Kursplan för kurs på grundnivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på grundnivå Journalistikvetenskap I Journalism Studies I 60.0 Högskolepoäng 60.0 ECTS credits Kurskod: JO1062 Gäller från: VT 2009 Fastställd: Institution Institutionen för mediestudier Ämne Journalistik Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMK) Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska B/Svenska som andraspråk B/Svenska 3/Svenska som andraspråk 3, Historia A/Historia 1b alt 1a1+1a2 och Samhällskunskap A/Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng JV01 Mediehistoria och mediestruktur 7.5 JV02 Teorier om medier i kultur och samhälle 7.5 JV03 Information, propaganda, reklam och pr 7.5 JV04 Journalistik och samhälle 7.5 JV05 Journalistiska genrer 6 JV06 Nyhetsvärdering och källkritik 6 JV07 Vetenskapsteori och kvalitativa metoder 6 JV08 Vetenskapsteori och kvantitativa metoder 6 JV09 Uppsatsarbete 6 Kursens innehåll Inom journalistikvetenskap studeras journalistikens funktioner i samhälle och kultur, dess historia, produktionsvillkor, innehåll och publik. Betoningen journalistik i traditionella massmedier som press, radio och TV men även på digitala medier och nya former för journalistik. Metoder för att kritiskt analysera olika slag av journalistik, i termer av produktion, innehåll och publik ges ett centralt utrymme. Delkursen behandlar olika mediers och kommunikationsformers framväxt och aktuella utveckling, främst i Sverige, samt de rättsliga ramar och ekonomiska förhållanden som kännetecknar dagens mediesystem. Såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv inbegrips. Delkursen behandlar centrala teorier om mediernas roll i samhället och kulturen, och om hur dessa teorier vuxit fram. Både klassiska teorier om medierna i massamhället och nyare teoribildningar behandlas. Teorier om publiken och dess utveckling under 1900-talet, politisk-ekonomisk medieteori, kritisk teori, cultural studies, feministisk medieteori och offentlighetsteori tas upp i delkursens olika moment. Sidan 1/5

2 Delkursen behandlar från historiska och kommunikationsteoretiska utgångspunkter information, propaganda, reklam och public relations som målinriktade och medierelaterade verksamheter. Framväxten av propaganda och reklam som institutioner i samhället, starkt knutna till politiken respektive ekonomin belyses, liksom utvecklingen av mediebaserade informationskampanjer och myndighetsinformation, från samhällsinformation till PR-verksamhet. Delkursen behandlar översiktligt den svenska journalistikens utveckling och samhällsroll under olika historiska perioder. Journalistikens bilder och det journalistiska objektivitetsidealet relateras till såväl den historiska bakgrunden som den samtida journalistiken. Kommersialiseringen av nyhetsjournalistiken och dagens internationella nyhetsflöde relateras till den samtida utvecklingen av journalistiken och till konkurrensen om mediepubliken. Delkursen behandlar journalistikens olika genrer, vad som utmärker dem, hur de förändras över tid samt hur de påverkar varandra. Teoretiska utgångspunkter hämtas både från tidigare delkurser och vidareutvecklas med särskild hänsyn till den samtidsorienterande journalistiken och dess texter. I delkursens fokus finns texternas form och innehåll, uttrycksformer och konventioner, och modeller över journalistiska berättarformer. Delkursen behandlar nyhetsjournalistikens roll i samhället och tillhandahåller begrepp och metoder för kritisk bedömning av nyhetsflödet. I delkursen behandlas journalistiken som samhällsinstitution, med betoning på nyhetsrapporteringens avhängighet av branschens organisering och beroendet av källorna. Konventioner för nyhetsvärdering uppmärksammas, och professionens ideologi jämförs med den redaktionella praktiken. Delkursen ger baskunskaper i källkritikens principer. Journalistikens användning av källmaterial granskas och diskuteras. I delkursen förenas studiet av humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder med konkreta tillämpningar. Inledningsvis behandlas vetenskapsteori och forskningsstrategier med fokus på metodologiska frågor. Det dominerande innehållet utgörs av metodologi för kvalitativ analys. Metoder för tolkning av medieinnehåll och för receptionsanalys behandlas. Delkursen innehåller handledda övningar i kvalitativa metoder, tillämpade på studier av medieinnehåll och mediepublik. I delkursen förenas studiet av främst samhällsvetenskapliga metoder med konkreta tillämpningar. Inledningsvis behandlas vetenskapsteori och forskningsstrategier med fokus på metodologiska frågor. Logiken bakom kvalitativa och kvantitativa metoder och förhållandet mellan dessa diskuteras. Den dominerande delen av delkursen är inriktad på metodologi för kvantitativ analys, inklusive handledda övningar i kvantitativa metoder, tillämpade på studier av medieinnehåll och mediepublik. I delkursen genomförs, i grupp eller enskilt, en undersökning inom journalistikvetenskap, med hjälp av begrepp, teorier och metoder förvärvade under kursens tidigare delkurser. Undersökningen inbegriper egen insamling och analys av data. Val av undersökningsproblem sker i samråd med grupphandledare. Förväntade studieresultat 1) förstå och redogöra för de institutionella förhållanden som utgör väsentliga villkor för massmediernas verksamhet. 2) kritiskt undersöka produktionsvillkoren hos en viss medieorganisation. 1) förstå och kritiskt redogöra för de centrala idéerna i olika teoretiska perspektiv och forskningstraditioner inom medie- och kommunikationsvetenskap/journalistikvetenskap. 1) förstå och redogöra för planerade informationsverksamheters ekonomiska, politiska, sociala och kulturella Sidan 2/5

3 förutsättningar och konsekvenser. 2) kritiskt undersöka villkor för och konsekvenser av en vald planerad informationsverksamhet. Efter genomgången delkurs ska studenten kunna 1) relatera den samtida journalistikens utveckling till dess historiska framväxt 2) kunna problematisera samt kritiskt analysera den samtida nyhetsjournalistikens samhällsroll 1) förstå och redogöra för journalistikens genremässiga konventioner för uttrycksformer i text och bild. 2) tillämpa textanalytiska metoder på olika genrer inom journalistik. 1) förstå och problematisera teorier om och studier av nyhetsvärdering, inklusive dess historia, ideologi och praxis. 2) förstå och redogöra för de källkritiska principernas tillämpning inom journalistiken. 1) förstå och redogöra för olika vetenskapsteoretiska antaganden och forskningsstrategier. 2) beskriva och förstå ett antal metoder för kvalitativ analys av medieinnehåll och publiker. 3) tillämpa ett antal kvalitativa tolkande metoder på konkreta forskningsproblem. Delkurs 8: Vetenskapsteori och kvantitativa metoder. 6 hp 1) förstå och redogöra för olika vetenskapsteoretiska antaganden och forskningsstrategier. 2) beskriva och förklara metoder för kvantitativ analys av medieinnehåll och publiker. 3) tillämpa den kvantitativa metodens principer på ett konkret forskningsproblem. I och med genomgången delkurs skall studenten ha visat förmåga att 1) samla och värdera information relevant för en problemställning inom området journalistikvetenskap. 2) formulera och lösa problem utifrån kunskap om tillämpliga metoder inom området samt genomföra en empirisk undersökning inom den givna tidsramen. 3) muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera undersökningens syfte och resultat. 4) värdera en motsvarande undersökning genom opposition på seminarium. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, handledning samt individuella och gruppvisa övningar, uppgifter och presentationer (delkurser 1-8). Undervisningen sker i form av grupphandledning och uppsatsseminarier (delkurs 9). Kunskapskontroll och examination a. Delkursen examineras genom salstentamen. Kurskrav: skriftlig redovisning av grupparbete. Delkursen examineras genom salstentamen. Kurskrav: aktivt deltagande i seminarier. Delkursen examineras genom salstentamen. Kurskrav: seminarieredovisning av genomförd analysuppgift. Delkursen examineras genom salstentamen. Kurskrav: aktivt deltagande i arbetsseminarier. Delkursen examineras genom hemtentamen, samt genom seminarieuppgifter i grupp. Kurskrav: aktivt deltagande i seminarier. Delkursen examineras genom hemtentamen. Kurskrav: seminarieredovisning av analysuppgift. Sidan 3/5

4 Delkursen examineras genom hemtentamen. Kurskrav: tillämpningsövning i kvalitativ metod och analys. Delkursen examineras genom skriftlig salstentamen. Kurskrav: tillämpningsövning i kvantitativ metod och analys. Delkursen examineras genom seminariebehandling av uppsats och opposition vid uppsatsseminarier. Kurskrav: aktiv närvaro vid uppsatsseminarier. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga kurser. e. Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enligt Kunskapskontroll och examination, se e ovan. För överensstämmelser med det tidigare kurssystemet hänvisas till institutionens studievägledare/studierektor/motsv. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur Med reservation för ändringar Carlén-Wendels, Thomas (2005): Upphovsrätt i reklam och media. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur (kap. 17). Gustafsson, K E (2005) Reklamens makt över medierna. Stockholm: SNS (kap. 1-4, 6, 8-9, 12-13). Hadenius, S. Wadbring, I & Weibull, L (2008) Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Sthlm: Ekerlid (9 omarb.uppl) Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2008) På väg mot medievärlden 2020, 4:e omarb. uppl. Stockholm: Studentlitteratur (kap. 1-4, 8-9, 13?). McQuail, D (2005) McQuail s Mass Communication Theory. 5 ed. London: Sage (delar av kap.1 o 3, kap. 2, 910). McChesney, R W (2001) All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha? Stockholm: Bokförlaget DN (kap. 1-2 och 4-5). Medieutveckling Radio- och TV-verket, Stockholm (kap. 5-6 samt 7 kursivt). Nord, L & Strömbäck, J (red) (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur (kap. 1, 4-6,13 samt 23 kursivt). Olsson, Anders R (2006/ 04): Yttrandefrihet & tryckfrihet. 5 uppl. (el 4). Sthlm: Rabén/Prisma (kap.1-4, 6, 7 och 10-11). Sundin, Staffan (2006): Den svenska mediemarknaden Medienotiser nr 3, 2006, Nordicom-Sverige, Göteborgs Universitet (112 sid.). Textkompendium tillkommer Sidan 4/5

5 Calhoun, Craig (ed.)(1992) Habermas and the public sphere. Cambridge (Mass): MIT Press. Habermas, Jörgen (1984, 1998 eller 2003) Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv. McQuail, Denis (2005) McQuails Mass Communication Theory. 5th edition. London: Sage. Storey, John (2006) Cultural Theory and Popular Culture. An Introduction. 4th edition. Harlow: Pearson Education Limited/Prentice Hall. (Alternativ: 3rd edition, 2001.) van Zoonen, Liesbet (1994) Feminist Media Studies. London: Sage. Alvesson, Mats (2002, el. tidigare uppl.) Kommunikation, makt och organisation. Stockholm: Norstedts Ekonomi. Harrison, Shirley (2000, el. senare uppl.) Public Relations: An Introduction. 2nd Ed. London: Thomson Learning. Windahl, Sven & Signitzer, B. (2009.) Using Communication Theory: An Introduction to Planned Communication. London: Sage. Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (1994), Det redigerade samhället. Om journalistikens beskrivningsmaktens och det informerade förnuftets historia. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Michael Schudson (1978) Discovering the News. A Social History of American Newspapers. Basic Books, Harper Collins Publishers. Delkurs 5; Journalistiska genrer, 6 hp Forser, Thomas (2002): Kritik av kritiken: 1900-talets svenska litteraturkritik, Gråbo: Anthropos. Frow, John (2008) Genre, London: Taylor & Francis Allan, Stuart (red) (2005) Journalism: Critical Issues. Buckingham: Open University Press. Kap 4, 6, 7, 10, 11, 13, 14. Ekman, Stig, Thullberg, Per & Åmark, Klas (1993) Metodövningar i historia. Historisk teori, metod och källkritik. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 3, 7. McQuail, Denis (2005) McQuail s Mass Communication Theory. 5th ed. London: Sage. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red) (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Thurén, Torsten (1997) Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (ca 200 s.) Textkompendium tillkommer. Bruhn Jensen, K.(red.) (2002). A Handbook of Media and Communication Research: Qualitative and Quantitative Methodologies. London: Routledge. Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2000) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Fairclough, Norman (1995): Media Discourse. London: Edward Arnold. Fiske, J (1997). Kommunikationsteorier. En introduktion. (Ny rev upplaga). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge. Zoonen, L van (1994). Feminist Media Studies. London, Sage. Østbye, H; Knapskog, K; Helland, K & Larsen, L O (2003) Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber. Bryman, Alan (1997) Kvantitet & kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Ekström & Larsson (red)(2000) Metoder i kommunikationsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Rudberg, B (1993) Statistik. Lund: Studentlitteratur. Kap 8 (s ). Østbye/Helland/Knapskog/Hillesund, Metodbok för medievetenskap / Malmö: Liber ekonomi, Carlsson, U (red.) (1995) Mediemätningar. Göteborg: Nordicom. Textkompendium tillkommer Väljs i samråd med grupphandledare. Sidan 5/5