Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner LSS = lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Trelleborgs kommun 17 mars 2014 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor 3 1.2 Metod och avgränsning 3 3 Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation 4 4 Granskningsresultat 6 4.1 Kommunala styrdokument 6 4.1.1 Riktlinjer för bedömning av insats enligt LSS i Trelleborgs kommun 6 4.1.2 Kvalitetsmål 2013-2014 7 4.1.3 Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen 7 4.1.4 Bedömning 8 4.2 Finns rutiner för överlämnande av beslut från handläggarna till verkställaren ute i verksamheten och hur tillämpas dessa? 9 4.2.1 Bedömning 9 4.3 Hur omsätter verkställaren beslutet till konkreta insatser? Finns rutiner för upprättande av genomförandeplaner? 9 4.3.1 Bedömning 10 4.4 Tillämpas rutinerna och är brukaren och/ eller närstående delaktig i utformandet av en genomförandeplan? 10 4.4.1 Bedömning 11 4.5 Dokumenteras verkställigheten av beslutet i enlighet med de krav som finns i LSSlagen och enligt Socialstyrelsen? 11 4.5.1 Bedömning 12

1 Sammanfattning Revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att processen från beslut om insats till verkställighet är ändamålsenlig och kvalitetssäkrad? Revisionssvar: Mot bakgrund av genomförd granskning är svaret på revisionsfrågan att nämnden inte säkerställer att processen fungerar på ett ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sätt. Det finns några områden som särskilt bör uppmärksammas och förbättras: Nämndens styrdokument Nämndens Riktlinjer för bedömning enligt LSS är relativt klara och tydliga. Dokumentet skulle kunna utvecklas med ett avsnitt om handläggning, verkställighet, uppföljning och ansvarsfördelning. Nämndens Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen är också klara och tydliga. Kvalitetsmålen är däremot otydliga. De bör arbetas om samt göras mer lättbegripliga och fastställas av nämnden. Genomförandeplanerna Genomförandeplaner upprättas inte utifrån de beslut om insatser som LSShandläggare har fattat, vilket är en brist som bör åtgärdas. Den skriftliga informationen från handläggarna bör kompletteras med muntlig information till utförarorganisationen. Vi bedömer att det är ofta inte är tillräckligt att genomförandeplanen upprättas enbart av respektive kontaktperson. För att upprätta en sådan plan krävs viss social, administrativ och juridisk kompetens. Vi bedömer att enhetschefen bör var mer delaktig i hur beslut från myndighetsfunktionen omsätts till konkreta insatser. Chefen bör framöver ha en mer aktiv roll i upprättandet av och revideringar av genomförandeplaner. Det kan övervägas att i högre grad engagera även myndighetsfunktionen i upprättandet av genomförandeplaner. Det bedöms som ändamålsenligt att socialnämnden har upprättat en enklare rutinbeskrivning och vägledning för hur förvaltningen skall arbeta med genomförandeplanerna. Denna skulle med fördel kunna utvecklas till att mer innehållsmässigt beskriva vad en genomförandeplan bör innehålla. Brukaren och/ eller närstående bör delta i utformandet av genomförandeplanen. De bör även vara delaktiga i de uppföljningar och revideringar som görs av genomförandeplanerna. Den enskildes inflytande och delaktighet måste säkerställas. Den nuvarande dokumentationen avseende genomförandeplaner svarar inte upp mot lagstiftarens, Socialstyrelsens och socialnämndens egna krav vilket LSS - Trelleborgs kommun 1 av 12

bedöms som otillfredsställande. Det bör genomföras uppföljningar av genomförandeplanerna 2 gånger per år samt vid behov av förändrade insatser. Nämnden bör säkerställa att det görs en tydligare uppdelning mellan levnadsberättelser och genomförandeplaner då dessa båda dokument har olika status och funktion. Det bör skapas förutsättningar för att samtliga anställda lär sig att skriva i och kunna hantera Procapitasystemet. Enligt chefen pågår en utbildning sedan ett år tillbaka då Procapita infördes och denna kommer att fortsätta även under kommande år. Resultat från stickprovsgranskningarna I åtta granskade genomförandeplaner kan konstateras att dessa överlag är bristfälliga eller i vissa fall mycket bristfälliga. Vi rekommenderar att socialnämnden tillämpar Socialstyrelsens handbok och nämndens egna Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen. LSS - Trelleborgs kommun 2 av 12

2 Inledning 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor Insatser såsom bostad med särskild service kan beviljas efter en personkretsoch behovsbedömning i enlighet med LSS. Alla beslutade insatser ska dokumenteras under utförandet liksom väsentliga händelser. För att säkerställa att dokumentation i utförandet genomförs, krävs att det finns säkra rutiner, som är väl kända av all involverad personal. Socialstyrelsen har vid sin tillsyn av kommunernas LSS-verksamhet konstaterat att genomförandeplaner, som är grunden för en individuell planering och ett individualiserat arbetssätt, saknas i många verksamheter. Den enskildes delaktighet i upprättandet av genomförandeplaner är också bristfällig. Revisorerna i Trelleborgs kommun har uppdragit åt PwC att granska om socialnämnden säkerställt att utförandet av LSS-insatser dokumenteras i enlighet med riktlinjer och rutiner. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att processen från beslut till utförande av beslut om insats är ändamålsenlig och kvalitetssäkrad? Kontrollmål/granskningsmål Finns rutiner för överlämnade av beslut från handläggarna till verkställaren ute i verksamheten och hur tillämpas dessa? Hur omsätter verkställaren beslutet till konkreta insatser? Finns rutiner för upprättande av genomförandeplaner? Tillämpas rutinerna och är brukaren och/eller närstående delaktig i utformandet av en genomförandeplan? Dokumenteras verkställigheten av beslutet i enlighet med de krav som finns i LSS-lagen och enligt Socialstyrelsen? 1.2 Metod och avgränsning Granskningen avgränsas till fyra enheter för bostad med särskild service: Änghögs gruppbostäder, Malörtens gruppbostäder, Fornborgens gruppbostäder och Kullagården/Sockenvägens serviceenhet. Följande kommunala dokument har granskats: Riktlinjer för bedömning av insats enligt LSS i Trelleborgs kommun (gäller från 2013-06-01) LSS - Trelleborgs kommun 3 av 12

Kvalitetsmål LSS 2013-2014 (oktober 2013) Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen (2008-01- 28) 8 slumpmässigt utvalda genomförandeplaner. (Två från varje enhet, äldsta och yngsta brukare på fyra enheter.) Intervjuer/ gruppintervjuer har genomförts med: Avdelningschefen Tre LSS-handläggare Tre enhetschefer Fyra boendestödjare Rapporten har faktagranskats av avdelningschefen för LSS-verksamheten. Avdelningschefen har framfört en rad synpunkter på både faktadelen och gjorda bedömningar. Dessa uppgifter har redovisats, både skriftligt och muntligt, för de förtroendevalda revisorerna vid deras sammanträde 11 mars. 3 Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation Att genomföra och dokumentera en utredning Dokumentationen av ett ärende ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse (21 a LSS). Ett krav är att handlingar som upprättas ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter. De ska också vara väl strukturerade och tydligt utformade. Av handlingen ska även framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar. Handlingar ska vidare hållas ordnade på ett sådant sätt att det enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen av ett ärende. De vanligaste informationskällorna i samband med utredning och behovsbedömning är personliga samtal med i första hand den enskilde men även anhöriga och representanter för andra myndigheter kan bidra med viktig information. Vidare kan observationer vid hembesök eller i annan miljö där den enskilde vistas ge värdefull information. Under senare år märks också ett ökat intresse för att använda systematiska bedömningsinstrument. Socialstyrelsens undersökning (2003) visade bl a att användningen av systematiska bedömningsinstrument leder till mer enhet- LSS - Trelleborgs kommun 4 av 12

liga bedömningar, bättre struktur i informationsinsamlingen och en ökad tydlighet för den enskilde. De uppgifter som bedöms ha betydelse för ett beslut om en insats bör sammanställs till ett beslutsunderlag. Av beslutsunderlaget bör det bl a framgå: Vem eller vilka personer ärendet avser Vad ärendet gäller Vad som har framkommit under utredningen Den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses och Utredarens bedömning och i förekommande fall förslag till beslut Det kan vara bra att synliggöra utredarens bedömning genom att den dokumenteras under en särskild rubrik, då det ofta är denna bedömning som senare ligger till grund för motivering av beslutet. Enligt 7 FL (FörvaltningsLagen) ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Enligt 27 fjärde stycket LSS ska ett beslut om insats enligt LSS verkställas omedelbart. En form av förbehåll avser tidsbegränsning av beslut, dvs. en redovisning av datum när ett beslut börjar gälla, datum för när det upphör att gälla eller en redovisning av den tidsperiod under vilket beslutet gäller. Ett tidsbegränsat beslut kan även innehålla ett förbehåll om att beslutet kan komma att omprövas om det sker väsentliga förändringar. Det kan vara lämpligt att tidsbegränsa beslut om sådana insatser där det kan förutses att den enskildes behov av insatsen varierar över tiden, medan det är mindre lämpligt med tidsbegränsning för andra former av insatser. Om ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning av insatsen görs och att det fattas ett nytt beslut i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Dokumentation under genomförandet Enligt intentionerna i LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. För att uppnå bästa möjliga resultat och att insatsen får avsedd effekt är det viktigt att planera både på kort och på lång sikt. Planeringen syftar till att tydliggöra mål och medel genom att ge svar på frågor om vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan, såvida det inte framgår av någon annan plan eller är uppenbarligen obehövligt. De övergripande målen i LSS är alltför allmänt hållna för att kunna användas som mål för genomförande och uppföljning av individuellt behovsprövade insatser. De måste därför brytas ner till konkreta mål som klart och tydligt LSS - Trelleborgs kommun 5 av 12

anger vad som är önskvärt att uppnå med den insats som har beviljats den enskilde. En insats kan ha flera mål. Det är viktigt att målen är realistiska och svarar mot den enskildes behov och förutsättningar både på kort och lång sikt. Ibland måste planeringen ske i stegvis korta etapper. Det är viktigt att målen går att följa upp. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Det är viktigt att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp. När en genomförandeplan upprättas handlar det inte om att på nytt ta ställning till vilka behov som ska tillgodoses hos den enskilde utan att konkret beskriva hur beslutet ska omsättas i praktisk handling. Det kan många gånger vara betydelsefullt att den tjänsteman som har handlagt ärendet medverkar i arbetet. I planen ska även framgå på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen, vilka personer som har deltagit i planeringen, när planen har fastställts och när planen ska följas upp. Det är viktigt att målen i genomförandeplanen är individuellt utformade och bygger vidare på de mål som redan har fastställts för handläggning av ärendet. Det är lämpligt att målen i en plan har en tydlig koppling till den enskildes vardagssituation och ger uttryck för vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå i fråga om den enskildes förmåga. 4 Granskningsresultat 4.1 Kommunala styrdokument Nämnden har antagit riktlinjerna under 4.1.1 att gälla från 1 juni 2013. 4.1.1 Riktlinjer för bedömning av insats enligt LSS i Trelleborgs kommun Dokumentet är uppdelat i två delar: 1. Personkretsbedömning 2. Beskrivning av LSS-insatserna Personkretsarna är som följer: 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. LSS - Trelleborgs kommun 6 av 12

2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Andra varaktiga funktionshinder som är stora och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. LSS-insatserna är som följer: 1. Personlig assistans 2. Ledsagarservice 3. Kontaktperson 4. Avlösarservice i hemmet 5. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 6. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 7. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för unga 8. Bostad med särskild service, särskilt anpassad bostad för vuxna 9. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder 4.1.2 Kvalitetsmål 2013-2014 Nedanstående dokument är framtaget av avdelningschefen men har inte fastställts av nämnden. Ur dokumentet kan följande utläsas: Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planer, genomförande och utveckling. Alla brukare skall ha en påbörjad genomförandeplan senast en vecka efter insatsens start. Medarbetarna ska ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra de arbetsuppgifter som finns inom deras ansvarsområde. En checklista ska arbetas fram som innehåller de moment som är viktiga för att uppfylla dokumentationskravet. 4.1.3 Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen Nämnden har antagit dokumentet Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen att gälla från 28 januari 2008. Enligt riktlinjerna behövs dokumentation: För rättsäkerheten, så att den enskilde ska ha möjlighet till insyn i sitt ärende samt för att den enskilde ska få de insatser han/hon har beviljats. För att få underlag för planering av omsorgsinsatser. För informationsöverföring mellan personal och för att upprätthålla en kontinuitet i arbetet. För att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig. LSS - Trelleborgs kommun 7 av 12

För att utveckla och säkerställa kvalitet i omsorgsarbetet gentemot den enskilde samt för verksamhetsplanering och statistik. För de anställdas rättssäkerhet i samband med klagomål och anmälningar. För att möjliggöra insyn och tillsyn från t ex socialnämnden, revisorer, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och JO. Genomförandeplan är enligt Socialstyrelsen en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt redskap för personalen. Tillsammans genomförs en planering för genomförandet av beviljade insatser. Här görs en beskrivning av vilka insatser som blivit beviljade av kommunens handläggare. Därefter förs en diskussion utifrån den enskildes önskemål om hur insatserna ska utföras. Överenskommelsen innefattar även när och vem som ska utföra insatsen. Även det angivna målet/delmålet och aktuell insats diskuteras och dokumenteras. Av planen ska framgå den enskildes behov och önskemål både fysiska, sociala, psykiska och existensiella. Enhetschef eller motsvarande har ansvar för vad som händer i verksamheten och för att lagstadgad dokumentation sker. Chefen ansvarar för att gällande dokumentationsregler följs och medarbetarna får kompetens och tid för att kunna dokumentera. Chefen har även ansvar för att upprätthålla rutiner för dokumentation. Kontaktperson ansvarar för att en individuell genomförandeplan upprättas för den enskilde. Dokumentationen ska utföras på ett respektfullt sätt utifrån den enskildes integritet. Den skall vara: Tillräcklig innehålla nödvändig information. Väsentlig uppgifter som är av betydelse för ärendets gång. Dokumentationen ska inte heller vara onödigt detaljerad. Korrekt saklig och inte innehålla ovidkommande omdömen. För levnadsbeskrivning finns inga formella dokumentationsregler men det bör noteras i journalen när en sådan finns. Levnadsbeskrivning upprättas för att skapa en bild av vad den enskilde tycker om att göra och vad som är viktigt för honom/henne i olika sammanhang och situationer. Det är alltid den enskilde som bestämmer om en levnadsbeskrivning ska skrivas. 4.1.4 Bedömning Nämndens Riktlinjer för bedömning enligt LSS är relativt klara och tydliga. Dokumentet skulle kunna utvecklas med ett avsnitt om handläggning, verkställighet, uppföljning och ansvarsfördelning. Kvalitetsmålen är otydliga. De bör arbetas om samt göras mer lättbegripliga och fastställas av nämnden. LSS - Trelleborgs kommun 8 av 12

Nämndens Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen är klara och tydliga. 4.2 Finns rutiner för överlämnande av beslut från handläggarna till verkställaren ute i verksamheten och hur tillämpas dessa? Biståndshandläggarna utreder LSS-ärenden och fattar beslut. Vid beslut om särskilt boende överlämnar handläggaren s k bostadsärenden till förvaltningens boendesamordnare som fördelar lediga boendeplatser. När bostad anvisas överlämnas ärendet till utförarorganisationen. Mellan handläggare och utförare finns inte regelbundna kontakter vilket skulle underlätta överföring av information mellan myndighetsfunktion och utförarorganisation. Ärenden överlämnas oftast från biståndshandläggare, via skriftlig dokumentation, till utförarna. Utförarna har, i datasystemet, tillgång till biståndshandläggarnas dokumentation. 4.2.1 Bedömning Det är av stor vikt att kommunikationen fungerar väl mellan handläggare, bostadssamordnare och utförare då det är tre parter inblandade. Det finns idag fungerande skriftliga rutiner men inte tillräckligt med muntliga rutiner/dialoger för överlämnande av beslut från myndighetsfunktionen till utförarorganisationen/ enhetschefen. Den skriftliga dokumentationen bör kompletteras med muntlig information. 4.3 Hur omsätter verkställaren beslutet till konkreta insatser? Finns rutiner för upprättande av genomförandeplaner? LSS-utredning med tillhörande beslut bör utgöra grunden för upprättande av genomförandeplan. Vid intervjuerna med personalgrupperna framkommer att de i varierande omfattning tar del av LSS-utredningar och beslut. De beskriver att de utgår oftast från vardagen när de upprättar genomförandeplaner. Idag finns en viss blandning mellan levnadsberättelser och genomförandeplaner vilka har olika status och funktion. Genomförandeplanen skall vara levande och det är kontaktpersonen som ansvarar för utformning. Planen är en överenskommelse med den enskilde och en grund för vilka och HUR insatserna ska ges, vad den enskilde kan göra själv, syfte och uppföljning. Om den enskilde av någon anledning inte vill delta i upprättandet ska detta dokumenteras i respektive dokument. LSS - Trelleborgs kommun 9 av 12

Genomförandeplanen upprättas oftast enbart av respektive kontaktperson. Kontaktpersonen kan, vid behov, stämma av genomförandeplanen med någon av sina kollegor. Kontaktpersonen är också ansvarig för att revidera genomförandeplanen när så är av behovet påkallat. Respektive enhetschef är, som regel, ej delaktig i upprättande av eller revideringar av gjorda genomförandeplaner. Det finns en enklare beskrivning av vad en genomförandeplan skall innehålla i dokumentet Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen. 4.3.1 Bedömning Genomförandeplanen upprättas som regel inte utifrån de beslut om insatser som LSS-handläggare har fattat vilket bör åtgärdas. Det bör tas fram tydligare beskrivningar av vad en genomförandeplan ska innehålla. Vi bedömer att det ofta inte är tillräckligt att genomförandeplanen upprättas enbart av respektive kontaktperson. För att upprätta en sådan plan krävs viss social, administrativ och juridisk kompetens. Vi bedömer att enhetschefen bör var mer delaktig i hur beslut från myndighetsfunktionen omsätts till konkreta insatser. Chefen bör framöver ha en mer aktiv roll i upprättandet av och revideringar av genomförandeplaner. Det bör säkerställas att någon som företräder den enskilde är med vid upprättandet. Fokus på livskvalitet och vad som skapar förutsättningar för ett meningsfullt och aktivt liv bör lyftas fram. Det bedöms som ändamålsenligt att socialnämnden har upprättat en enklare rutinbeskrivning och vägledning för hur förvaltningen skall arbeta med genomförandeplanerna. Denna skulle med fördel kunna utvecklas till att mer innehållsmässigt beskriva vad en genomförandeplan bör innehålla. 4.4 Tillämpas rutinerna och är brukaren och/ eller närstående delaktig i utformandet av en genomförandeplan? Brukaren och/ eller närstående bör delta i utformandet av genomförandeplanen. De bör även vara delaktiga i de uppföljningar och revideringar som görs av genomförandeplanerna. Den enskildes inflytande och delaktighet måste säkerställas. Rutinerna är inte tydliga och tillämpas därför på delvis olika sätt. I de åtta granskade genomförandeplanerna går det inte att, på ett tydligt sätt, utläsa om brukaren och/ eller närstående varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanerna. LSS - Trelleborgs kommun 10 av 12

4.4.1 Bedömning Rutinerna måste tydliggöras och det måste säkerställas att dessa tillämpas på avsett sätt. Brukaren och/ eller närstående bör delta i utformandet av genomförandeplanen. De bör även vara delaktiga i de uppföljningar och revideringar som görs av genomförandeplanerna. Den enskildes inflytande och delaktighet måste säkerställas. I dokumentationen bör mer tydligt framgå vilka som har deltagit i upprättandet av genomförandeplanerna. 4.5 Dokumenteras verkställigheten av beslutet i enlighet med de krav som finns i LSS-lagen och enligt Socialstyrelsen? I förvaltningens dokumentation används olika handlingar såsom: LSS-utredning med beslut Genomförandeplaner Levnadsberättelser Individuella planer Journalanteckningar Dokumentationen bör, enligt antaget dokument, innefatta att såväl fysiska som psykiska, sociala och existensiella behov uppmärksammas. Detta bör få genomslag i genomförandeplanerna. Vid stickprovsgranskningarna av genomförandeplanerna kan konstateras att den sociala dokumentationen i dessa planer inte följer vare sig Socialstyrelsens handbok eller nämndens Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen. Följande kan konstateras: Genomförandeplanerna är av varierande kvalitet. Levnadsberättelser blandas i två akter ihop med genomförandeplaner. Det anges i varierande grad när, var och hur olika insatser ska genomföras. Ibland anges detta inte alls. Vid intervjuerna framkommer också att det finns vissa brister i uppföljning av upprättade genomförandeplaner. Nämnden måste säkerställa att uppföljningar genomförs två gånger per år eller när det så är av behovet påkallat. Enligt den skriftliga dokumentationen och enligt intervjuerna dokumenteras verkställigheten, endast till viss del, enligt de krav som finns. LSS - Trelleborgs kommun 11 av 12

Vid personalintervjuerna framkommer att en del av personalen känner ovana och obehag inför att dokumentera i Procapitasystemet. De anser att de måste få tid och stöd för att bli vana vid dagens krav på datadokumentation. Enligt avdelningschefen är systemet nytt och har ersatt tidigare dokumentationssystem Magna Cura. Det måste skapas förutsättningar för att samtliga anställda lär sig att skriva i och kunna hantera Procapitasystemet. Enligt avdelningschefen pågår utbildning sedan ett år tillbaka då Procapita infördes och kommer att fortsätta så även under kommande år. 4.5.1 Bedömning I de åtta granskade genomförandeplanerna kan konstateras att dessa överlag är bristfälliga eller i vissa fall mycket bristfälliga. De i datorn inlagda rubrikerna, i genomförandeplanerna, på olika delområden med vad, syfte, mål, när, var, hur och av vem används av många på ett otillfredsställande och slentrianmässigt sätt. Fokus måste flyttas mot brukarens behov och inte styras av en mängd rubriker och underrubriker utan väsentligt innehåll. Det är av stor vikt att tillämpa gällande och antagna dokumentationsregler. Nämnden måste säkerställa att det görs en tydligare uppdelning mellan levnadsberättelser och genomförandeplaner då dessa båda dokument har olika status och funktion. Den nuvarande dokumentationen avseende genomförandeplaner svarar inte upp mot lagstiftarens, Socialstyrelsens och socialnämndens egna krav vilket bedöms som otillfredsställande. Vår bedömning är att det finns ett stort utvecklingsbehov av dagens dokumentation i genomförandeplanerna. Jard Larsson Projektledare Certifierad kommunal revisor Alf Wahlgren Uppdragsledare Certifierad kommunal revisor LSS - Trelleborgs kommun 12 av 12