Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Relevanta dokument
Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

Föreläsning 8: Linsdesign

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Kvalitetsmått: Skärpa

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

LABORATION 5 Aberrationer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

Geometrisk optik. Laboration

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

LABORATION 5 Aberrationer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Exempelsamling i Ögats optik

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

About the optics of the eye

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Gauss Linsformel (härledning)

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Kapitel 36, diffraktion

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Laboration i Geometrisk Optik

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tentamen i Våglära och optik för F

LJ-Teknik Bildskärpa

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Övning 9 Tenta

Tentamen i Fotonik , kl

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Diffraktion och interferens

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Kapitel 35, interferens

Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden.

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

Tentamen i Fotonik , kl

En punkt avbildas inte till en punkt p.g.a. diffraktion i optiken. I stället ser vi en Airy Disk:

Vågrörelselära och optik

Tentamen i Fotonik , kl

Laboration i Fourieroptik

Vågrörelselära och optik

Diffraktion och interferens

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

OPTIK läran om ljuset

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Diffraktion och interferens

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52


Blandningsfunktionerna är indelade i grupper och genomgången följer denna gruppering i Photoshop. Funktionen hittar du överst i lagerpanelen.

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FA32

Repetition Ljus - Fy2!!

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB53

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Ljusets böjning & interferens

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

FOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar ANNA FRANCK

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:-

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Övning 8 Diffraktion och upplösning

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13, FB54

Vågrörelselära och optik

Ljusets böjning & interferens

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Övning 6 Antireflexbehandling

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!

Transkript:

1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur bilden ser ut! Två vanliga mått är: PSF (punktspridningsfunktionen) bilden av ett punktobjekt MTF (modulationsöverföringsfunktionen) bilden av ett randmönster Punktspridningsfunktionen (PSF) PSF motsvarar hur bilden av ett punktobjekt ser ut. Om aberrationerna är små bestäms PSF av diffraktionen. Då vet vi hur PSF ser ut, nämligen en Airy-fläck (se fysikalisk optik, sista två föreläsningarna). PSF ser olika ut på olika ställen i bildplanet (vi får ju andra sorters aberrationer tex. på eller utanför optiska axeln). Även mer komplicerade objekt påverkas av PSF: Perfekt/ideal bild Verklig bild Position i bildplanet PSF Position i bildplanet

2 Exempel: Hur påverkar PSF bilden av ett randmönster? Perfekt/ideal bild PSF Verklig bild PSF är smalare än linjerna linjerna blir lite suddiga, men de syns fortfarande Perfekt/ideal bild PSF Verklig bild PSF är mycket bredare än linjerna linjerna syns inte alls i bilden. Modulationsöverföringsfunktionen (MTF) Bilden av en punkt (PSF) kan se ganska komplicerad ut när det finns aberrationer som tex. koma och sned/radiell astigmatism. Bilden av ett (sinusformat) randmönster blir dock alltid ett (sinusformat) randmönster. Det enda som påverkas av aberrationerna är kontrasten i bilden. MTF visar hur kontrasten (kallas också modulationen) i ett sinusformat randmönster överförs till bilden av randmönstret (dvs. hur bra man kan se randmönstret i bilden). Sinusformade randmönster och kontrast Intensiteten i ett sinusformat randmönster varierar mjukt och följer en sinus/cosinuskurva. Objekt Objekt Om vi beskriver intensiteten, I, i randmönstret som funktion av läget, x, i objektplanet (se figuren ovan) kan vi skriva: 1 cos 2 Spatialfrekvens: s kallas för spatialfrekvens eller ortsfrekvens och talar om hur många linjer/ränder (räkna svarta eller vita) som får plats per meter (eller per millimeter). Enheten kan skrivas [linjer/m] eller [m -1 ], alternativt [linjer/mm] eller [mm -1 ]. OBS: s motsvarar alltså [linjepar/mm], där ett linjepar är (en svart + en vit) linje/rand.

3 (För ögat uttrycks spatialfrekvensen istället ofta i [linjer/grad synvinkel utanför ögat]. Mer om det i kursen ögats optik.) Kontrast/modulation: Kontrasten i randmönstret (kallas även modulationen) definieras som: Medelintensiteten är: 2 Kontrasten/modulationen hos randmönstret ligger alltid mellan 0 och 1: cm = 0 randmönstret syns inte alls, ingen kontrast alls, jämngrått. cm = 1 randmönstret har högsta kontrast (mörka delar helt svarta och ljusa delar helt vita) Bilden av ett sinusformat randmönster När randmönstret avbildas blir bilden också ett randmönster men med annan spatialfrekvens (på grund av förstoringen, m) och annan kontrast/modulation (på grund av aberrationer och diffraktion). Objekt: Kontrast cm Spatialfrekvens s Bild: Kontrast c m Spatialfrekvens s Position i objektet, x Position i bilden, x Om vi beskriver intensiteten, I, i bilden av randmönstret som funktion av läget, x, i bilden kan vi skriva: 1 cos 2 Spatialfrekvenserna s och s blir olika pga. förstoringen:

4 Kontrasten i bilden blir alltid lägre än den i objektet eller lika bra. Den kan aldrig bli bättre. MTF talar om hur bra kontrasten förs över till bilden och definieras som: 0 1 MTF = 1 Kontrasten i bilden är samma som i objektet. MTF = 0 Det finns ingen kontrast i bilden, oavsett vilken kontrast objektet hade. Om MTF=0 avbildas linjemönstret inte alls, det blir bara jämngrått i bilden. Hur bra kontrasten överförs beror på hur tätt ränderna ligger i randmönstret. MTF(s ) blir alltså en funktion (kurva) av spatialfrekvensen s. OBS: man använder normalt alltid spatialfrekvensen i bildplanet, s, när man anger MTF-kurvor. MTF kurvan För diffraktonsbegränsat system (dvs. så bra det kan bli) Gränsfrekvensen, s max, ges av: 2 λ 2 sin λ λ där d=linsens diameter, λ=våglängd, l =bildavstånd, NA =numerisk apertur (se figur nedan) Det är lättare att avbilda stora saker än små! Gränsfrekvensen motsvarar det tätaste randmönster som kan avbildas av det optiska systemet.

5 För ett verkligt system med aberrationer ligger MTF-kurvan alltid lägre än den diffraktionsbegränsade. Om systemet är felfokuserat kan MTF bli negativt. Då har man inverterad kontrast, dvs. svart blir vitt och tvärtom. Detta fenomen kallas falsk upplösning. Egenskaper hos MTF kurvan Kan multipliceras, t.ex. MTFtotal=MTFprojektor MTFöga Ser olika ut för olika bildpunkter (om det finns aberrationer) Ser olika ut i tangential- och sagittalplan Första s där MTF blir noll anger systemets upplösning

6 Hur påverkar systemets MTF kurva bilden av ett objekt? Alla objekt kan delas upp i sinusformade randmönster i olika riktningar och med olika spatialfrekvenser. Små detaljer eller skarpa kanter beskrivs av höga spatialfrekvenser. Ex: svart-vitt randmönster med skarpa kanter består av flera spatialfrekvenser: = s 0 Spatialfrekvens s 0 + + 3s 0 5s 0 Det höga spatialfrekvenserna ger de skarpa kanterna. Om höga spatialfrekvenserna tas bort av det optiska systemet bort blir kanterna mjukare. Bilden upplevs som suddigare. Upplösning Det minsta avstånd, h min, mellan två punkter i bilden som går att upplösa ges av: 1 spatialfrekvens där MTF blir noll första gången 1 h >1/smax h <1/smax