Kontaktperson för biämneshelheten på soc&kom är Bo-Erik Mannerström tel: 050 3551377 och e-post: bo-erik.mannerstromathelsinki.fi Följande kurser på SocKom ingår i biämneshelheten för tv-journalistik avsedda för studerande från Arcada. På grund av att en del av kurserna börjar vid terminstarten skall anmälan om deltagandet i biämnesstudierna på Soc&Kom göras senast den 3. september till studiebyrån. Närmare information fås också av Bo-Erik Mannerström. (se ovan) Nedanstående förteckning av kurserna innehåller preliminärt schema med datum och klockslag. Mera detaljerad information om de enskilda föreläsningarnas innehåll samt slutgiltigt schema ges i kursens detaljprogram som publiceras i webb-oodi när kursen börjar. Studieperioderna läsåret 2012-2013 på Soc&Kom går enligt följande: I 3.9 19.10 II 29.10 14.12 III 7.1 1.3 IV 11.3 19.5 Introduktion till journalistiken 3 sp (JOURN G1) 71727 Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Ht, period 1 3.9-8.10.2012, tv-studion (sal 306), vissa övningar i redaktionen Hålls tillsammans med Mediespråk 1, 71735 Språkriktighet och skrivövningar 3.9. 8 12 5.9. 9 13 10.9. 8 12 12.9. 13 17 13.9. 13 16 17.9. 8 12 18.9. 13 16 19.9. 9 13 20.9. 13 16 1.10. 9 13 8.10. 8-12 Studieperioden tar upp grundläggande frågor om kommunikationens och journalistikens roll i samhället med målet att de studerande skall få grundläggande kunskaper om journalistiken och dess roll i samhället, förstå vad det innebär att arbeta som journalist, och kunna analysera journalistiska produkter. Studieperioden består av föreläsningar, övningar i form av produktion och analys av korta texter, studiebesök samt kursessä. Kursen undervisas parallellt med MS1. Enligt anvisning. 1. Andersson-Ek, P., Andréasson, K. & Edwardson, Å. Göra tidning. Stockholm 1995 (de inledande kapitlen, enligt anvisning). 2. Nygren, G. Yrke på glid: om journalistrollens de-professionalisering. Stockholm 2008. 3. Journalistreglerna 4. Yttrandefrihetslagen Bredvidläsning: 1. Fichtelius, E. Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler. Stockholm 1997. 2. Burns, L. S. Understanding Journalism. London 2002. Föreläsningar 20 h, övningar 16 h, skrivuppgifter För huvudämnesstuderande och studerande inom biämneshelheten praktisk journalistik: Obligatoriskt deltagande i undervisningen och övningarna samt kursessä. Övriga biämnesstuderande kan avklara studieperioden som litteraturtentamen varvid punkterna 1-5 ovan tenteras. OBS. Studieperioden undervisas tillsammans med Mediespråk 1 (se Mediespråk) som är obligatorisk kurs för huvudämnesstuderande i journalistik och rekommenderad kurs för studerande inom biämneshelheten praktisk journalistik.
OBS. Kursens deltagarantal är begränsat till 25 studenter. Rätten att delta i undervisning definieras närmare ovan (se Studiegången). Professorn i kommunikationslära, särskilt journalistik Språkriktighet och skrivövningar 3 sp (MS 1) 71735 Kursen är avsedd för huvud- och biämnesstuderande. Maxantal deltagare: 25. Anmälan i Weboodi. Ht, period 1 4.9-17.10., tv-studion (sal 306), vissa övningar i redaktionen Hålls tillsammans med Journ G1, 71727 Introduktion till journalistiken 4.9. 13 16 5.9. 14-17 6.9. 13 17 7.9. 9 12 10.9. 13-16 11.9. 13 16 12.9. 9 12 19.9. 14 15 24.9. 12 17 25.9. 13 16 26.9. 9 18 27.9. 13 17 3.10. 9 12 5.10 9 12 8.10 13 16 10.10. 9 13 17.10. 13-16 Målet med studieperioden är att de studerande uppövar ett korrekt och ledigt språk genom olika slag av skrivövningar. Studieperioden ger grundläggande insikter i talspråkets och skriftspråkets särdrag, språkvård och språkriktighet. Föreläsningar, övningar, diskussioner och tentamen. 1. Hanson, Håkan 2001: Talspråkslära för journalister och andra. Studentlitteratur. 2. Webbplatsen www.mediesprak.fi och språkliga hjälpmedel på webben. 3. Reuter, Mikael 2006: Översättning och språkriktighet. Svensk språktjänst. Helsingfors. 4. Röst och språk [2006]. Svenska Yle. 5. Språkriktighetsboken (2005) utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag. 6. Svenska skrivregler (2008 eller senare) utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm. Deltagande i undervisningen och grupparbetena samt skriftlig kurstentamen. Föreläsningar 18 h, övningar 30 h. Universitetslektorn i svenska, särskilt mediespråk.
Mediejuridik 5 sp (RV 4a) 71707 Studieperioden är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Obligatorisk studieperiod för dem som studerar journalistik. Vt, period 1 och 2 10.1. 14-17 17.1. 14-17 24.1. 14-17 26.3. 14-17 4.4. 14-17 9.4. 14-17 11.4. 14-17 16.4. 14-17 18.4. 14-17 23.4. 14-17 25.4. 14-17 2.5. 14-17 7.5. 14-17 Under kursen behandlas sådan lagstiftning som ligger till grund för det journalistiska arbetet: straffrättens allmänna läror, yttrandefrihetslagen, hemfrids- och ärekränkningsbrotten, hets mot folkgrupp och andra brott. Genomgång av rättegångsförfarandet i ett brottmål. Dessutom behandlas offentlighetslagstiftningen och arbetsrättens grunder ur journalistens synvinkel. Kursen består av föreläsningar, rättfallsövningar och avslutas med kurstentamen. I anslutning till föreläsningarna analyserar studerandena enligt eget val tidskrifter ur ett rättsligt och pressetiskt perspektiv. Utöver litteraturstudier är aktivt deltagande i föreläsningarna och i rättsfallsövningarna i praktiken förutsättningen för ratt studeranden ska kunna bli godkänd i tentamen. Litteratur: Enligt anvisning. För svenskspråkig litteratur kontakta läraren. 1. Ahvenainen, T., & Räty, T., Offentlighetslagstiftningen. Finlands Kommunförbund 2000. 217 s. 2. Vuortama, T. & Kerosuo, L. Viestinnän lait ja säännöt (6 p.) Karkkila 2004. Lagstiftning: Lag om yttrandefrihet i masskommunikationer 460/2003. Strafflagen 19.12.1889. Rättegångsbalk 31.12.1734, 17 kap. Lag om rättegång i brottmål 689/1997. Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet 621/1999. Personuppgiftslag 523/99. Skadeståndslag 412/1974. Deltagande i undervisningen och godkänd tentamen. Föreläsningar och övningar, 36 h. Timläraren i rättsvetenskap Klas Weckman. Övrig information: OBS. Kursens deltagarantal är begränsat till 25 studenter. Rätten att delta i undervisning definieras närmare ovan (se Studiegången).
Kommunikationsteori 3 sp (JOURN G5) 71703 Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Maxantal deltagare: 25 Åk II, ht Period 1 4.9. 12 14 5.9. 12 14 11.9. 12 14 12.9. 12 14 18.9. 12 14 19.9. 12 14 25.9. 12 14 26.9. 12 14 3.10. 13 16 Studieperioden utgör en introduktion till kommunikationsteorins grunder. Studieperioden består av föreläsningar och kurstentamen. 1. Fiske, J. Kommunikationsteorier. En introduktion. Stockholm 1997. 2. Johansson, M. & Malmsten, P. Om kommunikation, en introduktion till kommunikationssamhället, Stockholm 2009. 3. Lowery, S. & De Fleur, M. Milestones in Mass Communication Research. Third Edition. New York 1995. Bredvidläsning: McQuail, D. McQuail s Mass Communication Theory. Fourth Edition (eller nyare). London 2000. Morgan, G. Images of Organization. San Francisco 1998 eller Morgan, G. Organisationsmetaforer. Lund 1999. De som deltar i undervisningen skriver föreläsningsdagbok och tenterar Fiske och föreläsningsanteckningar. De som avlägger studieperioden genom litteraturtentamen tenterar 1-3 ovan. Universitetslektorn i journalistik. Medieforskning och mediekritik 5 sp (JOURN G6) 71791 Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Ht period 1 och 2 9.10. 12 15 16.10. 12 15 30.10. 12.30 15.30 31.10. 12.30 15.30 6.11. 12.30 15.30 7.11. 12.30 15.30 13.11. 12.30 15.30 14.11. 12.30 15.30 20.11. 12.30 15.30 21.11. 12.30 15.30 27.11. 12.30 15.30 4.12. 12.30 15.30 11.12. 12.30 15.30
Det övergripande målet för kursen är att studenterna lär sig hur olika forskningsansatser kan användas för att förstå, utvärdera och utveckla olika moment i den journalistiska processen. Efter avslutad kurs har studenterna insikter i deskriptiva, normativa och analytiska forskningsansatser kring journalistik samt i kontextuella, funktionella och historiska forskningsansatser kring journalistiska institutioner. Studieperioden består av föreläsningar och mediekritikdiskussioner, essä med muntlig presentation samt hemtentamen. Tentamenslitteratur: 1. Deuze, M. MediaWork. Cambridge. Polity Press. 2007 2. Ekecrantz, J. & Olsson, T. Det redigerade samhället. Stockholm 1994. 3.Stocchetti,M. & Kukkonen, K. Critical Media Analysis. An Introduction for Media professionals. Peter Lang.2011. 4. Couldry, N. et al. (ed.) Media Events in a Global Age. Routledge, London 2010. 5. Thussu, D.K. News as Entertainment. The Rise of Global Infotainment. Los Angeles & al. Sage. 2007. Fördjupande litteratur (för essäuppgifter), t.ex. följande: 6. Bourdieu, P. Om televisionen/journalistikens herravälde (Stockholm: Symposion, 1998). 7. Boczkowski, P. J. Digitizing the News. Innovation in Online Newspapers. MIT Press 2004. 8. de Burgh, H. (ed.) Investigative Journalism. Context and Practice. London 2000 9. Fowler, R. (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. Routledge, London, 1991. 10. Gripsrud, Jostein, Mediekultur mediesamhälle. Daidalos, Göteborg 1999. 11. Hjarvard, S. (ed.) News in a Globalized Society. Göteborg 2001. 12. Kempf, W. & Luostarinen, H. (eds.) Journalism and the New World Order. Vol. 2. Göteborg 2002. 13. Lidskog, R., Nohrstedt, S. & Warg, L-E (red.) Risker, kommunikation och medier. Lund 2000. 14. Lowe, G. & Bardoel, J. (eds.) From public service broadcasting to public service media. Göteborg. 2008 15. Machin, D. & van Leeuwen, T. Global Media Discourse. A Critical Introduction. Routledge, London 2007. 16. Nohrstedt, S. A. & Ottosen, R. (eds.) Journalism and the New World Order. Vol 1. Göteborg 2001. 17. Nohrstedt, S.A. & Ottosen, R. (eds) Global War Local Views. Media imaes of the Iraq War. Nordicom, Göteborg 2005. 18. Norris, P. A Virtuous Circle. Political Communications in Postindustrial Societies. Cambridge 2000. 19. Rosen, J. What are Journalists For? London 2000. 21. Schudson, M. The Power of News. Cambridge 1995.. 22. Seppänen, J. Visuaalinen kulttuuri: teoriaa ja metodeja kuvien tulkitsijalle. Vastapaino. Tampere 2005. 23. Tumber, H. (ed.) Media Power, Professionals and Policies. London 2000. 24. Vetenskapliga artiklar, t.ex. ur Northern Lights, Nordicom Review eller Journalismikritiikin vuosikirja (sex artiklar motsvarar en bok). Föreläsningar, självstudier, presentation av essäer. Kursen avläggs antingen genom deltagande i föreläsningar och diskussioner samt godkänd hemtentamen och essäuppgift med presentation eller genom litteraturtentamen av verken 1-5. Professorn i journalistik. Nyhetsjournalistik 5 sp (Ä3) 71710 Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och biämnesstuderande med journalistik som stort biämne. Åk I, ht, period II Kursen börjar 19.11.2012 kl. 13 19.11. 13 17 20.11. 9 16 21.11. 9 16 22.11. 9 16 23.11. 9 16 26.11. 10 16 27.11. 9 16 28.11. 9 16 29.11. 9 16 30.11. 9 16 3.12. 10 16
4.12. 9 16 5.12. 9 16 10.12. 10 16 11.12. 9 16 12.12. 9 16 13.12. 9 16 14.12. 9 16 Tidigare avlagda studier: JOURN G1 och MEDIESPRÅK 1. Syftet med studieperioden är att de studerande skall lära sig arbetet på en nyhetsredaktion. Studieperioden behandlar den journalistiska metodik som är gemensam för alla medier: nyhetsvärdering, research, intervju, källkritik och pressetik. Studieperioden genomförs som blockundervisning och består av föreläsningar, redaktionsövningar och arbetsuppgifter. 1. Nygren, G. Nyhetsfabriken : journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld. Lund 2008 2. Thurén, T. Källkritik. 2. uppl. Stockholm 2005. Bredvidläsning: Fichtelius, E. Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler. Stockholm 1997. Obligatoriskt deltagande i undervisning, övningar och tentamen. Obligatorisk närvaro gäller skilt för kursens teoretiska och kursens praktiska del (se detaljerat kursprogram). På basis av föreläsningarna, övningarna och kurslitteraturen skrivs en kursessä som bedöms utifrån såväl praktiska som teoretiska kriterier. Professorn i kommunikationslära, särskilt journalistik Skapande framställning och reportagespråk 5 sp (MS 3) 71737 Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och biämnesstuderande med journalistik som stort biämne. Ht, årskurs III, period I och II 24.9-16.11. 2012 24.9. 9 11 29.10. 10 15 31.10. 9 15 1.11. 9 15 2.11. 9 12 5.11. 10 17 6.11. 9 15 7.11. 9 15 8.11. 9 15 9.11. 9 16 14.11. 9 12 15.11. 9 12 16.11. 9-12 I fria skrivuppgifter övar de studerande upp sin personliga stil och uttrycksförmåga. Kursen fokuserar på övningar i att berätta och beskriva, gestalta scener, miljöer och personer. Studieperioden ger grundläggande insikter i reportaget som genre, bland annat genom analys av reportageböcker. Studieperioden består av föreläsningar, skrivuppgifter och diskussion.
1 Reportageböcker enligt anvisningar. 2 Hultén, Lars J. 1990: Reportaget som kom av sig. JMK Skriftserie. Stockholm. 3 Larsson, Sören 1994: Berättande journalistik. Natur och kultur. Stockholm. 4 Thurén, Torsten 1992: Reportagets rika repertoar. JMK. Stockholm. Föreläsningar 2 h, övningar 42 h. Skrivövningar, aktivt deltagande i kursen och analyser av reportageböcker. Obligatorisk närvaro gäller separat för kursens teoretiska och kursens praktiska del (se detaljerat kursprogram). Universitetslektorn i svenska, särskilt mediespråk. JOURN Ä7 Reportage 5 sp 71712 Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och studerande med biämneshelheten praktisk journalistik. Åk III, ht, period I och II 24.9. 9 1114.11. 13-15 15.11. 13 15 16.11. 13 15 20.11. 9-13 22.11. 9 15 27.11. 13 16 28.11. 13 16 3.12. 9 16 5.12. 9 12 10.12. 9 16 11.12. 9-12 Tidigare avlagda studier: JOURN Ä 1, MEDIESPRÅK 1 De studerande skall under studieperioden lära sig att arbeta med ett större reportage under en längre tidsperiod. Kursen går in på avancerade journalistiska arbetsmetoder som research och grävande journalistik. Speciell vikt läggs vid den textuella och formmässiga gestaltningen. Studieperioden består av föreläsningar, arbetsuppgifter, reportageskrivande och litteraturtentamen. 1. Bech-Karlsen, J. Reportasjen. Oslo 2000. 2. Hansen, S. & Thor, C. Att skriva reportage. Stockholm 1990. 3. Löwenberg, A. Undersökande journalistik. Södertälje 1990. 4. Hanson, Nils, Grävande journalistik, Stockholm 2009. Föreläsningar, övningar, tentamen, eget arbete Obligatoriskt deltagande i undervisningen och övningarna samt godkänd tentamen. Universitetslektorn i journalistik
Webb-Tv 2 sp (JOURN Ä6b) 7150026 Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Vt, period 3. 1 kalendervecka under perioden 28.1. till 1.3. Att genom produktion av webb-inslag under övningsperioden Ä1 fördjupa tänkandet i mångmedialitet i det redaktionella arbetet. Produktion av korta TV-inslag samt diskussioner och utvärdering av resultatet ur ett redaktionellt helhetsperspektiv. Produktion av 1-2 TV-nyhetsinslag för webben samt deltagande i redaktionens utvärderingsmöten. Universitetsläraren i medieteknik