ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Relevanta dokument

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

Standardbeskrivning. för Grundpaket drift (SBD) Do Karlstad

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV) Område Uddevalla

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

7 Vägkantsutmärkningar

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare

Nya regler för en effektivare vinterväghållning En förstudie

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

3 Längsgående markeringar

Svensk författningssamling

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

1 Grundvärden för trafikmiljön

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

VTI rapport 529 Utgivningsår Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

13 Stigningsfält och omkörningsfält

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

ViaFriction vinter. Vid Ramboll Sverige AB. Saiera Domlatzhanova. Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2019

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

fastighetsägare i Växjö kommun

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel

Riktlinjer för vinterväghållning

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

* VTlnatat. 4»... Statens väg- och trafikinstitut

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Förstudie för investeringsåtgärder

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete. GNS, Stockholm

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Vinterväghållning. Gävle kommun. Stefan Kusbom Entreprenadingenjör Fredrik Nygren Gatuingenjör

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Förändringar i VGU 2015

Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;

Nya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Sopsaltning av cykelvägar. - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister

Cykling och gående vid större vägar

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Regler för nyttjande av väganläggning

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Ärendenr: TRV 2013/39703

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Vinterväghållningspolicy i Finland

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

reflexer Visa dig med

SIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar

TEKNISKA ENTREPRENADFÖRESKRIFTER. för ENTREPRENAD VT. avseende. VÄGHÅLLNING samt VINTERVÄGHÅLLNING PÅ TOMTMARK

reflexer Visa dig med

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad (om detta är aktuellt för gällande sträcka)

PM Trafikutredning McDonald s

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Nyborgsvägen, Stenungsund

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Transkript:

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner 4 2 Krav 6 2.1 Sikt 7 2.2 Vägbana och sidoanläggning 8 2.3 Standardklass 1-3 10 2.4 Standardklass 4-5 11 2.5 GC-väg 12 2.6 Standardklass Hög och Normal samt prioriterade busshållplatser 12

4 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 1 Definitioner En väg delas upp i följande sektionselement som används i beskrivningen av standard för vinterväghållning: körfält vägren sidoanläggning GC-väg (gång- och cykelbana samt gångbana) Kantlinje tillhör sektionselement körfält. Figur 1 I standardklasserna 4 och 5 tillhör vägrenen sektionselementet körfält. Med sidoanläggning avses en anläggning för uppställning av fordon utanför vägbanan. Följande typer av sidoanläggningar ingår: bussficka, avskild hållplats och plattform rastficka och rastplats informationsplats samåkningsparkering kontrollplats.

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 5 Busshållplats Plats längs en väg utmärkt med hållplatsskylt. En busshållplats kan vara utformad med eller utan ficka och med eller utan plattform. Med avskild hållplats avses en hållplats som inte ligger i direkt anslutning till vägbanan. Plattform En yta för fotgängare som är upphöjd ovanför vägbanan eller bussfickan med en kantsten eller liknande. Körfältskant Den del av körfält som ligger mellan kantlinjen och närmaste hjulspår eller, när kantlinje saknas, delen av körfältet mellan vägbanekanten och närmaste hjulspår. För standardklasserna 4 och 5 är körfältskant delen mellan vägbanekanten och närmaste hjulspår. Friktion Friktionstalet ska bestämmas enligt Vägverkets metodbeskrivning 110:2000, Friktionsmätning av vinterväglag VV Publ 2002:149. För ytor som är för små för mätning enligt metodbeskrivningen bedöms friktionen utifrån mätbara ytor med motsvarande friktion. Ojämnhet Ojämnheter i tjock is eller packad snö ska mätas med en 60 cm lång rätskiva. Detta gäller såväl längs som tvärs vägen, samt vid anslutande statlig väg. Rätskivan ska vila mellan två ojämnheter eller mellan en ojämnhet och vägytan varefter mätning sker vinkelrätt mot rätskivan. Snödjup Snödjupet mäts i centimeter lös snö. Snödjupet ska mätas som ett genomsnittligt värde på en yta som är 1,0 x 1,0 meter. I de fall där vägrenen, körfältskanten, strängen mellan hjulspåren eller snösträngen vid vägmitt är smalare än 1,0 meter mäts snödjupet på en yta som är 1,0 meter gånger aktuell bredd. Undantag är en sträcka på 20 meter före och efter samt längs med en mittrefug där snödjupet i mittsträngen alltid ska mätas på en yta som är 1,0 x 1,0 meter. Varje cm snömodd räknas som 2 cm lös snö. Snömodd är snö som bearbetats av trafiken och fått sådan konsistens att den inte packas eller snö som ombildats till snömodd på grund av saltning. Även snöslask räknas som snömodd. Snöfall Nederbörd i form av snö, hagel eller snöblandat regn.

6 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 Rimfrost Rimfrost likställs med is i standardbeskrivningen. Snödrev Snödrev likställs med snöfall i standardbeskrivningen. Startkriterium Gränserna för snödjup, ojämnhet och friktion då åtgärdstiden börjar räknas. Åtgärdstid Maximal tid innan en åtgärd ska vara utförd på en yta där ett startkriterium uppfyllts. Maximal tid tills en yta har uppnått beskriven standard från det att regn eller snöfall upphört. Åtgärdstiden är alltså densamma efter att ett startkriterium har uppfyllts som efter att regn eller snöfall har upphört. Det innebär att om en åtgärd pågår under snöfall och snöfallet upphör, så börjar åtgärdstiden att räknas på nytt från och med att snöfallet upphört. Statlig väg Allmän väg där Vägverket är väghållare. 2 Krav Samordning Entreprenören ska planera och samordna sina insatser med angränsande områden för att det ska bli kontinuitet i väglaget. Kontakt och samordning ska alltid ske med entreprenörer i angränsande områden vid snöröjning och halkbekämpning. Framkomlighet En väg ska vara framkomlig för de fordon och trafikanter som får använda vägen. Standardkraven ska alltid uppfyllas, utom då väderförhållandena är så besvärliga att det inte går att klara åtgärdstiderna. Vid dessa tillfällen ska åtgärder utföras oavbrutet, med optimalt nyttjande av kontrakterade resurser så att man uppnår en standard så nära de ställda kraven som möjligt. Körfälten ska prioriteras före vägrenen. När så svåra väderförhållanden inträffar ska detta anmälas till beställaren.

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 7 Åtgärder Ett startkriterium är ibland endast uppnått på en del eller delar av ett vägnät (t.ex. för låg friktion på ett antal vägar). Åtgärderna får då inte senareläggas genom att man utnyttjar maximal åtgärdstid, utan de ska omedelbart påbörjas med den mängd resurser som är planerade för detta vägnät. Vid kemisk halkbekämpning ska de metoder användas som sammantaget ger lägst saltförbrukning. De friktionstal som är föreskrivna i klasserna 1-3 får inte underskridas och beskriven ojämnhetsnivå inte överskridas när snöfall eller regn upphört och åtgärdstiden löpt ut. Det innebär att förebyggande åtgärder måste utföras. Snöröjning av planskilda korsningar ska ske så att snö inte hamnar på en underliggande väg eller gång- och cykelväg. Sopning och sandupptagning ska utföras så att trafikanter och omgivning inte utsätts för damm. Åtgärder vid järnväg, Se AF Halkbekämpningsmaterial Vid kemisk halkbekämpning ska salt med minst 98 % NaCl (analys av torkat salt) användas. Antibakmedel (kalium- eller natriumferrocyanid) får ingå med maximalt 100 gram per ton salt (100 ppm). 2.1 Sikt Där vägens geometri inte medger att nedanstående krav på sikt kan erhållas minskas måtten 3 meter och/eller a så mycket att största möjliga sikt erhålls. Vägbana Sikten i korsningar mellan statliga vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en vägkorsning mäts från en punkt, 3 meter in på den anslutande vägen och ska vara minst a meter. Mätningen sker från en punkt 1,1 meter över vägbanan. Sikten anses tillräcklig om ett annalkande fordons strålkastare är synliga inom sikttriangeln. Avståndet a varierar med hastighetsgränsen på korsningens huvudväg. Se figur 2 och tabell 1. GC-väg Sikten i korsningar mellan statliga vägar och statliga GC-vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en korsning mäts i en punkt 3 meter in på GC-väg och ska vara minst a meter. Mätningen sker från en punkt 0,8 meter över GC-vägen. Sikten anses tillräcklig om ett annalkande fordons strålkastare är synliga inom sikttriangeln. Avståndet a varierar med hastighetsgränsen på korsande huvudväg. Se figur 2 och tabell 1.

8 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 Sikten i korsningar mellan statliga GC-vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en korsning mäts i en punkt, 3 meter in på anslutande GC-väg och avståndet a ska vara minst 50 m. Mätning sker från en punkt 0,8 meter över GC-vägen. Sikten anses tillräcklig om ett 0,8 meter högt föremål är synligt inom sikttriangeln. Se figur 2. a a 3 m Figur 2 Sikttriangeln Hastighetsgräns Avstånd a 50 km/h 80 m 70 km/h 130 m 90 km/h 190 m Tabell 1 Snöstör Utmärkning med snöstör eller motsvarande ska ske på enhetligt sätt. Snöstörar ska placeras på ett maximalt avstånd av 0,3 m från vägbanekant. Snöstörar ska luta 5-25 grader från vägen. På vägar där snöstör ska ha reflex ska minst tre snöstörar i rad per vägsida vara synliga i mörker från en personbil med halvljuset påslaget. Detta krav gäller inte när snövallshöjden är >0,8 meter. Reflexen på en snöstör ska vara vit och placerad c:a 1,0 m över vägbana. Vägar som inte behöver ha snöstörar med reflex ska utmärkas på annat sätt så att snöröjning till rätt vägbredd kan utföras. 2.2 Vägbana och sidoanläggning Samhällen I samhällen ska standardkraven vara uppfyllda på minst 90% av vägbanebredden, mätt från vägmitt. Motorväg och motortrafikled På katastroföverfarter gäller samma krav som på motorvägars vägren med undantag av att det under snöfall och upp till 24 timmar efter snöfall tillåts maximalt 20 cm lös snö.

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 9 Mötesfri landsväg och mötesfri motortrafikled För 2+1 och 2+2 vägar med mitträcke gäller kraven enligt följande: För sektionselementet hårdgjord breddning gäller samma standardkrav som för sidoanläggningar. Den snösträng som bildas intill mitträcket får inte överstiga en bredd av 40 cm på var sida om mitträcket. Detta funktionskrav gäller vid uppehållsväder när åtgärdstiden efter nederbörd löpt ut. Övriga vinteråtgärder intill mitträcket och längs sidoräcke utförs normalt nattetid mellan klockan 22.00 och klockan 04.00 Busshållplatser Bussfickor utan plattform ska ha samma standard som intilliggande GC-väg. När GCväg saknas gäller vägklassens krav på sidoanläggning. Plattformar vid busshållplatser ska ha samma standard som anslutande GC-väg. Om anslutande GC-väg saknas ska plattformen ha samma standard som närmaste sektionselement. På prioriterade busshållplatser, gäller samma krav som på GC-väg klass Hög. Kravet gäller för plattformar, alternativt fickor om plattform saknas. Tillgängligheten till väderskydd får inte begränsas av upplogad snö annat än under snöfall och under maximal åtgärdstid efter snöfall. Under denna tid får plogvallen vara högst 15 cm hög.

10 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 2.3 Standardklass 1-3 Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Vägytetemperatur varmare än -6 o C -6 o C till -12 o C kallare än-12 o C friktionstal friktionstal friktionstal Ojämnhet cm Körfält snö/isfritt 0,35 0,25 1,5 Vägren 0,25 0,25 0,25 1,5 Sidoanläggning 0,25 0,25 0,25 1,5 Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Snöfall Regn Åtgärdstid timmar Snödjup Friktion Standardklass cm lös snö friktionstal 1 2 3 Körfält 1 0,30 2 3 4 Vägren 1 0,25 4 6 8 Sidoanläggning 1 0,25 4 6 8 Klass 1-3 Under snöfall när startkriteriet (cm lös snö) inte är uppnått och vägytetemperaturen är varmare än 6 grader C gäller samma krav som vid regn. När vägytetemperaturen stiger ska standardkraven gällande för det varmare temperaturintervallet vara uppfyllda senast 15 timmar efter att en temperaturgräns passerats. Vid uppehållsväder när åtgärdstiden efter nederbörd löpt ut och krav på snö- och isfrihet inte föreligger, gäller samma startkriterium och samma åtgärdstider som vid snöfall. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion. På vägrenar med heldragen kantlinje tillåts startkriteriet 10 cm lös snö under och upp till 4 timmar efter snöfall. På vägrenar med heldragen kantlinje tillåts startkriteriet 0,20 som friktionstal. Komplettering av Klass 3 När vägytetemperaturen är varmare än -6 grader C får en snösträng förekomma i vägmitt, mellan hjulspåren och på körfältskanterna. Mittsträngen får vara högst 1 meter bred och ska vara jämn, ha ett friktionstal högre 0,25 samt ha högst 1 cm lös snö. Strängen mellan hjulspåren och på körfältskanterna ska vara jämn, ha ett friktionstal högre än 0,25 samt ha högst 1 cm lös snö.

ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 11 2.4 Standardklass 4-5 Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Åtgärdstid Snödjup cm lös Snödjup/friktion Ojämnhet timmar snö Friktion, Ojämnhet timmar Standardklass friktionstal cm Standardklass Standardklass 4 5 4 5 4 5 Körfält 2 3 0,25 1,5 5 6 48 72 Sidoanläggning 2 3 0,25 1,5 8 8 48 72 Startkriterier Snöfall Snödjup, cm lös snö Standardklass Regn Friktion, friktionstal Åtgärdstid, timmar Standardklass 4 5 4 5 Körfält 2 3 0,25 5 6 Sidoanläggning 2 3 0,25 8 8 Klass 4-5 På körfältskanterna får 5 cm lös snö förekomma. Komplettering av Klass 4 Mellan klockan 20.00 och 01.00 ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig väg gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion. Komplettering av Klass 5 Mellan klockan 20.00 och 24.00 ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. På en sträcka av 100 meter närmast en korsning med statlig väg i standardklass 1-4 gäller friktionstalet 0,30 som startkriterium friktion.

12 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 2.5 GC-väg I korsningar eller vid övergångsställen får inte snövallar förekomma som kan vara till hinder för funktionshindrade. För GC-vägar gäller förutom kraven i 2.6 följande: på GC-vägar ska kraven uppfyllas på minst 75 % av bredden, dock minst 0,5 m. 2.6 Standardklass Hög och Normal, gällande för GCvägar samt prioriterade busshållplatser Krav vid uppehållsväder och när åtgärdstid efter nederbörd löpt ut. Krav vid nederbörd samt under åtgärdstid efter nederbörd. Startkriterier Åtgärdstid friktion Åtgärdstid ojämnhet timmar timmar Friktion Ojämnhet Standardklass Standardklass friktionstal cm Hög/P Normal Hög/P Normal Körfält 0,30 1 1 2 2 4 Startkriterier Snöfall Regn Åtgärdstid, timmar Snödjup, Friktion, Standardklass cm lös snö friktionstal Hög/P Normal Körfält 2 0,30 2 4 P = prioriterade busshållplatser. Kraven gäller plattformar, alternativt fickor om plattform saknas. Klass Hög/P Mellan klockan 20.00 och 04.00 ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö. Klass Normal Mellan klockan 20.00 och 02.00ändras startkriteriet snödjup till 6 cm lös snö.