PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk Signeras: Ort och datum Uppdragsgivare Signeras: Eskilstuna 2010-09-14 Ort och datum Fredrik Lindell Projektledare Ändringshistorik ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 1(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 Utgåva Datum Orsak till ändring Ändring Utfärdare 1. UPPDRAGSGIVARE 3 2. PROJEKTDIREKTIVETS OMFATTNING 3 3. BAKGRUND 4 4. MÅLBESKRIVNING 4 4.1. Effektmål 4 4.2. Huvudmål 4 5. AVGRÄNSNINGAR 5 6. PROJEKTORGANISATION 5 7. VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 6 7.1. Intressenter 6 7.2. Beroenden till andra projekt/arbeten 6 7.3. Viktiga frågor att beakta 6 8. TILLDELADE RAMAR 7 8.1. Tid, datum för leverans och avslut 7 8.2. Personella resurser 7 8.3. Övriga resurser 7 8.4. Kostnad (inklusive pott för oförutsett) 8 9. BESLUTSPUNKTER 9 9.1. Grindar som skall tillämpas 9 9.2. Datum för nästa grindbeslut 9 9.3. Övriga viktiga beslut 9 10. RAPPORTERINGSRUTINER, OMFATTNING OCH INNEHÅLL 10 11. BILAGOR 10 ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 2(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 1. UPPDRAGSGIVARE Hjälpmedelsnämnden i Sörmland. 2. PROJEKTDIREKTIVETS OMFATTNING Projektet Behovsstyrt regelverk syftar till att ta förändra befintligt regelverk för hjälpmedelsförskrivning, från ett produktstyrt regelverk till ett behovsanpassat regelverk. Projektet innefattar: framtagning av ett beslutsstöd som ska ligga till grund för förskrivningen dvs att förskrivaren ska få stöd i att fatta beslut om hjälpmedel ska förskrivas genom att ta hänsyn till hjälpmedlets effekt/nytta/angelägenhet för brukaren samt i vilken frekvens hjälpmedlet kommer att användas framtagning av ett prioriteringsstöd till förskrivarna som tillsammans med beslutsstödet ligger till grund för förskrivningen dvs vilka behov hos brukaren prioriteras högst vid hjälpmedelsförskrivning t ex hjälpmedel för att vistas hemma istället för på sjukhus och hjälpmedel för att kunna planera sin vardag framtagning av ett behovsstyrt regelverk samt hjälpmedelspolicy dvs en ny hjälpmedelspolicy för Sörmland kommer att arbetas fram samt att behovstrappor och trappsteg tas fram för att ligga till grund för behovsstyrd hjälpmedelsförskrivning att möjliggöra att samtliga delar ska vara web-baserade framtagning av förskrivarutbildning som ska vara web-baserad De hjälpmedel som omfattas av projektet är individuella hjälpmedel inom medicinska behandlingshjälpmedel, rörelsetekniska hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel samt kognitiva hjälpmedel. Projektet inbegriper även synhjälpmedel, hörselhjälpmedel samt inkontinenshjälpmedel. Projektet har föregåtts av en förstudie i syfte att beskriva befintliga modeller för behovsstyrda regelverk runt om i Sverige. Förstudien resulterade även i ett förslag till riktning för ett behovsstyrt regelverk i Landstinget Sörmland. Förstudien och förslaget har presenterats för beredningsgrupp samt hjälpmedelsnämnd. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 3(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 3. BAKGRUND I flera landsting runt om i landet så pågår/har det pågått arbete med ta fram metoder för behovsstyrd förskrivning av hjälpmedel. Bland dessa metoder finns det även prioriteringsstöd till förskrivarna. Beslutsstöden ser idag tämligen olika ut i olika landsting. I Västerbotten, Skåne och Stockholm har man valt att stödet finns i form av hjälpmedelguider/ hjälpmedelshandböcker/behovstrappor som finns tillgängliga för förskrivare via landstingens hemsidor. I Örebro satsar man på att koppla beslutsstödet till websesam. Det finns också tydliga skillnader mellan de olika landstingen som infört behovsstyrt regelverk. Skåne och Västernorrland fokuserar stödet till själva bedömningen av behovet medan Stockholm och Örebro ger stöd till prioriteringen och förskrivningen av hjälpmedlen. Erfarenheter idag säger att en kombination av ovanstående kan vara till fördel. Hjälpmedelsnämnden föreslås uppdra åt förvaltningschefen att arbeta fram ett förslag till regelverk som ger förskrivare av hjälpmedel ett stöd i behovsanpassad förskrivning. 4. MÅLBESKRIVNING 4.1. Effektmål Mätningar av dessa variabler utförs innan och efter genomförandet av behovsstyrt regelverk. Att brukare upplever ökad tydlighet och tillgänglighet till regelverket för hjälpmedelsförskrivning i Sörmland Att förskrivare av hjälpmedel upplever ökad tydlighet och tillgänglighet till regelverket för hjälpmedelsförskrivning i Sörmland Ge ökad möjlighet för förskrivare i Sörmland att helhetsbedömningar ligger till grund för hjälpmedelsförskrivningar 4.2. Huvudmål Att arbeta fram ett beslutsstöd, prioriteringsstöd, förskrivarutbildning och behovsstyrt regelverk som kan stödja förskrivare genom hela processen för förskrivning av hjälpmedel. Samtliga delar ska vara web-baserade. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 4(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 5. AVGRÄNSNINGAR Projektet avser individuella hjälpmedel inom medicinska behandlingshjälpmedel, rörelsetekniska hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel samt kognitiva hjälpmedel. Dessa finns idag inom SESAM2. Projektet avser även innehålla synhjälpmedel, hörselhjälpmedel samt inkontinenshjälpmedel. Dessa finns ej idag i SESAM2 men planeras att införlivas i under hösten 2010. Hörselhjälpmedel saknar idag konkret regelverk och kommer eventuellt ingå i behovsstyrt regelverk något senare än övriga. Pedagogisk hörselvård finns däremot med under projektets gång. 6. PROJEKTORGANISATION Styrgrupp Beredningsgrupp information Hjm nämnd information Brukar organisationerna Projektledare Arbetsgrupp Hjälpmedelspolicy Arbetsgrupp Trapporna Arbetsgrupp Sortiment Arbetsgrupp Beslutsstöd Arbetsgrupp Teknik Arbetsgruppen planerar och genomför arbetet och skapar projektresultatet. Medarbetarna i gruppen har ett gemensamt ansvar för projektets totala resultat. Projektledaren leder arbetet och ansvarar för att projektmålen uppnås. Skapar förutsättningar och verktyg så att samtliga inom projektarbetet kan arbeta, samarbeta och kommunicera på ett bra sätt. Styrgrupp ansvarar för att tilltänkta resurser ges utrymme att delta aktivt i projektet. Styrgruppen ansvarar för det enskilda projektets effekter och är den som fastställer projektets ramar och övriga förutsättningar. Fattar samtliga grindbeslut samt stöttar projektledaren. Beredningsgrupp/Hjälpmedelsnämnd hålls informerade under projektets gång via beredningsgruppsmöten samt hjälpmedelsnämndsmöten. Beredningsgruppen utgör även en del av referensnätverket. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 5(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 7. VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 7.1. Intressenter Intressenter är användare och förskrivare av hjälpmedel i Landstinget Sörmland samt i kommunerna i Sörmland, personal inom Hjälpmedelscentralen, beredningsgrupp, sortimentsgrupper och ledningen inom Habilitering och Hjälpmedel. 7.2. Beroenden till andra projekt/arbeten Inom Hjälpmedelscentralen samt Kommunikationscenter finns anknytning till styrning av hjälpmedel och organisationsförändringen vid Kommunikationscenter. Beroende på omfattningen och tidplanen för Fritt val av hjälpmedel inom Landstinget Sörmland så kan det finnas påverkansfaktorer till Behovsstyrt regelverk. Det finns även kopplingar och beroenden till förskrivande verksamheter inom Landstinget Sörmland samt kommunerna i Sörmland. Flera verksamheter har arbetat fram egna prioriteringsrutiner som det här projektet behöver ta hänsyn till. 7.3. Viktiga frågor att beakta Hur ska samarbetet med Västmanlands landsting se ut? På vilket sätt ska Fritt val införlivas i behovsstyrt regelverk? ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 6(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 8. TILLDELADE RAMAR 8.1. Tid, datum för leverans och avslut 8.2. Personella resurser Styrgrupp Anki Forsberg, Helena Dahlberg, Fredrik Lindell Projektledare Fredrik Lindell Sortimentsansvariga - hjälpmedelskonsulenter IT-sekreterare Sari Andersson, Carina Martin Medarbetare i arbetsgrupper (hjälpmedelskonsulenter, tjänstemän och förskrivande personal) Ombudsman Handikapporganisationerna - Anders Wahlborg (deltar som arbetande i projektets arbetsgrupp) 8.3. Övriga resurser Sammanträdeslokaler med teknisk utrustning för t ex telefonkonferenser och videokonferenser för att minska på ev restid inom länet. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 7(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 8.4. Kostnad (inklusive pott för oförutsett) Kostnad för web-lösningen: o Engångsavgift under införandet 125000 kr o Årlig underhållskostnad 25000 kr Medlemmar i arbetsgruppen arbetar ca 3 timmar/v i projektet vilket innebär minskad produktion under 2010-10-01 tom 2011-04-29. Framtagning av hjälpmedelspolicy beräknas till 8-10 timmar/person för 4 personer under hösten 2010. IT-sekreterare är kopplade till projektet vars tid ingår i normal driftutveckling av HMC befintliga IT-system. Registervård och inknappning av behovstrappor och regelverk i weblösningen beräknas motsvara 3 månaders arbetstid som förläggs på hjälpmedelskonsulenter samt eventuellt på administrativ personal. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 8(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 9. BESLUTSPUNKTER 9.1. Grindar som skall tillämpas G1 (Förstudie fas) Godkännande av Projektdirektiv G2 (Startfas) Godkännande av Projektbeskrivning G3 (Genomförandefas) Godkännande av Hjälpmedelspolicy G4 (Genomförandefas) Godkännande av Trapporna G5 (Genomförandefas) Godkännande av Beslutsstöd G6 (Genomförandefas) Godkännande av Teknik Hjälpmedelsnämnd Styrgrupp Hjälpmedelsnämnd Hjälpmedelsnämnd Hjälpmedelsnämnd Styrgrupp G7 (Genomförandefas) Styrgrupp Godkännande av Framtagning av Förskrivarutbildning G8 (Genomförandefas) Godkännande av Pilot Styrgrupp G9 (Avslutsfas) Styrgrupp Godkännande av projektet och projektmålet uppfyllt G10 Godkännande av slutrapport. Hjälpmedelsnämnd 9.2. Datum för nästa grindbeslut Hjälpmedelsnämnden godkänner projektdirektivet 2010-10-01. 9.3. Övriga viktiga beslut Hur ska samarbetet med landstinget Västmanland se ut? På vilket sätt ska Fritt val införlivas i regelverket? ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 9(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-09-09 HJ-HJM10-023 10. RAPPORTERINGSRUTINER, OMFATTNING OCH INNEHÅLL Projektledaren informerar styrgrupp genom följande dokument: Statusrapport: Beskriver projektets nuläge och ger prognoser för framtiden. Klargör behov av stöd till projektet från uppdragsgivaren och styrgruppen. Visar på möjligheter, risker och ger varningssignaler. Ger uppdragsgivare och styrgrupp överblick av situationen. Slutrapport: Redogör för projektets måluppfyllelse. Förmedlar vunna erfarenheter. Säkerställer att resultaten överlämnats till mottagare. Anger ansvariga för mätning av effektmål och eventuella restpunkter. Projektledaren kommer under projektets gång ge kontinuerlig muntlig information till beredningsgrupp (tjänstemän inom landsting och kommun) samt hjälpmedelsnämnd vid ordinarie möten. 11. BILAGOR Förstudien till Behovsstyrt regelverk Tidplan ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(5) 01 okt\ 20 Projektdirektiv Behovsstyrt regelverk\bilaga 1 Projektdirektiv BSR SID 10(10) Utskriftsdatum: 2010-09-15 13:07
1(1) DATUM DIARIENR Hjälpmedelscentralen Fredrik Lindell 2010-09-14 HH-HJM10-023
PROJEKTNAMN UTGÅVA Habilitering & Hjälpmedel Förstudie Behovsstyrt regelverk 1.0 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Fredrik Lindell 2010-05-14 HH-HJM10-023 Förstudie Behovsstyrt regelverk Signeras: Signeras: Ort och datum Ort och datum Uppdragsgivare Projektledare Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(14)
Ändringshistorik Utgåva Datum Orsak till ändring Ändring Utfärdare 1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR 3 1.1. Bakgrund 3 1.2. Kopplingar till andra projekt och verksamheter 3 2. OMVÄRLDEN 4 2.1. Skåne 4 2.2. Västerbotten 5 2.3. Stockholm 7 2.4. Örebro 8 3. FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN OCH HMC:S UPPDRAG 10 4. DISKUSSION KRING DAGENS MODELLER 11 5. FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL 13 5.1. Vilka hjälpmedel ska omfattas av behovsstyrt regelverk? 13 5.2. Hur ska samarbetet med Landstinget Västmanland se ut? 13 5.3. Vilka andra projekt och kopplingar bör göras till behovsstyrt regelverk 13 6. FÖRSLAG TILL BEHOVSSTYRT REGELVERK 14 7. FORTSÄTTNING AV ARBETET 14 SID 2(14)
1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR 1.1. Bakgrund I flera landsting och kommuner runt om i landet så pågår/har det pågått arbete med ta fram metoder för behovsstyrd förskrivning av hjälpmedel. Bland dessa metoder finns det även prioriteringsstöd till förskrivarna. Beslutsstöden ser idag tämligen olika ut i olika län. I Västerbotten, Skåne och Stockholm har man valt att stödet finns i form av hjälpmedelguider/ hjälpmedelshandböcker/behovstrappor som finns tillgängliga för förskrivare via landstingens hemsidor. I Örebro satsar man på att koppla beslutsstödet till web-sesam. Det finns också tydliga skillnader mellan de olika landstingen som infört behovsstyrt regelverk. Skåne och Västerbotten fokuserar stödet till själva bedömningen av behovet medan Stockholm och Örebro ger stöd till prioriteringen och förskrivningen av hjälpmedlen. Erfarenheter idag säger att en kombination av ovanstående kan vara till fördel. Hjälpmedelscentralen i Landstinget Sörmland har beslutat att arbeta fram ett regelverk som ger förskrivare av hjälpmedel ett stöd i behovsstyrd förskrivning. 1.2. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Inom Hjälpmedelscentralen samt Kommunikationscenter finns anknytning till Styrning av hjälpmedel och Organisationsöversynen vid Kommunikationscenter. Styrning av hjälpmedel är ett arbete utifrån ett politiskt uppdrag som ligger på sidan om Behovsstyrt regelverk där man ser över vilka hjälpmedel som ska följa en styrningsmodell. Förslaget till omorganisationen av Kommunikationscenter innebär att syn och hörselhjälpmedel blir en del av HMCs uppdragsområde. På så vis växer frågan om vilka hjälpmedel som ska innefattas i arbetet med regelverket. Om Fritt val av hjälpmedel fortsätter i Sörmland så kan det finnas påverkansfaktorer på Behovsstyrt regelverk. Dessa kopplingar är inte klara idag. Det finns även kopplingar och beroenden till förskrivande verksamheter inom Landstinget Sörmland samt kommunerna i Sörmland. Flera verksamheter har arbetat fram egna prioriteringsrutiner som det här projektet behöver ta hänsyn till. SID 3(14)
2. OMVÄRLDEN Nedan följer kortare beskrivningar av vad andra landsting och kommuner i Sverige använder som metoder för behovsstyrd förskrivning. 2.1. Skåne Idag pågår projektet med införandet av Beslutsstöd i Skånes kommuner samt Region Skåne. 24 av Skånes 33 kommuner deltar i projektet. Varje kommun är sin egen huvudman. På uppdrag av styrgruppen för samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor genomfördes, hösten 2007, en förstudie med syftet att undersöka intresset för beslutsstöd vid förskrivning av hjälpmedel. Förstudien visade att det fanns intresse och behov av att utveckla stöd till förskrivningsprocessen. Man såg i förstudien att 60% av förskrivningarna saknar systematisk bedömning av patientens behov samt att man vid 50% av åtgärderna inte följer upp hjälpmedelsförskrivningen. Denna brist i kvaliteten vid förskrivningarna medförde begränsningar i att hävda att insatser omkring hjälpmedel var likvärdiga och relevanta för patienterna. Under 2008 genomfördes projektet med att utveckla ett beslutsstöd till förskrivare. Syftet var att tydliggöra innebörden av förskrivning och förskrivningsrätt. Att förskrivare ska kunna prioritera utifrån individens behov där aktivitet, delaktighet och kroppsfunktioner. Dessutom fanns syftet att hjälpmedlen skulle förskrivas med medvetenhet kring funktionaliteten för individen samt utifrån det ekonomiska perspektivet för kommunen. Målet innebar att bättre tillgodose patientens behov av insatser samtidigt som kommunen får en effektiv hjälpmedelsförsörjning samt att beslutsstödet ska ge förskrivarna ökad möjlighet att ge likvärdiga och adekvata insatser till kommunernas invånare. Projektet har fortsatt och fortsätter under 2009 och 2010 och innefattar då utbildning, utvärdering samt utveckling av beslutsstödet. Det innebär praktiskt att man arbetar vidare med utbildning i beslutsstödet samt har möten och metoddiskussioner regelbundet. Projektet fortsätter att samverka kring gemensamma sökord och begrepp samt IT-stöd för beslutsstöd. Gruppen fortsätter arbeta med informationsspridning, samarbete med HSO samt uppföljning och utvärdering. Projektorganisationen har bestått av en projektledare samt en arbetsgrupp med 4 arbetsterapeuter samt 1 sjukgymnast. En referensgrupp, bestående av verksamhetsansvariga från 23 kommuner inom habilitering/rehabilitering, har följt arbetet. Tillvägagångssättet vid beslutsstöd består av följande delar: Behovsbedömning avseende angelägenhet och effekt/nytta av insatsen; ett strukturerat samtal med patienten ligger till grund för de insatser som behövs för att nå uppsatta mål. Man bedömer även vilka SID 4(14)
konsekvenserna blir om inte insatsen genomförs samt insatsens möjlighet att påverka patientens aktivitetsförmåga, delaktighet och kroppsfunktion. Nyttjandegrad; hur ofta kommer hjälpmedlet användas Handlingsplan för riskanalys; identifiera eventuella risker, eliminera riskerna alternativt beskriva de risker som finns kvar. Modell för uppföljning, en modell för uppföljning är framtagen som ska svara på om önskade effekter uppnåtts samt funktion och nytta med hjälpmedlet. Dessutom ska man följa upp risker med användningen. Utvärdering av trygghet och säkerhet; är avsedd funktion och nytta uppnådda enligt uppsatta mål. Känner patienten/närstående till hur hjälpmedlet ska användas. Man har tagit fram en modell för utvärdering av hjälpmedlet byggt på självskattning. Prioriteringsordning; är framtagen för att tydliggöra vilka insatser som ska prioriteras. Fyra (1-4) nivåer finns: hjälpmedel som ger förutsättningar att vistas hemma istället för på sjukhus samt förebyggande/behandling av trycksår hjälpmedel för dagliga aktiviteter som personlig vård, förutsättningar för ökad aktivitet/delaktighet, kompensation för tillfällig eller permanent funktionsnedsättning hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv samt för ökad möjlighet för aktivitet/delaktighet för att uträtta ärenden eller t ex ta en promenad hjälpmedel som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter t ex att vistas i fritidshus. Hjälpmedel för denna nivå beviljas inte. Som förskrivare förväntas man att tillsammans med brukaren sammanställa det underlag för behovsbedömning som finns t ex aktivitetsanalyser, intervjuer och andra datainsamlingsunderlag. Utifrån brukarens situation görs en sammanställning där man antingen fokuserar på aktivitet, delaktighet eller kroppsfunktion. Även målet med hjälpmedelsinsatsen samt risker dokumenteras. Brukaren och förskrivaren skattar sedan nyttan och effekten med insatsen, om den utförs eller om insatsen inte skulle utföras. 2.2. Västerbotten I Västerbotten heter stödet/regelverket för hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelshandboken. Den togs i drift 1 januari 2007 och ersatte det tidigare regelverk som fokuserade på diagnosgrupper och produkter. Syftet med Hjälpmedelshandboken är att den ska vara ett styrdokument som utgår från att hjälpmedelsinsatserna leder till att brukarens välbefinnande ökar. Hjälpmedelshandboken ska även förtydliga förskrivarens ansvar även med fokus mot behov och ekonomi. En viktig punkt är också att metoddelen i hjälpmedelshandboken ska kunna anpassas gentemot policys och politiska beslut. Utgångspunkten för de beslut som tas kring hjälpmedel ska kunna förklaras för brukare så att förstå dem och anse dem vara rättvisa utifrån de resurser som finns. SID 5(14)
Hjälpmedelshandboken består av tre huvuddelar; faktadel, metod för bedömning av behov, produktgrupplista. Faktadelen består av en ekonomidel och en prioriteringsdel. Ekonomidelen har fyra punkter: hjälpmedlet ska förskrivas på ett för patienten funktionellt och för sjukvårdshuvudmannen ekonomiskt effektivt sätt hjälpmedel ska alltid i första hand provas och förskrivas ur grundsortimentet hjälpmedel som förskrivs ska kompensera en funktionsnedsättning på godtagbar nivå för att komma fram till lämpligt hjälpmedel ska man börja med enkla lösningar och sedan prova de mer komplexa Prioriteringsdelen består i att förskrivaren ska bedöma i vilken aktivitet hjälpmedlet ska användas och kontrollerar om det ryms inom landstingets prioritering för hjälpmedel. Västerbottens prioriteringar består i tre nivåer: hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är ändamålsenliga och meningsfulla samt hjälpmedel som ger förutsättningar för individen att vistas i hemmet där alternativet annars är sjukskrivning hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, förflyttning, måltider, av- och påklädning, relationer och vardagskommunikation samt hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt liv i relation med sin omgivning och närmiljö Den andra huvuddelen Metod för bedömning av behov består av tre matriser som förskrivaren använder sig av. I matriserna ska förskrivaren värdera/markera poäng för olika områden. Den första är en angelägenhetsprövning där förskrivaren bedömer i vilken situation individen befinner sig i om hjälpmedlet inte förskrivs. Den andra är nyttan/effekten av hjälpmedlet ska bedömas dvs hur hjälpmedlet påverkar individens möjlighet till ökad aktivitet, delaktighet eller kroppsfunktion. Det tredje som ska bedömas är nyttjandegrad/frekvens dvs hur ofta hjälpmedlet kommer att användas. Tanken med värderingen/bedömningen är att sedan sammanställa delarna och bedöma om hjälpmedel ska förskrivas. Syftet med värderingen/bedömningen är skapa en tankemodell för att skapa välgrundade beslut. Den tredje huvuddelen avser produktgrupplistan. Här beskrivs förskrivningen, val av produkter, förskrivning utanför grundsortiment, träna och informera samt utvärdera och följa upp. Rutinerna kring denna del motsvarar HIs förskrivningsprocess och de delar som ingår i denna. SID 6(14)
2.3. Stockholm I Stockholm har det tagits fram ett förskrivningsstöd för hjälpmedel som de kallar Hjälpmedelsguiden. Hjälpmedelsguiden består av: hjälpmedelspolicy som beskriver den värdegrund som anger när hjälpmedel ska förskrivas behovstrappor som tydliggör övergripande prioriteringar för dagliga livets aktiviteter, förflyttning, kommunikation samt vård och behandling kloka hjälpmedelslistan som ska ge rätt hjälpmedel till rätt behov all förskrivning av hjälpmedel ska utgå från en individuell behovsanalys beställningsportaler för tidsbesparing och aktuell information uppföljningssystem för att följa kostnader och utveckla verksamheten Hjälpmedelsguiden infördes 2006 för 7000 förskrivare och var/är tvingande att använda. Förskrivning utifrån ett behovsperspektiv innebär att det är brukarens behov som ska styra för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Brukarens hela livssituation ska tillgodoses. I hjälpmedelsguidens behovstrappor för dagliga livets aktiviteter, förflyttning och kommunikation beskrivs behoven som aktiviteter. I behovstrappan för vård och behandling består stegen av behov som ska tillgodoses. Varje trappa består av mellan 4 och 7 steg. Livsuppehållande behovs ska först tillgodoses därefter aktiviteter som utförs i hemmet som t ex personlig vård, förflyttning, äta och dricka, klä på och av sig samt vardagskommunikation. Hjälpmedel för lek och utveckling till barn kan tillgodoses för fritidsaktiviteter i boende och närmiljö. Det innebär i sig att barn kan få hjälpmedel för behovssteg där vuxna inte kan behoven tillgodosedda. När dessa ovanstående behov är tillgodosedda kan hjälpmedel förskrivas till behov inom vardagsfunktioner i närområdet t ex att kunna handla, ta promenader mm. Översta trappstegen består av delaktighet samt behov inom fritidssysselsättning. Delaktighet hamnar idag på planeringslista under 1 år och behov inom fritidssysselsättning tillgodoses ej. Enligt den hjälpmedelspolicyn så ska några kriterier beaktas: sjukdomens/tillståndets konsekvenser för brukaren vid uteblivet hjälpmedel hjälpmedlets effekt på brukarens hälsa och livskvalitet hjälpmedlets evidensbaserade dokumenterade effekt kostnadseffektivitet enligt prioriteringsutredningens definition, vilket avser att en rimlig relation kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet mellan olika åtgärder Erfarenheterna från arbetet har varit positiva. Det har tydliggjort behov av hjälpmedel och att de kan styras av behov och inte produkt. Regelverket har blivit tydligare och mer tillgängligt för förskrivare och brukare. Nu finns det också en strävan att få samstämmiga synsätt inom olika områden. Efterhand har erfarenheterna från prioriteringarna inneburit vissa förändringar t ex att man har behövt prioritera bort de över två trappstegen. SID 7(14)
Positiva effekter man sett är att man nu har mer lika behandling mellan områdena i Stockholmsområdet. Man kan även se att förskrivarna har tagit större ansvar i förskrivningsprocessen. En negativ effekt av ett behovsstyrt regelverk är att kostnaderna för hjälpmedel har ökat, i synnerhet kring dubbelförskrivningar samt att man har hög täthet på t ex el-rullstolar. Under arbetet med projektet hade man en projektledare samt personal inom Hälsa- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Under projektet hade de tät kontakt med två referensgrupper, förskrivare och brukare. Information spreds framförallt via chefer inom upptagsområdet. Innan starten av hjälpmedelsguiden valde man att använda en pilotgrupp på ca 25 personer som fick prova arbetssättet under hösten 2005. Därav minskade problemen vid produktionsstart. Idag arbetar Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning vidare med behovsstyrt regelverk. De har sett att förskrivarna behöver bli mer strikta i sina bedömningar eftersom kostnaderna ökat. De håller nu på att ta fram en lathund för beslutsstöd där förskrivaren ska ta ställning till effekt och nytta med hjälpmedlet. 2.4. Örebro Hjälpmedelsguide och behovstrappor kallas stödet i Örebro län. Ett större hjälpmedelsprojekt inleddes 2006 där man ville se över hjälpmedelsanvisningarna. Syftet var att man ansåg att regelverket inte stämde överens med hur man se på hjälpmedelsförskrivning. De såg över hjälpmedelspolicyn samt beslutsprocessen. Under 2008 beslutades att behovsanpassad hjälpmedelsförskrivning skulle införas, som en del av det större arbetet. Under samma år bestämdes även att en web-baserad lösning skulle upphandlas. Den levererades i början av 2009. Syftet med hjälpmedelsöversynen som lade grunden för hjälpmedelsguide och behovstrappor var att ge: en gemensam värdegrund för hjälpmedelförskrivning aktivitet och delaktighet hos brukaren ska säkerställas behovsbaserad förskrivning tillgänglighet information för alla ett instrument för uppföljning/utvärdering och statistik ett instrument för kostnadsuppföljning kostnadeffektivitet genom bättre analysunderlag av kostnader och nytta Det var viktigt att också fokusera på egenvård, delaktighet och inflytande samt prioritering. Arbetet med Hjälpmedelsguide och behovstrappa har pågått sedan juni 2008. I arbetet ingick en projektledare på heltid samt ytterligare en resurs på mellan en halvtid och heltid. Även en informatör var kopplad till arbetet samt personal inom IT-verksamheten. Fyra arbetsgrupper, en grupp för varje trappa, skapades. Där ingick förskrivare från förskrivande verksamheter samt SID 8(14)
projektledare och projektresurs. Styrgruppen bestod av chefer från förskrivande verksamheter samt habiliteringschefen. Brukarråd hade rollen som referensgrupp. Målgrupperna för arbetet har varit dels allmänheten där guiden fungerar som ett instrument för att ta del av de hjälpmedel som finns utifrån behovstrapporna samt dels förskrivarna där de får beslutsstöd i prioriteringsarbetet. Hjälpmedelsguide och behovstrappor beskriver fyra behovstrappor som ger stöd för prioriteringar, de är aktiviteter i dagliga livet, förflytta sig, kommunicera samt vård och behandling. Den liknar Stockholms behovstrappa, förutom att Örebro har ett extra steg näst högst i kommuniceratrappan. Varje trappa består av mellan fyra och sju steg. De nedersta trappstegen återger de områden som har högst prioritet och de översta stegen har lägst prioritet. Där kan hjälpmedelsförskrivningen ligga lång tid på planeringslistan alternativt att hjälpmedel inte förskrivs alls. För alla steg i trappan så har Örebro landsting ansvar för vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. I behovstrappans samtliga steg finns en beskrivning för vad landstinget kan erbjuda, dels i form av hjälpmedel, egenvårdsprodukter och även exempel på vad samhället kan erbjuda. Den web-baserade lösningen går till på följande sätt: när förskrivaren valt trappsteg, väljs sedan typen av hjälpmedel t ex rollator. När det är gjort kommer man sedan en sida som beskiver reglerna för förskrivning av hjälpmedlet, vem som får förskriva, behovskriterier och ansvarfördelning. På samma sida väljs sedan en produkt från 1:a handsvalen alternativt 2:a handsvalen. När man valt produkten så kommer förskrivaren till en produktsida där man kan specificera produkten t ex höjd, bredd etc. Efter valet öppnar sig sedan möjligheten att beställa hjälpmedlet. Web-lösningen är kopplad till web-sesam varifrån förskrivaren genast kan förskriva hjälpmedlet. Samtliga hjälpmedel förskrivs genom detta system. Örebro använder sig även av tvingande ersättningskedjor för vissa hjälpmedel dvs att de styr vilka hjälpmedel som sänds ut. Planen är att driftsätta Behovstrapporna och regelverket under maj 2010. SID 9(14)
3. FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN OCH HMC:S UPPDRAG I Sörmland krävs idag en förskrivning för att funktionshindrade ska få tillgång till hjälpmedel. Det finns idag tre definitioner av hjälpmedel i Sörmland. Dessa är: Individuella hjälpmedel personliga hjälpmedel som ska användas av brukaren i hemmet Hjälpmedel som arbetsmiljöansvar utgår ifrån arbetsgivarens ansvar att förebygga arbetsskador Grundutrusning hjälpmedel som kan användas av flera personer eller brukare som behövs för att en verksamhet ska kunnas bedrivas utifrån målsättning. Dessa används inte i ordinärt boende Hjälpmedel ska förskrivas så att brukaren ser det funktionellt samt att huvudmannen anser det vara ekonomiskt effektivt. Funktionshindret ska också kompenseras till en rimlig nivå i förhållande till resurserna som finns att tillgå. Förskrivningen ska, så långt som möjligt, ske i samråd med brukaren. Sörmlands förskrivningsprocess består av olika delar. Huvudprocessen är förskrivarens ansvar och består av följande delar: bedömning av behovet av insatser prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt initiera specialanpassning instruera, träna och informera följa upp och utvärdera funktion och nytta Huvudprocessen motsvarar His definition av vad som ingår i en förskrivningsprocess. Runt förskrivningsprocesserna finns olika stödprocesser där Hjälpmedelscentralen bär ett huvudansvar; upphandling, specialanpassning, leverans, montering, installation, underhåll, rekonditionering samt utrangering. Hjälpmedelskonsulenter bistår med råd och stöd till förskrivare under förskrivningsprocessen. Målet i Sörmland är att samtliga förskrivare ska genomgå förskrivarutbildning som hålls genom HMCs regi. Syftet med utbildningen är att förskrivarna ska känna sig trygga vid förskrivningar, att förskrivarna får kunskap och kännedom och ansvar och skyldigheter samt att patienten/brukaren ska möta kompetenta förskrivare som bedömer utifrån samma grund. Förskrivare får även utbildning i web-sesam. Bägge dessa grundläggande utbildningar står HMC för. Idag förskrivs hjälpmedel genom web-sesam där förskrivaren använder den web-baserade lösningen som länk till Hjälpmedelcentralens hanteringssystem. Blanketter används också som förskrivningssätt för vissa hjälpmedel, dels för mer avancerade hjälpmedel samt medicinska behandlingshjälpmedel där förskrivarna, i dessa fall, läkare inte har tillgång till web-sesam. Regelverket för hjälpmedelsförskrivning är idag mångt och mycket uppbyggd utifrån produkter. Sorteringen i regelverket sker utifrån produktområde där ett SID 10(14)
huvudområde presenteras och sedan bryts ner i mindre produktområden t ex hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling sedan stimulatorer och till sist hjälpmedel för sinnesstimulering däri finns då ett visst antal produkter att välja mellan. Produktområdena har vissa kriterier (diagnos, symtom, tillstånd, funktionshinder) som ska uppnås innan hjälpmedlet kan förskrivas. Det finns ett kostnadsansvar för varje hjälpmedel. Kommunen ansvarar för individuella enkla hjälpmedel och landstinget för individuella enkla barnhjälpmedel samt individuella kvalificerade hjälpmedel för barn och vuxna. Innehållet i sortimentet säkerställs av sortimentsgrupper. Sortimentsgrupper finns för varje hjälpmedelsområde och representeras av interna deltagare från HMC och KOSMOS samt externa företrädare för länets förskrivare. De arbetar också för att skapa ett bra bassortiment, att föreslå anvisningar i regelverk och rutiner samt för att vara rådgivande till beredningsgrupp och hjälpmedelsnämnd. Om hjälpmedel utanför sortiment ska förskrivas ska det beslutas på en högre instans. För landstingshjälpmedel beslutas dessa av en samrådsgrupp bestående av hjälpmedelschef, företrädare för paramedicin, verksamhetschefer för habiliteringsverksamheten samt kommunikationscenter och sektionschef vid KOSMOS. Vid kommunala hjälpmedel utanför sortiment så beslutas dessa av en samrådsgrupp bestående av hjälpmedelschef och tjänstemannarepresentanter från samtliga kommuner. 4. DISKUSSION KRING DAGENS MODELLER De landsting och kommuner som idag använder sig av behovsstyrd förskrivning har gått tillväga på olika sätt. Stockholm och Örebro är tämligen lika vad gäller behovstrapporna som i princip är identiska. Stödet finns när behovet är identifierat av förskrivaren. Örebro har gått ett steg längre vad gäller IT-lösningen och kopplingen till web-sesam. Skåne och Västerbotten liknar varandra i avseendet att modellerna ger ett beslutsstöd till förskrivaren. Modellerna bygger på att bedöma behovet, nyttan av hjälpmedlet samt effekten av insatsen. Skåne och Västerbotten saknar behovstrappor och koppling till andra IT-system. Det går alltså att skönja två modeller för behovsstyrd förskrivning. En modell fokuserar på förskrivningsstöd och den andra modellen på beslutsstöd. SID 11(14)
Örebro: I dagsläget står det klart att Örebros modell är den som har högst kompabilitet med andra strategiska IT-system. När brukarens behov är kartlagt stöder modellen förskrivningen fullt ut av den web-lösning de tagit fram samt kopplingen till web-sesam. Stödet finns från prioriteringsstödet i behovstrappan till stöd i valet av hjälpmedel samt den direkta kopplingen till web-sesam. Behovstrapporna presenterar behovsområdet men inte hur förskrivaren ska bedöma vilket område som gäller. Då får förskrivaren förlita sig på att bedöma behovet utifrån sin profession. Stockholm: Grunden i stödet till förskrivarna liknar Örebros modell. Stödet infinner sig från det att behovet är klarlagt dvs från prioritering via behovstrappor till förskrivning av hjälpmedlet. Jämfört med Örebro saknar Stockholm IT-stödet från början till slut. Stockholm har däremot sett att hjälpmedelsguiden behöver kompletteras med ett beslutsstöd riktat till förskrivarna. Skåne: Här finns ett fokus på att tillhandahålla ett beslutsstöd till förskrivarna. Med hjälp av beslutsstödet kan förskrivaren stöd i att bedöma och utvärdera hjälpmedlets angelägenhet och nyttjandegrad samt att den ger en modell för uppföljning och utvärdering av nyttan. Tanken med beslutsstödet är att förskrivaren först utför motiverande samtal och använder bedömningsinstrument för att kunna använda det för en sammanställningsblankett som är framtagen för att beskriva angelägenhet och nytta. Det finns inga nivåer att uppfylla för att få ett hjälpmedel utan beslutsstödet fungerar mer som en tankemodell. Västerbotten: Liksom Skåne har Västerbotten fokuserat på att skapa ett beslutsstöd till förskrivarna. Förskrivaren får stöd i att bedöma behovet, effekten och nyttan av hjälpmedlet genom att fylla en form av bedömningsblankett. Precis som i Skåne finns det ingen nivå som ska uppfyllas för att ett hjälpmedel ska förskrivas utan beslutsstödet fungerar mer som en tankemodell. Skåne har även tagit fram prioriteringsnivåer som förskrivaren ska följa. SID 12(14)
5. FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL 5.1. Vilka hjälpmedel ska omfattas av behovsstyrt regelverk? Det är viktigt att Sörmland har ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning varför samtliga hjälpmedel, inom områdena medicinska behandlingshjälpmedel, rörelsetekniska hjälpmedel, kommunikation och kognition, bör ingår i behovsstyrt regelverk. Dessa grupper finns i SESAM2. Det ska finnas möjlighet att koppla in andra hjälpmedelsgrupper vid ett senare tillfälle. 5.2. Hur ska samarbetet med Landstinget Västmanland se ut? Landstinget Västmanland är en nära samarbetspartner till Landstinget Sörmland. De har idag tankar om att gå vidare med behovsstyrt regelverk men har ännu inte någon plan för införandet av en sådan. Ett möte med Landstinget Västmanland kommer att planeras in. 5.3. Vilka andra projekt och kopplingar bör göras till behovsstyrt regelverk En del som tydligt ingår i förskrivningsprocessen från HMCs sida är möjligheten till att styra hjälpmedel. Styrningen är något som inletts under våren 2010 och berör vissa hjälpmedel. Det innebär att HMC styr ut hjälpmedel med samma funktion som det ordinerade men som finns på lager, för att undvika nyinköp. Det går alltså att likna vid läkemedelsförskrivning. Det har än så länge inga kommentarer inkommit från förskrivarna kring detta. Arbetet med styrning av hjälpmedel kommer att ske parallellt med arbetet med behovsstyrt regelverk och med tät kontakt med projektledaren för behovsstyrt regelverk. SID 13(14)
6. FÖRSLAG TILL BEHOVSSTYRT REGELVERK Idag har Örebro län kommer långt med arbetet kring behovsstyrt regelverk. Tanken att underlätta för förskrivaren i valet av prioriteringsområde och i valet av hjälpmedel tilltalar. Dessutom har de arbetat fram en modell som hela tiden stöds av IT-systemen omkring hjälpmedelsförskrivning. Upplägget med behovstrappor som beskriver behovet är pedagogiskt uppbyggt och lätt att ta till sig. Web-lösningen länkar sig hela tiden vidare till nästa steg och avslutas i web-sesam och förskrivningen kan ske direkt. En nackdel med modellen kan uppfattas vara att själva behovsanalysen lämnas utanför regelverket och ansvaret lämnas till förskrivaren. Västerbotten och Skåne har fokuserat på ett beslutsstöd riktat mot att identifiera brukarens behov. De har tagit fram ett dokumenterat stöd som ska fyllas i, men fungerar ändå mer som en tankemodell dvs den ger en överblick i behovsanalysen och delaktighet hos brukaren. Dokumenten ligger inte till egentlig grund för om hjälpmedlet får förskrivas eller ej. Svårigheten i denna modell är att beslutsstödet riskerar att krocka med förskrivarnas övriga behovsanalyser, aktivitetsanalyser och bedömningsinstrument. Det riskerar att bli en del redundant data under förskrivningsprocessen. Fördelarna med modellen är att brukarens delaktighet betonas och att förskrivningen kan bli mer rättvis för samtliga brukare. Den modell som Örebro använder känns mest modern och underlättar mycket för förskrivarna i arbetet med hjälpmedelsförskrivning. Vi bör ta lärdom av erfarenheter från Stockholm som sett att kostnaderna för hjälpmedel ökat och att regelverket behöver kompletteras med beslutsstöd till förskrivarna. Örebros modell med komplement av ett beslutsstöd, där man bedömer effekt och nytta med förskrivningen, föreslås vara den som ligger som grund för arbetet med behovsstyrt regelverk i Sörmland. Behovsstyrt regelverk ska inbegripa individuella hjälpmedel inom områdena medicinska behandlingshjälpmedel, rörelsetekniska hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel samt kognitiva hjälpmedel. 7. FORTSÄTTNING AV ARBETET Projektdirektiv samt projektbeskrivning kommer att sammanställas under maj och juni 2010 då även resurser kopplas till projektet. Tydlig information behöver spridas angående det kommande projektet. Under maj 2010 informeras hjälpmedelskonsulenter 11/5, landstings- och kommunverksamheter 18/5 samt politiker 3/6. Det praktiska arbetet förväntas komma igång under hösten 2010. SID 14(14)