Rapport 2017-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017
Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 3 maj 2017 redovisa utgiftsprognoser för 2017 2021 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2
Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...15 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...20 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...20 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...24 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...35 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....38 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....61 1:3 Handikappersättningar...75 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....78 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...82 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...85 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...94 2:1 Förvaltningsmedel...96 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...100 1:1 Barnbidrag...100 1:2 Föräldraförsäkring...108 1:3 Underhållsstöd...123 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...127 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...129 1:8 Bostadsbidrag...134 3
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4
Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 206 miljarder kronor 2017. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 220 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i februari 2017. De lägre utgifterna beror delvis på att SCB sänkt befolkningsprognosen, vilket ger en sänkande inverkan på en rad förmåner, framför allt inom barnbidrag och föräldraförsäkring. Prognosen för assistansersättningen har sänkts till följd av en mer dämpad timutveckling och att antalet brukare har fortsatt att minska. Inom sjukförsäkringen har prognoserna för både sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar justerats ner, främst på grund av ett lägre nybeviljande av aktivitets- och sjukersättningar och en förkortad varaktighet inom sjukpenning. Utgifterna beräknas överskrida krediten för sex anslag/anslagsposter för 2017. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 217 miljoner kronor. 5
Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn), se diagram ovan. För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2019 för att därefter öka något. 6
Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor 2016. Utgifterna beräknas öka till 27,5 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Det är ännu för tidigt för att kunna bedöma hur stor effekt arbetet med detta kommer ha på utvecklingen framöver. Antalet brukare har minskat sedan hösten 2015. I prognosen förväntas de fortsätta att minska i år och något nästa år för att därefter vara på samma nivå som 2018. Jämfört med föregående prognos antas de bli färre. Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under septemberfebruari 2017 minskade till och med timmarna. I mars 2017 vände dock antalet timmar upp igen. Detta innebär att medeltimmarna antas öka i något långsammare takt under prognosperioden än den historiska utvecklingen. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta. 7
Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick under 2016 till 5,5 miljarder kronor och beräknas öka till 6,6 miljarder kronor år 2021. Ökningen drivs främst av att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, vilket i sin tur beror dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska under prognosperioden, vilket beror på att antalet beviljade bilstöd beräknas minska. Prognosen har sänkts jämfört med föregående prognos, främst på grund av att antalet ansökningar har minskat och det utbetalda medelbeloppet för anpassningsbidraget har fortsatt att minska. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas att utvecklas stabilt under prognosperioden, med en svag minskning 2017 2019 och en efterföljande svag ökning. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att fler sjukfall nu förväntas avslutas under det första sjukskrivningsåret. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 8
2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men har stått i princip stilla på 10,8 sedan juli förra året. Under de senaste två månaderna har sjukpenningtalet till och med minskat svagt. Utvecklingen under 2016 och inledningsvis 2017 indikerar starkt att de åtgärder 1 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba ökningen av antalet startade sjukfall avstannat. Försäkringskassan har i de senaste prognoserna bedömt att sjukpenningtalet kommer minska i svag takt under 2017 och den bedömningen kvarstår i föreliggande prognos. Däremot medför de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt att sjukpenningtalet beräknas till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något över regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Utfallen under det senaste året innebär att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört med när målet aviserades och en utveckling där målet uppnås är inte osannolik. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av sjukfall och i synnerhet sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en sådan utveckling. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka mellan 2019 och 2021. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, vilket beror på att beståndet inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Utgiftsökningen från 2019 förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Ohälsotalet 2, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,5 nettodagar i mars 2017. Ohälsotalet beräknas fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,0 nettodagar år 2021. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,6 miljarder kronor 2021. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 1 För en beskrivning av åtgärderna se avsnittet för utgiftsområde 10, sidan 35. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9
Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under 2016. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 35,4 miljarder kronor för 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,3 miljarder kronor 2021. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 29,2 miljarder kronor år 2021. Detta till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i fyra anslagsposter: allmänt barnbidrag 1:1.1, flerbarnstillägg 1:1.2, förlängt barnbidrag 1:1.3 och tilläggsbelopp vid familjeförmån 1:1.4. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2016. Bostadsbidragets utgifter beräknas under prognosperioden öka med drygt 600 miljoner till 5,3 miljarder kronor år 2021. En bidragande orsak till ökningen är att inkomstgränsen höjs 2017. 10
Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,3 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med mars 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med december 2016. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i februari 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016¹ 2017 2018 2019 2 2020 2 2021 2 Föregående prognosbelopp 203 043 208 670 211 254 214 365 219 893 225 768 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +30 +136 +30-5 -207 Volym- och strukturförändringar - -2 661-2 428-3 383-4 566-5 277 Regelförändringar - - - - - - Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter - - +47 +72 +24 - Övrigt - - - - - - Utfall/Ny prognos 203 043 206 038 209 009 211 084 215 346 220 284 Differens i 1000-tal kronor -2 631-2 245-3 280-4 547-5 484 Differens i procent -1,3-1,1-1,5-2,1-2,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 17 februari 2017. Utgifterna beräknas bli 2,6 miljarder kronor lägre 2017. År 2021 är utgifterna i denna prognos 5,5 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Prognossänkningen beror främst på volym- och strukturförändringar. För innevarande år till stor del på grund av lägre utgifter inom assistansersättningen. För åren 2018 2021 kan ungefär hälften av prognossänkningen förklaras av att SCB sänkt prognosen för antalet barn i befolkningen, vilket minskar utgifterna för en rad anslagsposter inom familjeförmånerna. Även de större anslagen inom sjukförsäkringen justeras ner, främst på grund av ett lägre nybeviljande av 11
aktivitets- och sjukersättningar samt ett något lägre inflöde och en förkortad varaktighet inom sjukpenning. En uppdaterad version av FASIT har använts till prognosen för bostadsbidrag. Den nya versionen, som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets marsprognos från 2017 samt en uppdaterad version av Statistiska centralbyråns oktoberprognos från 2016, sänker prognosen från 2017 och framåt. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor 2016 1 2017 2018 2019 2 2020 2 2021 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år -1,5-0,2-0,1-0,2-0,3-0,4 Anslagna medel 3 213,7 212,0 211,6 214,6 219,6 224,8 Summa tilldelade medel 212,2 211,7 211,5 214,4 219,3 224,4 Utfall 203,0 Prognos 206,0 209,0 211,1 215,3 220,3 Avvikelse från anslagna medel 10,7 5,9 2,6 3,5 4,2 4,5 Avvikelse från tilldelade medel 9,2 5,7 2,5 3,3 3,9 4,1 Begäran om tilläggsanslag 0,2 0,1 0,1 0,2 0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 3 Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2017 är 212 miljarder kronor. Tilldelade medel 3 för 2017 är 211,7 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2017 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 206 miljarder kronor. Detta är 5,9 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 5,7 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. 3 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 12
Tabellen nedan redovisar sex anslag/anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel under 2017 4. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 5 för dessa anslagsposter. Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2016 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg -3 009 101 623 108 729-10 115-5 034 1:1.8 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 72 331 91 844-19 513-15 896 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 169 200 255 200-86 000-77 540 1:2.7 1:7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 28 606 32 212-3 606-2 176 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 810 000 901 000-91 000-50 500 01:02 Flerbarnstillägg 0 3 367 748 3 374 029-6 281-6 281 Totalt -3 009 4 549 508 4 763 014-216 515-157 427 För de anslag och anslagsposter i tabellen ovan som Försäkringskassan avser att begära tilläggsanslag begärdes också tilläggsanslag i februari. Jämfört med de prognoser som lämnades i februari 2017 för dessa anslag/anslagsposter har prognosen höjts något för Ersättning för höga sjuklönekostnader. För resten av anslagen/anslagsposterna är prognoserna antingen lägre, boendetillägg, sjukrespektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar, flerbarnstillägg, eller oförändrade, arbetshjälpmedel. 4 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 5 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 13
Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2017 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med mars 2017 har beaktats för samtliga anslag. Från och med april 2017 är det prognos. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från mars 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2017 2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2017 2021 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2017 4. redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 14
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-43 156 0 0 0 Anslag 5 608 503 5 739 335 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Tilldelade medel 5 608 503 5 739 335 5 972 853 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Utfall/Prognos 5 519 933 5 782 491 5 868 995 6 063 384 6 314 437 6 578 273 Avvikelse från anslag 88 570-43 156 147 014 194 373 223 051 255 890 Avvikelse från tilldelade medel 88 570-43 156 103 858 194 373 223 051 255 890 Högsta anslagskredit 280 425 286 967 300 800 312 887 326 874 341 708 Tillgängliga medel 5 888 928 6 026 302 6 273 653 6 570 644 6 864 362 7 175 871 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 5 782 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. 15
Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 21 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Den 1 juli 2017 höjs bidraget för personer i åldersgruppen 65-74 år till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under det första kvartalet 2017 blev utgifterna för det statliga tandvårdsstödet 1 404 miljoner kronor. Det är en ökning med 9,6 procent jämfört med motsvarande period 2016 då utgifterna var 1 280 miljoner kronor. Antalet besök har minskat inom åldersgruppen 20-29 år, vilket delvis beror på att åldersgränsen för fri tandvård har höjts till 21 år från och med 1 januari 2017. För övriga åldersgrupper har antalet besök ökat under första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande period 2016. Störst ökning har skett bland personer över 75 år. Det är också inom denna åldersgrupp som nyttjandet av det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet har ökat mest. Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under första kvartalet med 1,1 procent, från 198 miljoner kronor 2016 till 200 miljoner kronor 2017. Utgifterna för högkostnadsskyddet stod för den största ökningen, från 1 079 miljoner kronor till 1 167 miljoner kronor, motsvarande 8,1 procent. Ökningen för både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet berodde delvis på att fler personer nyttjade bidragen, men också att det utbetalda beloppet per person ökade något. För högkostnadsskyddet kan det delvis förklaras av referensprisförändringen som gjordes i januari i år. Det särskilda tandvårdsbidraget ökade med cirka 20 procent, från 10,3 miljoner 2016 till 12,3 miljoner 2017. Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i genomsnitt 4,0 procent per år under perioden 2017 2021. Störst ökning beräknas 16
högkostnadsskyddet stå för, från 4 484 miljoner kronor år 2016 till 5 562 miljoner år 2021. Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. För det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna öka under 2017 då bidraget för personer i åldern 65-74 år höjs från 150 kronor till 300 kronor i juli 2017. Ökningen dämpas av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år den 1 januari 2017, vilket innebär att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. År 2018 och 2019 prognostiseras utgifterna att minska ytterligare inom det allmänna tandvårdsbidraget då åldersgränsen för fri tandvård höjs till 22 respektive 23 år. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Högkostnadsskydd 4 484 131 4 700 128 4 791 981 4 995 939 5 229 783 5 475 192 Tandvårdsbidrag 993 828 1 034 795 1 018 695 1 001 119 1 010 320 1 019 773 Särskilt tandvårdsbidrag 41 974 47 568 58 319 66 326 74 334 83 308 Totalt 5 519 933 5 782 491 5 868 995 6 063 384 6 314 437 6 578 273 ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Den 23 mars lämnades propositionen 2016/17:153, Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning till riksdagen. Propositionen innehåller bland annat följande: 17
Försäkringskassan ska kunna avgränsa förhandsprövningar av ärenden till en specifik behandlande tandläkare eller tandhygienist istället för att som idag enbart kunna avgränsa förhandsprövningar till en viss mottagning eller åtgärd. Detta kan då leda till att förhandsprövning som sanktion kan användas mer träffsäkert än tidigare och det i sin tur leder till att färre vårdgivare missköter sig. Försäkringskassan ska ha möjlighet att avvakta med en utbetalning av ersättning till vårdgivaren om denne inte har lämnat in den dokumentation om behandling som Försäkringskassan har begärt in. Även här ska kontrollen vara mer träffsäker genom att begränsas till en viss behandlande tandläkare eller tandhygienist, en viss åtgärd eller en viss mottagning. Försäkringskassan ska bidra till att öka kännedomen om det statliga tandvårdsstödet. Detta kan på sikt bidra till att fler personer nyttjar bidragen och därmed att utgifterna ökar. Ökad besöksfrekvens kan också innebära att tandhälsan förbättras över tid vilket då kan innebära att utgifterna på sikt minskar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en prisjämförelsetjänst för tandvård, detta uppdrag ska redovisas den 15 juni 2018. En ökad prismedvetenhet bland allmänheten kan leda till priskonkurrens bland tandvårdsgivarna som då medför att fler sätter ett pris under referenspriset. Detta i sin tur innebär då lägre utgifter inom högkostnadsskyddet. I vilken omfattning utgifterna av det statliga tandvårdsstödet kommer att påverkas av dessa förändringar är i dagsläget svårbedömt och ingen hänsyn har tagits till detta i föreliggande prognos. 18
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 5 782 491 6 016 009 6 257 757 6 537 488 6 834 163 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +8-1 735-2 157-558 Volym- och strukturförändringar - -147 022-192 638-220 894-255 332 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 782 491 5 868 995 6 063 384 6 314 437 6 578 273 Differens i 1000-tal kronor 0-147 014-194 373-223 051-255 890 Differens i procent 0,0-2,4-3,1-3,4-3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Den nya makroekonomiska prognosen från Konjunkturinstitutet påverkar prognosen endast marginellt. Volym- och strukturförändringar Prognosen lämnas oförändrad för innevarande år, för resterande prognosperiod sänks prognosen. Föregående prognos underskattade utfallet för februari och mars med 17 miljoner kronor men den nya FASIT-prognosen, med uppdaterade antaganden, är lägre för 2017 än prognosen i februari. Sammantaget innebär detta att prognosen lämnas oförändrad för 2017. Den nya befolkningsprognosen medför endast en marginell sänkning 2018, ungefär 20 miljoner kronor 2019 och runt 40 miljoner kronor för 2020 och 2021. Prognosen för referenspriserna sänks för 2018, vilket medför en sänkning med drygt 120 miljoner kronor årligen under 2018 och 2019. För 2020 och 2021 sänks prognosen med drygt 130 miljoner kronor till följd av detta. 19
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 503 094 485 476 467 226 476 466 486 026 495 916 Tilldelade medel 503 094 485 476 467 226 476 466 486 026 495 916 Utfall/Prognos 478 603 458 293 467 226 476 466 486 026 495 916 Avvikelse från anslag 24 491 27 183 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 24 491 27 183 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 25 155 24 274 23 361 23 823 24 301 24 795 Tillgängliga medel 528 249 509 750 490 587 500 289 510 327 520 711 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 458 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 20
Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 6 I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom, mål nr 4175-15 7, är det dock oklart i dagsläget till vilken nivå Sverige ersätter kostnader för vård utförd i utlandet. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 8 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 9 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 10 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 11. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 12 21
Analys Under det första kvartalet 2017 betalades totalt 88 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Jämfört med första kvartalet 2016 är detta en ökning med 1,5 miljoner kronor (2 procent). Utgifterna uppdelat på ersättningsområden Miljoner kronor 2012¹ 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Konventionsvård 192 176 175 197 183 187 187 187 187 187 Pensionärsvård 331 279 187 193 217 224 230 237 244 252 Sjuk- och tandvårdstjänster 69 136 12 10 7 7 7 7 8 8 Turistvård 106 189 115 56 72 41 43 45 47 50 Totalt 698 781 489 457 479 458 467 476 486 496 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Utbetalningarna för konventionsvård och pensionärsvård uppgick till 45 miljoner respektive 34 miljoner kronor under första kvartalet 2017. För turistvård och sjukoch tandvårdstjänster var motsvarande utbetalningar 7 miljoner respektive 2 miljoner kronor. Jämfört med första kvartalet 2016 ökade konventionsvårdens utgifter med 2 miljoner kronor (5 procent) och utgifterna för pensionärsvård minskade med 3 miljoner kronor (9 procent). För övriga två ersättningsområden var motsvarande förändring mindre än 1 miljon kronor. Sammantaget var förändringarna i utbetalda belopp under första kvartalet 2017 relativt låga jämfört med tidigare år. Historiskt sett har utfallen under första kvartalet tenderat att variera avsevärt mellan åren. Ett tydligt samband mellan åren saknas och i kombination med att den månatliga variationen ofta är stor är det svårt att dra vidare slutsatser om utfallet på årsbasis. 22
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 458 293 467 226 476 466 486 026 495 916 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 458 293 467 226 476 466 486 026 495 916 Differens i 1000-tal kronor 0 0 0 0 0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna under det första kvartalet 2017. Månadsutfallen tenderar emellertid att variera mellan åren. Därmed är det svårt att i dagsläget dra några ytterligare slutsatser om utfallet för 2017 och prognosen hålls oförändrad jämfört med föregående prognos. 23
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -12 962 0 0 0 0 0 Anslag 327 995 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Tilldelade medel 315 033 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Utfall/Prognos 288 367 238 293 235 557 232 335 230 176 228 083 Avvikelse från anslag 39 628 28 702 31 438 34 660 36 819 38 912 Avvikelse från tilldelade medel 26 666 28 702 31 438 34 660 36 819 38 912 Högsta anslagskredit 13 350 13 350 8 009 8 009 8 009 8 009 Tillgängliga medel 328 383 280 345 275 004 275 004 275 004 275 004 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 238 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. 24
Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från 60 000 kronor till 30 000 kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger 121 000 kronor är bidraget maximalt 40 000 kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under det första kvartalet 2017 betalades 51 miljoner kronor ut i bilstöd. Utbetalningarna motsvarande period 2016 var 94 miljoner kronor, det inkluderar även de uppskjutna utbetalningarna från 2015 på ungefär 27 miljoner kronor. Justerat för de uppskjutna utbetalningarna är utfallet hittills i år 17 miljoner kronor (24,4 procent) lägre än motsvarande period 2016. 25
En anledning till att utgifterna minskat är att antalet beviljade bilstöd minskade under 2016. Detta beror både på att antalet nybeviljanden minskade men också på att återbeviljandet minskade som en följd av att antalet beviljade bilstöd var lägre efter 2006. I normalfallet beviljas nytt grundbidrag först efter nio år. Antalet beviljade bilstöd antas minska något under resterande del av prognosperioden på grund av detta. Antal beviljade bilstöd Källa: Försäkringskassan. Det utbetalda beloppet har varit lägre för samtliga bidragstyper under första kvartalet 2017 jämfört med 2016. För grundbidraget och anskaffningsbidraget beror detta främst på att antalet utbetalningar varit färre. En förklaring kan vara att det nya regelverket innebär en annan handläggningsprocess än tidigare där utbetalningar för grundbidrag och anskaffningsbidrag sker senare i processen. Det innebär också att utbetalningarna för dessa bidrag kommer att öka senare under året då det glapp i utbetalningar som uppstått mellan det gamla och det nya regelverket upphör. I diagrammet nedan redovisas utfall och prognos för utgifterna månadsvis. 26
Utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning Miljoner kronor, månadsdata, prognos från och med april 2017 Anm: Utbetalningarna stoppades den 7 november 2015 och återupptogs i januari 2016. Källa: Försäkringskassan. Antalet utbetalningar för anpassningsbidrag har inte minskat i samma utsträckning som för grundbidrag och anskaffningsbidrag. Orsaken till ett lägre utbetalt belopp beror främst på att det genomsnittliga utbetalda beloppet, medelbeloppet, har minskat. Medelbeloppet för anpassningsbidraget har minskat sedan 2013. En möjlig orsak till detta kan vara de förändringar i bedömningen av anpassningsbidragets storlek som gjordes 2014. Bland annat förtydligades det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in i bedömningen och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. 13 Under 2016 har medelbeloppet fortsatt att minska och en förklaring till detta kan vara ytterligare förtydliganden som gjorts avseende handläggningen av anpassningsbidraget. Bland annat har en ny tolkning av RÅ 2000 ref. 24 14 gjorts avseende bedömning huruvida utrustningen utgör standardutrustning eller är normalt förekommande tilläggsutrustning. Detta har medfört en lägre beviljningsgrad av ersättning för originalmonterad utrustning. En annan förklaring kan vara de förtydliganden som gjordes i ett rättsligt ställningstagande (Dnr. 13277:2016). 15 Enligt 52 kap. 19 andra stycket i socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt 13 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b4d53b64-0380-46b1-9276- 25f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES 14 https://lagen.nu/dom/ra/2000:24 15 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/77e3d1db-2da2-4765-9095-92e7aecf42af/fkrs_2016_02.pdf?mod=ajperes 27
med hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassan anser att ett fordon är uppenbart olämpligt om anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande. Prognos för de olika bidragen Tusental kronor År 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Grundbidrag 74 686 47 658 34 499 33 742 33 480 33 159 Anskaffningsbidrag 5 350 9 349 11 479 11 383 11 332 11 253 Anpassningsbidrag 208 125 164 913 154 487 149 514 146 359 143 486 Tilläggsbidrag 0 13 683 29 775 32 396 33 719 34 910 Övrigt 205 2 690 5 317 5 300 5 286 5 275 Totalt 288 367 238 293 235 557 232 335 230 176 228 083 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anpassningsbidraget bedöms minska under hela prognosperioden, vilket främst beror på att vissa kostnader kommer att täckas av tilläggsbidragen men också på att medelbeloppet beräknas minska ytterligare. Antalet personer som får anpassningsbidrag prognostiseras också att minska under prognosperioden, dels på grund av färre beviljanden och dels på grund av att vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag C. Eftersom beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017 och från 2018 har de halverats i jämförelse med 2016. På grund av de höjda inkomstgränserna för anskaffningsbidraget ökar utgifterna för anskaffningsbidraget under 2017 och 2018 för att sedan endast minska marginellt på grund av färre beviljade bilstöd. Utgifterna för tilläggsbidragen beräknas bli ungefär hälften så stora under 2017 jämfört med övriga år i prognosperioden, detta då ansökningar som inkommer innan 1 januari 2017 behandlas enligt nuvarande regelverk. 28
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 262 633 257 400 254 385 252 298 250 461 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -24 340-21 843-22 050-22 122-22 378 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 238 293 235 557 232 335 230 176 228 083 Differens i 1000-tal kronor -24 340-21 843-22 050-22 122-22 378 Differens i procent -9,3-8,5-8,7-8,8-8,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks för samtliga år, vilket dels beror på att medelbeloppet för anpassningsbidraget sänks något och att antalet utbetalningar sänks för samtliga bidrag. 29
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -661 957 0 0 0 0 0 Anslag 26 344 000 25 931 000 26 109 000 26 859 000 27 618 000 28 387 000 Tilldelade medel 25 682 043 25 931 000 26 109 000 26 859 000 27 618 000 28 387 000 Utfall/Prognos 21 511 404 23 691 000 25 463 000 26 106 000 26 783 000 27 466 000 Avvikelse från anslag 4 832 596 2 240 000 646 000 753 000 835 000 921 000 Avvikelse från tilldelade medel 4 170 639 2 240 000 646 000 753 000 835 000 921 000 Högsta anslagskredit 1 317 200 1 296 550 783 270 805 770 828 540 851 610 Tillgängliga medel 26 999 243 27 227 550 26 892 270 27 664 770 28 446 540 29 238 610 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 23 691 miljoner kronor, vilket är 2 240 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. 30
Analys Antalet brukare har sedan i november 2015 minskat med i genomsnitt 0,3 procent per månad, men i något snabbare takt det första kvartalet 2017. Givet detta förväntas antalet brukare bli 15 420 personer 2017, vilket är 3,1 procent lägre jämfört med 2016. Trenden för antalet brukare har varierat över tid och prognosen är osäker på längre sikt. Därför antas minskningen av antalet brukare avta under 2018, och antalet brukare väntas ligga på samma nivå som 2018 (15 292 personer) åren 2019-2021. Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar normalt plana ut under hösten/vintern, men under perioden september 2016 till februari 2017 minskade istället antalet timmar per månad med i genomsnitt 0,1 procent per månad. Antalet medeltimmar har nu återigen börjat öka och beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 1,3 procent per år 2017-2021. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet brukare och medeltimmar per månad som ett glidande medelvärde. Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. Antalet brukare minskar något mer för kvinnor än för män, 1,2 respektive 1,1 procent, se tabell nedan. Antalet brukare har minskat 31
inom alla personkretsar 16. Minskningen är störst, både i procent och i antal, inom personkrets 3. Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Okt dec 16 15 742 7 205 8 538 6 910 809 7 605 jan mar 17 15 565 7 121 8 443 6 877 803 7 490 Differens i procent -1,1-1,2-1,1-0,5-0,7-1,5 Källa: Försäkringskassan. På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. Antalet beviljade timmar har minskat för samtliga personkretsar, men något mindre i personkrets 1, se tabell nedan. Antalet beviljade timmar minskar både när de delas upp på kön och på personkrets. Minskningen var något större för kvinnor än för män. Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 okt dec 16 556 547 564 571 655 536 jan mar 17 554 545 562 569 653 534 Differens i procent Källa: Försäkringskassan. -0,3-0,4-0,3-0,3-0,4-0,4 Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansens utveckling 17 kan det minskande antalet brukare bero på att en mindre andel av de sökande beviljas assistans. En möjlig förklaring till att både brukare och ersatta timmar har minskat är att det, efter en dom i högsta domstolen 18, är färre individer som är berättigade assistansersättning för det grundläggande behovet 16 Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 17 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:4, Assistansersättningens utveckling 18 HFD 2015 ref. 46 32
nr 5, annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen 19. Domen tydliggör att endast individer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till statlig assistans för det ovannämnda grundläggande behovet. Detta kan leda till att färre individer kommer upp i mer än 20 timmar assistansersättning, vilket är kriteriet för att bli beviljad statlig assistans. I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att de utbetalningar som normalt hade gjorts i slutet av året försköts till efterföljande månader, vilket har påverkat månadsfördelningen och helårsutfallet för 2016 och 2017. Det är en tydlig nedgång i september och oktober 2016 till följd av införandet av efterskottsutbetalning. Effekten av skiftet från förskott- till efterskottsbetalningar väntas kvarstå under första halvan av 2017 för att sedan minska successivt under slutet av 2017. I diagrammet nedan visas utgiftsutvecklingen månadsvis. Utgifter för statlig assistansersättning Miljoner kronor, månadsdata januari 2016 till mars 2017 Källa: Försäkringskassan. Osäkerhetsanalys Det är väldigt svårbedömt hur införandet av efterskottsbetalningar samt effekten av administrativa och organisatoriska åtgärder påverkar utbetalningarna av statlig assistansersättning. Det förekommer fortfarande vissa återbetalningar för outnyttjade förskottsutbetalda timmar, samtidigt som det förekommer återhållna utbetalningar till följd av felaktigt ifyllda blanketter. Det innebär att 19 Lagen specificerar att grundläggande behov är 1) personlig hygien, 2) måltider, 3) att klä av sig och på sig, 4) kommunicera med andra och 5) annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. Det femte behovet gäller bara den som har en psykisk funktionsnedsättning. 33
utbetalningarna det första kvartalet 2017 fortfarande är lägre än innan införandet av efterskottsutbetalning. Därför är osäkerheten i prognosen väldigt stor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 25 420 000 26 109 000 26 859 000 27 618 000 28 387 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -1 729 000-646 000-753 000-835 000-921 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 23 691 000 25 463 000 26 106 000 26 783 000 27 466 000 Differens i 1000-tal kronor -1 729 000-646 000-753 000-835 000-921 000 Differens i procent -6,8-2,5-2,8-3,0-3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet brukare har minskat sedan november 2015. Därför sänks prognosen för antalet brukare med 0,9 procent för 2017 och med 1,4 procent för 2018. På grund av osäkerheten på längre sikt lämnas därefter prognosen för antalet brukare konstant på 2018 års nivå 2019 2021. Under perioden september 2016 till februari 2017 utvecklades antalet medeltimmar per brukare negativt. Därför dämpas ökningstakten avseende antalet medeltimmar per månad och brukare för år 2017-2021. Effekten av införandet av efterskottsbetalningar är även fortsatt väldigt svårbedömd. Dock har utfallen under januari till mars 2017 varit betydligt lägre än vad som prognostiserades i februari. Därför sänks prognosen för 2017. Sammantaget sänker justeringarna prognosen med 6,8 procent (1 729 miljoner kronor) för 2017 och med i genomsnitt 2,6 procent per år 2018 2021. 34
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men med en klart lägre ökningstakt under helåret 2016 jämfört med föregående år. Under det första kvartalet 2017 har utgifterna sammantaget minskat något jämfört med 2016. Utgifterna beräknas fortsätta minska under 2017 2019, för att sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos, som lämnades i februari, har de samlade utgifterna sänkts något för hela prognosperioden. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10 Miljarder kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 49,4 48,1 46,9 46,1 46,2 46,3 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39,7 39,2 39,0 38,7 39,2 40,1 Övriga anslag exklusive förvaltning 8,2 8,2 8,1 8,1 8,0 8,0 Summa 97,3 95,5 94,1 92,9 93,4 94,4 Bedömning i föregående prognos 97,3 96,0 94,4 93,6 94,8 96,5 Differens 0,0-0,5-0,3-0,7-1,3-2,1 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,8 10,4 10,2 10,1 9,9 9,8 Ungefärligt Ohälsotal 27,8 26,6 25,8 25,1 24,5 24,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren 2015. Flera faktorer har bidragit till minskningen. Nu verkar dock nedgången ha avstannat och bedömningen är att nivån kommer fortsätta vara låg, sett ur ett historiskt perspektiv. Nybeviljandet av aktivitetsersättning väntas öka något under hela prognosperioden. I slutet av 2016 slutfördes en rättslig granskning av nybeviljandet av aktivitetsersättning, vars generella slutsats är att Försäkringskassan har varit för generös i handläggningen. Granskningen är beaktad i prognosen och nybeviljandet av aktivitetsersättning har sänkts något jämfört med februariprognosen. I och med den förväntade effekten av rättsliga granskningen och regeländringen om att 19 29-åringar kan beviljas hel sjukersättning, prognostiseras en minskning av antalet personer i aktivitetsersättning. Försäkringskassan kommer att följa utvecklingen noggrant och återkomma med nya bedömningar av effekterna av den rättsliga granskningen. Sammantaget innebär detta ett marginellt färre antal personer med aktivitets- och sjukersättningar under hela prognosperioden, i jämförelse med föregående prognos, vilket innebär en marginell sänkning av utgifterna för hela prognosperioden. 35
Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har sänkts marginellt. Antalet startade sjukfall beräknas nu bli något färre och deras förväntade varaktighet något kortare jämfört med bedömningen i föregående prognos. Utvecklingen det senaste året indikerar att de åtgärder 20 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt antalet sjukfall som avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat avsevärt, samtidigt som den tidigare snabba ökningen i inflödet har avstannat. Detta har medfört att sjukpenningtalet, som ökat ihållande sedan 2011, planat ut och under de senaste två månaderna minskat något. Sjukpenningtalet beräknas fortsätta att minska i svag takt under hela prognosperioden. Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir därför väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 9,9 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av nya sjukfall är en central komponent för att åstadkomma en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt sedan sommaren 2016 och uppgick till 27,5 nettodagar i mars 2017. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,0 nettodagar år 2021. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Både ohälsotalet och sjukpenningtalet har reviderats ner något jämfört med föregående prognos, vilket beror på att färre nettodagar prognostiseras för både sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning. I tillägg har SCB sänkt befolkningsprognosen sedan föregående prognos, vilket minskar talens nämnare och därigenom ger en höjande inverkan. Nettodagssänkningen dominerar dock och den sammanlagda effekten blir en marginell sänkning av båda talen. 20 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardspro gram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0 https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige 36
Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan. Som framgår av diagrammet ovan har det skett en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningar har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. 37
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 39 652 558 39 208 847 39 045 575 38 674 129 39 246 805 40 126 614 Därav 1:1.21 Sjukpenning 33 710 591 33 703 711 33 630 892 33 821 196 34 196 223 34 720 979 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 4 000 000 3 665 000 3 566 451 3 005 245 3 194 832 3 444 321 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 250 807 1 042 383 1 165 685 1 172 281 1 185 280 1 203 469 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 168 000 150 000 102 557 75 323 51 714 119 384 1:1.15 Närståendepenning 162 746 172 980 178 867 181 049 183 186 185 409 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 19 000 16 739 16 904 16 604 18 393 1:1.5 Boendetillägg 100 600 108 729 109 099 109 479 110 777 113 025 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 74 494 91 844 107 085 119 452 129 989 138 434 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 166 320 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 38
Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -70 985 0 0 0 0 0 Anslag 37 142 000 35 693 000 33 739 000 34 081 000 34 727 000 35 500 000 Tilldelade medel 37 071 015 35 693 000 33 739 000 34 081 000 34 727 000 35 500 000 Utfall/Prognos 33 710 591 33 703 711 33 630 892 33 821 196 34 196 223 34 720 979 Avvikelse från anslag 3 431 409 1 989 289 108 108 259 804 530 777 779 021 Avvikelse från tilldelade medel 3 360 424 1 989 289 108 108 259 804 530 777 779 021 Högsta anslagskredit 1 858 650 1 784 650 1 686 950 1 704 050 1 736 350 1 775 000 Tillgängliga medel 38 929 665 37 477 650 35 425 950 35 785 050 36 463 350 37 275 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 704 miljoner kronor, vilket är 1 989 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 39
Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev knappt 150 miljoner kronor (2 procent) högre under det första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande period 2016. Ökningstakten för utgifterna trappades successivt av under 2016, en utveckling som fortsatt under början av 2017. Avtrappningen förväntas fortsätta och för helåret 2017 prognostiseras en marginell minskning av sjukpenningutgifterna. Därefter beräknas utgifterna utvecklas stabilt med fortsatt svag minskning under 2018 och en efterföljande svag ökning. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukfall som startar samt hur långa sjukfallen blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukfall Inflödet av nya sjukfall har sedan drygt ett år tillbaka legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 21 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan. 21 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 40
Inflöde, utfall och skattning Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger) Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Diagrammet ovan bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa. Statistiken är hämtad från Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilken rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilka rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel, men viss osäkerhet föreligger bland annat på grund av hur avslagsfrekvensen i ansökningarna utvecklas. Det råder även stor osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Antalet inkomna ansökningar har stabiliserats under 2016 och modellen skattar därför ett inflöde i nivå med 2015 för helåret 2016. Det är en kraftig dämpning jämfört med 2015 då inflödet ökade med omkring 6 procent. Preliminära skattningar indikerar ett svagt ökande inflöde under de första månaderna 2017. Skattningarna tyder på att ökningen drivs av ett ökande antal ärenden med psykiatriska diagnoser, dock bör detta tolkas med försiktighet givet osäkerheten i ärendenas diagnosklassificering. Sammantaget så har antalet inkomna ärenden legat på en stabil nivå under det senaste året, varför inflödet under helåret 2017 prognostiseras bli i nivå med 2016. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under 2010 2014 med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis 41
minskade. 22 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 23 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och under 2016 har en allt större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Att fler sjukfall avslutas gäller generellt för hela det första sjukskrivningsåret, men särskilt tydlig är effekten vid rehabiliteringskedjans 180- dagarsbedömning. I diagrammet nedan framgår detta oavsett sysselsättningsstatus samt både för psykiatriska och övriga diagnoser. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under andra kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget, samt att sjukfall som startas av arbetslösa överlag blir längre än för sysselsatta. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen leder detta till en markant ökning av andelen långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. 22 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 23 Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 42
Pågående sjukfall Effekten av ett stabiliserat inflöde samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen är synlig i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i november 2016 något färre än vid motsvarande tidpunkt 2015. Däremot ökar antalet långa sjukfall kraftigt, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka 3 000 sjukfall (1,5 procent) jämfört med 2015, se diagram nedan. Pågående sjukfall efter sjukfallslängd i november respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46 procent i november 2016. I november 2015 var motsvarande andel 44 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 3 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180 364 dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (51 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt under 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar har avskaffats. De personer som tidigare hade så långa sjukfall hade antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen som fanns i det gamla regelverket. Även andelen psykiatriska diagnoser har ökat tydligt bland de längsta sjukfallen eftersom dessa diagnoser var ovanliga bland de som beviljades undantag från tidsgränsen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan åren att öka i takt med att antalet personer med långa sjukfall ökar. 43
Borttagandet av tidsgränsen medför samtidigt att antalet korta sjukfall minskar då en klar majoritet av de som tidigare uppnådde maximal ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning. I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under det första kvartalet de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Sammantaget minskade nettodagarna något (1 procent) under första kvartalet 2017 jämfört med 2016, något som inte inträffat sedan 2010. Effekten av en utveckling med successivt minskande varaktighet och ett stabiliserat inflöde kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 2 år, där de utbetalda nettodagarna är färre 2017 än under motsvarande period 2016. Särskilt tydlig är minskningen i kategorin 180 364 dagar, vilket även det visar att fler sjukfall avslutats i samband med rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Ersatta nettodagar efter sjukfallslängd, första kvartalet respektive år Tusental Källa: Försäkringskassan. Nettodagarna ökar dock kraftigt i fallängder över 2 års sjukskrivning. Detta beror i huvudsak på borttagande av den bortre tidsgränsen. Det finns även andra faktorer som bidrar till ökningen: färre utbyten till sjukersättning, en högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Prognos över sjukfallsbeståndet Sedan hösten 2015 har inflödet av nya sjukfall legat på en stabil nivå. Inflödet har aldrig tidigare visat en så lång period av stabilitet, utan har historiskt alltid antingen ökat eller minskat i en relativt snabb takt. Antalet startade sjukfall beräknas fortsätta ligga kvar på ungefär samma nivå under hela prognosperioden. 44
Helårsinflödet 2017 beräknas hamna i nivå med 2016 års inflöde, därefter beräknas inflödet att utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från mars 2017 för den framtida arbetskraften. Inflödets stora historiska variation kan inte entydigt förklaras av förändringar i till exempel folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling. Att sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret minskat under 2016 beror till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra utredningarna och bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskilt fokus på detta område under prognosperioden. Varaktigheten i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska under 2017, för att därefter vara oförändrad. Däremot ökar varaktigheten bland längre sjukfall (>2 år) och dessa sjukfall utgör en allt växande andel av sjukfallsbeståndet. Ökningen är i huvudsak en mekanisk och förväntad effekt av att den bortre tidsgränsen tagits bort. Utöver den mekaniska effekten har även kvarståendesannolikheten ökat generellt bland långa sjukfall, vilket till stor det kan förklaras av färre utbyten från sjukpenning till sjukersättning. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas minska marginellt under 2017 i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka. Prognosen över nybeviljandets storlek är dock även den för tillfället väldigt osäker. De sammantagna prognosförändringarna innebär en stabilisering av antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental Källa: Försäkringskassan. 45
Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men har stått i princip stilla på 10,8 sedan juli 2016, och faktiskt minskat svagt under de senaste två månaderna. Försäkringskassan har i de senaste prognoserna bedömt att sjukpenningtalet kommer minska i svag takt under 2017 och den bedömningen kvarstår i föreliggande prognos. Utvecklingen under 2016 och inledningsvis 2017 indikerar starkt att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba ökningen av inflödet avstannat. Enligt de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt beräknas sjukpenningtalet till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något över regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Utvecklingen under det senaste året innebär att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört med när målet aviserades. Detta illustreras tydligt i diagrammet nedan, där den nu aktuella prognosen visas tillsammans med prognoserna från oktober 2015 och maj 2016. 46
Sjukpenningtalet Jämförelse med tidigare prognoser, senaste utfall mars 2017 Källa: Försäkringskassan. Försäkringskassan har i tidigare analyser identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Även om inflödet nu har stabiliserats är den senaste tidens utplaning i sjukpenningtalet i huvudsak en effekt av att fler sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet och i synnerhet inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där målet uppnås. En annan faktor som i dagsläget motverkar en tydlig minskning av sjukpenningtalet är utvecklingen bland de långa sjukfallen, som ökar kraftigt. Att hitta vägar för förhöjd återgång till arbete bland personer med riktigt långa sjukfall skulle ytterligare förbättra förutsättningarna för att uppnå målet. Socialstyrelsen har uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet för sjukskrivningar inom psykisk ohälsa. 24 Förändringarna trädde i kraft den sista januari 2017 och innebär generellt en ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen. Det innebär att sjukskrivningstiden har delats upp i betydligt fler steg än i dag, med kortare och längre tider beroende på patientens situation. Även möjligheten att sjukskriva partiellt framhålls i de nya rekommendationerna. Vidare har fler lindriga diagnoser fått rekommendationen att sjukskrivning bör undvikas. Det är ännu för tidigt att säga hur stor påverkan de uppdaterade rekommendationerna hittills har haft, och således råder även en stor osäkerhet om dess påverkan på längre sikt. De uppdaterade rekommendationerna 24 Socialstyrelsen 2017. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod 47
beaktas därför inte i prognosen, men sammantaget kan de potentiellt innebära färre startade sjukfall och således ett lägre sjukpenningtal. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 33 792 007 33 637 857 33 901 665 34 468 178 35 161 104 Överföring till/från andra anslagsposter +216 845 +111 593 +128 536 +146 454 +165 448 Ändrade makroekonomiska antaganden +4 282 +10 388 +10 506 +2 997-3 587 Volym- och strukturförändringar -309 423-128 946-219 511-421 406-601 986 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 33 703 711 33 630 892 33 821 196 34 196 223 34 720 979 Differens i 1000-tal kronor -88 296-6 965-80 469-271 955-440 125 Differens i procent -0,3 0,0-0,2-0,8-1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har sänkts gradvis under de senaste prognosomgångarna och justeras nu ner ytterligare. En stor del av förklaringen till den låga andelen är sannolikt en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 Socialförsäkringsbalken som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. 48
Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket sammantaget höjer prognosen för sjukpenning under 2017 2020 och sänker prognosen för 2021. Volym- och strukturförändringar Februariprognosen överskattade utfallen för februari och mars med sammantaget 67 miljoner kronor (1,2 procent) och prognosen justeras därför ner marginellt. Antalet startade sjukfall beräknas nu bli något färre och deras förväntade varaktighet något kortare, jämfört med bedömningen från februari. Prognosrevideringarna är var för sig relativt små men båda har en sänkande inverkan. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 654 000 1 685 000 1 288 000 1 318 000 1 356 000 1 399 000 Tilldelade medel 1 654 000 1 685 000 1 288 000 1 318 000 1 356 000 1 399 000 Utfall/Prognos 1 250 807 1 042 383 1 165 685 1 172 281 1 185 280 1 203 469 Avvikelse från anslag 403 193 642 617 122 315 145 719 170 720 195 531 Avvikelse från tilldelade medel 403 193 642 617 122 315 145 719 170 720 195 531 Högsta anslagskredit 82 700 84 250 64 400 65 900 67 800 69 950 Tillgängliga medel 1 736 700 1 769 250 1 352 400 1 383 900 1 423 800 1 468 950 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 042 miljoner kronor, vilket är 643 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 49
Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska under 2017 för att därefter öka under 2018. På längre sikt beräknas utgifterna att öka svagt. Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt den som råder för sjukpenning. Detta samband tycks dock ha brutits under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Utgifterna för rehabiliteringspenning minskade under 2016 med drygt 3 procent jämfört med 2015. Minskningen har förstärkts under första kvartalet 2017, där utgifterna inkom 24 procent lägre än motsvarande kvartal 2016. De relativt låga utgifterna hittills under 2017 beror till stor del på att andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har minskat. Sannolikt har den förändrade tillämpningen som infördes hösten 2016 (se sjukpenningavsnittet) bidragit till utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) generellt minskat under 2016 jämfört med 2015. För 2016 var den genomsnittliga andelen 4 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,6 procent. Den nya tillämpningen väntas nå full effekt under 2017 varför den genomsnittliga andelen av anslagsbelastningen för helåret 2017 prognostiseras minska till omkring 3 procent. På längre sikt förväntas dock andelen öka då antalet långa sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. 50
Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 270 703 1 281 796 1 308 887 1 348 099 1 392 906 Överföring till/från andra anslagsposter -216 845-111 593-128 536-146 454-165 448 Ändrade makroekonomiska antaganden +161 +396 +406 +117-142 Volym- och strukturförändringar -11 636-4 914-8 476-16 482-23 847 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 042 383 1 165 685 1 172 281 1 185 280 1 203 469 Differens i 1000-tal kronor -228 320-116 111-136 606-162 819-189 437 Differens i procent -18,0-9,1-10,4-12,1-13,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för hela prognosperioden, se sjukpenningsavsnittet för mer information. 51
Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningsavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningsavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-2 867-2 916 0 Anslag 171 000 185 000 176 000 181 000 187 000 192 000 Tilldelade medel 171 000 185 000 176 000 178 133 184 084 192 000 Utfall/Prognos 162 746 172 980 178 867 181 049 183 186 185 409 Avvikelse från anslag 8 254 12 020-2 867-49 3 814 6 591 Avvikelse från tilldelade medel 8 254 12 020-2 867-2 916 898 6 591 Högsta anslagskredit 8 550 9 250 8 800 9 050 9 350 9 600 Tillgängliga medel 179 550 194 250 184 800 187 183 193 434 201 600 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 173 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Analys Utgifterna för närståendepenning blev drygt 9 miljoner kronor (24 procent) högre det första kvartalet 2017 jämfört med motsvarande period 2016. Antalet utbetalda nettodagar blev drygt 9 000 (23 procent) fler. För helåret 2017 beräknas utgifterna öka med cirka 10 miljoner kronor (6 procent). Under 2016 minskade de årliga utgifterna för första gången sedan 2008. Utgiftsminskningen beror i första hand på att färre svårt sjuka individer har vårdats av en närstående, se tabell nedan. Ett 52
färre antal sjuka sänkte följaktligen även antalet vårdare som ersatts med närståendepenning under 2016 jämfört med 2015. Som framgår av nedanstående tabell har antalet nettodagar per sjuk inte påverkats nämnvärt av nedgången av antalet vårdare. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk 2008 7 793 9 391 87 882 11,3 2009 8 699 10 599 102 547 11,8 2010 9 511 11 282 132 153 13,9 2011 11 148 13 251 155 803 14,0 2012 11 764 14 021 157 334 13,4 2013 12 570 15 028 172 841 13,8 2014 13 268 15 620 181 338 13,7 2015 13 526 15 670 180 501 13,3 2016 13 319 15 429 176 716 13,3 Källa: Försäkringskassan. Mot bakgrund av de tre senaste utfallen, som varit högre än motsvarande period 2015 och 2016, så bedöms utgiftsminskningen endast beröra 2016. Den tidigare tydligt ökande trenden prognostiserats fortsätta under 2017 och resterande del av prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 169 810 175 506 181 320 187 259 193 374 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +3 170 +3 361-271 -4 073-7 965 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 172 980 178 867 181 049 183 186 185 409 Differens i 1000-tal kronor +3 170 +3 361-271 -4 073-7 965 Differens i procent +1,9 +1,9-0,1-2,2-4,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 53
Volym- och strukturförändringar Då föregående prognos underskattade utgifterna under första kvartalet 2017 har prognosen justerats upp med 2 procent 2017 och 2018. Från och med 2019 skrivs prognosen fram med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna har hämtats från SCB:s aprilprognos. Då aprilprognosen sänkte populationen i åldrarna 60+ har den nya befolkningsprognosen även en sänkande effekt på utgifterna för närståendepenning på längre sikt. Utfallsjusteringen motverkas således av den sänkta befolkningsprognosen vilket leder till att prognosen för närståendepenning sänks från och med 2019. 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 409-3 009 0 0 0 0 Anslag 99 000 101 623 115 751 119 750 125 125 130 509 Tilldelade medel 97 591 98 614 115 751 119 750 125 125 130 509 Utfall/Prognos 100 600 108 729 109 099 109 479 110 777 113 025 Avvikelse från anslag -1 600-7 106 6 652 10 271 14 348 17 484 Avvikelse från tilldelade medel -3 009-10 115 6 652 10 271 14 348 17 484 Högsta anslagskredit 4 600 5 081 5 787 5 987 6 256 6 525 Tillgängliga medel 102 191 103 695 121 538 125 737 131 381 137 034 Överskridande av anslagskredit 0-5 034 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 109 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 10 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 10 miljoner kronor. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. 54
Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna för boendetillägg förväntas bli ungefär 109 miljoner under 2017, en ökning från 2016 med cirka 8 procent då knappt 101 miljoner betalades ut. Merparten av ökningen kommer av en förväntad ökning i medelersättning, då antalet personer som uppbär boendetillägg förväntas vara i princip konstant. Antalet personer som uppbär boendetillägg förväntas under 2017 vara kring 1600 vilket är i nivå med antalet personer under 2016. Detta är färre än i prognosen som lämnades i februari och beror främst på att prognosen för inflödet av antalet personer som förväntas uppbära sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall (se nästa avsnitt) har reviderats ned sedan dess. Antalet personer som uppbär boendetillägg förväntas vara i det närmaste konstant under hela prognosperioden, med en mindre ökning mellan 2020 till 2021 och antalet personer i december 2021 förväntas bli knappt 1700. Utgifterna beräknas ligga kring 109 miljoner under 2018 och 2019 för att sedan öka något 2020-2021, vilket beror på att antalet personer förväntas öka något på längre sikt. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 111 092 115 751 119 750 125 125 130 509 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -2 363-6 652-10 271-14 348-17 484 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 108 729 109 099 109 479 110 777 113 025 Differens i 1000-tal kronor -2 363-6 652-10 271-14 348-17 484 Differens i procent -2,1-5,7-8,6-11,5-13,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 55
Volym- och strukturförändringar Utfallet för februari och mars visar att föregående prognos underskattade utfallet något, cirka 1,8 procent eller ungefär 350 tusen kronor. Justerar man för utfallet höjs prognosen lite, men det motverkas helt av en den sänkning av prognosen som blir effekten av att prognosen för sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall har sänkts kraftigt. I prognosen för sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall sänks prognosen för inflödet, vilket i sin tur minskar det antal personer som potentiellt kan uppbära boendetillägg. Då utfallsjusteringen var blygsam sänks prognosen sammantaget över hela prognoshorisonten. 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 75 000 72 331 120 495 136 762 151 347 163 187 Tilldelade medel 75 000 72 331 120 495 136 762 151 347 163 187 Utfall/Prognos 74 494 91 844 107 085 119 452 129 989 138 434 Avvikelse från anslag 506-19 513 13 410 17 310 21 358 24 753 Avvikelse från tilldelade medel 506-19 513 13 410 17 310 21 358 24 753 Högsta anslagskredit 2 550 3 617 6 024 6 838 7 567 8 159 Tillgängliga medel 77 550 75 948 126 519 143 600 158 914 171 346 Överskridande av anslagskredit 0-15 896 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 92 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 16 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 20 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade 56
helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012. Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Analys Utgifterna förväntas bli knappt 92 miljoner under 2017, vilket är en ökning med drygt 23 procent jämfört med 2016 då utgifterna var drygt 74 miljoner. Utgifterna förväntas öka under hela prognosperioden, dock med en avtagande takt. Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall är en relativt ny förmån vilket gör att det råder stor osäkerhet i prognoserna. Till det kan läggas att 2016 inleddes med ett kraftigt inflöde av personer till förmånen under perioden januari till april, men i maj stabiliserades det på en lägre, jämn nivå. Inflödet är osäkert och bidrar till att läget är svårbedömt. Under 2017 förväntas inflödet att ligga på den lägre stabila nivå som rådde under senare delen av 2016. Antalet personer som uppbär sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas bli ungefär 1650 under 2017, för att sedan öka succesivt under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 100 625 120 495 136 762 151 347 163 187 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -8 781-13 410-17 310-21 358-24 753 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 91 844 107 085 119 452 129 989 138 434 Differens i 1000-tal kronor -8 781-13 410-17 310-21 358-24 753 Differens i procent -8,7-11,1-12,7-14,1-15,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 57
Volym- och strukturförändringar I februari och mars överskattade tidigare prognos kraftigt utfallet, med ett prognosfel om 13 procent. Detta kan bero på att inflödet till förmånen var lägre än vad som bedömdes i den tidigare prognosen. Antal personer skattas med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter, då det finns eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader. När inflödet till förmånen har justerats för utfall innebär det att prognosen för utgifterna sänks för hela prognosperioden, där sänkningen accentueras på längre sikt. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 175 000 169 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Tilldelade medel 175 000 169 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Utfall/Prognos 166 320 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Avvikelse från anslag 8 680-86 000 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 8 680-86 000 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 8 750 8 460 8 410 8 660 8 910 9 160 Tillgängliga medel 183 750 177 660 176 610 181 860 187 110 192 360 Överskridande av anslagskredit 0-77 540 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 255 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 78 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 86 miljoner kronor. 58
Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 25 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta att arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för resor i samband med FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2016, se tabell nedan. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2017 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 160 miljoner kronor. Ökningen beror på de hörseltekniska hjälpmedel som måste bytas ut. 26 Därefter är bedömningen att utgifterna minskar under 2018 och sedan ökar igen till följd av den generella prisutvecklingen och av en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna minskar från 255 miljoner kronor till 168 miljoner kronor för 2018 för att därefter öka till 183 miljoner kronor 2021. 25 Under 2011 beslutade regeringen att en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkAutredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 26 Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari 2017. Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Men den 31 oktober fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebär att de hörselhjälpmedel det rör sig om får användas till 31 december 2017. 59
Fördelning av utgifter 2017 2021 Tusental kronor 2017 2018 2019 2020 2021 FMU 200 200 200 200 200 Bidrag till arbetshjälpmedel 160 000 71 000 74 000 77 000 80 000 Övrigt 95 000 97 000 99 000 101 000 103 000 Totalt 255 200 168 200 173 200 178 200 183 200 Källa: Försäkringskassan. Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då en förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljats eller inte kan få stort genomslag på kostnaderna. En annan osäkerhet i prognosen är hur många personer som har hörselteknisk utrustning som måste bytas ut. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 60
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 49 424 076 48 112 031 46 913 144 46 109 015 46 153 748 46 250 221 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 37 148 216 36 268 022 35 702 390 35 259 211 35 281 763 35 520 224 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 7 385 555 6 876 000 6 262 040 5 882 883 5 923 944 5 798 454 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 857 728 4 935 797 4 916 577 4 934 633 4 915 476 4 898 578 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 32 577 32 212 32 137 32 288 32 565 32 965 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. 61
Aktivitets- och sjukersättningar Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med den 1 mars 2017 kan även 19 29-åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2017 höjdes högsta möjliga ersättningen från 93 till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär en höjning från 1,3546 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och från 1,1446 till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. 62
1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -500 165 0 0 0 0 0 Anslag 37 928 695 36 684 000 36 092 000 35 841 000 35 939 000 36 301 000 Tilldelade medel 37 428 530 36 684 000 36 092 000 35 841 000 35 939 000 36 301 000 Utfall/Prognos 37 148 216 36 268 022 35 702 390 35 259 211 35 281 763 35 520 224 Avvikelse från anslag 780 479 415 978 389 610 581 789 657 237 780 776 Avvikelse från tilldelade medel 280 314 415 978 389 610 581 789 657 237 780 776 Högsta anslagskredit 1 896 760 2 567 880 2 526 440 2 508 870 2 515 730 2 541 070 Tillgängliga medel 39 325 290 39 251 880 38 618 440 38 349 870 38 454 730 38 842 070 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 36 268 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka under resten av prognosperioden. Ökningen beror främst på ett högre prognostiserat prisbasbelopp som leder till högre medelersättning. Antalet personer inom förmånen förväntas att minska under prognosperioden. Det är antalet personer som uppbär sjukersättning som driver minskningen. Under perioden 2017 2021 förväntas de minska med cirka 4 procent per år. Inom aktivitetsersättningen förväntas antalet personer däremot ligga på en i princip konstant nivå under prognosperioden. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har succesivt minskat sedan 2006 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Sedan 2006 har antalet i det närmaste halverats och i april 2017 är de cirka 287 000 personer. I december 2017 förväntas de vara drygt 280 000 stycken för att sedan fortsätta minska till 249 000 i december 2021, se diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. 63
Antal personer med sjukersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Under 2017 beräknas ungefär 9 100 personer nybeviljas sjukersättning, en svag ökning jämfört med 2016 då 8 600 nybeviljades. Från och med 2018 antas antalet personer som nybeviljas sjukersättning öka med cirka 3 procent per år, från 10 400 personer till strax över 11 200 personer 2021. Som diagrammet nedan visar är det framför allt utbytesärenden 27 som bedöms komma att driva ökningen av nybeviljandet inom förmånen. 27 Nybeviljandet delas upp i tre kategorier. Utbytesärenden är sådana ärenden som Försäkringskassan initierar en överflyttning från sjukpenning till sjukersättning. Ansökan sjukfall är sådana ärenden som den försäkrade själv initierar en överflyttning från sjukpenning till sjukersättning. Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. 64
Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. Efter att drygt 7 500 personer nybeviljades sjukersättning år 2011 ökade nybeviljandet av sjukersättning till och med 2014 för att återigen minska under 2015. Minskningstakten tilltog sedan under 2016 då cirka 8 600 personer nybeviljades sjukersättning. Detta i jämförelse med nästan 12 000 år 2015. Tre olika faktorer kan förklara de två senaste årens minskningar av antalet nybeviljanden inom sjukersättning. Under 2015 omorganiserades handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan, så att handläggningen koncentrerades till en avdelning. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. Den faktiska anledningen till varför omorganisationen innebar en minskning av antalet nybeviljanden är dock inte fastslagen. Den andra faktorn som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenningen togs bort 1 februari 2016. Borttagandet ledde till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. Den tredje faktorn till att nybeviljandet har minskat är att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden successivt har blivit allt högre under 2015 och 2016, vilket kan ha sin förklaring i att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i närmare hälften av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutvecklingen och förtydliga försäkringsstyrning, i syfte att kvaliteten 65
skulle höjas. Detta bedöms ha bidragit till att avslagsandelen gick upp från en nivå strax över 50 procent under 2014 till omkring 75 procent under första kvartalet 2017. De, i jämförelse med de senaste åren, högre avslagsandelarna antas i denna prognos hålla i sig och vara konstanta över prognosperioden. Försäkringskassan arbetar för närvarande med en uppföljande granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. Denna väntas bli beslutad under maj månad. Några resultat därifrån är därför inte beaktade i föreliggande prognos. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjs med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017. Detta leder även till en ökning mellan 2017 och 2018. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Aktivitetsersättning I kontrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Det finns dock anledning att tro på ett mer stabilt antal de kommande åren. Det finns framför allt två anledningar till detta. För det första är det från och med 1 mars 2017 möjligt att beviljas hel sjukersättning från och med 19 års ålder. På grund av detta antas därför knappt 3 000 personer som nu uppbär aktivitetsersättning istället att ansöka om och beviljas sjukersättning under prognosperioden. Denna övergång antas ske kontinuerligt under en treårsperiod och påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna eftersom ersättningen till den försäkrade är lika stor oavsett i vilken förmån personen befinner sig i. Försäkringskassan vill dock betona osäkerheten i detta antagande då det inte är helt klarlagt exakt vilka som är aktuella för en övergång. Det går därför inte heller att precisera när i tiden övergångarna väntas ske och det kan mycket väl bli så att övergångar sker med ett annat mönster än ett konstant antal varje månad. Den andra anledningen till att antalet personer prognostiseras att vara oförändrat är den rättsliga kvalitetsuppföljning av aktivitetsersättning som gjordes under slutet av 2016. 28 Granskningen undersökte den rättsliga kvaliteten i ärenden där Försäkringskassan beviljade aktivitetsersättning på grund av att den försäkrade bedöms ha nedsatt arbetsförmåga. Resultaten visade att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning gällande nedsatt arbetsförmåga. Närmare en tredjedel av ärendena bedömdes vara bristfälligt utredda och av de ärenden där utredningen var tillräcklig bedömdes beslutet som tveksamt i nästan hälften av fallen. Likt den rättsliga granskningen av sjukersättning som genomfördes 2014 2015 föreslås därför bland annat en rad kompetenshöjande åtgärder. Det är därför också rimligt 28 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 66
att anta att andelen avslag kommer att öka framöver. De senaste utfallen visar på ett lägre nybeviljande än vad som tidigare prognostiserats. Om detta är en effekt av den rättsliga granskningen är i nuläget svårt att avgöra. I prognosen antas fortsatt att avslagen kommer öka svagt för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Hur stor den faktiska effekten blir på nybeviljandet är dock väldigt osäkert. Sammanfattningsvis prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till knappt 39 000 både i december 2016 och i december 2017. Mellan åren 2017 och 2019 prognostiseras antalet minska svagt till följd av övergångarna till sjukersättning. På lång sikt väntas samtliga personer med aktivitetsersättning som egentligen har rätt till hel sjukersättning ha övergått till sjukersättning och antalet personer väntas därför öka något igen från och med 2020. I slutet av 2021 antas antalet personer vara knappt 40 000, se diagrammet nedan. Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet prognostiseras att öka under hela prognosperioden, med en genomsnittlig takt på omkring 1 procent per år. Som diagrammet nedan visar förväntas utvecklingen i förlängd skolgång vara i stort sett konstant, nybeviljandet beräknas endast öka till följd av ökat nybeviljade för nedsatt arbetsförmåga. 67
Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka mellan 2016 och 2017 på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Detta leder även till en ökning mellan 2017 och 2018. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. 68
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 36 389 069 35 933 771 35 763 466 36 015 546 36 676 071 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +78 739 - - -146 041 Volym- och strukturförändringar -121 047-310 120-504 255-733 783-1 009 806 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 36 268 022 35 702 390 35 259 211 35 281 763 35 520 224 Differens i 1000-tal kronor -121 047-231 381-504 255-733 783-1 155 847 Differens i procent -0,3-0,6-1,4-2,0-3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har höjts för 2018 och sänkts för 2021. En höjning av prisbasbeloppet leder till en höjning av prognosen, och vice versa. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för februari och mars med cirka 24 miljoner (0,4 procent). Den största anledningen till prognosfelet var att nybeviljandet under det första kvartalet var lägre än vad som tidigare prognostiserats. Nybeviljandet sänks därför för hela prognosperioden, framför allt med avseende på nedsatt arbetsförmåga för aktivitetsersättning och ansökan sjukärenden för sjukersättning. 69
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -140 758-13 486 0 0 0 0 Anslag 4 985 000 5 118 000 5 030 000 5 068 000 5 116 000 5 188 000 Tilldelade medel 4 844 242 5 104 514 5 030 000 5 068 000 5 116 000 5 188 000 Utfall/Prognos 4 857 728 4 935 797 4 916 577 4 934 633 4 915 476 4 898 578 Avvikelse från anslag 127 272 182 203 113 423 133 367 200 524 289 422 Avvikelse från tilldelade medel -13 486 168 717 113 423 133 367 200 524 289 422 Högsta anslagskredit 249 250 255 900 251 500 253 400 255 800 259 400 Tillgängliga medel 5 093 492 5 360 414 5 281 500 5 321 400 5 371 800 5 447 400 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 4 936 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 169 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Den övervägande majoriteten av dem som har bostadstillägg har sjukersättning. Antalet personer som har bostadstillägg och sjukersättning har minskat något under den senaste tolvmånadersperioden jämfört med den föregående tolvmånadersperioden. Minskningen har dock bromsats in de senaste månaderna och bedömningen är att antalet personer som har bostadstillägg och sjukersättning kommer att vara i princip konstant på omkring 104 000 personer under prognosperioden. Att antalet är konstant trots en beräknad minskning av antalet personer med sjukersättning beror på att andelen med sjukersättning som har bostadstillägg förväntas att öka. Andelen personer med sjukersättning som har bostadstillägg har ökat med ungefär 1,5 procentenheter om året sedan 2014, se diagram nedan. 70
Andelar av beståndet inom aktivitets- och sjukersättning som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan. Ökningstakten av andelen av personer med aktivitetsersättning som har bostadstillägg har blivit lägre och andelen personer med aktivitetsersättning som får bostadstillägg beräknas vara kring 56 57 procent för resterade prognosperiod. Den departementsskrivelse som föreslår en skattesänkning för personer med aktivitets- och sjukersättning kan komma att påverka bostadstillägget. 29 Dock är detta förslag inte beslutat och har inte beaktats i prognosen. 29 Regeringen: Fi 2017/01367/S1 71
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 5 015 337 5 044 596 5 075 784 5 086 043 5 082 095 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -1 099-15 236-4 388-4 372 +15 696 Volym- och strukturförändringar -78 441-112 783-136 763-166 195-199 213 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 4 935 797 4 916 577 4 934 633 4 915 476 4 898 578 Differens i 1000-tal kronor -79 540-128 019-141 151-170 567-183 517 Differens i procent -1,6-2,5-2,8-3,4-3,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har höjts för 2018 och sänkts för 2021, vilket medför att prognosen för utgifterna för boendetillägg för personer med aktivitets- och sjukersättningar minskar respektive ökar. Detta i kombination med att Konjunkturinstitutet i samma prognos sänkt hyrorna för 2017 och 2018 leder till en sänkning av prognosen för 2017 2020 och en höjning 2021. Volym- och strukturförändringar Prognosen i februari 2017 överskattade utfallet för utgifterna avseende perioden februari mars med knappt 1 procent. Prognosen för aktivitets- och sjukersättning har sänkts vilket innebär ett lägre potentiellt antal personer som uppbär aktivitetsoch sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. Sammantaget sänker utfallsjusteringen och ett lägre antal personer i aktivitets- och sjukersättningar prognosen för hela prognosperioden. 72
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -782 0 0 0 0 0 Anslag 35 000 28 606 32 409 32 742 33 264 33 921 Tilldelade medel 34 218 28 606 32 409 32 742 33 264 33 921 Utfall/Prognos 32 577 32 212 32 137 32 288 32 565 32 965 Avvikelse från anslag 2 423-3 606 272 454 699 956 Avvikelse från tilldelade medel 1 641-3 606 272 454 699 956 Högsta anslagskredit 1 425 1 430 1 620 1 637 1 663 1 696 Tillgängliga medel 35 643 30 036 34 029 34 379 34 927 35 617 Överskridande av anslagskredit 0-2 176 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 3,6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 4 miljoner kronor. Analys Utgifterna väntas att minska marginellt under 2017 och 2018 eftersom antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning prognostiseras att minska. Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas därefter att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. 73
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 32 301 32 409 32 742 33 264 33 921 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +31 +31 +31 - - Volym- och strukturförändringar -120-303 -485-699 -956 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 32 212 32 137 32 288 32 565 32 965 Differens i 1000-tal kronor -89-272 -454-699 -956 Differens i procent -0,3-0,8-1,4-2,1-2,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Den höjda timlöneutvecklingen för 2017 i KI:s prognos leder till en marginell höjning av prognosen för 2017 2021. Från och med 2019 motverkas dock höjningen av att KI i samma prognos har sänkt timlöneutvecklingen för 2020. Volym- och strukturförändringar Prognosen från februari 2017 överskattade utgifterna något för februari och mars. Prognosen utfallsjusteras och sänks därmed för hela prognosperioden. 74
1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -1 815 0 0 0 0 0 Anslag 1 370 000 1 384 000 1 401 000 1 436 000 1 481 000 1 532 000 Tilldelade medel 1 368 185 1 384 000 1 401 000 1 436 000 1 481 000 1 532 000 Utfall/Prognos 1 342 864 1 368 000 1 396 000 1 427 000 1 474 000 1 528 000 Avvikelse från anslag 27 136 16 000 5 000 9 000 7 000 4 000 Avvikelse från tilldelade medel 25 321 16 000 5 000 9 000 7 000 4 000 Högsta anslagskredit 68 500 69 200 70 050 71 800 74 050 76 600 Tillgängliga medel 1 436 685 1 453 200 1 471 050 1 507 800 1 555 050 1 608 600 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 368 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, men de har inte trätt i kraft. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. 75
Störst, räknat i procent, är ökningen på den lägsta ersättningsnivån, se tabell nedan. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av det totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock förhållandevis liten. Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå December 2016 December 2021 Förändring i procent 36 % 40 497 43 133 +6,5 53 % 10 804 11 131 +3,0 69 % 12 976 12 845-1,0 Totalt 64 277 67 110 +4,4 Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan för år 2021. Källa: Försäkringskassan. 76
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 366 000 1 395 000 1 433 000 1 484 000 1 548 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +3 000 - - -6 000 Volym- och strukturförändringar +2 000-2 000-6 000-10 000-14 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 1 368 000 1 396 000 1 427 000 1 474 000 1 528 000 Differens i 1000-tal kronor +2 000 +1 000-6 000-10 000-20 000 Differens i procent +0,1 +0,1-0,4-0,7-1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen för prisbasbeloppet för 2018 och justerat ner prognosen för 2021. Detta medför en höjning i prognosen för 2018 och en sänkning i prognosen för 2021. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har sänkts över prognosperioden då den senaste befolkningsprognosen samt utfallet för befolkningen 2016 tagits med i beräkningen. En mindre uppjustering i prognosen för hela perioden har gjorts på grund av utfall under året. Sammantaget leder volym- och strukturförändringarna till en höjning i prognosen för år 2017 och en sänkning för åren 2018 2021. 77
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 118 871 2 992 534 2 860 924 2 764 409 2 673 491 2 590 180 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 2 888 871 2 766 534 2 649 279 2 548 324 2 465 101 2 388 794 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 230 000 226 000 211 645 216 085 208 390 201 386 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -65 352-63 223-40 757-69 036-117 360-186 461 Anslag 2 891 000 2 789 000 2 621 000 2 500 000 2 396 000 2 301 000 Tilldelade medel 2 825 648 2 725 777 2 580 243 2 430 964 2 278 640 2 114 539 Utfall/Prognos 2 888 871 2 766 534 2 649 279 2 548 324 2 465 101 2 388 794 Avvikelse från anslag 2 129 22 466-28 279-48 324-69 101-87 794 Avvikelse från tilldelade medel -63 223-40 757-69 036-117 360-186 461-274 255 Högsta anslagskredit 144 550 278 900 262 100 250 000 239 600 230 100 Tillgängliga medel 2 970 198 3 004 677 2 842 343 2 680 964 2 518 240 2 344 639 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0-44 155 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli knappt 2 767 miljoner kronor, vilket är 22,5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 40,8 miljoner högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 78
Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både KPI juni-juni och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden 2017 2021. År 2017 förväntas utgifterna bli 2 767 miljoner kronor. Utgifterna förväntas sedan minska årligen, med i genomsnitt 4 procent, till knappt 2 389 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. 79
Utgifter för arbetsskadeersättning Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Under första kvartalet 2017 var utgifterna för egenlivräntor enligt det nuvarande regelverket totalt 602 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor lägre (4 procent) än samma period 2016. Utgifterna för delförmånen prognostiseras till 2 351 miljoner kronor under 2017 och förväntas sedan att minska i avtagande takt till knappt 2 040 miljoner kronor 2021. Den avtagande minskningstakten beror på ett högre indexeringstal 2021 än 2017. Utfallet för egenlivräntor enligt äldre lagstiftning blev 75,5 miljoner kronor under första kvartalet 2017, vilket är 5,4 miljoner kronor lägre (6,7 procent) än motsvarande kvartal 2016. Under 2017 prognostiseras utgifterna för egenlivräntor enligt äldre lagstiftning till drygt 292 miljoner kronor. Utgifterna förväntas sedan att fortsätta minska i avtagande takt till knappt 227 miljoner kronor 2021 till följd av ett högre prisbasbelopp 2021 jämfört med 2017. Utgifterna för de övriga ersättningarna var under det första kvartalet 2017 totalt 30,5 miljoner kronor. Utfallet var knappt 3,3 miljoner kronor lägre (9,6 procent) än samma kvartal 2016. Under 2017 prognostiseras utgifterna för de övriga ersättningarna till drygt 123 miljoner kronor. Utgifterna förväntas sedan minska marginellt till och med 2019 och stabiliseras runt 122 miljoner kronor. 80
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 2 750 298 2 613 641 2 494 898 2 393 615 2 307 731 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -1 606-2 752-1 916-8 143 Volym- och strukturförändringar +16 236 +37 244 +56 178 +73 402 +89 206 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 766 534 2 649 279 2 548 324 2 465 101 2 388 794 Differens i 1000-tal kronor +16 236 +35 638 +53 426 +71 486 +81 063 Differens i procent +0,6 +1,4 +2,1 +3,0 +3,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för inkomstindex 2018-2021. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet 2018 och sänkt prognosen för år 2021. Dessa ändringar leder till en sänkning av prognosen för egenlivränta enligt gällande regelverk för 2018-2021. Egenlivräntor enligt äldre regelverk är indexerade med prisbasbeloppet. Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutets nya prognos för prisbasbeloppet leder till en höjning av utgifterna för år 2018 och en sänkning år 2021 för de båda delförmånerna. Sammantaget leder förändringarna till en sänkning av utgiftsprognosen för arbetsskadeersättningen 2018-2021. Volym- och strukturförändringar Utfallet för arbetsskadeersättningen blev högre under det första kvartalet än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den sammanlagda prognosen höjs under hela prognosperioden. 81
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 35 469 33 872 32 199 30 581 29 088 27 559 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 34 511 33 043 31 334 29 717 28 187 26 740 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 958 829 865 864 901 819 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-595 -1 201-1 937-2 790 Anslag 34 700 32 448 30 728 28 981 27 334 25 783 Tilldelade medel 34 700 32 448 30 133 27 780 25 397 22 993 Utfall/Prognos 34 511 33 043 31 334 29 717 28 187 26 740 Avvikelse från anslag 189-595 -606-736 -853-957 Avvikelse från tilldelade medel 189-595 -1 201-1 937-2 790-3 747 Högsta anslagskredit 1 735 1 622 1 536 1 449 1 366 1 289 Tillgängliga medel 36 435 34 070 31 669 29 229 26 763 24 282 Överskridande av anslagskredit 0 0 0-488 -1 424-2 458 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 0,6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 82
Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utbetalningarna för det statliga personskadeskyddet har minskat över tid och förväntas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2017 prognostiseras utgifterna för anslaget till totalt 33 miljoner kronor och förväntas sedan att minska med i genomsnitt 5 procent årligen till 26,7 miljoner kronor 2021. Utgifterna för äldre skador, som utgör den största delen av anslaget, blev totalt 5,7 miljoner kronor under det första kvartalet 2017. Detta innebär en minskning med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2016. Utgifterna för äldre skador prognostiseras att minska med i genomsnitt 6 procent årligen från 21,7 miljoner kronor 2017 till 17,1 miljoner kronor 2021. Utfallet för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk blev knappt 2,8 miljoner kronor under första kvartalet 2017, vilket är 10,6 procent högre än samma period 2016. Under 2017 prognostiseras utgifterna till 10,2 miljoner. De förväntas sedan minska med i genomsnitt 4 procent årligen till 8,8 miljoner kronor 2021. Utgifterna för skadeståndslivräntor prognostiseras till 1,1 miljoner kronor 2017 och förväntas fortsätta minska årligen, med i genomsnitt 7 procent, till drygt 800 000 kronor 2021. 83
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 32 583 30 728 28 981 27 334 25 783 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +460 +606 +736 +853 +957 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 33 043 31 334 29 717 28 187 26 740 Differens i 1000-tal kronor +460 +606 +736 +853 +957 Differens i procent +1,4 +2,0 +2,5 +3,1 +3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 har justerats upp med 1,4 procent till följd av ett högre utfall än vad som tidigare prognostiserats. Utfallsjusteringen medför att den sammanlagda prognosen höjs under hela prognosperioden. 84
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 2 913 084 2 891 349 2 947 000 2 947 000 2 947 000 2 947 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 697 705 0 0 0 0 0 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 331 919 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 647 727 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 33 081 0 0 0 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 47 602 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 240 932 250 000 300 000 300 000 300 000 300 000 1:6.10 Bidrag till hälsooch sjukvården 914 118 1 438 349 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 85
1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 331 919 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 7 081 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 7 081 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (FINSAM) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med ungefär 80 miljoner kronor under årets första tre månader. Det är ungefär en miljon kronor mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för åren 2017 2021. 86
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Tilldelade medel 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 0 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen efter förslag i Prop. 2016/17. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Anslagsbelastningen under årets första tre månader är ungefär 53 miljoner kronor. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2017 2021. 87
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Tilldelade medel 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 647 727 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 61 273 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 61 273 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Anslagsbelastningen under årets första tre månader är ungefär 60 miljoner kronor. Det är ungefär 62 miljoner kronor lägre jämfört med samma period förra året. Utfallet för mars blev betydligt lägre än prognosen som lämnades i februari. Det beror på försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2017 2021. 88
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Tilldelade medel 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Utfall/Prognos 47 602 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 52 398 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 52 398 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare för halva det belopp som denne betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst 7 000 kronor för varje sådan insats. I Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete finns förslag att det arbetsplatsnära stödet bör utvidgas och även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Det finns också förslag att stödinsatsen ska benämnas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Ett annat förslag är att det högsta belopp för stöd är 10 000 kronor per arbetstagare och att arbetsgivare får högst 200 000 kronor per kalenderår. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. 89
Analys Anslagsbelastningen under årets första tre månader är ungefär 27 miljoner kronor. Det är ungefär 16 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2017 2021. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-50 000-100 000-150 000 Anslag 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Utfall/Prognos 240 932 250 000 300 000 300 000 300 000 300 000 Avvikelse från anslag 9 068 0-50 000-50 000-50 000-50 000 Avvikelse från tilldelade medel 9 068 0-50 000-100 000-150 000-200 000 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 250 000 250 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Överskridande av anslagskredit 0 0-50 000-100 000-150 000-200 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I oktober 2016 slöts en överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för 2017. 90
Analys Utifrån tillgänglig information bedöms prognosen på utgifterna för 2017 bli 250 miljoner kronor. När de innestående utbetalningarna som finns i balans idag är genomförda är ambitionen att ta upp beställningar av försäkringsmedicinska utredningar igen för det som återstår upp till de prognostiserade 250 miljonerna. Försäkringskassan utreder förutsättningarna för att utöka beställningarna då vi ser ett ökat behov av försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för 2017 och att utgifterna antas öka till 300 miljoner kronor för 2018. Utgifterna antas ligga kvar på 300 miljoner kronor för åren 2019 2021. Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Uppgifterna om anslagsbelastningen för 2018 är en bedömning av efterfrågan på utredningar. Lagstiftningen gällande Försäkringsmedicinska utredningar ses för närvarande över och för 2018 och framåt är utvecklingen väldigt osäker. Anslagsbelastningen antas i brist på information ligga kvar på 2018 års nivå. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 141 452 0 0 0 0 0 Anslag 802 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Tilldelade medel 943 452 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Utfall/Prognos 914 118 1 438 349 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Avvikelse från anslag -112 118 5 651 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 29 334 5 651 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 943 452 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 1 444 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 1 438 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 91
Bakgrundsfakta I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för verksamhetsåret 2016. 30 Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansierades av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren 2017-2018 med utbetalningar under åren 2017-2019. 31 Analys Nedan redovisas de utbetalningar som betalats till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret 2016. Utfall för villkor 1 5 under 2016 (med utbetalning 2017) Tusental kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process 30 000 30 000 100 Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 146 190 97,5 Funktion för koordinering: Grundnivå 30 000 30 000 100 Utökad nivå 315 000 315 000 100 Särskild stimulans 15 000 12 159 81,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte 50 000 Totalt 690 000 100 000 100 000 100 30 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet. http://skl.se/download/18.37b886bd15180686650567d7/1450361550304/overenskommelsekvalitetssaker-och-effektiv-sjukskrivnings-och-rehabiliteringsprocess-2016.pdf 31 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017-2018 för en närmare redogörelse av avtalet. https://skl.se/download/18.1e9e054d159029c422f4b7e/1481874824519/overenskommelsekvalitetssaker-effektiv-sjukskrivnings-rehabiliteringsprocess-2017-2018.pdf 92
Under perioden januari-mars 2017 har 113 miljoner kronor betalats ut till Sveriges Kommuner och Landsting varav den största delen (81 miljoner kronor) rör villkor 5, Utökat elektroniskt informationsutbyte. Under samma villkor har 14 miljoner betalats till Socialstyrelsen. Under samma period gjordes en utbetalning på 500 miljoner till landstingen enligt avtalet som slöts i december 2016 (villkor 2 Funktion för koordinering). Bedömningen är att utgifterna för 2017 blir något lägre än anslaget 2017 och att anslaget förbrukas i sin helhet för åren 2018 2021. Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 93
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-21 000-42 000-63 000 Anslag 810 000 810 000 880 000 880 000 880 000 880 000 Tilldelade medel 810 000 810 000 880 000 859 000 838 000 817 000 Utfall/Prognos 799 377 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000 Avvikelse från anslag 10 623-91 000-21 000-21 000-21 000-21 000 Avvikelse från tilldelade medel 10 623-91 000-21 000-42 000-63 000-84 000 Högsta anslagskredit 70 000 40 500 44 000 44 000 44 000 44 000 Tillgängliga medel 880 000 850 500 924 000 903 000 882 000 861 000 Överskridande av anslagskredit 0-50 500 0 0-19 000-40 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 51 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 91 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Anslagsposten ersatte Högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för 2013. Analys Den årliga beräkningen av ersättningen för 2016 med utbetalning 2017 har genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader och lönekostnader för hela 2016. Resultatet blev att ersättningen uppgår till ungefär 891 miljoner kronor. Ett antal ärenden har dock av olika skäl inte kunnat tas med i beräkningen, bland annat ärenden där det saknas uppgift om 94
arbetsgivares adress. Bedömningen är att dessa ärenden senare i år kommer att genera utbetalningar på 6 miljoner kronor. Förskottsbetalningarna bedöms bli 4 miljoner kronor i år. Totalt bedöms anslagsbelastningen bli 901 miljoner kronor för 2017. Även för åren 2018 2021 bedöms anslagsbelastningen bli 901 miljoner kronor årligen. Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet hur mycket de ärenden som inte kunnat hanteras i den årliga beräkningen kommer att generera i utbetalningar. En annan osäkerhet är att det bara finns ett årsutfall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 880 000 880 000 880 000 880 000 880 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +21 000 +21 000 +21 000 +21 000 +21 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000 Differens i 1000-tal kronor +21 000 +21 000 +21 000 +21 000 +21 000 Differens i procent +2,4 +2,4 +2,4 +2,4 +2,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs med 21 miljoner kronor för åren 2017 2021 på grund av det som redogörs i avsnittet ovan. 95
2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018² 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 182 974 119 895-46 784-266 842-515 745-777 471 Anslag³ 8 201 906 8 424 404 8 516 772 8 651 308 8 803 866 8 957 761 Tilldelade medel 8 384 880 8 544 299 8 469 988 8 384 466 8 288 121 8 180 290 Utfall/Prognos 8 264 985 8 591 083 8 736 830 8 900 211 9 065 592 9 235 592 Avvikelse från anslag -63 079-166 679-220 058-248 903-261 726-277 831 Avvikelse från tilldelade medel 119 895-46 784-266 842-515 745-777 471-1 055 302 Högsta anslagskredit 246 057 252 732 255 503 259 538 264 115 268 733 Tillgängliga medel 8 630 937 8 797 031 8 725 491 8 644 004 8 552 236 8 449 023 Överskridande av anslagskredit 0 0-11 339-256 207-513 356-786 569 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 8 591 miljoner kronor, vilket är 167 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 47 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys I denna prognos ingår och kommenteras följande poster: 96
Prognospost i mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Kommentar Nya reformer som regeringen har angivit i budgetproposition 2017. 32 5 12,2 12,2 12,2 12,2 Ökad ambitionsnivå inom assistansersättningen för att förbättra kvaliteten i handläggningen och förstärka kontrollerna för att förhindra brottslighet. 30 49 49 49 49 Nya förmåner omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning 29 156 152 151 151 Volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden. Dessa ärenden har ökat markant under 2016 och vi ser en fortsatt ökning även kommande år. 32 32 32 32 32 Ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända. Beloppen är i enlighet med lämnat underlag till Socialdepartementet den 10 november 2016. 130 109 109 109 109 Ökade kostnader med anledning av att FK enligt regeringens förslag fr.o.m. den 1 januari 2018 ska ta över ansvaret för handläggning av Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen 29 0 0 0 0 Kostnaderna för övertagande av handläggning av Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen från och med den 1 januari 2018 är i dagsläget högst osäkra. I 2017 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att Försäkringskassan tillförs 29 miljoner kronor för att kunna påbörja uppbyggnaden av verksamheten under 2017. Preliminär kostnad som ingår i lämnad prognos är samma som den föreslagna anslagsökningen, d.v.s. 29 miljoner kronor. Detta förutsätter att det blir förväntade förändringar i regelverket avseende frånvaro. Utifrån det vi känner till uppskattar vi ökade handläggningsvolymer om cirka25 000 ärenden per månad under 2018. Om nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd som löper ut under 2018 ska omfattas av det nya regelverket kan volymen öka till ca 50 000 ärenden per månad. Ingick även i föregående prognos Prognosen för 2018 och framåt har minskats med 11 mnkr pga. borttaget av tidigare angivna kostnader för FMU Kostnaderna har justerats ned från tidigare lämnad prognos motsvarande 30 ÅA. Ingick även i föregående prognos, inga justeringar är gjorda Ingick även i föregående prognos, inga justeringar är gjorda Nytillkomna kostnader. Då det råder stor osäkerhet från och med 2018 redovisas inga belopp 32 SA-nivåhöjning garantiersättning, höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag, höjning av flerbarnstillägget, höjning av adoptionsbidraget, höjning av underhållsstödet för äldre barn, bidrag till växelvis boende, avskaffande av underhållsstöd vid växelvis boende, sänkt utvecklingsersättning för unga, en prövotid för studier med bibehållen AE, hel sjukersättning från 19 år. 97
Arbetet med att ta fram en förordning för det nya regelverket pågår just nu och Arbetsmarknadsdepartementet har tagit hänsyn till ett flertal av våra regelförändringsförslag. Det är i dagsläget oklart hur detta påverkar kostnader för vår nuvarande hantering av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och kommande hantering av etableringsersättning. Vad de framtida kostnaderna blir är mycket osäkra, därför redovisas dessa inte i denna prognos. Eventuellt ökade kostnader för reformer inom Försäkringskassans ansvarsområde som inte har aviserats i budgetpropositionen 2017 eller tydliggjorts på annat sätt finns inte med i prognosen. Ett exempel är begränsning av föräldrapenning och diverse regelförenklingar inom familjeförmånerna. Ytterligare ett exempel på kostnader som inte ingår i lämnad prognos är förslagen på ändringar gällande sjukersättning, aktivitetsersättning och bostadstillägg. Vidare har vi inte inkluderat eventuellt ökade kostnader som kan uppkomma för Försäkringskassan kring regeringens proposition Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer (Prop. 2016/17:58). Konsekvenser Myndigheten kan finansiera de nya förmånerna och ökade volymer enlig ovan genom att utnyttja anslagskrediten med cirka 47 miljoner kronor år 2017, men för åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, som innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Prognosen är att målet inte kommer att uppfyllas och orsaken är att myndigheten inte har finansiering för de nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning samt för ökade administrationskostnader med anledning av volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden samt ökad befolkningsmängd. Vidare bedömer vi att behovet för att åstadkomma resultat inom assistansområdet kräver ytterligare insatser och resurser utöver de 30 miljoner kronor som har tilldelats. Anslagsnivåerna för åren 2019 och framåt som angivits tidigare var högre än nu föreslagna anslagsnivåer, vilket också gör att anslagskrediten överskrids ytterligare. 98
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 8 578 583 8 771 830 8 935 211 9 100 592 9 270 592 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - Ny regel - - - - - Övrigt +12 500-35 000-35 000-35 000-35 000 Ny prognos 8 591 083 8 736 830 8 900 211 9 065 592 9 235 592 Differens i 1000-tal kronor +12 500-35 000-35 000-35 000-35 000 Differens i procent +0,2-0,4-0,4-0,4-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Övrigt Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) inom assistansersättningen motsvarande 11 miljoner kronor och ingick i den förra prognosen från och med 2018. Kostnadsposten är nu borttagen då vi under rådande situation inte har stöd för att använda FMU inom assistansen. Kostnaderna för införande av de nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning har nedjusterats med 16 miljoner kronor för 2017 samt 24 miljoner för följande år. Nya beräkningar visar på ett behov av 30 årsarbetare färre än tidigare beräkningar. Tillkommandekostnader vid övertagande av handläggningen av Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen ingår under 2017 och beräknas preliminärt till 29 miljoner kronor. 99
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 26 348 828 27 260 759 27 761 297 28 236 404 28 704 482 29 177 583 Därav 01:01 Allmänt barnbidrag - 23 647 928 24 080 582 24 491 293 24 895 883 25 305 947 01:02 Flerbarnstillägg - 3 374 029 3 435 759 3 494 358 3 552 084 3 610 591 01:03 Förlängt barnbidrag - 222 041 228 195 233 992 239 754 244 284 01:04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån - 16 761 16 761 16 761 16 761 16 761 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom anslaget Barnbidrag beräknas, sedan januari 2017, prognoser för de fyra olika delförmånerna var för sig. Tidigare gjordes ingen sådan uppdelning. Delförmånerna summeras sedan till en prognos för hela anslaget. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp - 0 0-23 086-18 354 0 Anslag - 23 733 013 24 057 496 24 496 025 24 924 943 25 319 225 Tilldelade medel - 23 733 013 24 057 496 24 472 939 24 906 589 25 319 225 Utfall/Prognos - 23 647 928 24 080 582 24 491 293 24 895 883 25 305 947 Avvikelse från anslag - 85 085-23 086 4 732 29 060 13 278 Avvikelse från tilldelade medel - 85 085-23 086-18 354 10 706 13 278 Högsta anslagskredit - 1 367 351 1 202 874 1 224 801 1 246 247 1 265 961 Tillgängliga medel - 25 100 364 25 260 370 25 697 740 26 152 836 26 585 186 Överskridande av anslagskredit - 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. 100
Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 24 miljarder kronor, vilket är 85 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Bakgrundsfakta År 2017 är allmänt barnbidrag 1 050 kronor per barn och månad. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för närmare 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0-16 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas antalet barn öka varje år under hela prognosperioden. Utgifterna för allmänt barnbidrag beräknas till 23,6 miljarder kronor för 2017. Det motsvarar en ökning på 2,4 procent jämfört med 2016. Utgifterna förväntas öka i takt med att antalet barn ökar, till 25,3 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med omkring 7 procent över prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 23 726 984 24 354 740 24 838 515 25 332 199 25 697 217 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -79 056-274 158-347 222-436 316-391 270 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 23 647 928 24 080 582 24 491 293 24 895 883 25 305 947 Differens i 1000-tal kronor -79 056-274 158-347 222-436 316-391 270 Differens i procent -0,3-1,1-1,4-1,7-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar De senaste utfallen för allmänt barnbidrag har varit marginellt lägre än det prognostiserade värdet. Utfallen för januari mars 2017 följer i princip den historiska månadsfördelningen och förväntas att fortsätta göra så. I den nya befolkningsprognosen från SCB sänktes prognosen för antalet barn. Det är den 101
största anledningen till att prognosen för det allmänna barnbidraget sänks med 0,3 procent i år och som mest 1,7 procent under prognosperioden. 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp - 0 0 0 0 0 Anslag - 3 367 748 3 437 979 3 498 011 3 558 492 3 615 452 Tilldelade medel - 3 367 748 3 437 979 3 498 011 3 558 492 3 615 452 Utfall/Prognos - 3 374 029 3 435 759 3 494 358 3 552 084 3 610 591 Avvikelse från anslag - -6 281 2 220 3 653 6 408 4 861 Avvikelse från tilldelade medel - -6 281 2 220 3 653 6 408 4 861 Högsta anslagskredit - 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel - 3 367 748 3 437 979 3 498 011 3 558 492 3 615 452 Överskridande av anslagskredit - -6 281 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 3,4 miljarder kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om drygt 6 miljoner kronor. Bakgrundsfakta En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget höjdes från och med 1 januari 2017 med 126 kronor per månad för det tredje barnet. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet, 1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet lämnas 1 250 kronor för varje ytterligare barn. Analys I SCB:s befolkningsprognos väntas antalet barn att öka varje år, vilket innebär att antalet barn som är berättigade till flerbarnstillägg också förväntas att öka och därmed också utgifterna för flerbarnstillägg. I prognosberäkningarna antas att andelen barn som är berättigade till flerbarnstillägget är konstant över prognosperioden och motsvarar de andelar som gällde under 2016. Utgifterna prognosticeras till 3,4 miljarder kronor för 2017 och väntas öka till 3,6 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med omkring 7 procent över den aktuella 102
perioden. Den 1 januari 2017 höjdes flerbarnstillägget för det tredje barnet med 126 kronor, vilket har beaktats i prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 3 388 557 3 470 655 3 538 539 3 609 925 3 666 520 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -14 528-34 896-44 181-57 841-55 929 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 374 029 3 435 759 3 494 358 3 552 084 3 610 591 Differens i 1000-tal kronor -14 528-34 896-44 181-57 841-55 929 Differens i procent -0,4-1,0-1,2-1,6-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för flerbarnstillägget under januari mars 2017 har varit marginellt lägre än det prognostiserade värdet. I den nya befolkningsprognosen från SCB sänktes prognosen för antalet barn vilket är den största anledningen till att prognosen för flerbarnstillägget sänkts med 0,4 procent för innevarande år och upp mot 1,6 procent för prognosperioden. 103
1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp - 0 0 0 0 0 Anslag - 229 250 229 822 236 173 241 897 245 945 Tilldelade medel - 229 250 229 822 236 173 241 897 245 945 Utfall/Prognos - 222 041 228 195 233 992 239 754 244 284 Avvikelse från anslag - 7 209 1 627 2 181 2 143 1 661 Avvikelse från tilldelade medel - 7 209 1 627 2 181 2 143 1 661 Högsta anslagskredit - 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel - 229 250 229 822 236 173 241 897 245 945 Överskridande av anslagskredit - 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 222 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med det kvartal barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, dvs. 1 050 kronor per barn i månaden. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Det är också under dessa tre månader varje år som de flesta utbetalningarna sker. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan, majoriteten av dem är i åldern 17 21 år. För innevarande år beräknas utgifterna öka till 222 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med 2016. För resterande prognosperiod väntas utgifterna för anslaget att öka i samma takt som antalet barn mellan 16 21 år (enligt SCB). 104
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 229 249 242 014 249 961 256 510 257 261 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -7 208-13 819-15 969-16 756-12 977 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 222 041 228 195 233 992 239 754 244 284 Differens i 1000-tal kronor -7 208-13 819-15 969-16 756-12 977 Differens i procent -3,1-5,7-6,4-6,5-5,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det förlängda barnbidraget under januari mars 2017 har varit lägre än det prognostiserade värdet. I den nya befolkningsprognosen från SCB sänktes prognosen för antalet barn vilket har lett till att prognosen för det förlängda barnbidraget sänkts med 3,1 procent för innevarande år och upp mot 6,5 procent för prognosperioden. SCB:s prognos för 16 21 åringar har sänkts mer än för de mellan 0 15 år. Detta medför en större sänkning i detta ärendeslag jämfört med det allmänna barnbidraget och flerbarnstillägget. 105
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp - 0 0 0 0 0 Anslag - 17 000 17 279 17 279 17 279 17 279 Tilldelade medel - 17 000 17 279 17 279 17 279 17 279 Utfall/Prognos - 16 761 16 761 16 761 16 761 16 761 Avvikelse från anslag - 239 518 518 518 518 Avvikelse från tilldelade medel - 239 518 518 518 518 Högsta anslagskredit - 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel - 17 000 17 279 17 279 17 279 17 279 Överskridande av anslagskredit - 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 16,8 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utfallen för utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner under januari mars 2017 har varit lägre än det prognostiserade värdet. Utgifterna för denna anslagspost har minskat från drygt 67 miljoner år 2010 till 14 miljoner år 2015. En orsak är att flera förmåner, som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, har tagits bort från sakområdet. Mellan 2015 och 2016 ökade dock utgifterna med 3,2 miljoner kronor till 17,2 miljoner kronor. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer som gör att den är svår att prognostisera. Utgifterna för ärendeslaget har därför lagts på samma nivå som för utfallet 2016 för hela prognosperioden. 106
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 17 279 17 279 17 279 17 279 17 279 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -518-518 -518-518 -518 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 16 761 16 761 16 761 16 761 16 761 Differens i 1000-tal kronor -518-518 -518-518 -518 Differens i procent -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats och har reviderats ned under hela prognosperioden med 3 procent. 107
1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 40 532 556 41 553 675 43 213 280 44 909 450 46 757 211 48 882 007 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 29 202 995 30 380 625 31 460 558 32 652 444 33 887 183 35 387 199 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 965 508 2 884 632 3 031 126 3 182 278 3 362 102 3 510 410 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 570 261 6 871 748 7 201 775 7 534 413 7 897 968 8 287 274 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 704 535 678 893 771 384 749 468 783 325 822 098 1:2.12 Graviditetspenning 622 874 644 756 682 409 719 483 757 085 796 057 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 63 475 66 537 66 028 71 364 69 548 78 969 1:2.1 Jämställdhetsbonus 402 908 26 484 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 108
1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 29 740 542 30 437 203 31 985 734 33 278 730 34 623 479 36 039 813 Tilldelade medel 29 740 542 30 437 203 31 985 734 33 278 730 34 623 479 36 039 813 Utfall/Prognos 29 202 995 30 380 625 31 460 558 32 652 444 33 887 183 35 387 199 Avvikelse från anslag 537 547 56 578 525 176 626 286 736 296 652 614 Avvikelse från tilldelade medel 537 547 56 578 525 176 626 286 736 296 652 614 Högsta anslagskredit 1 490 677 1 521 860 1 599 286 1 663 936 1 731 173 1 801 990 Tillgängliga medel 31 231 219 31 959 063 33 585 020 34 942 666 36 354 652 37 841 803 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 30 381 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar före barnets födelse. Från och med den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje ytterligare barn som föds samtidigt betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. 109
För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. Analys Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas fortsätta att öka med sammantaget 9 procent från år 2016 till 2021. Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 54,4 miljoner dagar år 2017 och öka till 55,2 miljoner dagar 2018. Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar succesivt öka till 58,2 miljoner dagar år 2021. Ökningen drivs framför allt av att fler barn ingår i befolkningen. Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos prognostiseras antal barn mellan 0 till 8 år öka med sammantaget 6 procent från 2016 till 2021. Den procentuella ökningen är dock större i de yngre åldrarna då uttaget av föräldrapenningdagar är som störst. För 0- och 1-åringar prognostiseras en tioprocentig ökning över perioden. Under de tre första kvartalen 2017 betalades 7,2 miljarder kronor ut i föräldrapenning. Det är drygt 300 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror på att medelersättningen per dag under de tre första 110
kvartalen 2017 var högre än motsvarande period 2016. Detta beror i sin tur på att inkomsterna hos de föräldrar som tar ut SGI-dagar har högre inkomster. Föräldrapenningdagar Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Antalet SGI-dagar beräknas öka från 36,2 miljoner dagar år 2016 till 37,7 miljoner dagar 2021. Av dessa beräknas uttagna dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) öka från 6,6 miljoner dagar år 2016 till 7,7 miljoner dagar år 2021. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9,1 miljoner dagar år 2016 till 10,9 miljoner dagar år 2021. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas också öka från 8,1 miljoner dagar år 2016 till 9,6 miljoner dagar år 2021. Antal nettodagar uppdelat på ersättningsnivå Miljontal Källa: Försäkringskassan. Förutom antal barn i befolkningen påverkas utgifterna inom föräldrapenningen också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 27 procent år 2016 till 31 procent år 2021. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. 111
Medelersättning per olika typer av dagar Ersättningen för grundnivådagar är 250 kronor och ersättningen för lägstanivådagar är 180 kronor. Ersättningsnivån för föräldrar på den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) var 942 kronor per dag år 2016. Den högsta ersättningsnivån baseras på Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet vilket innebär att den förväntas gå från 952 kronor i år till 1 035 kronor år 2021. Den genomsnittliga ersättningen för SGI-dagar under den högsta ersättningsnivån var 654 kronor år 2016 och förväntas sedan följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. I år beräknas ersättningsnivån till 674 kronor och prognostiseras sedan gradvis öka till 768 kronor år 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 30 501 029 31 935 191 33 248 454 34 686 554 36 207 447 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +19 234 +35 249 +20 619 +103-32 738 Volym- och strukturförändringar -139 638-509 882-616 629-799 474-787 510 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 30 380 625 31 460 558 32 652 444 33 887 183 35 387 199 Differens i 1000-tal kronor -120 404-474 633-596 010-799 371-820 248 Differens i procent -0,4-1,5-1,8-2,3-2,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen 2017 och sänkt den 2020, vilket påverkar prognosen för ersättningen på sjukpenningnivå. En högre timlöneökning 2017 höjer den genomsnittliga ersättningsnivån fram till 2020 därefter sänks timlöneökningen och därmed den beräknade ersättningsnivån. Konjunkturinstitutet har även höjt prognosen för prisbasbeloppet 2018, men sänkt prognosen för 2021, vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för dessa år. 112
Volym- och strukturförändringar Statistiska centralbyrån har sänkt sin prognos för antal barn i befolkningen vilket medför en sänkt prognos för antal föräldrapenningdagar. Effekten av en sänkt befolkningsprognos är större än effekten av Konjunkturinstitutets höjning av prognosen för timlöneökningen. Totalt sett sänks prognosen för föräldrapenningen med mellan 0,4 och 2,3 procent över prognosperioden. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-6 349 0 0 0 0 Anslag 6 563 912 6 887 121 7 279 809 7 655 329 8 057 082 8 444 869 Tilldelade medel 6 563 912 6 880 772 7 279 809 7 655 329 8 057 082 8 444 869 Utfall/Prognos 6 570 261 6 871 748 7 201 775 7 534 413 7 897 968 8 287 274 Avvikelse från anslag -6 349 15 373 78 034 120 916 159 114 157 595 Avvikelse från tilldelade medel -6 349 9 024 78 034 120 916 159 114 157 595 Högsta anslagskredit 328 196 344 356 363 990 382 766 402 854 422 243 Tillgängliga medel 6 892 108 7 225 128 7 643 799 8 038 095 8 459 936 8 867 112 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 6 872 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare 33 är sjuk. Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. 33 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand som barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 113
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är förbrukade kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar dock inte för dagar som avser ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete både i samband med sjukdom hos barnet och dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när han eller hon avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för föräldrar vars barn dör. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. 34 Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antal barn i olika åldrar och ersättningsnivå per dag. Antalet barn tas från SCB:s befolkningsprognos och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. 34 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,97. 114
Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli 7,3 miljoner i år och öka till drygt 7,4 miljoner år 2018. Sammantaget beräknas dagarna öka med 6,3 procent från i år till 2021. Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn ökar från cirka 120 800 i år till 130 900 år 2021 samt att antal barn 0 12 år bedöms öka från knappt 1,57 miljoner år 2017 till 1,66 miljoner barn år 2021 enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Antalet avlidna barn 0 18 år bedöms också öka något från cirka 450 i år till 470 år 2021. Under det första kvartalet i år betalades drygt 2 123 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det är drygt 89 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror delvis på att den sammanlagda medelersättningen under det första kvartalet 2017 var högre än motsvarande period år 2016. En annan förklaring är att fler dagar med tillfällig föräldrapenning har betalats ut. Antal nettodagar i samband med vård av barn (VAB) beräknas utifrån ett antagande om att det kommer bli en normal influensa i år. Antalet VAB-dagar beräknas bli knappt 6,4 miljoner, vilket är 94 000 fler än 2016. Ökningen förklaras av att det finns fler barn 0 12 år i befolkningen i år än förra året. För åren 2018 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antal barn 0 12 år i befolkningen. Antalet nettodagar för vård av barn beräknas öka från knappt 6,4 miljoner dagar år 2017 till cirka 6,8 miljoner dagar år 2021. Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgör 12,2 procent av totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning och beräknas följa befolkningsutvecklingen. Dessa dagar beräknas att öka från 894 000 dagar i år till 969 000 dagar år 2021. Antal nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de 3 senaste åren. Dessa dagar beräknas fortsätta öka från 15 700 dagar i år till 19 700 dagar år 2021. Antalet nettodagar i samband med att ett barn har avlidit beräknas följa utvecklingen av antal döda barn 0 18 år i befolkningen. Dagarna beräknas att öka från 6 600 i år till 6 900 dagar år 2021. 115
Antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning fördelade på olika dagtyper Miljontal Källa: Försäkringskassan. Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn (VAB) utgör 87,4 procent av det totala antalet nettodagar inom prognosen för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för nettodagar i samband med vård av barn inom tillfällig föräldrapenning drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn 0 12 år och i hög grad av intensiteten i influensan. Förekomsten av influensa och luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antal nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är också källor till osäkerhet. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2017 beräknas till 940 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till 1 066 kronor per dag år 2021. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden 2010 2021. 116
Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 6 875 749 7 251 121 7 620 925 8 032 008 8 434 484 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +6 672 +8 141 +6 376 +32-4 304 Volym- och strukturförändringar -10 673-57 487-92 888-134 072-142 906 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 6 871 748 7 201 775 7 534 413 7 897 968 8 287 274 Differens i 1000-tal kronor -4 001-49 346-86 512-134 040-147 210 Differens i procent -0,1-0,7-1,1-1,7-1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 117
Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för timlöneökningen för 2017, men har sänkt den för 2020. Prognosen för prisbasbeloppet har höjts för 2018, men har sänkts för 2020. Sammantaget medför detta en höjning av prognosen under perioden 2017 2020 och en sänkning för år 2021. Volym- och strukturförändringar SCB:s senaste befolkningsprognos publicerades i april 2017. Jämfört med befolkningsprognosen från april 2016 har antalet födda och antalet barn 0 till 12 år skrivits ner för åren 2015 2020. Detta medför att prognosen över antal tillfällig föräldrapenningdagar för 2017 till 2021 skrivits ner. 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 624 221 700 117 700 984 742 938 787 403 834 529 Tilldelade medel 624 221 700 117 700 984 742 938 787 403 834 529 Utfall/Prognos 622 874 644 756 682 409 719 483 757 085 796 057 Avvikelse från anslag 1 347 55 361 18 575 23 455 30 318 38 472 Avvikelse från tilldelade medel 1 347 55 361 18 575 23 455 30 318 38 472 Högsta anslagskredit 31 211 35 006 35 049 37 146 39 370 41 726 Tillgängliga medel 655 432 735 123 736 033 780 084 826 773 876 255 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 645 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete hos den befintliga arbetsgivaren. 118
Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de inte kan arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Inkomsttaket uppgår till 7,5 gånger prisbasbeloppet för graviditetspenning. Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift för förmånen bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna för graviditetspenning var 156 miljoner kronor för det första kvartalet 2017, vilket är cirka 3 procent (4,5 miljoner kronor) lägre än motsvarande period 2016. Anledningen till att utfallet var lägre beror till stor del av att antalet nettodagar och antalet kvinnor med graviditetspenning var färre innevarande år för perioden. Dock väntas nettodagarna och antalet kvinnor med graviditetspenning vara något högre de nästkommande tre kvartalen i år än samma period 2016. I slutändan beräknas därför prognosen för antalet nettodagar och antalet kvinnor med ersättning i år ligga i nivå med förra årets utfall. Medelersättningen per dag förväntas öka med 18 kronor till 598 kronor år 2017 jämfört med 2016, vilket är främsta förklaringen till att utgifterna för 2017 ökar. För resterande prognosperiod förväntas utgifterna att öka i samma takt som antalet födda barn enligt SCB:s befolkningsprognos. 119
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 660 755 698 269 739 345 784 353 832 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +626 +662 +698 +4 +4 Volym- och strukturförändringar -16 625-16 522-20 560-27 272-36 047 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 644 756 682 409 719 483 757 085 796 057 Differens i 1000-tal kronor -15 999-15 860-19 862-27 268-36 043 Differens i procent -2,4-2,3-2,7-3,5-4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I prognosen för graviditetspenning används Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Den nya prognosen från Konjunkturinstitutet påverkar medelersättningen per dag. Volym- och strukturförändringar Utfallet för det första kvartalet 2017 blev lägre än det prognostiserade värdet, vilket har lett till en utfallsjustering och därför har prognosen skrivits ned. Dessutom sänkte SCB sin prognos för antalet födda barn vilket också har bidragit till prognossänkningen. För innevarande år skrivs prognosen ned med 2,4 procent och med 4,3 procent år 2021. 120
1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 - - - - Anslag 404 320 42 000 - - - - Tilldelade medel 404 320 42 000 - - - - Utfall/Prognos 402 908 26 484 - - - - Avvikelse från anslag 1 412 15 516 - - - - Avvikelse från tilldelade medel 1 412 15 516 - - - - Högsta anslagskredit 16 566 2 100 - - - - Tillgängliga medel 420 886 44 100 - - - - Överskridande av anslagskredit 0 0 - - - - ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 26 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel Bakgrundsfakta Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari 2017. Jämställdhetsbonus syftade till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna haft gemensam vårdnad om barnet, men behövde inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får var inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som var bonusgrundande togs ut betalades 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalades totalt 10 500 kronor ut. Analys Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari 2017. I och med detta prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 består av utbetalningar som avser dagar som genererades under år 2016. 121
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 24 000 0 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 484 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 26 484 0 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor +2 484 0 0 0 0 Differens i procent +10,4 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills har prognosen justerats upp för år 2017. 122
1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -49 832-62 985 0 0 0 0 Anslag 2 630 000 2 690 000 2 848 732 2 817 428 2 803 824 2 620 721 Tilldelade medel 2 580 168 2 627 015 2 848 732 2 817 428 2 803 824 2 620 721 Utfall/Prognos 2 643 153 2 564 471 2 555 129 2 544 602 2 532 871 2 519 914 Avvikelse från anslag -13 153 125 529 293 603 272 826 270 953 100 807 Avvikelse från tilldelade medel -62 985 62 544 293 603 272 826 270 953 100 807 Högsta anslagskredit 184 100 134 500 142 436 140 871 140 191 131 036 Tillgängliga medel 2 764 268 2 761 515 2 991 168 2 958 299 2 944 015 2 751 757 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 2 564 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 123
Om barnet eller ungdomen har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga 1 573 kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Inbetalningarna kommer dels direkt från bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Antalet barn med underhållsstöd det första kvartalet 2017 är 3,5 procent färre än motsvarande period 2016. I prognosen beräknas antalet barn med underhållsstöd att minska med 3,2 procent under 2017 jämfört med 2016. Det totala antalet barn med underhållstöd förväntas bli 214 600 i år och minska till 211 200 år 2021. Minskningen antas bero framför allt på att föräldrarna sköter underhållsbidraget själva utan Försäkringskassans inblandning. Den 1 april 2016 skedde flera förändringar i förmånen. Den första är att Försäkringskassan fick ett utökat uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Det andra är en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat in rätt belopp i rätt tid till Försäkringskassan under minst sex månader. Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl. Om 124
inte betalningarna fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan har kontaktat berörda föräldrar och informerat om detta. Knappt 15 000 (av cirka 138 000) 35 boföräldrar berörs av indraget underhållsstöd. Den 10 oktober 2016 gick de första breven ut till 2 215 separerade föräldrar som betalat underhållsstöd till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader. I brevet informeras föräldrarna om att de fortsättningsvis förväntas sköta underhållsbetalningarna på egen hand, utan Försäkringskassan som mellanhand. Att antalet barn har minskat så kraftig under det första kvartalet 2017 kan möjligen förklaras av regeländringarna. Ytterligare effekter av regeländringarna utöver en minskning av antalet barn i underhållssystemet, är en förväntad minskning av debiterat belopp och inbetalt belopp från bidragsskyldiga i början av 2017. Utvecklingen därefter är mer osäker, eftersom de familjer som lämnat förmånen efter sex månader antingen kan fortsätta reglera underhållet själva eller ansöka om underhållsstöd igen. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan 2008. År 2016 ökade det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad kraftigt eftersom beloppet höjdes från och med december 2015. Utbetalningsbeloppet förväntas fortsätta öka från 1 485 kronor i månaden 2017 till 1 511 kronor i månaden 2021. Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas öka från 1 422 miljoner kronor år 2017 till 1 459 miljoner kronor år 2021. Faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed inbetalningens storlek. I prognosen för 2017 2021 beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 68 procent över hela prognosperioden. Bidragsskyldigas inbetalning av skulder till Kronofogden beräknas bli 294 miljoner kronor år 2017 och 318 miljoner kronor år 2021. Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet minska under perioden 2017 2021. Detta beror främst på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskar. Planerade regeländringar I Ds 2017:2 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar föreslås att underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre. Underhållsstöd ska därmed vara 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 15 år och öka till 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. 35 September 2016 var 138 400 boföräldrar. 125
Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Det föreslås också att det belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egna levnadskostnader (grundavdraget), ska höjas från 100 000 till 120 000 kronor samt att det inkomstbelopp för barns inkomster som inte påverkar underhållsstödets storlek ska höjas från 48 000 kronor till 60 000 kronor per år. I promemorian föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet från februari 2018. Eftersom förslagen inte är formulerade i budgetpropositionen eller särskild proposition har de inte beaktats prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 2 609 961 2 599 285 2 587 348 2 574 127 2 559 596 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -45 490-44 156-42 746-41 256-39 682 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 2 564 471 2 555 129 2 544 602 2 532 871 2 519 914 Differens i 1000-tal kronor -45 490-44 156-42 746-41 256-39 682 Differens i procent -1,7-1,7-1,7-1,6-1,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos, som lämnades i februari, gör nya utfall att antal barn per månad, debiterat belopp och inbetalningsgrad behöver justeras. Antal barn per månad har varit lägre än vad som förväntades och justeras därför ned för samtliga år. Nya utfall under det första kvartalet visar att debiterat belopp och inbetalningen från bidragsskyldiga har varit lägre än vad som förväntades och därför har dessa justerats ned. Då det debiterade beloppet justeras ned har det till skillnad från inbetalningsgrad och antalet barn, en höjande effekt på utgifterna. Den effekt som justeringen av debiterat belopp har på utgifterna, är lägre än effekten av justeringen av antal barn och inbetalningsgraden. Därför leder de ovan nämnda justeringarna till att utgifterna justeras ned för samtliga år. 126
1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 0 Anslag 29 784 32 284 35 284 35 284 35 284 35 284 Tilldelade medel 29 784 32 284 35 284 35 284 35 284 35 284 Utfall/Prognos 11 040 19 838 23 775 23 775 23 775 23 775 Avvikelse från anslag 18 744 12 446 11 509 11 509 11 509 11 509 Avvikelse från tilldelade medel 18 744 12 446 11 509 11 509 11 509 11 509 Högsta anslagskredit 894 969 1 058 1 058 1 058 1 058 Tillgängliga medel 30 678 33 253 36 342 36 342 36 342 36 342 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bidrag till kostnader för internationella adoptioner. Bidraget avser adoptioner av barn, yngre än 10 år, som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. Internationella adoptioner regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Ansökan om bidrag ska göras inom ett år från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. Det är också först när adoptionen blivit gällande i Sverige som bidrag kan betalas ut. En höjning av bidraget från 40 000 kronor till 75 000 kronor per barn tillämpas för föräldrar som har fått barnet i sin vård den 1 januari 2017 eller senare. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Utfallet för första kvartalet i år, på 2,7 miljoner kronor, är 25 procent lägre än för motsvarande period år 2016. Utgiftsminskningen beror på ett minskat antal adoptioner. Under januari mars 2017 betalades 67 bidrag ut. Jämfört med första kvartalet 2016 har antalet minskat med 26 procent. Eftersom månadsfördelningen varierar mellan åren, behöver inte ett lägre utfall hittills i år nödvändigtvis 127
innebära att antalet adoptioner kommer att fortsätta minska. En ökad välfärd och skärpta krav kring adoptioner i ursprungsländerna skulle kunna ha en minskande effekt på antalet internationella adoptioner. I motsats till detta skulle den höjda bidragsnivån kunna ha en höjande effekt på antalet adoptioner. Under prognosperioden förväntas 317 bidrag betalas ut per år. Under de första tre månaderna i år har endast ett bidrag på 75 000 kronor betalats ut. Andelen bidrag på 75 000 kronor förväntas att öka successivt och vara 100 procent från och med juli 2017. Utgiften prognostiseras att öka från 20 miljoner kronor 2017 till 24 miljoner kronor 2018 för att därefter stabilisera sig på 24 miljoner resten av perioden. Ökningen mellan 2017 och 2018 kan förklaras av att andelen bidrag på 75 000 kr antas öka från 65 till 100 procent. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 24 750 25 125 25 500 25 875 26 250 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -4 912-1 350-1 725-2 100-2 475 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 19 838 23 775 23 775 23 775 23 775 Differens i 1000-tal kronor -4 912-1 350-1 725-2 100-2 475 Differens i procent -19,8-5,4-6,8-8,1-9,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar En utfallsjustering för 2017 har gjorts med anledning av färre utbetalade bidrag än förväntat. Då utvecklingen av antal bidrag är osäker förväntas antalet vara konstant över prognosperioden. I föregående prognos var den förväntade utvecklingen svagt ökande. 128
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Hela anslaget 3 759 881 4 006 204 4 271 371 4 555 898 4 883 127 5 265 465 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 428 081 3 643 304 3 883 372 4 137 403 4 448 261 4 790 270 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 331 800 362 900 387 999 418 495 434 866 475 195 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ 2017 2018 2019² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -28 775-99 855-36 159 0 0 0 Anslag 3 357 000 3 707 000 4 011 500 4 314 700 4 637 000 4 956 900 Tilldelade medel 3 328 225 3 607 145 3 975 341 4 314 700 4 637 000 4 956 900 Utfall/Prognos 3 428 081 3 643 304 3 883 372 4 137 403 4 448 261 4 790 270 Avvikelse från anslag -71 081 63 696 128 128 177 297 188 739 166 630 Avvikelse från tilldelade medel -99 856-36 159 91 969 177 297 188 739 166 630 Högsta anslagskredit 167 850 185 320 200 575 215 735 231 850 247 845 Tillgängliga medel 3 496 075 3 792 465 4 175 916 4 530 435 4 868 850 5 204 745 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:maj. Hämtad 2017-04-24. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 3 643 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 36 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 129
Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längs till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, men de har inte trätt i kraft. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen framöver att vårdbidrag kommer bli vanligare bland barn i åldrarna 10 19 år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och 130
syndrom har ökat. 36 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen 10 19 år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn som vårdbidrag avser för ökar under prognosperioden. Andelen barn som vårdbidrag avser för fördelade på åldersgrupp och kön Procent Källa: Försäkringskassan. Under hela prognosperioden väntas utgifterna för anslaget att öka varje år, se diagram nedan. Ökningen av utgifterna beror dels på antalet vårdbidrag blir fler men också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. 36 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon 131
Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2017. Beloppen anges i tusental kronor. 2017 2018 2019¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 3 688 870 3 993 893 4 305 319 4 646 842 5 008 118 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +8 816 - - -20 483 Volym- och strukturförändringar -45 566-119 337-167 916-198 581-197 365 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 3 643 304 3 883 372 4 137 403 4 448 261 4 790 270 Differens i 1000-tal kronor -45 566-110 521-167 916-198 581-217 848 Differens i procent -1,2-2,8-3,9-4,3-4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen för prisbasbeloppet för 2018 och justerat ner prognosen för 2021. Detta föranleder en höjning i prognosen för 2018 och en sänkning i prognosen för 2021. 132