Verksamhetsrapport Tertial 1 2016 Skola
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 5 2 Sammanfattning... 6 3 Volymer... 7 3.1 Förskola... 7 3.2 Pedagogisk omsorg... 7 3.3 Förskoleklass... 7 3.4 Grundskolan årkurs 1-9... 7 3.5 Fritidshem... 7 3.6 Grundsärskola... 7 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus... 7 3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär... 8 3.9 Vuxenutbildning... 8 3.10 Fristående förskolor... 8 3.11 Fristående förskoleklass... 8 3.12 Fristående grundskola... 8 3.13 Fristående fritidshem... 8 3.14 Fristående gymnasieskola... 8 3.15 Annan kommunal gymnasieskola... 8 4 Måluppföljning... 9 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 9 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 9 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 10 4.1.3 Åtgärder för budget i balans... 10 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 11 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 11 4.3 Minskad segregation... 12 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 12 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 13 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 13 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga... 14 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan... 14 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 15 5 Ekonomi... 17 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)... 17 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 17 5.3 Kommentar till utfall... 17
6 Personal... 18 6.1 Anställda... 18 6.2 Antal arbetade timmar... 18 6.3 Sjukfrånvaro... 18 6.4 Sjuklönekostnad... 19 6.5 Kommentar till utfall av personalavsnittet... 19 7 Övriga viktiga händelser... 20
1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer - en för vardera förskolan, grundskolan, gymnasiet samt tre enhetschefer - en för utvecklingsenheten och två för stödenheten. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument.
2 Sammanfattning Kärnuppdrag Arbetet med att säkerställa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla behöver ständigt utvecklas. Skolans kunskapsuppdrag innebär att alla elever ska lämna skolan med godkända betyg i alla ämnen. En trygg och säker miljö, där elever upplever sig hörda och delaktiga, är förutsättningar för lärande. Skolan som en del av samhället Skolan är en viktig aktör i samhällets utveckling och har en betydande roll i att fostra framtidens samhällsmedborgare. För att skolan ska ge alla elever det de har rätt till krävs att vi tänker nytt, både metodiskt och organisatoriskt. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Minskad segregation Gör rätt från början investera i barn och unga Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Åtgärder för budget i balans Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka
3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 3.1 Förskola Volymtal Utfall Antal splatser 1 774 1 755 1 778 1 724 3.2 Pedagogisk omsorg Volymtal Utfall Antal barn 247 245 242 245 3.3 Förskoleklass Volymtal Utfall Antal elever 564 563 546 550 3.4 Grundskolan årkurs 1-9 Volymtal Utfall Antal elever 4 140 4 090 4 256 4 200 3.5 Fritidshem Volymtal Utfall Antal barn 2 350 2 347 2 421 2 439 3.6 Grundsärskola Volymtal Utfall Antal elever 31 28 29 29 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus Volymtal Utfall Antal elever 1 472 1 472 1 474 1 466
3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär Volymtal Utfall Antal elever 95 97 92 96 3.9 Vuxenutbildning Volymtal Utfall Antal studerande i Kungälv Antal splatser (ej SFI och särvux) 375 375 Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 250 250 Antal studerande från Kungälv i andra kommuner 150 150 Antal splatser (ej SFI och särvux) från Kungälv i andra kommuner 83 83 3.10 Fristående förskolor Volymtal Utfall Antal barn 493 498 493 498 3.11 Fristående förskoleklass Volymtal Utfall Antal elever 50 48 51 48 3.12 Fristående grundskola Volymtal Utfall Antal elever 564 575 555 575 3.13 Fristående fritidshem Volymtal Utfall Antal barn 256 273 261 273 3.14 Fristående gymnasieskola Volymtal Utfall Antal elever 325 321 326 321 3.15 Annan kommunal gymnasieskola Volymtal Utfall Antal elever 270 269 271 269
4 Måluppföljning 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar till utfall Sektor skola har en person som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Navet, med deltagare sektor skola, KAA-handläggare och från Arbetsliv och stöd har bildat en grupp med syfte att nyttja varandras kompetenser för att få ungdomen att återgå till studier i gymnasieskolan. Välkomsten är igång för grundskolan i nya lokaler sedan januari 2016. Skolans uppdrag att kartlägga och slussa ut elever till grundskola i förberedelsegrupp eller klass, fungerar enligt plan. Multikompetent team i förskolan projekteras. Ledningsgrupp är utsedd och tre medarbetare är rekryterade. Arbetet startar i augusti 2016. "Riktad Drogprevention" projekteras. Ledningsgrupp och projektledare är utsedd, medarbetare är rekryterade. Arbetet startar i maj 2016. TUM kommer delta med resursförstärkning i form av personal. Analys Arbetet i Navetgruppen har bidragit till effektivare insatser för elever som är utanför gymnasieskolan, då man kunnat samarbeta mellan sektorerna för att hitta bra lösningar för elevens återgång till skolan. Så här går vi vidare Ett sätt att säkra Navetgruppens arbete skulle vara att formalisera och resurssätta vilka befattningar från de olika sektorerna som ska ingå i gruppen. Det finns också ett behov att dela KAA ansvaret i en administrativ del och en utförande del. Under våren 2016 formuleras vidareutveckling av Välkomstens verksamhet för att framgent även inkludera insatser från Socialtjänsten. Aktivitet Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Social investering - Drogprevention Samarbete med andra sektor tex hemmaplanslösningar
4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Befintlig personal: Alla chefer arbetar med aktiviteter enligt upprättade handlingsplaner utifrån medarbetarenkät 2015. Effekterna av detta mäts i medarbetarenkät 2017. Ny personal: Vi är mitt inne i en intensiv rekryteringsperiod inför läsårsstarten 2016/2017. Insatser via sociala medier har genomförts, vi har publicerat filmer på Facebook för att attrahera nya medarbetare. Det finns ännu inget utfall att kommentera. Analys Utfall att analysera saknas. Så här går vi vidare I starten av läsåret 2016/2017 ska rekryteringsprocessens olika aktiviteter analyseras. Det finns fortsatt behov av insatser för att säkra personalförsörjningen. Indikator Utfall Målvärde Nöjd medarbetarindex (NMI) medarbetarenkät 2015 73% 73% Aktivitet Ny handlingsplan utifrån medarbetarenkät 2015. Marknadsföring för nyrekrytering 4.1.3 Åtgärder för budget i balans Målet kommer från Sektor Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Flera av de åtgärder som beslutats för att få en budget i balans har iscensatts under våren. Sektorn genomför under april en förnyad konkurrensutsättning och kommer i och med upphandling av nya klienter kunna effektuera sektorns sparbeting vad gäller IT-verktyg. Analys
Beslutade åtgärder följer plan. Så här går vi vidare Kontinuerlig avstämning med fokus på ekonomin och att sektorns beslutade åtgärder effektueras. Indikator Utfall Målvärde Kostnad för IT-verktyg Intäkt statsbidrag från Skolverket Aktivitet Översyn av IT-verktyg Fortbildning för grundskollärare Statsbidrag Kostnad för köpta kommuninterna tjänster minskas Stöd och utveckling Samarbete med andra sektor tex hemmaplanslösningar Avslutad 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall: En plan för studie och yrkesvägledning (SYV) i åk 1-6 är klar. Implementering av planen har påbörjats. Intresset har varit stort för vuxenutbildningens ordinarie vårdutbildning. Denna är förlagd på tre terminer med två antagningar per år, á trettio platser. Förutom dessa grupper har det även anordnats en lärlingsutbildning för vård med 20 platser 2015. Analys Det krävs ytterligare tid och process för att genomföra implementeringen av SYV-planen. Det är kopplingen till gällande styrdokument och användningen framtagen plan som kommer göra att likvärdigheten mellan skolorna ökar. Behovet av vårdpersonal är fortsatt stort i hela Sverige och de flesta kommuner har stora rekryteringsbehov. Vuxenutbildningen är och kommer att vara en viktig aktör för att säkra bemanningen med personal
inom kommuner och landsting. Så här går vi vidare Implementering av SYV-planen fortsätter. Till hösten 2016 kommer ytterligare en lärlingsutbildning med trettioplatser, Vård, att starta i Vuxenutbildningens regi. Sannolikt kommer det behövas ytterligare utbildningsinsatser. Indikator Utfall Målvärde Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 69 Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Aktivitet för studie- och yrkesvägledning 20 vård och omsorgsplatser 4.3 Minskad segregation 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Välkomsten är igång för grundskolan i nya lokaler sedan januari 2016. Mottagandet av nyanlända gymnasieelever sker inom gymnasiets egen organisation. Analys Underlag för analys saknas än så länge. Så här går vi vidare För att genomföra det förvaltningsgemensamma uppdraget om ett samordnat mottagande pågår ett utredningsarbete med redovisningsdatum 2016-06-01. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 55 Aktivitet Multikompetent team Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända
4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. (1) Föräldrarnas utbildningsbakgrund, (2) Migrationsbakgrund, (3) Familjer med försörjningsstöd och (4) Kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" är genomför och antagen av förvaltningsledningen, samt presenterad för kommunstyrelsen. Mobila teamet för åk 7-9 har även börjat arbeta med elever i lägre årskurser. Den sociala investeringen "Teknikstöd i skolan" pågår och 47 ungdomar är aktuella i projektet. Analys Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" visar att en sådan åtgärd sannolikt skulle minska segregationen. Mobila teamets insatser i lägre årskurser har behövts men formerna för arbetet behöver ses över för att möta behoven." Teknikstöd i skolan" har vid tidigare utvärdering varit verkningsfullt för flera ungdomar. Så här går vi vidare Förvaltningen inväntar kommunstyrelsens direktiv på hur vi ska gå vidare med "En sammanhållen högstadieskola". Mobila teamet kommer att fortsätta att arbeta även mot elever i lägre årskurser och arbetssättet kommer att ses över. "Teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta under 2016. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde (kommunala skolor) 4 0 Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde 0 0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Fortbildning för lärare, kostnad Aktivitet Utredning en sammanhållen högstadieskola Mobilt team för F-6 Social investering - teknikstöd 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Målet kommer från Sektor
Tolkning Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Teknikstöd i skolan inleddes i mars 2015. Just nu är 47 ungdomar är aktuella i projektet och ett närmare samarbete med Arbetslivscentrum har inletts i år. Fortbildningen i grundskolan pågår under hela 2016. Exempelvis så arbetar samtliga lärare i grundskolan i lärgrupper en gång/månad med "bedömning för lärande" och grupper med personal från samtliga skolor arbetar med utvecklingsprojekt inom digitala verktyg. Analys Genom projektet "Teknikstöd i skolan" ökar tillgången och kännedomen om olika lärverktyg i skolan och ska bidra till ökad måluppfyllelse. Genom fortbildningen i grundskolan ska lärare och pedagoger få redskap att möta alla elever i klassrummet genom bedömning för lärande. Så här går vi vidare Teknikstödsprojektet fortsätter enligt plan. Fortbildning fortlöper enligt plan, en första utvärdering kommer att göras efter terminsslut våren 2016. Aktivitet Social investering - teknikstöd Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Multikompetent team Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Gruppstorlekarna i förskolan har minskats med i snitt ett barn och ligger den 15 maj 2016 på 18,2 barn per avdelning. Anledningen till att genomsnittet är lite högre än 18 beror på att behovet av
barnomsorgsplatser alltid är som störst sent på våren och det gör att snittet av barn/avdelning alltid är något högre då. Så även i år trots utökning med flera avdelningar i centrum och på Marstrand och att den avdelning som brandhärjades i våras nu är tagen i bruk. Analys Kvalitén i förskolan är svår att mäta, kvalitén är beroende av personalens kompetens, organisation, gruppernas storlek och den pedagogiska miljön. Så här går vi vidare För att få en bättre bild av kvalitén i förskolan implementeras en ny enkätmodell till hösten. Enkäten vänder sig dels till alla vårdnadshavare med barn i förskolan, dels, med ett självskattningsmaterial, till all personal i förskolan. Enkätfrågorna baseras på förskolans läroplan och andra kvalitetsaspekter för att få fram en bild av kvalitén i förskolan. Indikator Utfall Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 18,2 18 Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen Aktivitet Implementera och genomföra ny förskoleenkät med tillhörande självskattningsmaterial för personal. Implementering av gemensamma rutiner och riktlinjer för övergångar under vår 2016. Kompetensutvecklingsplan förskola Natur- och teknikutveckling förskola Språkutveckling Matematikutveckling 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Elevhälsoplaner är framtagna för grundskolan och gymnasiet och arbetet med implementeringen pågår. Fortbildningssatsningen i grundskolan pågår och exempelvis så arbetar alla lärare i grundskolan i lärgrupper en gång/månad med "bedömning för lärande". All personal i fritidshemmen får under våren utbildning i "Kvalitet i fritidshem". Projektet för kvalitet i grundsärskolan och förskoleklassen påbörjas senare under 2016. På gymnasiet är fokus för kunskapsutveckling att öka inflytandet bland eleverna. Varje enhet på gymnasiet och vuxenutbildningen har utifrån sin analys i uppdrag att arbeta med olika åtgärder för att öka elevernas delaktighet.
Analys Genom det systematiska kvalitetsarbetet så grundar sig pågående utvecklingsarbeten på identifierade behov och insatser sker på rätt nivåer. Genom resultat från 2015 kan vi se att resultatutvecklingen i grundskolan är positiv och under 2016 har detta bekräftas exempelvis genom att vi klättrat i SKL:s ranking "Öppna jämförelser". Vi tolkar därför att arbetssättet gör att planerade utvecklingsinsatser ger effekt mot målet. Så här går vi vidare utvecklingsinsatser kommer att genomföras enligt plan. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer också att fortsätta och kan leda till att nya utvecklingsområden identifieras. Indikator Utfall Målvärde Nationella prov årskurs 3 Nationella prov åk 6 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) 223 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 100 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen 88,8% Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. Aktivitet Kommunövergripande elevhälsoplan där ett viktigt fokus är det förebyggande arbetet. Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Projekt för kvalitet i grundsärskolan Projekt för kvalitet i fritidshem Projekt för kvalitet i förskoleklass Projekt för att öka elevinflytande
5 Ekonomi 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr) Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Intäkter Tkr 77 038 67 264 9 774 204 191 201 791 2 400 Personalkostnader Tkr -227 268-234 020 6 752-712 461-702 061-10 400 Övriga kostnader Tkr -175 307-168 343-6 964-507 230-505 030-2 200 Summa kostnad -402 575-402 364-211 -1 219 691-1 207 091-12 600 Summa nettokostnad -325 537-335 100 9 563-1 015 500-1 005 300-10 200 Sektor skolas sprognos visar en budgetavvikelse på 10,2 mkr därav är kostnader för ökade volymer 9,4 mkr samt för verksamheten 0,8 mkr. 5.2 Nettokostnad per verksamhet Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Centralt -19 338-25 125 5 787-77 325-75 375-1 950 Förskola -92 513-93 704 1 191-282 362-281 112-1 250 Grundskola och fritidshem Gymnasiet och vuxenutbildning -157 693-156 575-1 118-472 727-469 727-3 000-55 993-59 695 3 702-183 086-179 086-4 000 Nettokostnad -325 537-333 100 7 563-1 015 500-1 005 300-10 200 Ovan är inkl volymökningar 9,4 mkr. 5.3 Kommentar till utfall Budgetförutsättningar Sektorns budgetram uppgår till 1005,3 mkr. Budgetramen är baserad på antagandet att volymökningen 2016 uppgår till 6 mkr. Sektorns volymprognos uppgår till 15,4 mkr vilket innebär en budgetavvikelse med -9,4 mkr. Sektor skola har följande volymförändringar Antalet barn i ålder 1-5 år ökar. Antalet elever 6-15 år ökar Antalet elever 16-18 år oförändrat Kommentarer till utfallet Verksamheten prognostiserar ett mindre underskott på -0,8 mkr. Samtliga verksamheten har i uppdrag att ha en budget i balans. Arbetet för att anpassa skolornas organisation inför höstens behov pågår. I sektorns prognos ingår flera åtgärder som kommer att genomföras under hösten. Staten har från och med läsåret 2015/16 beviljat Kungälv 8,8 mkr i den så kallade lågstadiesatsningen. Fler lärare har därmed kunnat anställas. Gymnasieskolan visar för närvarande ett underskott beroende på minskat elevunderlag. När elevminskningar fördelar sig på olika gymnasieprogram blir klasser inte helt fyllda. De flesta utbildningar/program är idag enparallelliga det vill säga en klass per årskurs. För att anpassa personalstyrkan efter volymförändringar omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan. Skolan har det senaste året tagit emot ca 100 asylsökande barn och elever. Verksamheten arbetar med att ta emot dessa på bästa sätt. Skolan räknar med att få intäkter från Migrationsverket för elevernas utökade behov bland annat för språkstöd. Intäkten kan sökas så länge som eleverna inte har fått permanent uppehållstillstånd.
6 Personal 6.1 Anställda Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn T1 2016 Antal anställda 464 729 294 1 570 Antal anställda, kvinnor 454 569 165 1 255 Antal anställda, män 10 160 129 315 Antal årsarbetare 442 705 280 1 503 Antal årsarbetare, kvinnor 433 551 157 1 203 Antal årsarbetare, män 9 154 123 300 6.2 Antal arbetade timmar Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn T1 2016 Månadsavlönade 229 947 387 930 167 223 820 604 Månadsavlönade, kvinnor 214 733 301 374 90 422 642 354 Månadsavlönade, män 5 214 86 556 76 801 178 250 Timavlönade 27 574 25 523 3 292 56 777 Timavlönade, kvinnor 25 241 16 668 1 321 43 537 Timavlönade, män 2 333 8 855 1 971 13 240 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, kvinnor Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, män 10,7 6,2 1,9 6,5 9,8 4 0,8 5 0,9 2,2 1,1 1,5 6.3 Sjukfrånvaro Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn T1 2016 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 8,9 6,5 5,3 7,2 Sjukfrånvaro- Kvinnor 9 6,9 7,2 7,9 Sjukfrånvaro - Män 5,5 5 2,7 4,3 Ålder <= 29 år 2,9 4,1 5,9 4 Ålder 30-49 år 8,8 5,7 5,7 6,8 Ålder >= 50 år 10,4 8,9 4,9 8,6 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 52,1 58,5 38 52,9
6.4 Sjuklönekostnad Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn T1 2016 Sjuklönekostnad Kronor 1 391 413 1 702 802 669 704 3 986 662 Sjuklönekostnad kronor, kvinnor 1 382 494 1 426 544 464 010 3 437 906 Sjuklönekostnad kronor, män 8 919 276 258 205 694 548 756 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 547 243 669 712 263 395 1 567 954 Summa 1 938 656 2 372 514 933 099 5 554 616 Anställda 6.5 Kommentar till utfall av personalavsnittet Antalet anställda har fortsatt att öka under tertial 1 2016. Det är i grundskolan och förskolan som personalen ökar och sammanlagt rör det sig om cirka 22 årsarbetare i dessa två verksamheter tillsammans. Detta kan härledas till den lokala reformen i förskolan om mindre barngrupper med bibehållet personalbemanning per grupp samt den statliga satsningen på det så kallade lågstadielyftet för ökad personaltäthet i årskurs 1-3. I gymnasiet minskar antalet anställda med 2 årsarbetare under tertial 1. Arbetad tid Andelen timmar utförd av timavlönad personal i relation till det totala antalet utförda arbetstimmar har under 2015 ökat för hela sektor skola med nästan 2 procent. I tertial 1 2016 har ökningen stannat upp och andelen arbetstimmar utförda av timavlönade 6,5 procent av alla arbetade timmar, vilket är ungefär samma nivå som tertial 3 2015. Det är i förskolan som andelen timavlönad arbetstid ökar, där är andelen 10,7 procent vilket kan jämföras med tertial 1 2015 då samma siffra låg på 8,0 procent. Grundskolan ligger på en jämn nivå och i tertial 1 2016 är andelen 6,2 procent. Gymnasiet har en låg andel timavlönad arbetstid och ligger på 2 procent tertial 1 2016, i jämförelse med tertial 1 2015 är det dock en ökning från 1,1 procent. Sjukfrånvaro I sjukfrånvarostatistiken ovan visas total sjukfrånvaro för hela sektor skola och per verksamhet. Vi kan konstatera att sjukfrånvaron har ökat något och ligger på 7,2 procent av månadsavlönad arbetstid. I jämförelse med tertial 1 2015 så är detta en ökning med 0,7 procent. Denna ökning är generell för samtliga ålderskategorier samt kön. För att nyansera bilden något har vi lyft ur fyra personalkategorier där det finns tillgängliga jämförelser med Göteborgsregionen (GR). Statistiken gäller kalenderår och de nyaste siffrorna avser 2015. Sjukfrånvaron för personal inom förskolan och skolan inom Kungälvs kommun följer i stort samma trend som resten av GR. En konstant trend sedan 2012 har varit att sjukfrånvaron är högre bland personal som arbetar inom förskolan om jämför med personal som arbetar inom grundskolan och gymnasiet. Det är två yrkesgrupper som i förhållande till GR ligger på en lägre nivå av sjukfrånvaro. Det är förskollärare och grundskollärare. Bland barnskötare och gymnasielärare framkommer inga tydliga mönster gällande sjukfrånvaron. Generellt ligger båda yrkesgrupperna i nivå med GR.
12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro: Barnskötare 11% 11% 10% 10% 10% 9% 0% 0% 2012 2013 2014 2015 Total sjukfrånvaro: Förskollärare 12% 10% 10% 9% 9% 8% 8% 8% 8% 7% 7% 6% 4% 2% 0% 2012 2013 2014 2015 Kungälv GR Kungälv GR Total sjukfrånvaro: Grundskollärare Total sjukfrånvaro: Gymnasielärare 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 5% 4% 4% 4% 3% 3% 4% 4% 2012 2013 2014 2015 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 4% 3% 3% 3% 3% 3% 4% 4% 2012 2013 2014 2015 Kungälv GR Kungälv GR Hur mycket av den totala sjukfrånvaron är över 60 dagar? Gällande andelen av den totala sjukfrånvaron som är långtidssjukfrånvaro ligger denna 2015 på en marginellt högre nivå än året innan. Vi kan dock se att Kungälv har lägre andel långtidssjukfrånvaro av totalt sjukfrånvaro på samtliga yrkeskategorier jämfört med GR. 100% Långtidssjukskrivning bland månadsanställda 2015, andel (%) av total sjukfrånvaro 80% 60% 40% 53% 52% 54% 56% 45% 44% 47% 48% 20% 0% Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Kungälv GR Tillbud Under 2015 har ett nytt system för tillbud- och olyckfallsanmälningar implementerats. I viss mån kan statistiken för tillbud och olycksfall sägas återspegla en inskolningsperiod i användandet av detta nya system. Under varje kvartal sedan implementeringen har antalet tillbud och olycksfall ökat. I statistiken nedan avser tillbuden endast personal och olycksfallen både personal och barn/elever.
Tillbud sektor skola 120 100 102 80 60 40 20 0 55 50 41 32 34 28 30 27 22 16 17 17 8 4 2 1 Kvartal 1 2015 Kvartal 2 2015 Kvartal 3 2015 Kvartal 4 2015 Kvartal 1 2016 Förskola Grundskola Gymnasium Totalt 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Olycksfall sektor skola 19 18 12 11 9 7 6 6 5 4 3 2 2 1 1 0 Kvartal 1 2015 Kvartal 2 2015 Kvartal 3 2015 Kvartal 4 2015 Kvartal 1 2016 Förskola Grundskola Gymnasium Totalt
7 Övriga viktiga händelser Öppna jämförelser Grundskola 2016 är den tionde rapporten där Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver kunskapsresultat på framförallt kommun- och riksnivå, samt resultaten på en av Sveriges största elevenkäter som årligen besvaras av elever i årskurs 5 och årskurs 8. Årets rapport innehåller uppgifter från läsåret 2014/15. Kungälv har förbättrat sig från förra året, då vi på grundskolerankingen låg på 100:e plats för kommunala skolor och 88:e plats alla skolor. I år hamnar Kungälv på 32:e plats i Sverige för samtliga skolor (fristående och kommunala) och 37:e plats i Sverige för kommunala skolor. Arbetet utifrån Social översiktsplan 3 fortsätter. Just nu pågår en förstudie om ytterligare en familjecentral. Dessutom undersöks möjligheterna att, med stöd av VGRs sociala investeringsmedel, starta ett sk familjehus för barn i åldrarna 6-15 år. Under perioden har en biträdande rektor - Monica Ringblom - anställts vid Diseröds skola. Två förskolechefer är nytillträdda på Solängens resp. Kärna förskoleenhet- Annicka Svensson och Ann Strömbäck.