Högersidan av tavlan, rad 1 H 1.1 R, Riksbyggen, märket utkom på 1980-talet. (S.R.777) 1940 grundades Riksbyggen av byggfacken inom LO, då det rådde brist på bostäder och arbetstillfällen. De kooperativa värderingarna om delaktighet, inflytande och gemenskap är Riksbyggens grundfundament och har följt Riksbyggen genom åren. Det innebär att Riksbyggen inte bara bygger nytt utan också deltar i bostadsrättsföreningarnas vardag med förvaltning och föreningsliv. Riksbyggen finns över hela landet. Bostadsrättsföreningen Göteborgshus nr 1 i Strömmensberg var den första byggnation som genomfördes år 1942. De flesta förbunden inom LO har andelar i Riksbyggen, varav Byggnads och Kommunal har de största andelsposterna. Även Målarna och Elektrikerna äger stora andelar. KF och Folksam är de största ägarna på den kooperativa sidan. H 1.2 Riksbyggen. (S.R.777) H 1.3-4 HSB, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. (S.R.215 & 785) 1924 bildades HSB, Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening på initiativ av Hyresgästernas riksförbund i Stockholm och arkitekten Sven Wallander. Idén bakom HSB var att ge människor en chans att få tillgång till bättre bostäder, genom att dessa skulle byggas och förvaltas av medlemmarna i kooperativ regi. Förkortningen HSB används idag bara som namn.
H 1.5 HSB, brosch. (S.R.789) H 1.6 HSB, mössmärke. (S.R.215 & 785) H 1.7 HSB BRF Västkusten. (Malmö) H 1.8 Grannskapsservice i Sverige AB (S.R.790) 1991 bildades HSB företaget, Grannskapsservice i Sverige AB. Högersidan av tavlan, rad 2
H 2.1 TCO, Tjänstemännens Centralorganisation är en sammanslutning av landets fackliga tjänstemannaorganisationer med uppgift att utöva den centrala ledningen av tjänstemannarörelsen. TCO är partipolitiskt obunden. 1931 bildades De Anställdas Centralorganisation DACO(för den privata sektorn). 1937 bildades gamla TCO (för den offentliga sektorn). 1944 bildades Tjänstemännens Centralorganisation genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO. H 2.2 UNIONEN. bildades 2008 genom en sammanslagning av SIF och HTF, är idag Sveriges största tjänstemannafack. H 2.3-4 SIF, Svenska Industritjänstemannaförbundet. 1920 bildades Svenska Industritjänstemannaförbundet under namnet Sveriges Verkstäders Tjänstemannaförening. 1932 antogs namnet SIF. 2008 uppgick SIF i det ny bildade UNIONEN. H 2.5 SIF Facklig förnyelse, Svenska Industritjänstemannaförbundet.
H 2.6-8 HTF, Handelstjänstemannaförbundet. 1937 bildades Handelstjänstemannaförbundet. 1994 ändrades namnet till Tjänstemannaförbundet HTF för att inte förväxlas med LOförbundet Handelsanställdas förbund. 2008 uppgick Tjänstemannaförbundet HTF i det ny bildade UNIONEN. H 2.9 FCTF, Försvarets Civila Tjänstemannaförbund, medlem i TCO. 1919 bildades Försvarets Civila Tjänstemannaförbund genom sammanslagning av olika yrkesföreningar. 2001 gjordes ett namnbyte till Försvarsförbundet. H 2.10 ST, Statstjänstemannaförbundet. 1969 bildades Statstjänstemannaförbundet genom sammanslagning av olika förbund.
H 2.11 SKTF, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund medlem i TCO. 1936 bildades Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund. 2011 gjordes ett namnbyte till Visionen. H 2.12 SHSTF Vårdförbundet inom TCO. 1977 bildades. SHSTF Vårdförbundet inom TCO. 1998 gjordes ett namnbyte till Vårdförbundet. H 2.13 TCO KPF, Svenska Järnvägarnas Kontorspersonal och Arbetsledareförbund, var anslutit till TCO. 1928 bildades Svenska Järnvägarnas Kontorspersonal och Arbetsledareförbund.
Högersidan av tavlan, rad 3 H 3.1 FUF, Försvarsväsendets underbefälsförbund, medlem i TCO. 1918 bildades Försvarsväsendets underbefälsförbund som Svenska furirförbundet. 1925 namn ändrades förbundet till Försvarsväsendets underbefälsförbund. 1970-talet namnbyte till Plutonofficersförbundet. 1981 namn byte till ORF= Svenska officersförbundet som till hörde SACO. 1995 uppgick förbundet i Officersförbundet. H 3.2 Sveriges Fartygsbefälsförening. 1907 bildades Sveriges Fartygsbefälsförening var ett svenskt fackförbund som organiserade befälhavare, styrmän, maskinbefäl, radiotelegrafister och intendenturtjänstemän. 2011 gick föreningen samman med Sjöbefälsförbundet och bildade Sjöbefälsföreningen (SFBF). SFBF var anslutet till TCO fram till 1997 och därefter till Saco. H 3.3-4 SALF, Sveriges Arbetsledareförbund, 1905 bildades förbundet. 1994 gjordes ett namnbyte till Ledarna som inte tillhör någon facklig centralorganisation.
H 3.5-6 PTK. 1973 bildades Privattjänstemannakartellen är en samverkansorganisation, för fackförbund som organiserar tjänstemän anställda inom den privata sektorn och är en samverkansorganisation för 26 medlemsförbund, 17 stycken Saco-förbund, 8 stycken TCO-förbund samt Ledarna. PTK får alla sina uppdrag från sina medlemsförbund. H 3.7 SPF, Polisförbundet. 1903 bildades Svenska Polisförbundet. H 3.8-9 SBmf. Svenska Bankmannaförbundet. 1887 bildades, Svenska Bankmannaförbundet. Namnbyte 1994 till Finansförbundet, medlem i TCO.
H 3.10 NFU. Nordiska Finansanställdas Union, är en samarbetsorganisation för fackliga organisationer inom bank, finans och försäkring i Norden. (Ej säkert att det är deras nål) H 3.11 Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningen, förkortas BMF. 1888 bildades Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningen i Stockholm. Föreningen riktade sig till medhjälpare i bok- och musikhandeln. Arbetet i bok- och musikhandeln innebar oftast långa arbetsdagar och låga löner och framför allt stora skillnader mellan olika arbetsplatser. Det blev därför naturligt att BMF ägnade mycket tid åt just frågor om löner och arbetstid. Man försökte under årens lopp att få till stånd enhetliga regler om reglerad arbetstid och rätt till övertidsersättning samt minimilöner. Inte förrän 1937 fick BMF rätt att förhandla med Svenska Bokförläggareföreningen och kunde därmed driva fackliga frågor fram till 1951, 1951 upphörde Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningen då HTF övertog det fackliga arbetet. När det fackliga arbetet försvann återgick BMF till att vara en ren intresseförening.
Högersidan av tavlan, rad 4 H 4.1 SAC Syndikalisterna. 1910 bildades Sveriges Arbetares Centralorganisation, även kallad Syndikalisterna, är en syndikalistisk fackföreningsfederation, med ungefär 4-5000 medlemmar och ett fyrtiotal lokalavdelningar. SAC fungerar som en fackförening, men organiserar även arbetslösa, studenter, papperlösa, pensionärer och interner på fängelser. Det långsiktiga målet är att förverkliga den frihetliga socialismen, vilken är ett samhälle utan klasser och hierarkier, där produktionsmedlen ägs gemensamt och förvaltas av arbetarna, det vill säga avskaffande av kapitalism, lönearbete och sexism. H 4.2 SAC 1910 1935. H 4.3 SAC 1910 1960 Facklig Samverkan Framåtskridande.
H 4.4 SAC, förtjänstmärke.