta beslut fastställdes investeringsbudgeten för år 2013-2015. En revidering av investeringsbudgeten gjordes på fullmäktiges möte 2013-03-25 efter avstämning i bokslutsarbetet för 2012 då önskemål inkom från nämnderna om möjlighet att använda investeringsmedel för år 2012 även år 2013. Under året har ytterligare beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vilket har lett till att investeringsbudgeten återigen behöver revideras. Förslaget har tagits fram efter samtal inom kommunens ledningsgrupp för att prioritera om tidigare beslutade investeringsprojekt. I förslaget har det tidigare beslutade investeringstaket för år 2013 ej överskridits. Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att fastställa reviderad investeringsbudget 2013 enligt bilaga 1, 2013-08-21 HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Lizanne Byström Ekonomichef Helena Luthman Ekonom
Bilaga 1 2013-08-21 Budget Justering 2013 2013-09-23 Kommentar TOTALT HELA KOMMUNEN INVESTERINGSINKOMSTER INVESTERINGSUTGIFTER 1 652-37 252 4 500 Minskning NETTOINVESTERINGAR -35 600 4 500 Minskning SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET KOMMUNSTYRELSE INVENTARIER KOMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 0 200 Minskning 1 KOMMUNGEMENSAMT DATANÄT RECEPTION -1 381 0 500 Minskning 2 BERGÖÖ-KVARTERET -300 200 Minskning till KUF 3 INKÖP MASKINER O FORDON -400 HISSAR BRANDSKYDDSÅTGÄRDER -1 900-50 950 Minskning 4 ADM LOK OSPECIFICERAT 0 GEMENSAMT LÖNEKONTOR -1 550-1 550 Ökning 5 TVÄTT- O STÄDMASKINER -150 ENERGISPARÅTGÄRDER -900 ÅTERVINNINGSSTATIONER 0 300 Minskning 6 SKOLOR YTTRE MILJÖ, LEKPLATSER -465 GATUKONTORET 0 2 000 Minskning 7-7 096 2 600 Minskning TEKNIK- OCH PLANNÄMND LEKPLATSER -150 150 Minskning 8 INKÖP MASKINER O FORDON 0 TILLGÄNGLIGHETSANPASSNING -282 297 Minskning 9 MOTIONSSPÅR/UTEBAD -30 100 Minskning 10 UPPRUSTNING GATOR O VÄGAR 0 BROAR -274 VÄLKOMMEN SKYLTAR 0 ATTRAKTIVA STATIONER, KAMERA 0 RÄTT FART I STADEN 0 200 Minskning 11 UPPRUSTNING PÅLSBODA TORG -500 TRAFIKSÄKERHETSPROJEKT -1 539 825 Minskning 12 SPONTANLEKPLATS HBG TOALETT -83-50 Ökning 13 RIKSVÄG 51-300 -300 Ökning 14 GATUBELYSNING -100 100 Minskning 15 Exploatering SMÅHUSOMRÅDEN SKÖLLERSTA 0 RALA II HBG Utgift -1 870 RALA II HBG Inkomst 1 252 VIBYTORP II HBG Utgift -2 000 VIBYTORP II HBG Inkomst 0-5 876 1 322 Minskning KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMND DATASYSTEM BIBLIOTEK -150 DATAINVESTERINGAR OCH TILLBEHÖR -150 PMO -100 BERGÖÖ-KVARTERET -200-200 Ökning från KS 16 INVENTARIER OSPECIFICERAT -1 225-1 825-200 Ökning Sida 1
SOCIALNÄMND INKÖP BUSS 0 ARBETSTEKNISKA HJÄLPMEDEL -400 INVENTARIER, IT-STÖD MM -600 200 Minskning 17-1 000 200 Minskning STRATEGISKA INVESTERINGAR STRATEGISKA INVESTERINGAR -14 203-3 922 Ökning RÖRMOKAREN -7 900-4 430 Ökning 18 SKÖLLERSTA FSK FLYTTKARUSELL -4 200 0 2 000 Minskning 19 SKYLTAR -203 VISSBERGA -1 300-1 300 Ökning 20 ÖVRIGT -600-192 Ökning 21 Bilaga 1 TOTALT SKATTEFINANSIERAD VHT -30 000 Budget AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 2013 TEKNIK- OCH PLANNÄMND VA-kollektivet SANERING VA-LEDNINGAR 0 AVLOPPSRENINGSVERK HBG -1 600-1 500Ökning 22 SKYLTAR VATTENSKYDDSOMR. ALLÉ -100 SKÖLLERSTA VA SMÅHUSTOMTER 0 VRETSTORP, HJORTKVARN VATTENVERK 0 HALLSBERG SALMAVVATTNING 0 1 500 Minskning 23 SKÖLLERSTA AVR 0 VRETSTORP AVR 0 AVLOPPSPUMPSTATIONER -400 VATTENPUMPSTATIONER 0 VRETSTORP VATTENVERK 0 BJÖRNHAMMAR VATTENRESERVOAR 0 Exploatering VA EXPLOATERINGSOMRÅDEN 0 RALA II HBG Utgift -900 RALA II HBG Inkomst 400 VIBYTORP II HBG Utgift -2 000 VIBYTORP II HBG Inkomst 0-4 600 Avfallskollektivet INKÖP SOPBIL 0 SKÄRMTAK VISSBERGA DEPONI 0 LAKVATTEN VISSBERGADEPONIN -1 000 4 500 Minskning 24 INSAMLING MATAVFALL 0-1 000 4 500 Minskning TOTALT AVGIFTSFINASIERAD VHT -5 600 4 500 Minskning Sida 2
Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013 Bilaga 1 Positiva tal innebär en minskning av anslaget, medan ett negativt tal innebär en ökning av utgiftsanslaget. Nr Förändring Kommentar 1 200 Inventarier kommunstyrelseförvaltningen Anslaget tas bort för 2013. I dagsläget finns inget definierat behov av inventarier för året. 2 500 Reception Inga effekter mer än förskjutning av hela projektet. Detta innebär också att vi flyttar genomförandet av en ny "kundtjänstorganisation" eller "medborgarkontor" på framtiden. 3 200 Bergöö-kvarteret Anslaget delas mellan KS och KUN, och flyttas såldes från KS till KUN. 4 950 Brandskyddsåtgärder Såvida vi inte får några föreläggande från myndigheterna så kan vi flytta anslaget till nästkommande år. Vi har också i viss mån möjlighet att nyttja det anslag som finns i den fond som avsatts pga lägre försäkringspremier för förebyggande åtgärder. 5-1 550 Gemensamt lönekontor Projektet pågår, men saknar idag anslag. Enligt de beräkningar som finns bedöms kostnaden för 2013 bli 1 550 tkr. 6 300 Återvinningsstationer Vi får vänta, eller hitta enklare och billigare lösningar som kan hanteras i driften. 7 2 000 Gatukontoret Eventuellt akuta åtgärder avseende tex ventilation kanske vi måste ta ändå. Ren anpassning för att skapa fler/andra arbetsplatser kan vänta. 8 150 Lekplatser En justering av lekplatsplanen görs och det blir lekredskap i Hjortkvarn och Folkets park i Hallsberg som kommer att genomföras under året. En översyn av de kommunala lekplatserna pågår för politiskt ställningstagande av eventuellt minska antalet lekplatser. 9 297 Tillgänglighetsansassning Pågående projekt av tillgänglighetsanpassning är ombyggnation av trapp Stortorget samt ombyggnation av vissa övergångsställen i Hallsberg. Enligt plan- och bygglagen ska lätt avhjälpta hinder vara avhjälpta innan utgången av 2010. Detta är inte uppfyllt, prioritering görs efter en inventering från 2008 samt efter resurser. 10 100 Motionsspår/Utebad Endast toaltettbyggnaden i Svennevad blir färdigställd i år. 11 200 Rätt fart i staden Nya regler kring hastighetsbegränsningar i landet har införts. Trafikverket gör en översyn på det statliga vägnätet. En översyn och en trafikanalys Rätt fart i staden ska genomföras på det
Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013 Bilaga 1 Positiva tal innebär en minskning av anslaget, medan ett negativt tal innebär en ökning av utgiftsanslaget. kommunala vägnätet. Analysen kommer att göras tidigast 2014. För att omskyltning ska kunna ske krävs anslag på 200 tkr samt i vissa fall även fysiska åtgärder på vägnätet. 12 825 Trafiksäkerhetsprojekt Gång och cykelvägen Korsbergsgatan, Skolvägen- Egebyvägen i Sköllersta samt bussvändslinga med separat cyckelväg Krallgatan, genomförs inte under 2013. Dessa tre projekt har beviljats statsbidrag med halva investeringsutgiften. Konsekvensen är att vi får gå in med en ny ansökan med risk för avslag 2014. 13-50 Spontanlekplats HBG Toalett För att färdigställa toalettbyggnaden vid spontanlekplatsen krävs ytterligare anslag på 50 tkr. Tidigare beviljat anslag var 100 tkr. Ursprungskalkylen var på 400 tkr. 14-300 Riksväg 51 Utgifter hänfört till detaljplaneändring i samband med ombyggnad av riksväg 51. Utgiften motsvarar halva kostnaden, resterande del står Regionförbundet för. 15 100 Gatubelysning Endast akut utbyte av ca 10 stolpar kan genomföras under året. Kommunen har ca 5000 ljuspunkter och en långsiktig plan på utbyte av stolpar och armaturer ska upprättas. En översyn av de kommunala belysningarna där kommunen inte är väghållare pågår för politiskt ställningstagande och eventuellt minskning av belysningsstolpar. 16-200 Bergöö-kvarteret, KUN Anslaget delas mellan KS och KUN, och flyttas således. 17 200 Inventarier, It-stöd mm, SN Minskningen av anslaget innebär att mindre inventarier kan bytas ut under 2013. Det betyder att det kommer att fler behöver bytas ut under 2014. 18-4 430 Rörmokaren Etapp 2 av projektet Rörmokaren. 19 2 000 Flyttkarusellen Detta projekt syftade till omflyttning av verksamheter. I dagsläget finns inga planer att genomföra detta under 2013, varför anslaget kan tas bort. 20-1 300 Vissberga Strategiskt förvärv av fastigheten Vissberga 14:2. 21-192 Övrigt Ökat utrymme för övriga strategiska investeringar. 22-1 500 Avloppsreningsverk HBG Justering mellan projekt, anslaget från Hallsbergs slamavvattning
Kommentarer till revidering av investeringsbudgeten 2013 Bilaga 1 Positiva tal innebär en minskning av anslaget, medan ett negativt tal innebär en ökning av utgiftsanslaget. överförs till Avloppsreningsverk Hallsberg. 23 1 500 Hallsberg slamavvattning Justering mellan projekt, anslaget från Hallsbergs slamavvattning överförs till Avloppsreningsverk Hallsberg. 24 4 500 Lakvatten Vissbergadeponin Bedömningen är att vi enbart kommer att aktivera 1 000 tkr under 2013, resterande beräknas genomföras under 2014.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-09-23 KF Dnr KS Utökning av Sydnärkes lönenämnd Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Hallsbergs kommun antar det reviderade samarbetsavtalet Samverkansavtal för gemensam nämnd för lönesamverkan i Kumla, Askersunds, Lekebergs, Laxå och Hallsbergs kommuner, med bilaga innehållande ekonomisk reglering. 2. Hallsbergs kommun antar förslag till reviderat reglemente för Sydnärkes lönenämnd, att gälla från och med den 1 januari 2014. Ärendet Kommunstyrelsen har tidigare beslutat ansöka om medlemskap i den gemensamma nämnden Sydnärkes lönenämnd. Värdkommunen Kumla har nu i bifogat material lämnat förslag på samarbetsavtal och reglemente, samt ekonomisk reglering. Kommunstyrelsens förslag (KS 105 2013) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar Justerare Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-09-23 KF Dnr KS Hantering av motioner Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motioner ska hanteras på det sätt som framgår nedan under förslaget. Bakgrund Kommunjuristen anför följande: Ärenden i kommunfullmäktige får väckas på olika sätt. Ett av dem är genom motion från en ledamot eller från en ersättare som tjänstgör. En motion ska vara skriftlig och kan ges in till kansliet eller lämnas vid ett kommunfullmäktigesammanträde. När en motion har inkommit anmäls den i kommunfullmäktige, som regelmässig remitterar den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens beredning är i princip nödvändig för alla ärenden som ska behandlas i kommunfullmäktige. Enligt hittillsvarande ordning har motioner beretts av kommunstyrelseförvaltningen, som har under arbetets gång har haft underhandskontakter med andra nämnder och förvaltningar i frågan. Därefter har ett förslag till svar skrivits, som efter beslut från ordföranden har förts upp på kommunstyrelsens dagordning för beredning inför beslut i kommunfullmäktige. Förslag på framtida beredning av motioner För att få en bättre beredning av motioner föreslås en ordning där respektive motion, efter att ha skickats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, regelmässigt skickas på underremiss till den nämnd vars verksamhetsområde den berör. Det är kommunstyrelseförvaltningens och närmare bestämt kommundirektörens stabs ansvar att bereda ärenden. Det blir därför stabens uppgift att sköta denna hantering. Nämnden i fråga bör senast inom tre månader återkomma med beslut i vilket förslag ges på hur motionen bör besvaras. Kommundirektörens stab ska därefter, sedan kontakt har tagits med ordföranden i kommunstyrelsen, föra fram ärendet till beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Under beredningen i respektive nämnd, åligger det förvaltningschefen att vid behov söka samråd med kommundirektören och med övriga förvaltningschefer. Justerare Utdragsbestyrkande