PeD Marina Lundkvist marina.lundkvist@helsinki.fi/ malund67@gmail.com Föreläsning i Borgå 3.5.2017 1
Några utgångspunkter Styrdokument Barnkonventionen, artikel 12 "Barnet har rätt att fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad." Föreläsning i Borgå 3.5.2017 2
Delaktighet och lärande Vad säger styrdokumenten? Lekande lärande Människan = aktiv i sin egen lärandeprocess Tilltro till barn och ungas kompetens Delaktighet betonas Vad säger forskning? Delaktighet och inflytande samspelar Delaktighet ofta retorik svårare att förverkliga Vardagssituationer i ped. Verksamhet ofta regelstyrda Samlingssituationer präglas av regler och rutiner, pedagogerna styr och barn socialiseras in... Föreläsning i Borgå 3.5.2017 3
Social delaktighet, politisk delaktighet Kontinuitet Begriplighet Inkludering Se barns delaktighet som viktigt värde här och nu Symmetrisk kommunikation (intersubjektiv) Lyhörda vuxna för barns värld, vuxna måste inspirera barn att upptäcka Sokratiska samtal Demokratiska/deliberativa samtal P4C Obs! Vuxna och barn kan inte vara jämbördiga Asymmetrisk kommunikation Icke lyhörda vuxna. Föreläsning i Borgå 3.5.2017 4
Delaktighet Medverkan Medansvar Andel i Deltagande Medverkande Närvarande Medkännande Empatisk Förståelse Symmetri asymmetri Föreläsning i Borgå 3.5.2017 5
Perspektiv på lärande Situerat Socialt Distribuerat bland flera Medierat (språket) Praxisgemenskaper Språk och kommunikation Finns ingen objektiv kunskap Kunskap kan inte flyttas från människa till människa Självaktivitet, konstruerar egen kunskap Föreläsning i Borgå 3.5.2017 6
Delaktighet en social dimension av lärande Existera Verkande Varande Uppleva Lära Arbeta Bestämma Synsätt Sam-existera Sam-verka Sam-varo Med-uppleva Sam-lära Sam-arbeta Med-bestämma Sam-syn Föreläsning i Borgå 3.5.2017 7
Medvetet eller omedvetet förhållningssätt (perspektiv) Vuxenperspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Vuxna styr verksamheten Vuxna utgår från sina egna behov, föreställningar Vuxna sätter sig själv i fokus -> barnet som objekt / passivt (?) Vuxna ordnar och skapar situationer för barn Vuxna utgår från det som de tror att barn vill/barn behöver lära sig Aktiva eller passiva barn? Barnet som subjekt? Barns tankar, uppfattningar om sitt liv, sina aktiviteter Vuxna frågar barn Vuxna är lyhörda Vuxna gör barnen delaktiga Aktiva barn = aktör Barnet som subjekt Lundkvist (2016, 2017), Pramling Samuelsson, Hundeide & Sommer (2011) m.fl. Föreläsning i Borgå 3.5.2017 8
Föreläsning i Borgå 3.5.2017 9
Några röster om barns delaktighet... Johanna: Vill upptäcka tillsammans med barnen Seb: Barnen fick ta digitala bilder från sin hemmiljö, själv välja vad de ville visa för de andra i förskolan... Alla barn fick sedan i tur och ordning berätta för de andra vad de fotat osv., de barn som lyssnade fick ställa frågor... Hanna: Varje vecka har jag en samlingsstund med barnen när jag berättar om vad jag skrivit i veckobrevet... Barnen får ställa frågor Föreläsning i Borgå 3.5.2017 10
Btl.-stud.: Som med alla punkter när det gäller barns delaktighet handlar det om att vi som pedagoger är aktiva. Lyssna på barnen, diskutera med dem och framför allt; SE barnen och bekräfta. Då känner barnen att de har möjlighet att påverka. Ha inte bråttom med verksamheten. Ta den tid det kräver för att pyssla tillsammans med alla barn så att just deras behov och intressen uppmärksammas. Låta barnen själva ta fram och söka upp sina kläder (istället för att pedagogen lägger allting klart på golvet), samma sak vid avklädningen fast tvärtom Låt dem också be om hjälp och få hjälp ifall de känner att de behöver det. Tänk på lärande situationen vad kan vi lära dem här? Ex. Låt barnen fundera själva hur mycket kläder de behöver på sig. Låt dem erfara "jag fryser, jag behöver mera kläder". Föreläsning i Borgå 3.5.2017 11
Låta barnen veta i god tid att det kommer att hända något så de har möjlighet att förbereda sig och eventuellt avsluta det de håller på med Alla skall beaktas som individer och låta dem prova enligt egen förmåga att äta själv med kniv och gaffel (om de visar intresse) och ta mat själv, hälla mjölk/ vatten själva enligt intresse och kunskap. Inte tvinga barn till att äta upp allt eller smaka, respektera barnets åsikt. Uppmuntra till att smaka och prova. Lyssna på och observera barnen, vad är de intresserade av? Vad vill de göra? Hjälp barnen sätta ord på sina tankar ömsesidig dialog! Sensitivitet, aktiv närvaro - både fysisk och psykisk Kom ihåg att barnen är kunniga individer och är kompetenta, vi ska uppskatta dem Alla barn är lika värda Låt barnen vara kreativa Feedback muntlig feedback, eventuellt belöning efter projekt Vara med barnen, istället för att vara där för att "arbeta för" barnen. Vara med i stunden/nuet Vi kan lära oss av varandra Föreläsning i Borgå 3.5.2017 12
Exempel: Pargas http://www.parainen.fi/web/barn_och_familjer/gaddan/sv_se/gaddan_delaktighet/ Barnets RÄtt till delaktighet Vad betyder delaktighet? Delaktighet betyder många olika saker. Det betyder att vuxna ska lyssna på vad barn säger och att de ska komma ihåg att fråga vad barn tycker innan de bestämmer om sådant som är viktigt. Det betyder också att du som barn har rätt att känna dig trygg. Då man känner sig trygg är det nämligen mycket lättare att våga vara med, leka och visa vad som är viktigt för en. Delaktighet betyder också ansvar. Den som vill bli hörd måste lyssna. Om alla lyssnar på varandra kan man göra mycket fint tillsammans. Föreläsning i Borgå 3.5.2017 13
Exempel: Pargas http://www.parainen.fi/web/barn_och_familjer/gaddan/sv_se/gaddan_delaktighet/ Delaktighet på vuxenspråk Rätt till delaktighet är en av de viktigaste förpliktelserna i barnkonventionen. Utredande av barns åsikter är en viktig del, men inte det enda elementet. Delaktighet är mycket mera än enskilda delaktighetsjippon eller förfrågningar. Riktig, välmående delaktighet kommer ur verksamhetskulturen och utvecklingen av denna. För ett litet barn betyder delaktighet att barnet ges möjlighet att bli hört i vardagens sysslor och lek. Det är av stor vikt att barnet upplever att det är en viktig, accepterad del av sin egen omgivning, exempelvis i daghemsgruppen. Grunden för delaktighet är att barnet känner sig tryggt, blir väl bemött och får sina behov tillfredsställda. Utgående från detta har barnet de bästa möjligheterna att delta i och påverka livet i sin omgivning. Föreläsning i Borgå 3.5.2017 14
Delaktighet och inflytande Två modeller Delaktighetsstegen enligt Hart (1992) Fokus: kan användas för att ta reda på vad som avses med delaktighet och inflytande Delaktighetstrappan enligt Shier (2001) Fokus: användas för att ta reda på vad du/ni tänker om delaktighet Föreläsning i Borgå 3.5.2017 15
Delaktighetsstegen (enligt Hart, 1992) Vad avses med delaktighet och inflytande? Föreläsning i Borgå 3.5.2017 16
Referens: Shier, H. (2001). Delaktighets - trappa i Rasmusson et.al. (2004) Delaktighetstrappan (enligt Shier, 2001) Vad tänker du/ni om delaktighet och inflytande? Föreläsning i Borgå 3.5.2017 17
Föreläsning i Borgå 3.5.2017 18
Föreläsning i Borgå 3.5.2017 19
Konklusioner Barnets rätt att bli hörd, sedd och vara delaktig Delaktighet ingenting som kommer av sig självt trots att människan är en social varelse = barn behöver få hjälp på traven Ömsesidig respekt, dialog och kommunikation Delaktighet som lärandeobjekt = vad innebär... Värdegrund, perspektiv och samsyn Vad är det vi vill ge barnen rika lärandetillfällen om? Föreläsning i Borgå 3.5.2017 20
Föreläsning i Borgå 3.5.2017 21
Några referenser Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk barnehageforskning, 5(21), 1-16. Hart, R. (1992). Children ś Participation from tokenism to citizenship. Firneze: UNICEF. Korczak, J. (2002). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och Kultur. Lundkvist, M. (2015). Delaktighet en central aspekt av demokrati inom småbarnspedagogik. I E. Ahlskog-Björkman & A-C. Furu. (Red.), Forskningsperspektiv på barnträdgårdslärares professionalism. Rapport nr 37 från Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Vasa. http://www.vasa.abo.fi/pf/pfpublikationer/full_text/rapport_37_digital.pdf Lundkvist, M. (2016). Vad innebär det att bli demokratisk? Dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger. (Doktorsavhandling.) Åbo Akademi. Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/125189/lundkvist_marina.pdf?sequence=2 Föreläsning i Borgå 3.5.2017 22
Lundkvist, M. (2017, in press). Barnets rättigheter möter småbarnspedagogiken. I C. Hilli och C. Kronqvist (Red.) Barns och ungas rätt till samtal en antologi om människorättsfostran. Åbo Akademi. https://manniskorattsfostran.wordpress.com/2017/04/06/barnets-rattighetermoter-smabarnspedagogiken/ Rasmusson, B., Hyvönen,U. & Mellberg, L. (2004). Utvärderingsmöten i BBIC en studie om barns inflytande och delaktighet. Stockholm: Socialstyrelsen. Shier, H. (2001) Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. Children and Society, 15,105 117. Venninen, T., Leinonen, J., Lipponen, L. & Ojala, M. (2014). Supporting Children s Participation in Finnish Child Care Centers. Early Childhood Education Journal, 42, 211 218. Föreläsning i Borgå 3.5.2017 23
Lästips: Ungas rätt till samtal en antologi om människorättsfostran https://manniskorattsfostran.wordpress.com/ Föreläsning i Borgå 3.5.2017 24
Delaktighet och dokumentation Pedagogisk dokumentation Barnet som utforskare av omvärlden Lärarens förmåga att se barnets förmågor Processen = vägen fram till målet Hjälpa barn att få syn på sitt lärande, sin utveckling Observation Psykologisk Barns utveckling i stadier -> idag: det unika barnet Fokus: vad barn kan och yttre beteende Föreläsning i Borgå 3.5.2017 25