På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket reda ut genom förbättrad information. Den siffra som oftast förekommer visar konsumtionen i slaktad vikt och en enkel tumregel är att halvera denna siffra för att få det som slutligen äts upp. Intresset för vår köttkonsumtion har ökat och idag styr personliga värderingar hur mycket kött och vilken typ av kött vi äter i högre grad än förr, då priset var en viktigare faktor. Bakgrund Intresset för vår köttkonsumtion har ökat de senaste åren och idag har fler människor starka åsikter kopplat till kött. Anledningen till detta är ett växande fokus på hållbar produktion och konsumtion av mat, framför allt kopplat till hälsa, miljö & klimat samt djuretik. Jordbruksverkets statistikenhet ansvarar för den officiella statistiken över vår livsmedelskonsumtion, det som kallas för totalkonsumtion och direktkonsumtion. Utöver denna statistik gör enheten för handel och marknad löpande beräkningar och analyser av marknadsutvecklingen. I dessa beräkningar kallar vi totalkonsumtionen för förbrukning. Den enda skillnaden är att vi inte inkluderar den i princip försumbara hemslakt som sker på våra gårdar. Vi har märkt att det lätt blir missförstånd kring hur mycket kött vi äter. Med tanke på att köttkonsumtionen ofta utpekas som en bov i diskussioner om hållbar produktion och konsumtion av mat, är det viktigt att rätt siffror används. Den främsta anledningen till missförstånd är att den officiella siffran för konsumtionen speglar mängden kött i slaktad vikt. Det är inte denna
KONSUMTION, KG/CAPITA På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(6) kvantitet som hamnar på våra tallrikar, men det är den siffra som redovisas i officiell statistik och som även används i internationella jämförelser. En tydlig konsumtionsstatistik behövs för att siffrorna ska återges korrekt och därför har vi utvecklat informationen om vår köttkonsumtion. Förbättrad marknadsinformation var också ett av många mål i handlingsplanerna för gris-, nötoch lammsektorerna som lanserades för några år sedan. Jordbruksverket har medverkat i detta arbete tillsammans med hela värdekedjan. Resultaten av våra beräkningar kommuniceras på olika sätt. En informationskälla för många är media, som visat ett stort intresse för hur vår köttkonsumtion utvecklas. Statistiken sprids även genom rapporter, nyheter, pressmeddelanden, blogginlägg och föreläsningar i olika forum. Förbrukningen av kött i ett längre perspektiv Figur 1 illustrerar hur förbrukningen av fem grupper kött utvecklats mellan 1997 och 2016. Den totala förbrukningen 2016 uppgick till 87,7 kg/capita, vilket kan jämföras med 69,8 kg/capita tjugo år tidigare. Förbrukningen har med andra ord ökat med 26 procent under perioden. Det framgår tydligt att griskött är det köttslag vi äter mest av, men också att förbrukningen av griskött minskat. Detta har framför allt skett de senaste tre åren, då en minskning med 3 kg per capita för griskött kompenserats med råge av en samtidig ökning för matfågel (främst kyckling) med 3,3 kg. 40 35 35,7 35,5 33,5 30 25 25,7 25,6 23,6 20 15 20,0 16,3 10 9,2 5 0 4,1 3,9 0,8 1,3 1,8 GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT KÖTT 3,2 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 1. Utvecklingen av vår förbrukning av kött 1997-2016 Källa: Jordbruksverket och SCB
kg/person och år På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(6) Så här beräknar vi fem nivåer av förbrukning och konsumtion Sedan 2015 omfattas Livsmedelsverkets kostråd av en rekommendation att inte äta mer än 500 gram rött kött (alltså kött från nöt, gris och lamm) och charkprodukter per vecka. De officiella siffrorna över konsumtionen av kött visar hur mycket vi förbrukar i slaktad vikt. Det närmaste den verkliga konsumtionen vi kan komma finns i Livsmedelsverkets matvaneundersökning, Riksmaten. I den undersökningen får ett representativt urval konsumenter skriva dagbok över konsumtionen av olika livsmedel under ett antal dagar. Den senast publicerade matvaneundersökningen gjordes 2010-2011, men en ny sådan publiceras under 2017 eller 2018. Mer information om Riksmaten finns på Livsmedelsverkets hemsida. Utifrån matvaneundersökningen från 2010-2011, statistiken över för förbrukning av kött samt ett antal vedertagna omräkningstal, har Jordbruksverket tagit fram en trappa med fem olika nivåer konsumtion eller förbrukning. Figur 2 visar dessa steg från levande vikt till slutkonsumtion och den siffra som bör användas beror på vad som ska beskrivas. Ska konsumtionen till exempel kopplas till hälsoaspekter eller kostråd bör konsumtionen på gaffeln återges, om det är aktuellt att jämföra köttkonsumtionen i olika länder är det förbrukning i slaktad vikt som är lämpligast. 100 107,5 80 64,1 60 40 20 49,0 42,0 32,5 26,0 29,9 23,6 19,7 10,5 7,8 0 Nöt, gris, lamm, övrigt kött Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion om 500 gram/person/vecka Figur 2. Förbrukning och konsumtion av kött från hage/stall till mage 2016 Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och EU-kommissionen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(6) Bra att veta om beräkningen i figur 2 och i tabell 1: Schablontalen för omräkning från levande vikt till slaktad vikt för gris, nöt och lamm har uppskattas av Jordbruksverket och uppgår till 0,75 för gris, 0,50 för nöt, 0,45 för lamm. Övrigt kött består till stor del av vilt och samma omräkningstal som för nöt har använts, alltså 0,5. Slaktutbyten för matfågel tas fram av branschorganisationen Svensk Fågel, det tal som används här gäller kyckling och uppgår till 0,75. Schablontalen för omräkning från slaktad vikt till försäljning har tagits fram av EUkommissionen och uppgår till 0,78 för gris, 0,70 för nöt och 0,88 för lamm och matfågel. Att det är ett högre omräkningstal för lamm och matfågel beror på att dessa köttslag oftare säljs till konsument inklusive ben, än vad gris och nöt gör. Gris säljs ibland med ben medan nöt i princip alltid säljs benfritt. Vi antar att övrigt kött liksom lamm och matfågel säljs med en viss andel ben, alltså används omräkningstalet 0,88. Nivå 5 baseras på vad deltagarna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning uppgett att de ätit under ett antal dagar, och här är det röda köttet grupperat i kött och korv. Dessa två grupper har slagits ihop till en grupp, som vi i beräkningen utgår från omfattar allt kött av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Matfågel i det här fallet representeras av vår konsumtion av kyckling. Siffror för båda grupperna kött visar ett genomsnitt för vuxna män och kvinnor. Nivå 5 räknas upp av Livsmedelsverket till något man kallar för konsumtion i rå vikt, innan tillagning. I uppräkningen läggs en kvantitet på för hushållssvinn, vätskeförlust i samband med tillagning samt ben och annat som köpts hem men som skärs bort efter tillagning. Uppräkningen omfattar även en kvantitet för att kompensera för den underrapportering Livsmedelsverket tror förekommer - enkätdeltagarna glömmer helt enkelt bort att notera vissa livsmedel de ätit. Skillnaden mellan nivå 3 och nivå 4, alltså mellan försäljning och rå vikt, består av svinn mellan butik och tillagning samt delar som skärs bort innan tillagning. Tabell 1 illustrerar hur nivå 2 räknats om till nivå 1 och 3 via de schablontal som beskrivs ovan. Nivå 4 är en uppräkning till rå vikt från tillagad vikt, som Livsmedelsverket uppskattat och som också beskrivs i punktlistan ovan. kg/capita Gris Nöt Lamm Övrigt kött Rött kött Matfågel 1. Levande vikt 45,5 51,8 3,8 6,4 107,5 29,9 2. Slaktad vikt = förbrukning 33,5 25,6 1,8 3,2 64,1 23,6 3. Försäljning i detaljhandeln 26,6 18,1 1,5 2,8 49,0 19,7 4. Redo för tillagning = rå vikt 42,0 10,5 5. På gaffeln = tillagad vikt 32,5 7,8 Livsmedelsverkets kostråd = maximal rekommenderad konsumtion av 26,0 - rött kött om 500 gram/person/vecka Tabell 1. Beräkningen av olika nivåer förbrukning och konsumtion av kött 2016, kg/capita Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och EU-kommissionen
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 gram/vuxen person/vecka På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(6) Relationen mellan verklig konsumtion och kostråd för kött Det finns ett svenskt kostråd för rött kött, där rekommendationen är att konsumtion av rött kött och charkprodukter inte bör överskrida 500 gram per person och vecka. Rekommendationen har vetenskaplig grund.1 Som framgår av figur 3 har den genomsnittlige vuxna svensken ätit 0-25 procent mer rött kött och charkprodukter sedan 1993 än vad kostrådet rekommenderar. Före 1993 åt vi lite mindre än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka. I vårt resonemang antar vi att förhållandet mellan förbrukning i slaktad vikt och den verkliga konsumtionen - alltså det som hamnar på gaffeln - har varit statiskt under de år vi följt utvecklingen, alltså omkring 50 procent. Detta innebär med andra ord att den procentuella utvecklingen av förbrukning och verklig konsumtion antas ha varit lika stor. 700 600 500 400 300 200 100 0 Total konsumtion rött kött Kostråd 2015 Figur 3. Konsumtion av kött versus kostråd 1990-2016, gram per vuxen person och vecka Källa: Jordbruksverket och Livsmedelsverket Faktorer som påverkar vår konsumtion av kött Det är en mängd faktorer som påverkar hur vi lever våra liv och detta gäller även vår konsumtion av kött. Det är svårt att gradera vad som påverkar oss mest, men det finns ändå en handfull faktorer som vi brukar lyfta fram för att förklara utvecklingen av köttkonsumtionen. 1. Konjunktur, disponibel inkomst och prisutvecklingen för kött När hushållen får sämre ekonomiskt ställt eller när priserna på kött ökar påtagligt brukar det märkas på en ökad andel import i vår konsumtion av kött. Importerat kött är vanligtvis billigare än svenskt kött och den ökade andelen import i vår köttkonsumtion beror till stor del på denna prisskillnad. Sämre ekonomi och prishöjningar på ett köttslag kan också leda till ökad efterfrågan 1 I Livsmedelsverkets kostråd för kött och charkprodukter hänvisas till World Cancer Research Fund.
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 6(6) på billigare köttslag. Den typen av förskjutning mellan köttslagen beror dock även på faktorer som nämns nedan, till exempel mattrender och hälsa. Den totala köttkonsumtionen förefaller inte påverkas av ekonomiska faktorer, åtminstone inte i Sverige. 2. Mattrender Influenser från andra länder, snabbmat, uteätande, kockprogram på TV detta är exempel på hur vi påverkas av mattrender. Även olika dieter, som LCHF, LCHP, Atkinson, raw food och vegetarianism i olika grader påverkar åtminstone en del av befolkningen att ändra sina matvanor. 3. Värderingar som växlar med tiden Idag är vi fokuserade på hållbarhet, framför allt kopplat till klimat & miljö, djuretik och hälsa. Detta tar sig uttryck exempelvis genom ökad vegetarianism, växande efterfrågan på svenskt kött som producerats med god omsorg om djur och miljö och ett skifte mot mer kyckling i dieten. Längre tillbaka i tiden var priset en mer avgörande faktor än vad det är idag. 4. Produktutveckling Köttbranschens utveckling av produkter som passar olika konsumentgrupper påverkar vårt val av kött. Det kan handla om familjen i farten som vill laga mat snabbt, ensamhushållet, konsumenten som lagar mat med exklusiva råvaror från grunden, småbarnsfamiljen och så vidare. 5. Personliga värderingar En faktor som vi trycker mer på idag än längre tillbaka i tiden är de personliga värderingarna. Ett exempel på hur detta påverkar köttkonsumtionen är att många unga tjejer idag blir vegetarianer av skäl kopplat till hälsa, djuretik och klimatstress. Vegetarianism är också mer och med vanligt i andra konsumentgrupper och många som inte vill avstå kött helt och hållet försöker åtminstone dra ner på konsumtionen. Att detta inte lett till en minskning av vår förbrukning av kött kan vi inte förklara på annat sätt än att de som fortfarande äter kött äter lite mer, eller att den vegetariska trenden kan klassas under rubriken mycket snack men lite verkstad. Det svenska köttet upplevs som tryggt, säkert och producerat från friska djur med bättre möjligheter till naturligt beteende än i vår omvärld. Det har gjort att efterfrågan på svenskt kött har, ökat vilket gjort det möjligt att höja priset till de svenska producenterna. Slutsatser Intresset för hur mycket kött vi äter är stort. De siffror som vanligtvis förekommer visar vår förbrukning av kött, men när dessa siffror kopplas till hälsa och kostråd finns en risk att det målas upp en felaktig bild av vår köttkonsumtion. Det är stor skillnad mellan förbrukning och det som slutligen konsumeras. En tumregel är att man halverar siffran för förbrukningen av kött för att få reda på hur mycket vi spetsar på gaffeln och äter. I resonemang kring klimat och miljö kan dock siffror som visar förbrukning eller till och med levande vikt vara mer motiverade. Jordbruksverket uppdaterar kontinuerligt informationen om vår köttkonsumtion, med analyser och förklaringar, för att tillgodose de behov av fakta som finns. Kontaktperson Åsa Lannhard Öberg, 036-15 52 74 / 0703-69 73 04, asa.lannhard@jordbruksverket.se