Kursplan för kurs på grundnivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på grundnivå Medie- och kommunikationsvetenskap I Media and Communication Studies I 60.0 Högskolepoäng 60.0 ECTS credits Kurskod: MK1031 Gäller från: HT 2008 Fastställd: Institution Institutionen för mediestudier Ämne Medie- och kommunikationvetenskap Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska B/Svenska som andraspråk B/Svenska 3/Svenska som andraspråk 3, Historia A/Historia 1b alt 1a1+1a2 och Samhällskunskap A/Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 1512 Mediehistoria och mediestruktur Teorier om medier i kultur och samhälle Journalistik och samhälle Information, propaganda, pr och reklam Populärkultur Kommunikationsteori och metod Kommunikationsteori och metod Uppsatsarbete 7.5 Kursens innehåll Inom medie- och kommunikationsvetenskap studeras mediernas roll i samhälle och kultur, deras produktionsvillkor, innehåll och publik. Betoningen ligger på traditionella massmedier som press, radio och TV men även på digitala medier och nya medieformer. Metoder för att kritiskt analysera mediernas produktion, innehåll och publik ges ett centralt utrymme. Delkursen behandlar olika mediers och kommunikationsformers framväxt och aktuella utveckling, främst i Sverige, samt de rättsliga ramar och ekonomiska förhållanden som kännetecknar dagens mediesystem. Såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv inbegrips. Delkursen behandlar centrala teorier om mediernas roll i samhället och kulturen, och om hur dessa teorier växt fram. Både klassiska teorier om medierna i massamhället och nyare teoribildningar behandlas. Teorier om publiken och dess utveckling under 1900-talet, politisk-ekonomisk medieteori, kritisk teori, cultural studies, feministisk medieteori och offentlighetsteori tas upp i delkursens olika moment. Delkurs 3: Journalistik och samhälle 7,5 hp Sidan 1/5

2 Delkursen ger en översikt över den samtida nyhetsjournalistikens centrala teman och problem. Det journalistiska objektivitetsidealet relateras till globaliseringen och kommersialiseringen av nyhetsflödet, liksom till genus-, etnicitets- och klassaspekter. Konkurrensen om mediepubliken behandlas med utgångspunkt i TV-nyheter och olika former för nyheter och nyhetsdiskussioner på internet. Delkursen behandlar från historiska och kommunikationsteoretiska utgångspunkter information, propaganda, reklam och public relations som målinriktade och medierelaterade verksamheter. Framväxten av propaganda och reklam som institutioner i samhället, starkt knutna till politiken respektive ekonomin belyses, liksom utvecklingen av mediebaserade informationskampanjer och myndighetsinformation, från samhällsinformation till PR-verksamhet. I delkursen ingår en övning i kritisk analys av planerade informationsverksamheter. Delkursen behandlar olika teoretiska perspektiv på populärkultur och presenterar analytiska begrepp för studiet av populärkulturella fenomen. I centrum står teoretiska kunskaper om populärkulturens form, innehåll och reception. Viktiga begrepp är smak och identitet. Spänningen mellan verklighet-fiktion, högt-lågt och privat-offentligt diskuteras. I delkursen ingår tillämpningar av teorier om populärkultur på olika mediematerial. I delkursen förenas studiet av främst samhällsvetenskapliga metoder med konkreta tillämpningar. Inledningsvis behandlas vetenskapsteori och forskningsstrategier med fokus på metodologiska frågor. Logiken bakom kvalitativa och kvantitativa metoder och förhållandet mellan dessa diskuteras. Den dominerande delen av delkursen är inriktad på metodologi för kvantitativ analys, inklusive handledda övningar i kvantitativa metoder, tillämpade på studier av medieinnehåll och mediepublik. Källkritik och dokumentanalys beträffande kvantitativa data samt bruk av publicerad statistik problematiseras. I delkursen förenas studiet av humanistiska metoder med konkreta tillämpningar. Det dominerande innehållet utgörs av metodologi för kvalitativ analys. Metoder för tolkning av medieinnehåll (semiotik och diskursanalys) och för receptionsanalys (intervju och tolkning) behandlas. Delkursen innehåller handledda övningar i kvalitativa metoder, tillämpade på studier av medieinnehåll och mediepublik. I delkursen genomförs, i grupp eller enskilt, en undersökning inom medie- och kommunikationsvetenskap, med hjälp av begrepp, teorier och metoder förvärvade under kursens tidigare delkurser. Undersökningen inbegriper egen insamling och analys av data. Val av undersökningsproblem sker i samråd med handledare. Förväntade studieresultat 1) förstå och redogöra för de institutionella förhållanden som utgör väsentliga villkor för massmediernas verksamhet. 2) kritiskt undersöka produktionsvillkoren hos en viss medieorganisation. förstå och kritiskt redogöra för de centrala idéerna i olika teoretiska perspektiv och forskningstraditioner inom medie- och kommunikationsvetenskap/journalistikvetenskap. 1) problematisera relationerna mellan nyhetsjournalistik och samhälle med hjälp av minst två olika teoretiska perspektiv. 2) tillämpa dessa teoretiska perspektiv i kritiska analyser av nyhetsjournalistik. 1) förstå och redogöra för planerade informationsverksamheters ekonomiska, politiska, sociala och kulturella förutsättningar och konsekvenser. 2) kritiskt undersöka villkor för och konsekvenser av en vald planerad informationsverksamhet. Sidan 2/5

3 1) förstå och redogöra för de viktigaste teoretiska perspektiven inom studiet av populärkultur. 2) självständigt tillämpa relevanta teoretiska begrepp på ett eget utvalt mediematerial. 1) förstå och redogöra för de vetenskapsteoretiska antaganden som ligger bakom kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier. 2) beskriva och förklara metoder för kvantitativ analys av medieinnehåll och publiker. 3) tillämpa kvantitativa metoder på ett konkret forskningsproblem. 1) beskriva och förstå metoder för kvalitativ analys av medieinnehåll och publiker. 2) tillämpa vissa kvalitativa tolkande metoder på konkreta forskningsproblem. I och med genomgången delkurs skall studenten ha visat förmåga att 1) samla och värdera information relevant för en problemställning inom området medie- och kommunikationsvetenskap. 2) formulera och lösa problem utifrån kunskap om tillämpliga metoder inom området samt genomföra en empirisk undersökning inom den givna tidsramen. 3) muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera undersökningens syfte och resultat. 4) värdera en motsvarande undersökning genom opposition på seminarium. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, handledning samt individuella och gruppvisa övningar, uppgifter och presentationer (delkurser 1-7). Undervisningen sker i form av handledning och uppsatsseminarier (delkurs 8). Kunskapskontroll och examination a. Delkursen examineras genom salstentamen, samt genom muntlig och skriftlig redovisning av grupparbete. Delkursen examineras genom salstentamen. Kurskrav: aktivt deltagande i två seminarier. Delkursen examineras genom salstentamen, samt genom aktivt deltagande i tre arbetsseminarier. Delkursen examineras genom salstentamen, samt genom seminarieredovisning av genomförd analysuppgift. Delkursen examineras genom hemtentamen, samt genom individuell skriftlig uppgift. Kurskrav: aktivt deltagande i två seminarier. Delkursen examineras genom skriftlig salstentamen, samt genom en tillämpningsövning i kvantitativ metod och analys. Kurskrav: deltagande i källkritikövning. Delkursen examineras genom skriftlig salstentamen, samt genom en tillämpningsövning i kvalitativ metod och analys. Delkursen examineras genom seminariebehandling av uppsats och opposition vid uppsatsseminarier. Kurskrav: aktiv närvaro vid uppsatsseminarier. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredställande E = Tillräckligt Sidan 3/5

4 Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga kurser. e. Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Kurslitteratur Carlén-Wendels, Thomas (2005): Upphovsrätt i reklam och media. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-7). Gustafsson, K E (2005) Reklamens makt över medierna. Stockholm: SNS (kap. 1-4, 6, 8-9, 12-13). Hadenius, S & Weibull, L (2005/2003 el 1999) Massmedier. Press, radio och tv i förvandling. Stockholm: Bonniers (8 omarb.uppl. 2005/2003: kap 1-7, 9, 12) el. (7 uppl. 1999: kap. 1-10, 13). Hvitfelt, H & Nygren, G (2005) På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad. 3 omarb.uppl. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-4, 8-9, 13). McQuail, D (2005) McQuail s Mass Communication Theory. 5 ed. London: Sage (delar av kap.1 o 3, kap. 2, 9-10). McChesney, R W (2001) All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha? Stockholm: Bokförlaget DN (kap. 1-2 och 4-5). Medieutveckling Radio- och TV-verket, Stockholm (kap. 5-6 samt 7 kursivt). Nord, L & Strömbäck, J (red) (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 4-6,13 samt 2-3 kursivt). Olsson, Anders R (2006/ 04): Yttrandefrihet & tryckfrihet. 5 uppl. (el 4). Sthlm: Rabén/Prisma (kap.1-4, 6, 7 och 10-11). Sundin, Staffan (2006): Den svenska mediemarknaden Medienotiser nr 3, 2006, Nordicom-Sverige, Göteborgs Universitet (112 sid.). Kompendium i medie- och informationsrätt. Calhoun, Craig (ed.)(1992) Habermas and the public sphere. Cambridge (Mass): MIT Press. Habermas, Jürgen (1984, 1998 eller 2003) Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv. McQuail, Denis (2005) McQuails Mass Communication Theory. 5th edition. London: Sage. Storey, John (2006) Cultural Theory and Popular Culture. An Introduction. 4th edition. Harlow: Pearson Education Limited/Prentice Hall. (Alternativ: 3rd edition, 2001.) van Zoonen, Liesbet (1994) Feminist Media Studies. London: Sage. Allan, Stuart (2004), News Culture (2nd ed.), Maidenhead: Open University Press. Allan, Stuart (2006), Online news. Journalism and the internet. Maidenhead: Open University Press. Allan, Stuart & Barbie Zelizer (red.) (2004) Reporting War: Journalism in Wartime. London/New York: Routledge. Carter, Cynthia et al (red.) (1998), News, Gender and Power. London: Routledge. Deuze, Mark (2003) The web and its journalisms: considering the consequences of different types of newsmedia online, i New media & society vol 5(2), s Schudson, Michael (2001) The objectivity norm in American journalism, i Journalism vol. 2 (2) 2001, s Thussu, Daya Kishan & Des Freedman (red.) (2003), War and the Media: Reporting Conflict 24/7. London: Sage. van Ginneken, Jaap (1998) Understanding Global News: A critical introduction. London: Sage. van Zoonen, Liesbet (1998) A professional, unreliable, heroic marionette (M/F): Structure, agency and subjectivity in contemporary journalisms, i European Journal of Cultural Studies vol 1(1) 1998, s Sidan 4/5

5 Wall, Melissa (2005), Blogs of war: Weblogs as news, i Journalism vol. 6 (2) 2005, s Alvesson, Mats (2002, el. tidigare uppl.) Kommunikation, makt och organisation. Stockholm: Norstedts Ekonomi. Harrison, Shirley (2000, el. senare uppl.) Public Relations: An Introduction. 2nd Ed. London: Thomson Learning. Windahl, Sven & Signitzer, B. (1991, el. senare uppl.) Using Communication Theory: An Introduction to Planned Communication. London, Newbury Park: Sage. Gripsrud, Jostein (2000 eller 2002) Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. Muggleton, David (2000) Inside Subculture: The Postmodern Meaning of Style. Oxford, New York: Berg Storey, John (2001, 3rd el 4th ed. 2006) Cultural Theory and Popular Culture: An introduction. London: Prentice Hall. Ang, Ien (1985): Watching Dallas. Soap Operas and the Melodramatic Imagination, London: Routledge. Dyer, Richard (1997) White. London: Routledge. Said, Edward D. (1978/2004): Orientalism. Stockholm: Ordfront. Bryman, Alan (1997) Kvantitet & kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Ekström & Larsson (red)(2000) Metoder i kommunikationsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Rudberg, B (1993) Statistik. Lund: Studentlitteratur. Kap 8 (s ). Østbye/Helland/Knapskog/Hillesund, Metodbok för medievetenskap / Malmö: Liber ekonomi, Carlsson, U (red.) (1995) Mediemätningar. Göteborg: Nordicom. Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Rapport 177. Thurén, Torsten (1990 el senare) Källkritik. 2 uppl el senare. Stockholm: A&W. Bruhn Jensen, K.(red.) (2002). A Handbook of Media and Communication Research: Qualitative and Quantitative Methodologies. London: Routledge. Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2000) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Fairclough, Norman (1995): Media Discourse. London: Edward Arnold. Fiske, J (1997). Kommunikationsteorier. En introduktion. (Ny rev upplaga). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge. Zoonen, L van (1994). Feminist Media Studies. London, Sage. Østbye, H; Knapskog, K; Helland, K & Larsen, L O (2003) Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber. Väljs i samråd med handledare. Sidan 5/5