Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se
Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar att insatser till personer med funktionshinder ändrades och resurser fördes över till kommunerna genom skatteväxling. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i boende med särskild service och daglig verksamhet. Utgångspunkten för handikappreformen är Principen om alla människors lika värde och lika rätt. Strävan är att utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Ansvarig för att förverkliga målet, vilar ytterst på staten, kommunerna och landstingen.
Kommunaliseringen av omsorgerna Den 1 januari 1995 övergick ansvaret för omsorgerna om utvecklingsstörda från landstinget till kommunerna i Stockholms län. Den slutliga uppgörelsen träffades mellan parterna, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting, den 27 maj 1994. Kommunaliseringen innebar att ansvaret för 5 500 funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna överfördes från landstinget till kommunerna i Stockholms län. I överföringen ingick ca 4 800 anställda, huvudsakligen med vårdinriktning samt vårdkontrakt och anläggningar. Totalt överfördes drygt 80 % av landstingets omsorgsverksamhet till kommunerna
Omsorgsverksamhet som överfördes Gruppbostäder (för barn och vuxna) Dagliga verksamheter Korttidshem Träningsboende Till kommunerna överfördes även vissa kostnader för bl.a. Utbyggnad av gruppbostäder Ersättningsplatser för vårdhemmen
Landstinget behöll huvudmannaskapet enligt följande: Distriktskontoren (i dag Habilitering & Hälsa), med undantag av en tredjedel av distriktskontorens kuratorer, psykologer och förskolekonsulenter som överfördes till kommunerna. Expertstöd (Råd och stöd) enligt 9.1 LSS och habiliteringen enligt HSL. Omsorgsöverläkare Länsgemensamma verksamheter som t ex resurscentret Kristallen och resursteamet för barn med autism Resurser för små svårt skadade barn elevhemmet Ösmo, Storhagen och Villekulla
Efter kommunaliseringen Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde ikraft samtidigt som kommunaliseringen av omsorgsverksamheten började Lagen innebar att kommunerna fick ett betydligt större åtagande än landstinget tidigare haft genom omsorgslagen; Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Efter kommunaliseringen fortsatte landstinget att utföra hälso- och sjukvård genom Principöverenskommelsen från 1994.
Principöverenskommelsen 11 i protokoll från 1994-05-27 mellan KSL och landstinget Överenskommelsen omfattar verksamheter för personer tillhörande LSS personkrets 1 och 2, dvs. bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna enligt 9 8, 9 9 samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Landstinget förbinder sig att utan ersättning från kommunerna fullgöra/utföra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Hemsjukvård 2015 Principöverenskommelsens 11 avser all hälso- och sjukvård och inte enbart basal hemsjukvård. Landstingets ansvarar för att utföra basal hemsjukvård, viss rehabilitering och habilitering för kommunernas räkning. Principöverenskommelsen 11 är således mycket mer omfattande än de insatser som diskuteras i samband med hemsjukvårdens övergång till kommunerna. Överenskommelsen mellan KSL och Landstinget om hälsooch sjukvård för personer som bor i bostad med särskild service eller har insatsen daglig verksamhet enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) kommer att förändras vid en kommunalisering av hemsjukvården.
Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Enkäten var ställd till: Myndighet/beställare Kommunal egen regi Entreprenör Enskild verksamhet (privat verksamhet som säljer platser enligt LOV eller enskilda avtal). Enkätens utgångspunkt är verksamheternas erfarenheter av hur samarbete, ansvar, utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser etc. fungerar. De frågor som är ställda i enkäten är konkreta frågor utifrån hälso- och sjukvårdsinsatser.
Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. 328 stycken enkäter har sänts ut, av dem har 102 stycken enkäter inte öppnats. 226 har således haft möjlighet att svara. Totalt är det 181 stycken som har svarat. 181/226= 80 %. Svarsfrekvensen för enkäten är 80 %.
Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska De insatser som främst utförs är: Dispensering av läkemedel i dosett enligt ordination Beställning av läkemedelshantering via Apodos/apotek Delegering av läkemedelshantering till personal.
Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av Sjukgymnast Särskilt boende/daglig verksamhet. De insatser som främst utförs är: Instruktion av träningsprogram/ arbetsuppgifter Kartläggning av behov/problemidentifiering Instruktion/Delegering av sjukgymnastiska behandlingar Samarbete med övriga vårdgivare, t.ex. möte habilitering, vårdcentral
Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av Arbetsterapeut Särskilt boende/daglig verksamhet. De insatser som främst utförs är: Ansvar för arbetstekniska; hjälpmedel, t.ex. lyft, lyftsele, sängar. Kartläggning av behov/problemidentifiering Förskrivning, utprovning, inträning och uppföljning av hjälpmedel Samarbete med övriga vårdgivare, t.ex. möte habilitering, vårdcentral
Finns det behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som inte tillgodoses av vare sig kommun eller landsting Habiliteringsverksamheten (Habilitering & Hälsa), högre grad av samverkan behövs. Kombinationen kognitiv funktionsnedsättning och andra funktionsnedsättningar kräver mer kompetens och samverkan från huvudmännen. Kompetensutveckling om kognitiva hjälpmedel. Insatser från dietist. Hur samverka mellan huvudmännen när den enskildes missbruk utgör huvudproblematiken och inte funktionshindret i sig? Utvecklingsstörda som föräldrar hur samverka mellan kommun och landsting? För tidigt åldrande kunskap och insatser behöver utvecklas.
Förbättringsområden Kompetens Stöd i att se icke önskvärda förändringar hos den enskilde, t ex vid demensutveckling. Handledning till personal, förebyggande hälso- och sjukvård, bedömningar av hälsotillstånd samt funktionsbedömningar, hjälpmedelsbehov etc. Sjuksköterskor och läkare med kompetens om utvecklingsstörning efterfrågas.
Förbättringsområden Tillgänglighet Regelbundna besök/kartläggning av hälsa, sjukvårdsbehov och hjälpmedelsbehov. Det är svårt, nästan omöjligt att komma i kontakt med hälsooch sjukvården på kvällar, nätter och helger för att få råd av distriktssköterska Svårt att få vissa hjälpmedel förskrivna.
Förbättringsområden SAMVERKAN Svårigheter att finna samverkan i ansvarsfrågan mellan landsting och kommun utifrån principöverenskommelsen. Delegering från sjuksköterska till personal är problematisk på grund av vårdvalet. Svårt att få vissa hjälpmedel förskrivna.
Sammanfattning av enkät: Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Det råder otydlighet i ansvarsfrågan. Generellt och genomgående för enkäten är att det råder varierande kunskap om; vilka hälso- och sjukvårdinsatser som ska utföras vilka som utförs vem som ska utföra dem vem som utför dem vem som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Hopblandning av begrepp är centralt för svaren i enkäten. Det kan konstateras att det efterfrågas en större grad av samverkan och tillgänglighet till hälso- och sjukvården och habiliteringsverksamheten. Därtill kommer behovet av högre kompetens från hälso- och sjukvården när det gäller kunskapen om olika former av funktionshinder.
Fortsatt arbete.. En kommunalisering av hemsjukvården i länet kommer att bli till gagn för de funktionshindrade. Kommunaliseringen ger möjlighet att eliminera många av de svårigheter som enkäten visat på.
Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Medverkande i arbetsgruppen: Desirée Sjölin Lundberg Kommun förbundet Stockholms Län Lena Johnsson Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (SLL). Krister Eriksson Stockholms stad Josephiné Orling Lidingö stad Dirk Westphal Haninge kommun Morgan Norberg Haninge kommun Helena Åhman Vallentuna kommun Karin Strömvall Vallentuna kommun Päivi Pannula Södertälje kommun