Klimatsmart vardag. Hur du kan göra vardagen mer klimatsmart - och gynna både plånboken och miljön!

Relevanta dokument
Lektion nr 3 Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

God mat + Bra miljö = Sant

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

KLIMATSMARTA MATTIPS

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision

Effektivisera din elkonsumtion

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Fakta om klimatförändringar

Stadens utveckling och Grön IT

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Mat, miljö och myterna

Stadens utveckling och Grön IT

Christl Kampa-Ohlsson

Fakta om klimatförändringar

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Återanvända, återvinna eller slänga kläderna? - om vilken påverkan våra kläder har på jorden.

Min bok om hållbar utveckling

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Därför är din insats för miljön viktig

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Utbildningspaket Konsumtion

Utveckling och hållbarhet på Åland

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Bästa/Värsta. Visste du att

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Till Växjö, Europas grönaste stad

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Världen har blivit varmare

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Allmänna energispartips för hushåll

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Grönt är bara en färg

En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el

Upptäck Jordens resurser

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

Mål resurshushållning i kursplanen

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Om klimat, miljö och energi

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Varför handla ekologiskt?

PowerPoint-presentation med manus Tema 5 mat och konsumtion TEMA 5 MAT OCH KONSUMTION

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Transkript:

Klimatsmart vardag Hur du kan göra vardagen mer klimatsmart - och gynna både plånboken och miljön!

Varför klimatsmart vardag? Klimatförändringarna är ett av vår tids allra största miljöhot med förödande konsekvenser så som översvämningar, minskad biologisk mångfald, kraftiga oväder och katastrofer som följd. Du har säkert märkt att klimatfrågan diskuteras allt mer flitigt, och att även du i nyheter och sociala medier uppmanas till att leva mer miljövänligt och klimatsmart. Anledningen till detta är att det nu börjar bli bråttom med att ändra den riktning vi idag är på väg i. Vad orsakar klimatförändringarna? Atmosfären fungerar som ett växthus som värmer upp och håller jorden varm vilket är en helt naturlig process. Utan den processen hade det inte kunnat finnas något liv på jorden. Men sedan ett par årtionden tillbaka har forskare märkt att atmosfären värms upp i en allt mer onaturlig takt. Forskare vet nu att dessa drastiska förändringar beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser främst från förbränning av kol och olja. Växthusgaserna värmer upp atmosfären och skapar den onaturliga uppvärmning av planeten vi ser idag. Det är alltså människan och vårt sätt att leva som är orsaken till de drastiska klimatförändringarna. Därför ligger det också på våra axlar att ändra utvecklingen. Genom att vi alla gör både små och stora förändringar i vardagen för att minska våra koldioxidutsläpp, allt utefter var och ens egen förmåga, kan vi göra skillnad. Det är viktigare att många gör lite rätt, än att få gör precis allt rätt!

Ät klimatsmart Allt vi äter påverkar miljön och klimatet. Hur maten produceras, hur långt den transporteras, hur mycket av den som slängs och till och med hur du själv tillagar maten har påverkan på miljön. Men det är faktiskt enkelt att minska den miljöbelastning som kommer av det just du äter, bara du kan knepen. Både vad du äter, hur du äter och hur du tillagar maten kan göra stor skillnad! Här kommer en rad tips att följa för att bli mer klimatsmart i köket. Ät säsongsbetonat och så närproducerat som möjligt. Att äta säsongsbetonat innebär att äta de råvaror som finns naturligt för säsongen. De innehåller mer näring och att odla grödor som är i säsong kräver mindre energi och kan i större utsträckning odlas på naturlig väg, i jämförelse med grödor som inte är i säsong. Att närproducerad mat inte transporteras lika långt minskar utsläppen av växthusgaser. Ät mindre kött och mer vegetariskt. Att producera kött kräver mer energi, vatten och tar mer landyta i anspråk i jämförelse med att producera grödor. Att producera och leverera en liter flaskvatten kräver minst 300 gånger mer energi och släpper ut minst 300 gånger mer koldioxid än att tappa upp en liter kranvatten. Drick därför hellre kranvatten än flaskvatten. TIPS! Ät ekologiskt. Är en produkt KRAV-märkt innebär det att den inte odlats med kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att djuren levt ett bra liv och att maten inte innehåller konstiga tillsatser eller har producerats med GMO. Ät mer grova frilandsgrönsaker som kål, lök, rotfrukter och mindre växthusodlad mat som exempelvis sallad, gurka och tomat. Välj rätt kött WWF har tagit fram Köttguiden som kan hjälpa dig att göra medvetna val. Guiden granskar olika köttslag utifrån fem olika kategorier- klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurens välfärd samt antibiotika. Den visar även andra proteinkällor du kan äta istället för kött.

Undvik matsvinn genom att planera, storhandla och se till att äta upp den mat du handlat hem. Gör storkok och ta med matlådor till jobbet. Se till att det du ändå behöver slänga går i matavfallet, och därmed till biogasproduktion. Visste du att? I Sverige står hushållen för 717 000 ton matavfall varje år, vilket motsvarar matavfall på cirka 74 kilo per person och år. Produktionen av all den mat som slängs i Sverige varje år släpper ut ungefär 2 miljoner ton koldioxid. Om du har möjlighet att odla på sommaren - spara det som blir över. Gör sylt av frukt och bär eller frys in dem och spara till vinterdesserterna. Rotfrukter är tacksamma att spara länge. Koka upp vatten i vattenkokaren istället för på spisen. Utnyttja eftervärmen på spisen. Om du ska ha med en fryst matlåda till jobbet, tina den i kylen över natten istället för i mikron. Lägg lock på kastrullen så slipper en massa värme gå till spillo. Välj rätt platta. Använd inte en platta som är större än kastrullen eller stekpannan. På så sätt utnyttjar du all värme från plattan och låter den inte gå till spillo. Diska inte under rinnande vatten. Palla frukt. Varje år går enorma mängder frukt från svenska fruktträd till spillo. Ser du ett fruktträd med mycket frukt- fråga ägaren om du får lov att plocka hem lite. I de flesta fall blir ägaren bara glad om frukten kommer till nytta och hen slipper ta hand om all fallfrukt. Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för klimatet!

Minska energitjuvar i hemmet I ett hem finns ofta många små energitjuvar och miljöbovar så genom att bli mer klimatsmart i hemmet kan du spara både pengar och miljön. Här kommer tips på både små och stora förändringar du kan göra i vardagen för att minska miljöbelastningen från ditt hem. Varje år får ett hushåll 45 kilo direktreklam. Sätt en lapp på postlådan som visar att du inte vill ha reklam, så minskar du både miljöbelastningen och slipper gå en extra gång till soptunnan. Se över om du kan sänka rumstemperaturen. Ofta upplever du inte så stor skillnad med en grad lägre temperatur, men du kan minska energianvändningen med i genomsnitt 5 %. Låt också värmen från elementen komma in i rummet. Ha inga gardiner eller möbler i vägen. LED-lampor är dyrare i inköp men har mycket längre livslängd än andra typer av lampor. Det blir i längden billigare och drar mindre el att använda LED-belysning. Ju längre hållbarhet en lampa har desto färre behöver produceras vilket också är ett plus för miljön. Byt leksaker istället för att köpa nya. Retoy anordnar leksaksbytardagar där barnen kan byta sina leksaker med andra barn. Ett fantastiskt sätt att förlänga livet på leksakerna och samtidigt få hem nytt utan att konsumera. Satsa på elektronikprodukter som är energisnåla. Glöm inte heller att stänga av dem helt med strömbrytaren när de inte används istället för att lämna dem i stand-by-läge. Använd miljömärkta produkter när du väljer rengöringsmedel, tvätt- och diskmedel samt hygienartiklar. Du minskar både din egen och miljöns exponering av skadliga kemikalier. Tvätta fulla tvättmaskiner och torktumlare för att utnyttja energin maximalt. Torka gärna kläderna utomhus på sommaren om möjlighet finns. Då slipper du använda energi till att torka tvätt i maskiner. Stäng av vattnet i duschen när du shamponerar och tvålar in dig.

Välj grön el. De allra flesta elbolag erbjuder att du kan välja grön el med oberoende miljömärkning. Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval är ett exempel på en oberoende miljömärkning du kan lita på. TIPS! Miljömärkt el Bra Miljöval har som grundkrav att all el är förnyelsebar. Utöver det finns även krav på att vattenkraft inte får torrlägga några vattendrag, att vindkraft är omsorgsfullt placerad och att biokraft har full kontroll över sitt bränsle. Råvaran till biokraft får inte komma ifrån illegala eller ohållbara avverkningar eller innehålla genmodifierat bränsle, palmolja eller uppbrutna stubbar.

Hållbar konsumtion Konsumtionen av varor och produkter ökar hela tiden. Om alla på jorden skulle leva som en medelsvensk skulle det behövas 3,7 jordklot- vilket såklart är en omöjlighet. För att ändra riktningen behöver det dock inte handla om att sluta konsumera helt, utan om att konsumera på ett hållbart sätt. Genom att ta bort vår slit och släng-mentalitet och istället satsa på att konsumera produkter som håller länge samt laga och återvinna kommer vi att komma långt. Handla miljömärkta kläder och textilier eller allra helst second hand. Handlar du i second hand-butiker betyder det att färre nya produkter behöver produceras vilket minskar miljöbelastningen. Ett annat kul alternativ är att byta kläder. Byt med kompisar eller kolla in arrangerade klädbytardagar. Glöm inte att panta! Lämna in gamla kläder och andra produkter du inte längre behöver till second hand-butiker. Då bidrar du till att någon annan kan få användning av dina gamla produkter. Tänk i tjänster istället för produkter. Är det en produkt du behöver för ett tillfälle kanske denna går att hyra istället för att du köper en ny som aldrig mer kommer att användas. Cirkulär ekonomi Inom cirkulär ekonomi främjas återvinning och återanvändning istället för slit och släng. Det handlar om att se avfall som en resurs som ska ingå i ett kretslopp och fortsätta att användas. Med högre kvalitet och en mentalitet som innebär att laga produkter istället för att köpa nya förlänger vi livslängden på produkter och färre nya behöver produceras. Hyr, dela och låna Istället för att varje person ska äga allt själv kan man låna av varandra eller äga tillsammans. Att dela produkter minskar antalet nya som behöver produceras, vilket i sin tur minskar material- och energianvändning, transporter och avfallsmängder. Behöver du inte köra bil varje dag kan det vara smart att gå med i en bilpool istället för att äga en egen bil.

Mitt bästa tips Vilket är ditt bästa tips för att vara klimatsmart i vardagen? Emma Sjöberg, Miljösamordnare, Helsingborg kommun Foto: Privat När jag blir så där konsumtionssugen, som jag blir ibland, så försöker jag omge mig med människor, ju fler desto bättre. Jag får lite annat perspektiv då och tycker inte längre att jag behöver en ny tröja att lägga i garderoben. En middag med en kompis, lite snack med grannen över häcken eller att träna tillsammans med andra brukar funka för mig. Karolina Skog, Miljöminister, Sveriges Regering Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Även om det ibland känns som att man som enskild person har väldigt liten möjlighet att påverka så gör alla våra val i vardagen skillnad. För oss svenskar är det just nu transporterna som är vårt största bekymmer för att få ner klimatutsläppen. Så mitt tips är att fundera igenom vilka resor du gör i vardagen och testa att göra fler av dem till fots, på cykel, med kollektivtrafik eller tåg. De flesta av de resor vi gör till vardags är korta, så jag tror det finns rätt stor möjlighet för oss att välja mer klimatsmarta sätt att transportera oss. Ann Nerlund, Miljöpedagog, SYSAV Foto: Privat Mitt bästa tips är att tänka ju färre prylar jag köper = desto mindre miljöpåverkan har jag. Reparera dina gamla kläder istället för att köpa nya. Laga, sy om och låna saker du behöver. För att spara på jordens resurser kanske vi ska fundera en extra gång innan vi köper något. Den mest miljövänliga varan är den som aldrig producerats.

Therese Hågerup, masterstudent i Miljö och Hållbarhet, Lunds Universitet. Mitt bästa tips är att äta mindre kött. Äter du kött dagligen så ersätt minst två dagar i veckan med växtbaserad kost. Det handlar även om att ändra beteenden, byt ut den där skinkan på mackan till vegansk skinka, och se vilka andra möjligheter som öppnar sig. Förutom att du tar bättre hand om planeten så är det också billigare och nyttigare att äta växtbaserat. Foto: Privat Joe Strahl, Universitetsadjunkt, Malmö Högskola Att äta mindre kött eller köra bil mindre ofta är vanliga råd man kan ge en konsument för att minska klimatpåverkan. Men du är mer än en konsument. Du är också en medborgare som vill få in mer långsiktighet i politiska beslut. Klimatomställningen är en fråga för konsumenter, företag, politiker och marknaden. Foto: Privat Balthazar Mandahl Forsberg, masterstudent i Miljö och Hållbarhet, Lunds Universitet. Ett bra tips om man äter mycket take-away är att alltid ha en tom matlåda och en mugg med lock till med sig i väskan. På så vis undviker man onödigt skräp när man tar köper med sig en kaffe eller lunch. Ett annat tips är att skippa weekend-resan till London och åka otåg till Hamburg istället. Foto: Privat Ahmed Al-Qassam, Klimat-& Miljöstrateg, Länsstyrelsen Skåne. Starta en matlådepool på jobbet! Ett roligt och kreativt sätt att använda överblivna rester och minska matsvinn! Foto: Tomas Melin

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen