Gymnasieexamen inom fordonsoch transportteknik Utbildningsprogrammet för Fordonsmekaniker Läroplanen är fastställd av Styrelsen för Ålands yrkesgymnasium 27.06.2011/28.11.2011 Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LÄROPLANENS ALLMÄNNA DEL... 4 1.1 Innehållet i allmänna delen... 4 1.2 Övrigt... 4 1.2.1 Gemensam baskompetens... 5 1.2.2 Programmål... 6 1.2.3 Syfte... 7 1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad... 7 1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet... 8 1.2.6 Samverkan med arbetslivet... 9 1.2.7 Programidén... 9 1.2.8 Att tänka programinriktat... 10 2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL... 10 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur... 10 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning... 12 Fördelning av yrkesämnena... 12 Studiernas framskridande... 13 Periodisering... 13 Lärande i arbete... 14 Examensarbete... 14 2.2.1 Grundläggande studier... 14 2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice, 30 sv... 14 2.2.1.2 Bilreparation, 30 sv... 20 2.2.2 Yrkesinriktade studier... 26 2.2.2.1 Mätning och reparation av elutrustning, 10 sv... 26 2.2.2.2 Motor- och transmissionsservice och -reparation, 10 sv... 29 2.3 Valbara ämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning... 33 2.3.1 Valbara yrkesämnen... 33 2.3.1.1 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv... 34 2.3.1.2 Reparation av hydraulik- och pneumatiksystem, 10 sv... 38 2.3.1.3 Testning och reparation av tryckluftsbromsar, 10 sv... 41 2.3.1.4 Service och reparation av motorcyklar, 10 sv... 44 2.3.1.5 Montering, service och reparation av båtmotorer och -utrustning, 10 sv... 47 2.3.2 Fritt valbara ämnen... 51 2.3.2.1 Allmän verkstadsteknik, 10 sv... 51 2.3.2.2 Högskoleförberedande utbildningshelhet... 57 2.4 Allmänna ämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning... 58 2.4.1 Svenska, 4 sv... 58 2.4.2 Engelska, 4 sv... 59 2.4.3 Matematik, 4 sv... 61 2.4.4 Fysik, 1 sv... 63 2.4.5 Kemi, 1 sv... 65 2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi, 1 sv... 67 2.4.7 Samhällskunskap, 3 sv... 69 2.4.8 Hälsa och idrott, 3 sv... 71 2.5 Bedömning av studerande... 72
3 2.5.1 Syftet och målet med bedömningen... 72 2.5.2 Genomförande av bedömningen... 72 2.5.3 Vitsordsgivning... 73 2.5.4 Förnyande av studieprestationer... 73 2.5.5 Rättelse av bedömning... 73 2.5.6 Föremål och kriterier för bedömningen... 73 2.5.7 Erkännande av kunnande... 74 2.5.8 Vitsordsskalan... 75 3 KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE... 75 4 ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER... 77 4.1 Studiehandledning... 77 4.2 Studerandevård... 78 4.3 Personlig studieplan... 78 BILAGA 1. Avsnittsbeskrivning BILAGA 2. Fritt valbara ämnen
4 1 Läroplanens allmänna del 1.1 Innehållet i allmänna delen 1.1 Den allmänna delen i läroplanen skall innehålla beskrivningar för: visioner, verksamhetsidé, studieinriktning eller profilering vilka delar av värdegrunden i läroplansgrunderna som särskilt betonas i utbildningen hur läroplansgrundernas övergripande mål förverkligas i utbildningen hur studiemiljön är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studerandevården och samarbetet med vårdnadshavarna (anhöriga) förverkligas utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur samarbetet med övriga utbildningar, andra organisationer och myndigheter förverkligas hur den kontinuerliga interna utvärderingen av verksamheten förverkligas 1.2 Övrigt Övrigt - Gemensam baskompetens - Programmål - Syfte - Programmets karaktär och uppbyggnad - Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet - Samverkan med arbetslivet - Programidén - Att tänka programinriktat Gemensamt kunnande och baskompetens Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden bör uppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier:
5 internationalisering hållbar utveckling teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling företagsamhet kvalitet och kundinriktning konsumentkunskap arbetarskydd och hälsa Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen. Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. 1.2.1 Gemensam baskompetens Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdigheter som oberoende av branschinriktning har samma aktualitet:
6 inlärningsfärdigheter förmåga att lösa problem interaktions- och kommunikationsfärdigheter förmåga att samarbeta etiska och estetiska färdigheter Inlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organisera och bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer. Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olika problemsituationer. Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så att de studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skall öva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information. Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att agera tillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sina människorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ett konstruktivt sätt i sitt arbete. Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande att hantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom även kulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör de iaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser. 1.2.2 Programmål Målet med utbildningen inom bilbranschen är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitets- och miljökrav. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över material- och arbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig förtroendeingivande och de kan betjäna kunder i olika situationer. De har lärt sig att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet samt lagstiftning och bestämmelser inom branschen. De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom branschen. Efter utbildningen till fordonsmekaniker kan de utföra service på fordon och reparera dem och kan säkerställa fordonets trafiksäkerhet. De behärskar de vanligaste arbetsmetoderna, kan
7 välja rätt ämnen, känner ansvar och skyldigheter och kan använda informationssökning och de kommunikationsmedel som förekommer inom branschen. 1.2.3 Syfte Utbildningen inom programmet för fordons- och transportteknik skall utveckla grundläggande kunskaper för arbete med service och underhåll av fordon samt med transporter med hjälp av fordon. Programmet skall även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. 1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad Kunskaper i den teknik som krävs för att underhålla och reparera fordon är centrala i utbildningen inom fordons- och transportteknik. Området präglas av en snabb, teknisk utveckling, en omfattande internationalisering och en föränderlig lagstiftning som också innebär nya krav på kunnande. Utbildningen präglas av dessa förändringar. Den utveckling som skett i fråga om fordon under de senaste decennierna har framför allt inneburit ökad säkerhet, förbättrad ergonomi och en per enhet räknad mindre belastning på miljön. Detta har framför allt varit möjligt genom utvecklingen inom elektronik och datorteknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav på användarna och på dem som ska utföra service och underhåll på fordonen. Utbildningen kännetecknas därför av stor teknisk bredd. Utbildningens gemensamma ämnen ger kännedom om olika fordonskonstruktioner i relation till deras användningsområden samt orientering om aktuella yrken. Inom fordonsbranschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats, delvis påskyndad genom skärpt lagstiftning. Alla som utbildas inom området måste få kännedom om hur fordon påverkar miljön, både vad gäller material och drivmedel. I utbildningen utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter samt klarläggs förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. Den ökade användningen av informationsteknik tillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är en förutsättning för att klara arbetslivets krav. Utbildningen förbereder för både nationell och internationell verksamhet, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. Samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen är en förutsättning för att skapa helheter i utbildningen och för att utveckla den kompetens som fordonsprogrammet syftar till. Arbetspraktiken är viktig för att den studerande skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetspraktiken bidrar också till ett utvecklande av bland annat servicekänslan, kvaliteten i det tekniska utförandet och förståelsen av företagandets villkor. Utbildningsprogrammet inom fordons- och transportteknik har en inriktning: fordonsteknik. Inom ramen för valbara ämnen kan en större studiehelhet inom transportteknik väljas.
8 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. måste klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. Av personer som vill utbilda sig inom bilbranschen förutsätts tillräcklig fysisk hälsa för den belastning som arbetet medför. Medfödda eller förvärvade sjukdomar som förutsätter egen eller andras hälsa eller säkerhet är inte tillåtna. En persons lämplighet för olika arbetsuppgifter kan övervägas utifrån symptom och funktionshinder vid följande sjukdomar: - astma och svår allergi - diabetes (diabetes mellitus) - epilepsi eller andra sjukdomar som påverkar balansen - svag syn och hörsel (färgseende) - hjärt- och kärlsjukdomar - störning i balansorganen - sjukdom i stöd- och rörelseorganen - handeksem och svårt utbrett eksem 1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet Bilens utveckling har inneburit att många nya yrken vuxit fram. Fordons- och transportteknikprogrammet utbildar för områden som på något sätt anknyter till fordon och transporter. Arbetstillfällen finns inom bl.a. försäljning, underhåll och reparation av fordon, godstransporter och liknande. De branscher programmet i första hand utbildar för är konjunkturkänsliga, men utbildningen ger en bred teknisk kompetens som lämpar sig för yrkesverksamhet även inom andra branscher än fordon och transport. Samhället är beroende av snabba och effektiva transportsystem. Men bilismen har också negativa konsekvenser, bl.a. skadar avgasutsläppen miljön. De studerande inom fordonsbranschen skall vara medvetna om att miljön är känslig och förberedas för att i sin yrkesutövning ta största möjliga hänsyn till miljön. Den som arbetar på en verkstad skall inte vara enbart en duktig mekaniker. Han/hon skall dessutom ha kunskaper om hur och varför fel kan uppstå. Utbildningen ger de studerande tillfälle att träna förmågan att lösa problem och se samband mellan orsak och verkan. Möten med kunder och uppdragsgivare förutsätter god förmåga att kommunicera, framför allt muntligt. Den som arbetar med service måste till exempel kunna förklara komplicerade tekniska sammanhang så att kunden förstår.
9 Språkkunskaper är viktiga av flera skäl. Alla verkstadshandböcker är inte översatta till svenska och informationsmaterial är ofta tillgängligt endast på engelska. Transportuppdrag utanför Ålands gränser kräver också förmåga att kommunicera på andra språk än svenska. Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som programmet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade. 1.2.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom programmet för fordons- och transportteknik omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. s erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen av den studerandes arbetspraktik. 1.2.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål.
10 Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på. Studiehelheternas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen. 1.2.8 Att tänka programinriktat För att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det är viktigt att lärarna i kärnämnen anpassar/varierar sina ämnen till målen för respektive program. Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna. Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om infärgning. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. Material och erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sådant sätt att de tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik. 2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för programmet inom fordons- och transportteknik visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka studiehelheter som är obligatoriska samt vilka studiehelheter som är alternativa inom de yrkesinriktade studierna och valbara inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Examensbenämningen är fordonsmekaniker.
11 GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING, FORDONSMEKANIKER, 120 sv Grunder för yrkesinriktad yrkesutbildning, föreskrift 30/011/2009 1 studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv 2.2.1 Grundläggande studier 2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice 30 sv 2.2.1.2 Bilreparation 30 sv 2.2.2 Yrkesinriktade studier 2.2.2.1 Mätning och reparation av elutrustning 10 sv 2.2.2.2 Motor- och transmissionsservice och -reparation 10 sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv 2.3.1 Valbara yrkesämnen 10 sv 2.3.1.1 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen (32/011/2009) 10 sv 2.3.1.2 Reparation av hydraulik- och pneumatiksystem 10 sv 2.3.1.3 Testning och reparation av tryckluftsbromsar 10 sv 2.3.1.4 Service och reparation av motorcyklar 10 sv 2.3.1.5 Montering, service och reparation av båtmotorer och -utrustning 10 sv 2.3.2 Fritt valbara ämnen 9 sv 2.3.2.1 Allmän verkstadsteknik 9 sv 2.3.2.2* Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas 2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv 2.4.1 Svenska 4 sv 2.4.2 Engelska 4 sv 2.4.3 Matematik 4 sv 2.4.4 Fysik 1 sv 2.4.5 Kemi 1 sv 2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv 2.4.7 Samhällskunskap 3 sv 2.4.8 Hälsa och idrott 3 sv 2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Hälsokunskap (eller samhällskunskap) Fysik Kemi 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs Tabell 1: Studiernas uppbyggnad
12 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 60 sv Obligatoriska examensdelar Bil- eller motorcykelservice, 30 sv Kaross- och underhållsservice Verktygsanvändning 1 Verktygsanvändning 2 Servicetillbehör och återvinning Terminologi inom branschen Bromsar och däck Miljö och arbetssäkerhet Kundsituationer Reparationsvillkor och lagstiftning Service och styrning 1 Service och styrning 2 Service, bromsar och däck 1 Service, bromsar och däck 2 Säkerhetsrisker och första hjälp Resultat, verksamhet och företag Upprätthållande av arbetsförmåga IT-kommunikation för branschen Bilreparation, 30 sv Bilens ljussystem 1 Bilens ljussystem 2 Bilens ljussystem 3 Besiktning och periodservice Avgasmätning Bromsar, diagnos och reparation Start- och laddningssystem Koppling och drivaxlar Kompressions- och läckagekontroll Verkstadsinformationssystem Kund- och konsumentsituationer Bilkonstruktion Bilens säkerhetsutrustning Bilservice och styrning 10 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 4 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 4 sv 1 sv 2 sv 4 sv 4 sv 1 sv 1 sv 1 sv 4 sv 2 sv 1 sv
13 Yrkesutbildande studier, 20 sv Utbildningsprogrammet för Fordonsmekaniker Mätning och reparation av elutrustning, 10 sv Mätning och reparation av elutrustning 10 sv Motor- och transmissionsservice och -reparation, 10 sv Motor- och transmissionsservice och -reparation 10 sv Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier. Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A B År 2 C D År 3 E Tabell 2. Periodisering
14 Lärande i arbete De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 6 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Studiehelheterna skall genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Examensarbete De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras. Enligt grunder för yrkesinriktad grundexamen, grundexamen inom bilbranschen, föreskrift 30/011/2009 2.2.1 Grundläggande studier 2.2.1.1 Bil- eller motorcykelservice, 30 sv Krav på yrkesskicklighet kan tvätta och vaxa bilen eller motorcykeln samt granska eventuella skador på karossen identifiera brister i korrosionsskyddet som framkommer i samband med service och kan ge kunden råd med tanke på fortsatta åtgärder utföra underhållsservice på bilen eller motorcykeln utföra intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens serviceprogram byta styrhuvudets servicedelar byta bromsarnas servicedelar utföra granskning av hjulen och känner till bestämmelserna för däck samt kan utföra däckservice
15 använda verktyg och apparater avsedda för service på bilar och motorcyklar samt förvara och underhålla dem på rätt sätt hantera en kundservicesituation använda servicetillbehör samt sortera avfall och återvinna material ha omsorg om miljöskydd, arbetssäkerhet samt att den egna arbetspunkten är snygg beakta inverkan av reparationsvillkor och bilbranschens centrala lagstiftning på det egna arbetet använda informations- och kommunikationstekniska apparater och program för branschen den terminologi som behövs inom branschen identifiera arbetssäkerhetsrisker i sitt arbete och känner till hur man kan undvika farliga situationer och hur man ska agera i farliga situationer samt känner till grundfärdigheterna i första hjälpen med sin verksamhet i sitt arbete och i sin arbetsgemenskap främja att företagsverksamheten är resultatrik upprätthålla sin arbetsförmåga. känner till principen för företagsamhet i servicearbeten. Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av arbetets helhet Ekonomisk och kvalitativ verksamhet Föremål för bedömning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 planerar och utför arbetsmomenten som hör till arbetsprocessen under handledning iakttar arbetstiderna och arbetar under handledning enligt anvisningarna arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen Bedömningskriterier planerar arbetsprocessen enligt givna anvisningar och genomför den i regel självständigt iakttar arbetstiderna och följer de givna anvisningarna arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen planerar och genomför arbetsprocessen självständigt iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen och utvecklar sin egen verksamhet för att uppnå kvalitetsmålen
16 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Service på karossen Konditionsservice (utan tillverkarens serviceprogram) Intervallservice Service på styrhuvudet Bromsservice Däckservice Arbetsredskap, - maskiner, material och användning av servicetillbehör Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 tvättar och vaxar bilens eller motorcykelns karossyta utför under handledning service på bilen eller motorcykeln som upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet utför under handledning intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet förutsätter byter under handledning servicedelar på styrhuvudet med iakttagande av tillverkarens anvisningar byter under handledning servicedelar på bromsarna med iakttagande av tillverkarens anvisningar utför genom att följa säkerhetsanvisningarna lösgörning och montering av däck på fälgen samt balanserar hjulet under handledning använder de mest centrala arbetsredskapen, -maskinerna och materialen i bekanta tvättar och vaxar bilens eller motorcykelns karossyta och konstaterar eventuella skador på karossen utför enligt givna anvisningar service på bilen eller motorcykeln som upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet utför intervallservice på bilen eller motorcykeln enligt tillverkarens anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet förutsätter byter servicedelar på styrhuvudet med iakttagande av tillverkarens anvisningar byter servicedelar på bromsarna med iakttagande av tillverkarens anvisningar utför genom att följa säkerhetsanvisningarna lösgörning och montering av däck på fälgen samt balanserar hjulet använder de mest centrala arbetsredskapen, -maskinerna och materialen i bekanta arbetssituationer enligt utför service på bilens eller motorcykelns kaross enligt tillverkarens anvisningar och diskuterar eventuella reparationsbehov utför service på bilen eller motorcykeln som upprätthåller dess skick med beaktande av servicebehovet utför intervallservice enligt tillverkarens anvisningar och iakttar en sådan noggrannhet som konsumentskyddet förutsätter och ger förslag till tilläggsarbeten som aktualiserats i samband med servicen byter servicedelar på styrhuvudet med iakttagande av tillverkarens anvisningar och beaktar anslutande arbeten som aktualiseras bedömer bromsarnas servicebehov och byter servicedelar på bromsarna med iakttagande av tillverkarens anvisningar utför genom att följa säkerhetsanvisningarna lösgörning och montering av däck på fälgen, balanserar hjulet samt bedömer chassiets servicebehov utgående från däckets skick väljer arbetsredskap, -maskiner som är lämpliga för arbetet samt använder dem och material tryggt och ekonomiskt i
17 Kundservice Hållbar utveckling arbetssituationer och identifierar riskerna, men behöver handledning ibland fungerar i enkla kundservicesituationer och kan lyssna på kunden sorterar avfall enligt anvisningarna. givna anvisningar fungerar i de vanligaste kundservicesituationerna utgående från givna anvisningar och kan ställa frågor angående reparation av fordonet håller sin arbetsmiljö prydlig och i ordning och beaktar betydelsen av återvinning och sortering. varierande arbetssituationer sköter en kundservicesituation som hänför sig till ett aktuellt arbete och kan i varierande situationer ge kunden råd i tekniska frågor och beaktar olika slags kunder håller sin arbetsplats prydlig och i ordning under hela arbetsmomentet med beaktande av betydelsen av återvinning och sortering. Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Kundservice, reparationsvillkor och lagstiftning Företagsamhet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 känner till principen för kundservice Känner till de viktigaste reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar (AUNE) följer i sitt eget arbete den lagstiftning som ska tillämpas ifråga om tekniska krav på fordonet och de viktigaste bestämmelserna för däckbranschen enligt givna anvisningar bedömer med handledning det egna arbetets betydelse för företagets lönsamhet samt betydelsen av ett känner till principen för kundservice och kan ställa frågor känner till de mest centrala reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar (AUNE) söker information om tillämpning av lagstiftningen i sitt arbete bedömer det egna arbetets betydelse i bilaffärens hela verksamhet känner till principerna för kundservice, kan vid behov skaffa mer information om fordonets teknik och känner till företagets värderingar ifråga om betjäning känner till de mest centrala reparationsvillkoren för motorfordon och deras delar och kontrollerar kritiska punkter vid behov (AUNE) säkerställer att lagstiftningen tillämpas i sitt arbete och kan ge råd åt kunden ifråga om däckbestämmelser bedömer det egna arbetets betydelse i bilaffärens hela verksamhet och utvecklar sina arbetssätt i enlighet med det samt vet vilka
18 Kännedom om bilens eller motorcykelns allmänna konstruktion och systemfunktioner Användning av serviceinstruktioner och teknologi Vätskor och smörjmedel arbetsmisstag för trafiksäkerheten känner i huvuddrag till bilens eller motorcykelns allmänna konstruktion, olika systemfunktioner och delarnas benämningar använder serviceinstruktioner samt vanliga tekniska och informationstekniska system som behövs i yrket i arbetssituationer som upprepas, behöver handledning ibland känner till klassificeringen av vätskor och oljor samt betydelsen av oljemängder och använder givna vätskor och oljor känner till de mest allmänt förekommande allmänna konstruktionerna hos bilen eller motorcykeln, systemfunktionerna och delarnas benämningar använder serviceinstruktioner och tekniska och informationstekniska system som behövs i yrket i arbetssituationer som upprepas väljer och använder under handledning vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning kostnader reparationen av ett fel förorsakar företagsverksamheten och kundtillfredsställelsen känner till de mest allmänt använda allmänna konstruktionerna hos bilen eller motorcykeln, systemfunktionerna och delarnas benämningar använder serviceinstruktioner och utnyttjar mångsidigt tekniska och informationstekniska system som behövs i yrket väljer och använder vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning Föremål för bedömning 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Lärande och problemlösning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 klarar av att söka söker information agerar initiativrikt som information under enligt anvisningarna informationssökare handledning Interaktion och samarbete klarar av bekanta situationer, men behöver handledning och stöd i föränderliga och valsituationer utvärderar sitt arbete under handledning kan fungera tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen klarar självmant av föränderliga och valsituationer tar emot respons och handlar enligt responsen fungerar tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen fungerar ändamålsenligt i olika slags situationer och kommer på alternativa tillvägagångssätt i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet utgående från respons som han/hon erhållit stöder och hjälper andra samt beaktar arbetsgemenskapens övriga medlemmar i sitt
19 och i gruppen och begär vid behov hjälp av andra och i gruppen arbete Yrkesetik Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Säkerhetsutrustning och luftkonditioneringsapparat iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller förhåller sig positivt till en säker verksamhet samt tar inga risker i sitt arbete och känner till grundfärdigheterna i att ge första hjälpen iakttar de säkerhetsanvisningar som getts för arbetet och förorsakar inte fara använder på ett säkert sätt skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder enligt anvisningarna använder ergonomiska arbetsställningar iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller samt agerar enligt företagets värderingar svarar för säkerheten i sin verksamhet iakttar arbetsplatsens anvisningar och tar i sitt arbete hänsyn till de övriga medlemmarna i arbetsgemenskapen säkerställer arbetsredskapens och materialens säkerhet samt avlägsnar söndriga arbetsredskap och för dem till översyn beaktar säkerhetsoch hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön fungerar i studie- och arbetsgemenskapen enligt värderingarna, målen, de etiska anvisningarna, avtalen och bestämmelserna i föränderliga situationer samt iakttar tidtabeller utvecklar självständigt sin verksamhet så att den blir säkrare observerar och identifierar faror i sitt arbete och rapporterar dessa kan bedöma hur väl skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder lämpar sig för det aktuella arbetet beaktar säkerhets- och hälsoaspekter i planeringen av det egna arbetet samt upprätthåller säkerhet och ergonomi i arbetsmiljön samt tillämpar kunskaperna även i oväntade situationer känner till arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med fordonets säkerhetsanordningar och luftkonditioneringsapparat och hanteringen av pyrotekniska anordningar Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att utföra service på en bil eller en motorcykel i en bilverkstad, motorcykelverkstad eller i en annan lokal som
20 motsvarar förhållandena i dessa så bra som möjligt. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen; i dess helhet behärskande av arbetsmetoder, redskap och material: intervallservice, som innehåller byte av servicedelar i motorns styrhuvud och förnyande av servicedelar i bromsarna eller arbeten på motsvarande nivå behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet till de delar som kommer fram i yrkesprov, dock åtminstone användning av serviceinstruktioner och kundservice nyckelkompetenser: beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt interaktion och samarbete. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.1.2 Bilreparation, 30 sv Krav på yrkesskicklighet kan diagnostisera fel på bromsar och reparera dem söka och reparera fel som gäller hjulupphängning mäta och justera hjulvinklarna reparera bas-, enkellamellkopplingen byta drivaxelns kardanled utföra granskning av bilen för periodisk besiktning bestämma startmotorns och laddningsgeneratorns skick samt byta dem diagnostisera skador på cylinderlockspackningen utföra läckagemätning på en basmotor utföra avgasmätning på en bil med bensinmotor och på en bil med en dieselmotor iståndsätta körljusen använda arbetsredskap och apparater avsedda för reparation av bilar samt förvara och underhålla dem sköta en kundservicesituation och ge kunden råd beakta inverkan av konsumentskyddslagen och bilbranschens centrala lagstiftning på det egna arbetet den terminologi som behövs inom branschen bilens allmänna konstruktion och känner till hur systemen funktionerar samt hur man drar nytta av de fysikaliska och kemiska företeelser som hör ihop med dem beakta bilens säkerhetsutrustning vid utförande av reparationer arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med luftkonditioneringsapparaten använda verkstadens informationssystem. känner till motorns styrsystem och principen för elkopplingsscheman
21 hanteringen av de pyrotekniska anordningar som hör till verksamheten i en bilverkstad miljö- och arbetarskyddskraven som hör ihop med luftkonditioneringsapparater principen för företagsamhet i reparationsarbeten. Bedömning I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för bedömning sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för bedömning 1. Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av arbetets helhet Ekonomisk och kvalitativ verksamhet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 planerar och utför arbetsmomenten som hör till arbetsprocessen under handledning iakttar arbetstiderna och arbetar under handledning enligt anvisningarna arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen. planerar arbetsprocessen enligt givna anvisningar och genomför den i regel självständigt iakttar arbetstiderna och följer de givna anvisningarna arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen. planerar och genomför arbetsprocessen självständigt iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser arbetar enligt de uppställda kvalitets- och ekonomimålen och utvecklar sin egen verksamhet för att uppnå dem. Föremål för bedömning 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Bromsar Hjulupphängning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 reparerar bromsarna enligt givna anvisningar samt granskar funktionsdugligheten efter reparationen med handledning reparerar hjulupphängningen enligt givna anvisningar reparerar bromsarna enligt tillverkarens anvisningar och granskar funktionsdugligheten reparerar hjulupphängningen enligt tillverkarens anvisningar och utför under handledning granskning och justering av hjulvinklarna utför självständigt reparation och granskning av bromsarna enligt tillverkarens anvisningar och meddelar kunden eventuella behov av tilläggsarbeten reparerar självständigt hjulupphängningen enligt tillverkarens anvisningar och utför granskning och justering av hjulvinklarna
22 Transmission Periodisk besiktningsgranskning Startmotor och generator Motor Iståndsättning av körljusen Arbetsredskap, - maskiner, material och användning av servicetillbehör Användning av reservdelar och tillbehör Estetik reparerar kopplingen under handledning granskar under handledning drivaxelns mekaniska skick utför under handledning granskning av bilen för periodisk besiktning granskar startmotorns eller generatorns skick samt byter den under handledning fastställer motorns mekaniska skick och testar trycket i kylsystemet under handledning kan byta körljuslampa och rikta körljusen använder de mest centrala arbetsredskapen, - maskinerna och testapparaterna samt materialen i bekanta arbetssituationer och identifierar riskerna, men behöver handledning ibland använder givna reservdelar och tillbehör under handledning arbetar under handledning i enlighet med de faktorer som inverkar på arbetsmiljöns trivsel. reparerar kopplingen enligt givna anvisningar byter under handledning axeln enligt tillverkarens anvisningar utför granskning av bilen och mätning av avgasutsläpp för periodisk besiktning granskar startmotorns eller generatorns samt strömkretsens skick enligt tillverkarens anvisningar samt skiljer på ett fel i strömkretsen från ett fel i apparaten fastställer motorns mekaniska skick och testar trycket i kylsystemet kan byta körljuslampa och rikta körljusen samt under handledning granska och reparera strömkretsen använder de mest centrala arbetsredskapen, - maskinerna och testapparaterna samt materialen i bekanta arbetssituationer enligt givna anvisningar använder givna reservdelar och tillbehör arbetar i enlighet med de faktorer som inverkar på arbetsmiljöns trivsel. reparerar kopplingen enligt tillverkarens anvisningar och meddelar kunden eventuella tilläggsarbeten byter axeln enligt tillverkarens anvisningar utför granskning av bilen och mätning av avgasutsläpp för periodisk besiktning samt gör upp ett reparationsförslag granskar och reparerar start- eller laddningsströmkretsen utför läckagemätning på motorn samt testar trycket i kylsystemet och ger utgående från slutsatserna ett reparationsförslag kan byta körljuslampa, rikta körljusen samt granska och reparera strömkretsen väljer arbetsredskap, - maskiner samt testapparater som är lämpliga för arbetet samt använder dem och material tryggt och ekonomiskt i varierande arbetssituationer väljer och använder reservdelar och tillbehör främjar de faktorer som inverkar på arbetsmiljöns trivsel.
23 Föremål för bedömning 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Kundservice Användning av reparationsanvisningar Vätskor och smörjmedel Grunderna i elteknik Hjulen och deras hjulvinklar Transmission Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 hälsar och lyssnar på kunden i samband med reparationsarbetet använder givna reparationsanvisningar under handledning känner till klassificeringen av vätskor och oljor samt betydelsen av oljemängder och använder givna vätskor och oljor kan de vanligaste symbolerna inom elteknik i bilar känner till grundlagarna för elteknik i bilar och kan använda universalmätare under handledning känner till vilken betydelse däcktrycket, rotationsriktningen och slitytans profildjup samt hjulvinklarna har för trafiksäkerheten känner till kraftöverföringssysteme ts grundläggande konstruktion och kopplingens funktion känner till principerna för kundservice och frågar närmare uppgifter av kunden använder givna reparationsanvisningar väljer och använder under handledning vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning kan avläsa kopplingsscheman och identifiera bilens anordningar från schemat kan använda universalmätare och kan under handledning utnyttja grundlagarna för elteknik i bilar vid felsökning och reparation känner till hjulvinklarna och deras betydelse för bilens köregenskaper samt däckmärkningarna och bestämmelserna gällande användning av däck kan bestämma kopplingens funktionsduglighet känner till principerna för kundservice och kan ge kunden råd väljer och använder reparationsanvisningar väljer och använder vätskor och oljor enligt tillverkarens anvisning kan använda kopplinsscheman för felsökning och reparation utnyttjar grundlagarna för elteknik i bilar vid felsökning och reparation samt ger ett reparationsförslag utgående från erhållna mätningsresultat kan ge ett reparationsförslag utgående från erhållna resultat av mätningar av hjulvinklar och känner till bestämmelserna för däck så att han/hon hittar den information som behövs känner till de faktorer som håller kopplingen i funktionsdugligt skick Motor kan funktionen hos en känner till principerna känner till de faktorer
24 Säkerhetsutrustning och luftkonditioneringsapparat Informationssystem Företagsamhet Föremål för bedömning 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik fyrtaktsmotor för att bestämma en motors mekaniska skick som håller motorn i funktionsdugligt skick känner till arbetssäkerhets- och miljöaspekter som har att göra med fordonets säkerhetsanordningar och luftkonditioneringsapparat och hanteringen av pyrotekniska anordningar använder verkstadens informationssystem under handledning bedömer med handledning det egna arbetets betydelse för företagets lönsamhet samt betydelsen av ett arbetsmisstag för trafiksäkerheten. Bedömningskriterier använder verkstadens informationssystem enligt anvisning bedömer arbetets och företagsamhetens betydelse inom bilbranschen samt betydelsen av ett arbetsmisstag för trafiksäkerheten. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 klarar av att söka information under handledning klarar av bekanta situationer, men behöver handledning och stöd i föränderliga och valsituationer utvärderar sitt arbete under handledning kan fungera tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen och i gruppen och begär vid behov hjälp av andra iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller söker information enligt anvisningarna klarar självmant av föränderliga och valsituationer tar emot respons och handlar enligt responsen fungerar tillsammans med olika slags människor i arbetsgemenskapen och i gruppen iakttar givna etiska anvisningar, avtal och bestämmelser samt tidtabeller samt använder verkstadens informationssystem känner till arbetets och företagsamhetens betydelse inom bilbranschen samt vet vilka kostnader reparationen av ett fel förorsakar företagsverksamheten och kundtillfredsställelsen agerar initiativrikt som informationssökare fungerar ändamålsenligt i olika slags situationer och kommer på alternativa tillvägagångssätt i sin verksamhet utvecklar sin verksamhet utgående från respons som han/hon erhållit stöder och hjälper andra samt beaktar arbetsgemenskapens övriga medlemmar i sitt arbete fungerar i studie- och arbetsgemenskapen enligt värderingarna, målen, de etiska anvisningarna, avtalen