Temadag dricksvatten 23 mars 2017

Temadag dricksvatten 23 mars 2017

Råvattentillgångar Idag använder vi huvudsakligen ytvatten som infiltreras och blir grundvatten. Skall vi fortsätta så eller ta mer grundvatten? Hur mycket grundvatten har vi? Lars-Ove Lång från SGU har svaret

Vattentäkter och vattendistribution Var tar vi vårt vatten och hur får abonnenterna det i sina kranar? Jo, därom kan jag ge besked Georg Gottfridsson, VIVAB

Dricksvatten VIVAB Georg Gottfridsson Produktionschef Vattenverk

160 liter per dag använder vi Vi dricker upp till 2 liter per dag 1 glas vatten 2 dl 1 portion spagetti 8 dl 1 portion köttfärssås 1 dl Tvätta händerna i rinnande vatten 1 l Borsta tänderna i rinnande vatten 2 l Tvätta håret 20 l Duscha 50 l Spola toaletten 6 l Diska 30 l Tvätta i tvättmaskin i 40 75 l Tvätta bilen?

Aktörer med ansvar från täkt till kran Konsument Sjöar & vattendrag Grundvatten Vattenverk Distributionsanläggning VA-installation Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Livsmedelsverket Boverket Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Boverket Livsmedelsverket Sveriges geologiska undersökning Näringsdepartementet Socialdepartementet Socialstyrelsen Socialdepartementet ANSVAR UTMED HELA KEDJAN - BOVERKET (PLANERING), LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5) Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Översvämningsdirektivet Vattentjänstlagen Dricksvattendirektivet 98/83/EG Miljöbalken VFF Livsmedelslagstiftning Plan- och Bygglagen/ BBR

Kommunal infrastruktur 19 vattenverk och 25 reningsverk 200 pumpstationer/tryckstegringar 9 återvinningscentraler Gasproduktion (2 olika anläggningar) Elproduktion (gas-/vattenturbin) VA-ledningar: 300 mil

Jonstorp

Ätran vid Fors

Kärrebergs Vattenverk

Ytvatten: fenomen Brunifiering Pågående brunifiering av sjöar och vattendrag i större delar av Skandinavien (södra delar av Sverige) Ökade trender för färgtal och COD i råvattnet Behov av rening av ytvatten innan infiltration

Chefsdag 1 september 2010 Råvatten (förstärkt grundvatten) Genomsnittlig produktion: 7.000 m³/dag Beredningsprocess: ph justering (soda) Snabbfilter och långsamfilter (sand) Desinfektion: UV ljus på gång

VATTENVERK Mötesnamn 29 mars 2017

Risk- & Sårbarhetskartor

Chefsdag 1 september 2010 Ett läskande friskt och törstsläckande vatten med en känsla av porlande vårbäck Friskt, rent och väldigt uppiggande

Chefsdag 1 september 2010

Hot mot vattenresurser Skydd av vattenresurser Vad innebär vattenskyddsområde? Vad kan hända? Vad kan vi skydda oss mot? Vad har vi svårare att skydda oss mot och hur kan vi begränsa skadan? Vad innebär ett vattenskyddsområde för oss? Ingela, Per-Ola, Annika G och Frans från MHF Annika H, Emelie, Georg och Petra från VIVAB har svaren

Hot mot våra vattenresurser vattentäkt och tillrinningsområde intag och råvattenledning vattenverk distributionsanläggning råvattenresurser grundvatten ytvatten (som infiltreras)

Vi behöver god tillgång på vatten av god kvalitet Hot är det som: - försvårar nybildning av råvatten - försämrar det naturliga skyddet och den naturliga reningen av vattnet - utgör en föroreningskälla

Vad kan leda till förorening av vårt vatten? - exempel markanvändning och verksamheter (avlopp, gödsel, bekämpningsmedel, vägsalt, förorenad mark) olyckor (fordonsdisel, eldningsolja, kemikalier) sabotage okunskap (brandskum) överuttag (saltinträngning)

Hur stor är sannolikheten att en oönskad händelse inträffar? Hur allvarliga blir konsekvenserna? Irreversibla skador? Riskanalys Förebyggande åtgärder - Skydd tex ÖP, vattenskyddsområde - Minska sårbarhet robusta system (yt och/eller grundvatten, en stor täkt eller flera små, reservvattentäkter osv) Lagstiftning-minimikrav Politiska beslut Vilken trygghet vill vi ha? Vad får det kosta?

Temadagdricksv atten 2017-03-23

Presentation Vad som är gjort och lite mera bakgrund Områdets avgränsning och hur kartan håller på att tas fram Hur går arbetet vidare? Hur når vi ut till alla i området?

Vad är gjort? Kartan tas fram med hjälp av SMHI och SWECO Information till alla nämnder i Falkenberg, LRF och södras medlemmar, Ätrans vattenråd Workshoppar för miljökontoren, länsstyrelserna samt hav och vattenmyndigheten (353 personer) Websida lanserad www.skyddaatran.se Riskinventering och riskanalys klar feb 2017, skyddsområdets storlek och föreskrifter mars 2017 Samråd med myndigheter 14 mars

rinntider Naturvårdsverkets handbok Primär skyddszon utgör minst 50 m kring ytvatten inom 12 h rinntid till vattenintag. Längre tid om tillsyn/övervakning saknas och kortare tid om tekniska barriärer/extra beredskap finns. Tertiär skyddszon utgör resterande delar av vattenskyddsområdet / tillrinningsområd et Sekundär skyddszon utgör minst 50-100/50 m kring ytvatten inom 12/12-24 h rinntid till vattenintag Småskalig dränering på och under mark bör beaktas.

Siffrorna visar tiden det tar för vattnet att rinna till intagspunkten i Fors resp Sörby. Den inkluderar område i Varberg Mark, Svenljunga, och Hylte kommuner.

Kommunicera ett VSO Emelie Torstensson

Kommunikationsmål Öka allmänhetens kunskap om vattnets värde och hur varje enskild individ kan bidra till att bibehålla eller förbättra vattnets kvalitet. Öka medvetenheten i kommunen om Ätrans centrala roll för dricksvattentillgång och dess betydelse för invånarna och industrin Skapa förutsättningar till ett bra samarbete med markägare och andra sakägare.

Hur? Samråd Event Webbplats Film

skyddaatran www.skyddaatra n.se

Tillsyn enligt miljöbalken (MB) - 1 Tillsyn av ett vattenskyddsområde enligt MB syftar till att kontrollera efterlevnaden av de regler som finns i föreskrifterna för vattenskyddsområdet. Verktyg 26 kap 9 MB, tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att en vattenskyddsföreskrift ska efterlevas. 28 kap 1 MB, tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader etc. Det som behövs för tillsynen.

Tillsyn enligt miljöbalken (MB) - 2 Skyldighet 26 kap. 2 MB har tillsynsmyndigheten skyldighet att anmäla överträdelser av föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken. Anmälan görs till polis- eller åklagarmyndighet om det finns misstanke om brott. Bestämmelser om straffansvar för brott mot områdesskydd, såsom vattenskyddsområde, finns i 29 kap. MB.

Tillsyn enligt miljöbalken (MB) - 3 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (MHF) handlägger anmälningar/ansökningar för åtgärder inom vattenskyddsområde Ex Användning av bekämpningsmedel Hantering av växtnäringsämnen Hantering av för vattnet skadliga ämnen (petroleumprodukter) Markarbeten, Schaktning Inrättande av energianläggningar

Tillsyn enligt miljöbalken (MB) - 4 MHF genomför årligen förebyggande tillsyn inom vattenskyddsområden. Tillsyn sker i fält utifrån MB och gällande skyddsföreskrifter och omfattar exempelvis: Hantering/förvaring av kemikalier Kontroll av markarbeten/schaktning Förvaring av avfall Uppställning av arbetsfordon Tvätt av maskiner och motorfordon Hantering av växtnäringsämnen Hantering/förvaring av bekämpningsmedel

Livsmedelskontrollen VIVABs förebyggande åtgärder Följs råvattnets kvalité; både på kort och lång sikt? Finns en faroanalys med definierade kritiska styrpunkter? Finns tillräckligt skydd mot mikrobiologiska föroreningar (bakterier, virus, parasiter)? Finns larm? VIVABs egen övervakning Sker kontroll av vattenkvalitén? Övervakas kritiska styrpunkter? Vidtas åtgärder vid överskridande eller larm? Verifiering; gör VIVAB det som de sagt att de ska göra? Kalibreras mätinstrument? Validering; gör VIVAB rätt? Är systemet är ändamålsenligt? Allmänna hygienregler; bl.a. lokaler, personalhygien, utbildning, underhåll

Dagens behov, vad händer vid kris Annika Håkansson, VIVAB

LUNCH!

Temadag dricksvatten 23 mars 2017 Alexandra Sjöstrand, VM-byrån

Verksamhetsområden Hela kommunen

Verksamhetsområde Exempel Skrea

Kommunalt eller enskilt Verksamhetsområden men vad händer i övriga kommunen? Synpunkter från Annika Gustafsson och Frans Karlsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

Problem vid enskild/privat vattenförsörjning Vi har dålig lokal kunskap om problem med enskilda brunnar Vanliga problem vid enskild dricksvattenförsörjning - generellt Kvantitet Brist på vatten Kvalitet Bakterier Kväveföreningar Fosfat (Beror ofta på inläckage av ytligt vatten, olämplig brunnsplacering) Saltvatten Lågt ph Fluorid Radon Järn, mangan (Beror på råvattenkvaliteten)

Regler för enskild/privat vattenförsörjning Miljöbalken Fastighetsägarens eget ansvar Ingen prövning enligt miljöbalken Våra möjligheter att agera/hjälpa endast vid klagomål om förorening eller barn i hushållet Vattenbrist orsakad av annan vattenverksamhet - länsstyrelsen Livsmedelslagen/Dricksvattenföreskrifterna Anmälningsplikt enligt livsmedelslagen Anläggningar 10 m³/dygn eller 50 personer Kommersiella och offentliga verksamheter

Reflektion i grupp Hur länge skall vi försörja med nödvatten, och hur mycket? 3 tim (3-5 l/p), 8 tim (x l/p), 24 tim (10-15 l/p) eller 72 tim (10-15 l/p.d)? Hur mycket skall vi kräva att den enskilde gör? Vilka abonnenter skall prioriteras? Medborgare/verksamheter? Hur mycket vatten skall vi alltid kunna leverera? Hur många produktionsenheter ska Falkenberg respektive Varberg ha? Var ska produktionsenheterna ligga? Kräver reservvatten/redundans/överföring mellan kommuner. Sannolikhetsbedömning av samtida produktionsbortfall?

Vem äger vattnet? Vad händer om Veolia Suez Lyonnais des Eaux Thames Water Anglian Water m fl kommer och vill exploatera våra vattenresurser. Det finns ett par hundra miljoner människor som behöver ert vatten

Lite från Miljöbalken 6 En vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. 7 En vattenverksamhet skall utföras så att den inte försvårar annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt. Detta krav gäller om vattenverksamheten kan utföras på detta sätt utan oskälig kostnad

Lite från SOU 2014:35 s 147 Vattenverksamhet utförs ibland på sådant sätt att andra verksamheter som berör samma vattentillgång påverkas. Enligt bestämmelsen i 11 kap. 7 MB ska därför hänsyn tas till framtida vattenverksamhet. Det är enligt förarbetena endast verksamheter av vikt som ska beaktas och som kan komma att bedrivas inom en inte alltför avlägsen framtid, som mest ungefär 10 år. Både sättet för utförande och omfattningen av vattenverksamheten kan behöva anpassas. Kravet gäller endast om det kan utföras utan oskälig kostnad. Även i 3 kap. 7 första stycket VL fanns en motsvarande bestämmelse.

Vattenförsörjningsplaner regionala - kommunala

Förvaltningsplan Västerhavet, åtgärdsprogram 2016-2021

Regional vattenförsörjningsplan För att säkerställa det kommunala vattenbehovet på 47 miljoner m 3 år 2100 behövs flera av de 10 utvalda framtida vattenresurserna tas i bruk. Samtidigt behöver övervägande antal av de nuvarande större dricksvattenresurserna planeras för att ge fördubblad kapacitet för att täcka vattenbehov år 2100. Merparten av Hallands vattentäkter är grundvatten i isälvsmaterial och rinntiden i sådana grundvattenmagasin är oftast kort. Detta innebär att för många grundvattentäkter skulle den tertiära zonen kunna omfatta en mycket stor markyta, särskilt om man i det långsiktiga perspektivet menar att ett bra vattenskydd för grundvattentäkter bör göras utifrån hela grundvattnets tillrinningsområde. Inom grundvattnets tillrinningsområde är det viktigt att beakta att föroreningar kan i ett långt tidsperspektiv påverka vattentäkten.

Regional vattenförsörjningsplan

Grundvattenförekomster utredningsområde för framtida skyddsområde för vattentäkt (MB 3:8, MB 7:21-7:22) MB 3 kap 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. MB 7 kap 21 Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grundeller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Grundvattenförekomster Skyddade i och med vattenskyddsområde? men inte överallt

År 2120 90 000 invånare Vattendomar befintliga täkter täcker behovet Försörjer de där behoven kommer att uppstå? Behöver vi skydda resten? Vilka skyddsföreskrifter?

Summa summarum Utpekande i översiktsplan innebär inget skydd Vilka restriktioner i mark- och vattenanvändning? Ska vi skydda de resurser som inte behövs?

Nytt synsätt på vattendomar?

Vad vi vill uppnå med Falkenbergs vattenförsörjningsplan Källa: GR vattenförsörjningsplan

Falkenbergs vattenförsörjningsplan Arbetet har startat tillsammans med VIVAB, med dessa huvudrubriker. Kommer att ingå i VA-planen Vattenresurser Vattenbehov Vattendistribution Redundans Reservvatten Nödvatten Kommunikation och implementering i VA-plan

Dricksvattnets framtid Alexandra Sjöstrand från VM-byrån vet säkert mer om detta.

Framtidsfrågor inom dricksvatten Falkenbergs kommun 2017-03-23

Livsmedelsverket Sjöar & vattendrag Grundvatten Vattenverk Distributionsanläggning VA-installation Konsument Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Livsmedelsverket Boverket Miljödepartementet Näringsdepartementet Boverket Livsmedelsverket Sveriges geologiska undersökning Näringsdepartementet Näringsdepartementet Folkhälsomyndigheten Socialdepartementet ANSVAR UTMED HELA KEDJAN - BOVERKET (PLANERING), LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5) Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Miljöbalken VFF Översvämningsdirektivet Livsmedelslagstiftning Vattentjänstlagen Dricksvattendirektivet 98/83/EG Plan- och Bygglagen/ BBR

Klimatförändringar Långsiktiga hot Teknikutveckling Konsumtions mönster Internationell utblick

Konsumtionsmönster Vattenanvändning nationellt (SCB) 1000 m3 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 Totalt Hushåll Industri Jordbruk Övrig Mat och dryck 6% Övrigt 6% Tvätt 13% Disk 19% Toalett 19% Personlig hygien 37% Endast 6% används till mat och dryck! Filosofisk fråga om man verkligen bör använda dricksvatten till allt!?

Långsiktiga hot- utmaningar!? Klimatförändringar Övergödning och algblomning Mikrobiologiska föroreningar Kemikalier- svårnedbrytbara ämnen i samhället ställer krav på vatten- och reningsverk Befolkningsökning & urbanisering- överexploatering och förorening av grundvatten ½ av alla sjöar och vattendrag klarar inte kraven för god vattenstatus Sabotage/hot Personalbrist/kompetensförsörjning

Klimatförändringar

Klimatförändringar Halland Medeltemperaturen ökar Vegetationsperiodens längd ökar Antalet värmeböljor ökar Antal dagar med låg markfuktighet ökar

Effekter av ökad temperatur Låga grundvattennivåer under sommaren- brist på vatten framförallt i grundvattentäkter i små vattenmagasin Tankbilar kör vatten till Öland under våren 2016, då det rådde vattenbrist på ön. Foto: Nicklas Thegerström

Nederbörd och tillrinning ökar, mest vintertid Kraftig nederbörd ökar Klimatförändringar Maximal dygnsnederbörd

Effekter av ökad nederbörd Ökad transport av kemiska och mikrobiologiska föroreningar till vattentäkten -ökade humushalter (brunifiering), algblomning mm Bräddningar av reningsverk, pumpstationer och ledningsnät- mikrobiologisk förorening av vattentäkt Översvämning av tillrinningsområde till vattentäkt- förorening av vattentäkt Foto Arvika kommun

Klimatförändringar Översvämning av anläggningsdelar Ras och skred samt erosionrisk för brott på ledningsnätet

Brunifiering En ökning av humusämnen (delar av djur och växter som inte har brutits ner helt) samt järn- och manganföreningar i vattnet. Orsakerna -klimatförändringar med högre temperatur och mer nederbörd samt minskad försurning. En smak av sjövatten samt att effekten av olika desinfektionsmetoder minskar

Algblomning Orsak till ökningen: varmare och näringsrikare ytvatten

Mikrobiologisk förorening Bakterier Koliforma bakterier, E.coli, EHEC Campylobakter Salmonella Pseudomonas Legionella Kolera Shigella Giardia E.coli Virus Vinterkräksjuka Hepatit Polio Protozoer/parasiter Cryptosporidium Giardia Entamoeba

Orsak till vattenburna utbrott 1980-2011 Salmonella Shigella Campylobacter E. coli Giardia Entamoeba Cryptosporidium Calicivirus Okända utbrott 106 0 5 10 15 20 25

Mikrobiologi Leder varmare klimat, ökat resande och globalisering till nya typer av mikrobiologiska föroreningar? Hur ser det ut i södra Europa?

Kemikalier Ett sorgebarn då det finns alldeles för många kemikalier i vår natur. Dålig koll på vad som används Nya användningsområden för kemikalier Måste bli bättre samordning mellan myndigheter Bättre utbildning/instruktioner för vanligt folk Bättre krav på producenter av kemikalier Varför måste alla kemikalier vara så hållbara?

Kemikalier Ämnen från släckvatten (PFOS) Oljeprodukter Lösningsmedel Natriumklorat Radioaktiva ämnen

Framtida dricksvattenutmaningar Klimatanpassning Teknikutveckling Samverkan

Klimatanpassning Livsmedelsverket ger ut Handbok i klimatanpassning för dricksvattenproducenter (2018) Syfte att ge råd och stöd till dricksvattenproducenter i klimatanpassningsarbetet

Klimatanpassning 1. Initiering och förankring 6. Anpassningsplan 2. Systemanalys 5. Åtgärdsanalys 3. Klimat-analys 4. Riskanalys

Klimatanpassning Tips: Om ni inte har börjat arbeta med klimatanpassning starta NU! Viktiga första steg: Initiera och förankra klimatanpassningsarbetet på alla nivåer i kommunen/bolaget Skaffa er bra koll på era vattentäkter (systemanalys)

Klimatanpassning Sista tipset: lyssna inte på klimatskeptikerna!

Teknikutveckling- vad forskar man om? Stort fokus på mikrobiologiska föroreningar Ann Elfström- Broo, Internationell VA 1, 2016 Ca 2500 art.

Mikrobiologiska föroreningar Parasiter Barriäreffekt Virus Adeno Bakterier O Z O N K L O R U V

Membrantekniker För att betraktas som mikrobiologisk barriär enligt Livsmedelsverket skall porvidden vara <0,1 mikrometer

Ultrafilter- ex. Göteborg Syfte: att förbättra reningskapaciteten, riskreducering av vattenburna sjukdomsutbrott samt utöka produktionskapaciteten. Berör omkring en halv miljon personer

Ultrafilter Kostnaden: cirka 400 miljoner kronor Nyttan beräknas till drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2009-2057.

Membranfilter på reningsverk Membranfiltrering på avloppsreningsverk ex. Henriksdals reningsverk (MBR), Linköping etc mot patogener. Samma tanke fanns på 70-talet men då var det klordosering.

Omvänd osmos (RO) Används huvudsakligen för avsaltning Energikrävande process eftersom havsvatten pressas genom små porer i ett membranfilter. Att använda det bräckta vattnet från Östersjön är en fördel, eftersom det har mindre mängd joner som tas bort, jämfört med salt havsvatten.

Omvänd osmos ex. Gotland Ett bräckvattenverk har byggts i Herrvik på östra Gotland. Togs i drift sommaren 2016 och producerar 20 m 3 /timme. Vatten tas upp från cirka sex meters djup och leds vidare till vattenverket. Redan vid intaget finns ett filter som enbart släpper igenom partiklar <2 mm. 1. Ultrafilter (partiklar och mikroorganismer) 2. Bräckvattenmembran (reverse osmos) 3. UV-ljusbehandling (dödar bakterier)

Jonbyte En metod för att reducera halten naturligt organiskt material i vatten (NOM) Genom att reducera NOM-halten möjliggörs rening med ozon som kan fungera som kemisk och mikrobiologisk barriär.

UV-desinfektion och ozon Oxiderar organiskt material Reducerar förekomst av smittämnen/patogener Förbättrar lukt och smak

Finansiering Många städer i Europa är innovativa och utför anpassningsåtgärder trots finansieringsutmaningar.* Innovativa finansieringsmöjligheter som nu används är Gröna obligationer (Göteborg) Crowdfunding *Rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA).

Samverkan VA Miljö Samhällsbyggnad Politik Länsstyrelse Kommuner Produktion Planering Tillsyn Hälsoskydd Miljöskydd Planering Underlag Budget Politik Inriktning Tillsyn Områdesansvar Samma recipient

Samverkan- trender Samverkan mellan kommuner och bolag- gemensam drift och underhåll (Sydvatten, Norrvatten etc) Bolagisering

Prognos för 2017-2027* Ombyggnad, nybyggnad, förnyelse av vattenverk Fortfarande så enkla beredningsmetoder som möjligt Membran i vart tionde verk UV och annan oxidation blir vanligare Klimatförändringar går inte att komma undan Taxan kommer att fördubblas Oerhörda satsningar på vattenforskning stärker svenska kommuner och svenskt näringsliv *Källa: Sydvatten

Prognos forts. Vatten blir allt mer en fråga för också icke-tekniker Regionalt samarbete blir viktigare, särskilt om reservvatten och nödvatten Alla vattenverk har gjort MBA (mikrobiologisk barriäranalys) Alla vattenverk har mer än en mikrobiologisk barriär extra för att garantera prima vattenkvalitet Membran för återanvändning av vatten på Öland och Gotland, i sydöstra Sverige och på flera skärgårdsöar Mikro- och nanoföroreningar kan riskbedömas

Internationell utblick Utmaningar Klimatförändringar (för lite och för mycket vatten!) Mikrobiologiska föroreningar (Tyskland UV-rening på en del avloppsreningsverk) Vattenkvalitet (bekämpningsmedel Danmark, nitrat i Tyskland) Överexploatering

Internationell utblick Utmaningar Danmark Vattenbrist- Köpenhamn (grundvattentillgången minskar och staden växer). Mycket bekämpningsmedel i vattnet- många vattentäkter otjänliga (grundvatten) Eventuell lösning är att köpa vatten från Sverige ett annat alternativ omvänd osmos

Vattenbrist i Barcelona 2007-2008 4,5 miljoner människor riskerade bli utan vatten! Förbud till bevattningar av privata och offentliga miljöer, gräsmattor, fotbollsplaner, fylla pooler, fontäner, privat tvätt av fordon etc. Begränsad vattentillgång till industrin och bevattning av jordbruk Dricksvattenproduktionen styr uttagen från dammar (inte elleverantören) Ny avsaltningsanläggning, klarar ca 20 % av vattenbehovet Återanvändning av behandlat avloppsvatten

Kostnader Totalt utbyggt vattenförsörjning ca 9300 MSEK Klart 2020 Höjning av taxan från ca 15 kr till ca 40 kr/m 3

Cypern Brist på vatten pga liten nederbörd 2014 byggdes en 107 km lång dricksvattenledning från Turkiet för ca 2,3 miljarder kronor.

Tyskland 50 mg nitrat/liter gränsvärde

Internationell utblick dricksvattenförbrukning och -kostnader 900 800 800 700 600 500 400 300 200 100 0 160 200 170 122 95 30 18 10 35 Sverige Danmark Norge Tyskland Ryssland Spanien Förbrukning [l/pers, dygn] Kostnad [kr/m3]

VAKA nås via larmnummer 020 30 20 30 (SOS) dygnet runt Krisen ska vara akut Larmet ska vara förankrat hos chef Stöd på plats och/eller telefon Stöd som - Coaching/rådgivning / expertstöd - Förmedla kontakter med nationella experter och myndigheter - Lånar ut nationell utrustning för nödvattenförsörjning (27 containers med 30 till 40 combo Aqua tankar med kringutrustning på 6 platser i Sverige)

Typ av händelser i hanterade larm Översvämning Vattenverk Översvämning Grundvattenbrunn Förorening; Vattenverk eller Ledningsnät Sabotage/Skadegörelse/Hot Farligt gods olycka vid vattentäkt Avbrott (inget vatten) Förorenad Vattentäkt Läcka/Korskoppling Smitta 0% 10% 20% 30% 40%

Ta inte vattnet för givet!!

Vårt vatten är unikt. Inte så här, eller hur? Tack för idag. Dags för eftermiddagsfika!