Resiliens - Förmåga att hantera förändring Bakgrund En vilja att lära mer kring hur en stad, region kan hantera förändring på ett effektivt sätt. Vilken förmåga är det som måste finnas och hur bygger man den? Gemensam studieresa med flera Skånska kommuner
Bakgrund - September till februari 2015 September 2015 började Malmö känna av en betydande ökning av människor på flykt Cirka 90% av de människor som kom till Sverige kom via Öresundsbron och Malmö. Staden har ett ansvar att ta hand om alla ensamkommande barn Migrationsverket var ansvarigt för övriga flyktingar Malmö är dimensionerad för att hantera cirka 100 ensamkommande barn i våra transitboende, som flest hade vi 2.300 Innan detta hände hade vi 2-3 transitboenden, när det var som mest hade vi omkring 30 boenden Malmö Stad anställde mer än 1300 personer bara för att kunna hantera alla barn som kom
Fokusområden och utmaningar Antalet boende i Malmö ökar En massiv tillströmning av immigranter. Ökade krav på service och investeringar Utmaningar kring arbetslöshet, utbildning, bostadsbrist, integration och hälsovård Fokus ligger på att bygga fler bostäder, öka arbetstillfällen och resurser för utbildning, hälso- sjukvård och integration Prognoserna visar att Malmö befolkning under de nuvarande omständigheterna kommer att öka med cirka 33 000 personer från 2016 till 2019. Under samma period 2016-2019 förutspås det också att Malmö kommer att ha cirka 25 000 asylsökande som bor här, som också har rätt till kommunala tjänster.
Malmö 31% av Malmös invånare är födda i ett annat land 177 nationaliteter finns representerade 150 olika språk talas 49% är under 35 år och 20% är under 18 år
Glasgows arbete med resiliens Glasgow valdes ut i för att de ligger långt fram i sitt arbete med resiliens men även för att det finns många likheter till Malmö som stad. Resan fyllde även ett annat viktigt syfte nämligen att lära tillsammans med andra skånska kommuner, att knyta viktiga kontakter och skapa förutsättningar för ett gemensamt framtida lärande och samarbete.
Glasgows resa mot resiliens Glasgow är en av Rockefeller Foundations 100 Recilient Cities. Deras arbete med resiliens hade till en början stort fokus på klimatfrågan, men efter att man gjort en stor undersökning och intervjuat 3500 glaswegians tog man fram sociala policys och skiftade fokus från klimat till människor. Strategi för resiliens är ett arbete där stor vikt läggs vid att inkludera människorna i Glasgow, dels de som bor där men även de företag och organisationer som verkar i staden Delaktighet och samarbete är en nyckelfaktor för hela strategin liksom en framgångsfaktor. Den kanske viktigaste delen av arbetet med att bygga resiliens handlar om inkludering, samarbete och delaktighet från många olika aktörer.
En strategi som förenar staden Strategin är uppdelad i fyra målområden inom vilka man arbetar tvärsektoriellt. Betydelsen av samverkan och delaktighet från stadens olika områden sammanfattas i stadens slogan; People makes Glasgow. Stadens befolkning upplever sig generellt ha en bounce back ability factor uppkommen genom stadens många gånger tuffa utmaningar vilket också förstärker en viktig utgångspunkt i arbetet, nämligen; People makes Glasgow Resilient. Strategiarbetet utgår från fyra målområden: Empower Glaswegians, Place based solutions, Fair Economic Growth, Civic participation.
Översvämningsproblematik James Murray - Metropolitan Glasgow Strategic Drainage Partnership. - Utmaningar som städer har med att hantera stora mängder vatten för att undvika översvämning. Ett återkommande och växande problem inte bara i Skottland utan i hela Europa. Lösningen är mångfacetterad. James fokuserade sin presentation på den variation av olika lösningar som behövs för att komma till rätta med befintliga problem men även för att kunna förhindra framtida problem med översvämning. För att kunna gör detta effektivt krävs ett samarbete mellan flera olika aktörer samt mycket riskkommunikation till allmänheten.
Scottish Goverment Reslilience representative, Paul Scobie Skottland ska: Bli bättre på gemensamma lägesbilder Bli effektivare genom bättre resursutnyttjande. Olika aktörer måste bli bättre på att dela information mellan sig och arbeta med riskreduktion tillsammans. Likheter med vår egen lagstiftnings intentioner (LSO, LEH). Fokus på att skydda viktig infrastruktur. Arbetet utifrån lagstiftningen har delat i Skottland i zoner utifrån riskbild istället för utifrån geografiska områden såsom kommuner. Man har även skapat partnerskap på olika nivåer utifrån liknande riskbilder
Community Safety Glasgow (CSG) Unikt i UK och har ca 550 anställda. Här arbetar även personer från räddningstjänst, socialarbetare, personer från olika frivilligorganisationer, skolpersonal, folkhälsovetare och andra kommunala tjänstemän. CSG bolag ägt av Glasgow City Council och Scottish Police. ytterst framgångsrikt,stor brottsförebyggande effekt bidragit till mycket bättre samarbete mellan samhälle och polis som i sin tur har haft en tillitskapande effekt på hela staden. Syftet med arbetet är att förebygga brott, hantera/förebygga anti socialt beteende. Att arbeta med hanterande och förebyggande med samhälleligt säkerhetsarbete, hatbrott och kvinnofridsbrott. Det är väldigt sällan en enskild aktörs arbete, utan kräver tvärsektoriellt samarbete därav satsningen. Alla under samma tak arbetandes mot gemensamma mål, i blandade grupper, för att lyckas få till ett nära och effektivt samarbete.
CCTV som hjälpmedel - kommunal ledningscentral Arbetet kompletteras och förstärks med hjälp av en väl utvecklad kommunal ledningscentral med CCTV (kameraövervakning) som stöd. CCTV är etablerat och inte lika kontroversiellt att använda som i tex Sverige. När det gäller kameraövervakning av det offentliga rummet har resan gått från att vara sluten kring hur det fungerar till det motsatta. Staden är öppen med hur man arbetar och bjuder gärna in studiebesök och föredrag i kameraövervakningscentralen. Samtidigt är man noga med bakgrundskontroll på de tjänstemän som arbetar där, skyddet av de uppgifter som man hämtar in och att den uppförandekod man har följs. CCTV syftar inte bara till brottsförebyggande samt brottsutredande arbete utan ska också kunna ge stöd och service till invånarna.
CCTV kommunal ledningscentral Uppföljning vid översvämningar, leda om trafik, skicka sop-patruller och klottersanerare, agera vid suicid och även motarbeta/hantera vissa sociala risker (som till exempel normbrytande beteende). Glasgows Enviromental Task Force som snabbt rycker ut vid nedskräpning och klotter. Snabbheten i agreandet är avgörande i vissa områden där situationen annars hastigt kan förvärras. Man har stor hjälp av sociala medier i arbete med att få in information och kunna agera. Kameraövervakningen av det offentliga rummet anses vara en förutsättning för snabba åtgärder. Centralen fungerar även som shared operation centre (ungefär ledningscentral) med polis, räddningstjänst, ambulans och lokala representanter
Scottish Multi-Agency Resilience Training and Exercise Unit Douglas Stirling. Ett samarbete mellan polis, ambulans och räddningstjänst, vilka har samma organisatoriska struktur och samma huvudman i Skottland. Det man vill uppnå är en så kort utveckling av TTP (Tactics, Tecniques and Procedures) som möjligt, dvs. att efter man fått information om ett nytt hot som utvecklats ska tiden till anpassning i den egna organisationen vara så kort som möjligt. Deras träning grundar sig på de underrättelser man har om rådande hot. Underrättelser och situationsmedvetenhet är två viktiga komponenter för effektiva motåtgärder i hanteringen av konsekvenser. Samarbete och tillitskapande ska vara i fokus för allt arbete med resiliens. Det är den absolut viktigaste grundläggande byggstenen. Utan tillit inget effektivt samarbete.
Definition av resiliens Den definition av resiliens man använder sig av idag är: Ability for an organisation to withstand and adapt to any event, till skillnad från den något äldre och möjligen mer vedertagna definitionen: Ability for an organisation to bounce back from any event. Organisationens motståndskraft och anpassningsförmåga till det nya läget är alltså viktigare än att återhämta sig efter en händelse.