GÖTEBORGS STADS FILMSATSNING Verksamhetsrapport 2016 Martina Eriksdotter, Filmutvecklare Göteborgs Stad
2
Göteborgs Stads Filmsatsning Verksamhetsrapport 2016 Innehåll Verksamhetensförutsättningar...5 Kortbakgrund...5 Uppdraget...5 FilmkontoretGöteborg...6 Ekonomiskaförutsättningar...7 Verksamhetsrapportensframställning...7 Filmutvecklarensaktiviteter2016...8 Strategiskamodeller aktörsgrupperochmålgrupper...8 Målgrupperinomaktörsgrupperna...8 Mätbarutveckling,transparensochkommunikation...10 Talangutvecklingochkompetensförstärkning...10 Stadensominspelningsplats...12 Marknadsföringavstadensfilmsatsningsamtomvärldsbevakning...13 Geografiskautvecklingszoner...14 Filmsatsningens samarbetsparterochderasarbeteunder2016...17 GöteborgsStad...17 Uppdragifilmsatsningen...17 Arbeteutförtunder2016...17 FilmiVäst...21 Uppdragifilmsatsningen...22 Arbeteutförtunder2016...22 Andraviktigainsatserinomfilm...25 LindholmenSciencePark...26 Uppdragifilmsatsningen...26 Arbeteutförtunder2016...26 Utvärdering Hurstöttaenfilmbranschiförändring?...28 BusinessRegionGöteborg...32 Aftercareundersökning2016...32 Dialogmötenmedfilmbranschen...33 Omvärldsanalys2016...34 Ettlandskapiförändring...34 Nyteknikledertillnyakonsumentbeteenden...34 3
StatistikbiofilmiSverige...36 Svenskfilmpolitik...36 Produktionsincitament...37 Verksamhetensplaneradearbete2017...39 Sammanfattning...42 Bilaga1...43 BakgrundGöteborgsStadsfilmsatsning...43 Bilaga2...44 Diagram1...44 Diagram2...45 Bilaga3...46 StatistikbiobesökSverige2014-2016...46 Betygsindexsvenskvsutländskfilm...47 Bilaga4...48 Aktörsgrupperinomstadenochregionen...48 4
Verksamhetens förutsättningar Kort bakgrund Sedan 2006 har Göteborgs Stad stöttat filmproduktion i Västra Götaland genom bidrag till Film i Väst. MedbredenighetbeslutadeGöteborgskommunstyrelseunderhösten2013 1 omenhandlingsplan för utveckling av området film och rörlig bild i Västsverige. Den satsningen på film och rörlig bild skulle ses som nästa steg av filmutvecklingen i Västsverige och de åtgärder som inkluderades fortlöpande skulle utvärderas och eventuellt anpassas. Handlingsplanen för filmutvecklingen i GöteborgsStadvilarpåfyrabenmedökatstödtillFilmiVäst,stödtillbranschutvecklingoch innovation till Lindholmen Science Park, stöd för tillgänglighet till staden via Business Region Göteborg och ökat stöd till fri film samt nya talanger från kulturnämnden. Kulturnämnden har ansvaret att koordinera filmsatsningen och eftersträva målet att Västsverige och Göteborg år 2021 ska vara både ett filmens kreativa centrum och den självklara inspelningsplatsenförintressanta,viktigaochframgångsrikafilmermedpublikvärldenöver 2.Det stämmer väl överens med nämndens övriga uppdrag att samordna stadens arbete med kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering, samt verka för ett regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. Somstrategierförattnådettamållyftesföljandepunkterfram 3 : Stärka samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i filmfrågor. Öka filmproduktionen regionalt och lokalt. Öka det ekonomiska stödet till Film i Väst. Representation av Göteborgs Stad i styrelsen för Film i Väst. Skapa en basorganisation i staden för koordinering och filmutveckling. Ekonomiskt stödja projekt för fri film och nya talanger. Stödja branschutveckling och innovationer samt utbildning. Öka tillgängligheten till stadens miljöer för filmproduktion. Uppdraget Medel avsattes för en lokal basorganisation inom kulturförvaltningen, med uppdrag att koordinera filmutvecklingen, ett s.k. Filmkontor. I ansvaret ingår följande uppgifter: Samverka med regionens filmaktörer. Koordinera och bevaka filmtillgängligheten i staden. Koordinera bidragsgivningen till Film i Väst. Koordinera bidragsgivningen till Innovation, forskning och utveckling. Koordinera bidragsgivningen till Fri film och talangutveckling. Ansvara för uppföljning och rapportering till kommunstyrelsen i ordinarie uppföljningsrapporter. 1 GöteborgsStad,Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13, 718,dnr0686/12. 2 GöteborgsStad,Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13, 718,dnr0686/12. 3 TUutfärdat2013-10-04,dnr0686/12. 5
Vid kulturnämnden möte 2015-09-29 4 återrapporterades stadens filmsatsning så långt och nämnden beslutade att förvaltningen, i samarbete med berörda parter, skall utarbeta konkreta förslag inom de framtagna fokusområden samt årligen redovisa utvecklingen av uppdraget och de åtgärder som vidtagits. De sex strategiska fokusområdena är: Mätbar utveckling, transparens och kommunikation Talangutveckling och kompetensförstärkning Staden som inspelningsplats Geografiska utvecklingszoner Sociala mötesplatser och nätverk Kompletterande kapital Den här rapporten beskriver arbetet inom ramen för filmsatsningen under 2016, redovisar specifikt vilka åtgärder man har arbetat med inom de strategiska fokusområdena samt det planerade arbetet inför 2017. Genom att bygga hållbara strukturer med utgångspunkt i de sex fokusområdena skapar staden förutsättningar som gynnar och bidrar till att aktörer, både individuellt och i grupp, stärks i sina roller. Det skapar även en attraktionskraft för externa aktörer, både nationellt och internationellt. Staden arbetar genreöverskridande inom film och rörlig bild, på olika sätt och inom olika områden. Filmkontoret Göteborg Filmkontoret på kulturförvaltningen består i nuläget av två roller filmutredaren och filmutvecklaren. Entredjeroll,filmlotsuppdraget,föreslåsattfr.o.m.2018ingåiFilmkontoret. 5 Filmutredaren handlägger stöd till fri filmproduktion och talangutveckling och ansvarar för beslutsurval och administration av stödformerna i samråd med sakkunnig, extern referensperson och filmutvecklaren samt ibland övriga konstarts sakkunniga kollegor på Kulturstöd och beslutas därefter i Kulturnämnden. Rollen innefattar flera funktioner bland annat dagliga kontakter med lokala filmare genom rådgivningsmöten och-samtal, bevakning av lokala filmarrangemang samt till viss del genom att representera staden vid festivaler nationellt och internationellt. Filmutredaren representerar även staden i frågor som rör film och talangutveckling tillsammans med andra regionala och lokala aktörer. Utöver stöden till filmproduktion arbetar filmutredaren även med verksamhetsstöd för de organisationer som bidrar till att stärka Göteborgs position som filmstad. Medel till verksamhetsstöden ingår inte i Göteborgs Stads filmsatsning, men bör nämnas för att ge en tydlig bild av dels det arbete som ingår i filmutredarens samlade expertroll, dels de organisationer med arrangerande verksamheter som bidrar till att stärka Göteborgs position som filmstad t.ex. Göteborgs Film Festival, MR-festivalen(tidigare Antirasistiska Filmdagar), Doc Lounge, Folkets Bio och Bio Roy. Sedan 2014 arbetar Ulf Sigvardson som filmutredare. Filmutvecklaren arbetar med de strategiska utvecklingsfrågorna för film och rörlig bild inom ramen för de sex framtagna fokusområdena. Filmutvecklaren har en central roll i att koordinera den övergripande filmsatsningen samt knyta ihop filmaktörer lokalt, nationellt och internationellt. Under 4 GöteborgsStad,Kulturnämndenssammanträde2015-09-29, 143,dnr1445/15. 5 GöteborgsStad,Kulturnämndenssammanträde2017-03-28, 60,dnr0346/16. 6
stycket Filmutvecklarens aktiviteter under 2016 följer en redovisning av arbetet under 2016. Sedan april 2016 arbetar Martina Eriksdotter som filmutvecklare. Det finns ett förslag om att delar av uppdraget som Filmlots skall tillsättas på deltid hos kulturförvaltningen fr.o.m. årsskiftet 2017/2018. Filmlotsfunktionen skall underlätta för filminspelningar i staden inom samtliga genrer och ha en gedigen erfarenhet av filminspelningar och känna väl till de olika tillståndsenheterna. Omvärldsanalysen visar att förutsättningarna snabbt förändras, bl.a. beroende på ny teknik inom både mjuk- och hårdvara vilket leder till förändrade konsumentbeteenden. Filmkontorets kompetens sträckersigöverfleraområdeninomfilmochrörligbild. Detärenfördelattarbetaagiltochlätt kunna hantera nya arbetssätt på grund av nya former, innehåll, distributions- och finansieringsstrukturer. Ekonomiska förutsättningar Enligtbeslutikommunstyrelsen 6 hargöteborgsstadsfilmsatsningenårligbudgetpå12mkr.under 2016 fördelades den årliga budgeten till satsningen på film och rörlig bild enligt nedan: Business Region Göteborg (BRG) Film i Väst Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Lindholmen Science Park (LSP) S:A 0,5 Mkr Filmlots. 4,5 Mkr Stöd till filmproduktion samt branschstärkande åtgärder. 1,5 Mkr Filmkontor: drift av filmkoordinering. 2,0 Mkr Bidrag till projektstöd film och rörlig bild. 0,5 Mkr Administration av projektmedel. 2,0 Mkr Bidrag till innovativa projekt (bereds av LSP). 1,0 Mkr Klusterarbete och branschstärkande åtgärder. 12 Mkr Verksamhetsrapportens framställning Rapporten är skriven av filmutvecklaren och speglar dennes perspektiv, arbete och erfarenheter. Statistik redovisas från olika externa aktörer och hänvisas till i fotnötter. 6 6 GöteborgsStad,Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13, 718,dnr0686/12. 7
Filmutvecklarens aktiviteter 2016 Filmutvecklaren har under det tredje året av filmsatsningen fokuserat på fem av de sex fokusområdena. Särskilt fokus har ägnats åt Mätbar utveckling, Transparens och kommunikation samt Talangutveckling och kompetensförstärkning. Övriga områden som filmutvecklaren har arbetat med är Staden som inspelningsplats, Geografiska utvecklingszoner samt Sociala mötesplatser och nätverk. Strategiska modeller aktörsgrupper och målgrupper För att inte riskera att exkludera någon aktör i det strategiska arbetet genomförde filmutvecklaren en kartläggningavdeolikaaktörsgrupperna 7 inomfilmområdetsamtenindelningavmålgrupper 8 baserad på olika nivåer av erfarenhet. Det finns sedan tidigare ingen kartläggning över vilka aktörer som är representerade inom film och rörlig bild i staden och regionen. Indelningen av aktörsgrupper gjordes enligt nedan; - filmfestivaler och andra visningsfönster - samarbetspartners till filmproduktion - filmarbetare - utbildningar - biografer - finansiering och andra resurser - produktionsbolag Genom kartläggningen framkommer en tydligare bild av synergier mellan olika befintliga aktörer vilketledertillattmankansättasammandemochskapastarkarestrukturer. Semerunder filmutvecklarensaktiviteterunderåretocharbetetmedbehovsinventeringen 9 Målgrupper inom aktörsgrupperna Inom respektive aktörsgrupp finns det olika nivåer av erfarenhet. För att bygga hållbara strukturer samtuppnåmåletattgöteborgstadskallbliettfilmenskreativacentrum 10 identifierade filmutvecklaren målgrupper indelat efter erfarenhet inom respektive aktörsgrupp. Modellen bygger på fyra identifierade målgrupper som alla behövs för att staden skall kunna erbjuda ett friskt ekosystem med en logisk successionsordning i en attraktiv filmstad med internationellt fokus. 7 SeBilaga5irapporten. 8 Sesid9irapporten. 9 Sesid12irapporten. 10 Sebilaga1bakgrundGöteborgsStadsfilmsatsning 8
NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA FÖRELÄSARE/PARTNERS/WORKSHOPS PROFFESIONELLT VERKSAMMA FILMAKTÖRER (mycket erfarna aktörer) TALANG INOM VERKSAMMA FILMAKTÖRER (mindre erfarna aktörer) ASPIRERANDE TALANG FILMAKTÖRER (vill få erfarenhet) Det är först när alla målgrupperna är presenterade som man bäst ser möjligheter till synergier och kan implementera kunskap och kompetens på ett sätt som blir organiskt hållbart integrerat i de olika verksamheterna. Symboliken att cirklarna överlappar varandra är viktig utbyte över gränser skapar alltid dynamik. Samtliga målgrupper kan innefatta både individer och grupper. Uppdelningen är gjord enligt följande: Externa filmaktörer den här gruppen representeras av mycket erfarna, externa aktörer både på nationell och internationell nivå. Deras engagemang i staden består oftast av att hålla i workshops, seminarier eller medverka i olika projekt/produktioner. Professionellt verksamma filmaktörer mycket erfarna aktörer inom de olika grupperna; arbetsledare inom filmfestivaler och filmarrangörer, ansvariga inom finansiering och andra resurser, seniora producenter, verksamhetsledare biografer, verksamhetsledare utbildning, A-funktioner frilansare, företagsledare samarbetspartners. Input från externa föreläsare på en nationellt/internationell nivå till den här målgruppen kommer automatiskt att spilla över på nästa målgrupp talang. Talang inom filmaktörer mindre erfarna aktörer inom de olika grupperna; talang inom filmfestivaler och filmarrangörer, talang inom finansiering och andra resurser, juniora producenter, juniora inom biografverksamhet, nyligen utexaminerade samt studerande elever, kortfilmare, B- och C-funktioner inom frilansare, talang hos samarbetspartners. Aspirerande talang filmaktörer den här gruppen har ingen erfarenhet av filmområdet än, men vill få det. Det är t.ex. blivande studenter, blivande frilansare inom filmproduktion, personer eller verksamheter/företag som vill börja jobba med film inom något område. Det kan också vara studenter som är utbildade inom närliggande skrån i form av författare, kostymtecknare, stylister och andra utbildade som har erfarenhet av närliggande yrkes-/ämnesområden. 9
Mätbar utveckling, transparens och kommunikation Göteborg är en spretig filmstad med många olika aktörer där det ibland finns olika kunskapsglapp mellan aktörerna. Det fanns en brist på digital kommunikation vid starten av filmsatsningen, både vad gäller själva satsningen, men även ett generellt digitalt sammanhang i staden och regionen som knyter ihop de sju olika aktörsgrupperna. Behovet av att samla de flesta aktörerna för en bred målgrupp är tydlig, både internt i staden men också för externa aktörer som tillfälligt arbetar i staden. Med detta som bakgrund tog filmutvecklaren fram och implementerade en övergripande kommunikationsplattform med olika kanaler som har olika syften: Hemsida(www.goteborg.se/filmkontoret) samlar allt som har med film och staden Göteborg att göra. Allt från produktionsbolag, utbildningar, underleverantörer för filmproduktion, nätverk med mera. Facebooksida(https://www.facebook.com/filmkontoretgoteborg/) delar dagsaktuella nyheter som primärt rör verksam bransch och talang med lokalt, nationellt och internationellt fokus. Instagram(https://www.instagram.com/filmkontoret/?hl=en) har varje månad en gästinstagrammare. Syftet med den här kanalen är att: 1) få en bild av våra lokala aktörer och vad de gör samt minska avståndet aktörsgrupperna emellan. 2) sprida Filmkontoret internationellt(enklare att sprida med hashtags) samt ge ett fönster till våra gästinstagrammare (ca 65% av följarna är internationella). 3) ge en inblick i bredden av aktörer i staden till aspirerande filmintresserade m.fl. Kommunikationen riktas till samtliga målgrupper, dock med huvudfokus på verksam bransch och talang. Strategiskt riktas kommunikationen mot ett internationellt fokus i de sammanhang det låter sig göras. Den grundläggande idén i kommunikationsstrategin har uppnått sitt syfte och har på kort tid fyllt sin funktion. Samtlig kommunikation sker med merparten av alla aktörer som samverkar med Filmkontoret för att få ut information. Plattformen är unik genom att den täcker samtliga målgrupper och områden inom film. Målgrupp för arbetsinsatsen: samtliga sju aktörsgrupper och samtliga fyra målgrupper. Resultat: Filmutvecklaren kartlade samtliga aktörsgrupper och målgrupper. Samtliga sju aktörsgrupper och samtliga fyra målgrupper delges information dagligen med nyheter som rör staden och regionen på ett lokalt, nationellt samt internationellt plan. Plattformen fungerar även som en digital nätverksplattform mellan aktörerna samt ger en tydlig bild över vilka aktörer som finns i staden och regionen. Talangutveckling och kompetensförstärkning Inom ramen för fokusområdet Talangutveckling och kompetensförstärkning så har filmutvecklaren arbetat med två insatser; Manusfabriken samt en Behovsinventering av kompetensförstärkning. Manusfabriken skapades i samarbete med Lindholmen Science Park som är huvudansvarig för initiativet. Den lokala branschen har länge efterfrågat ett sammanhang för stadens och regionens professionellt verksamma författare att kunna verka och växa i. Det här är ett exempel på när aktörer inom filmsatsningen tillsammans med verksam professionell bransch identifierar ett behov där filmsatsningen gör direkt skillnad genom att skapa strukturer och hjälper lokalt näringsliv att växa organiskt. Återigen med utgångspunkt i de fyra identifierade målgrupperna för att arbeta långsiktigt hållbart. Manusfabrikens huvudfokus är professionellt verksamma manusförfattare inom olika 10
genrer. De erbjuder sin kompetens till talang i staden och regionen samt arrangerar scriptlabs med i första hand nationella producenter och som steg två även internationella projekt. Formatet är under utveckling och kommer att vara flexibelt för att kunna följa olika tendenser i branschen, huvudfokus har varit att skapa ett slags writers room. De olika författarna läser varandras projekt, får en arbetsplats att gå till, blir erbjudna fortbildning i den mån det låter sig göras samt håller egna föreläsningar. Ett par gånger om året arrangeras ett scriptlab dit professionellt verksamma producenter får söka med ett projekt. Vid varje scriptlab bjuds en internationell föreläsare in med tema manus i någon form. Större samarbeten med utbildningar på europeisk nivå kommer att utvecklas under 2017. Hittills har initiativet fått ett positivt mottagande av bransch både nationellt och internationellt. Filmbranschen står inför ett paradigmskifte. Tidigare affärsstrukturer och-modeller är under utveckling 11.Detbehövsettbrettupptagningsområdeförattminimerariskenattmöjligheternatill utveckling begränsas. Att istället verka för en utveckling ur ett bredare perspektiv är viktigt. Film och rörlig bild kommer alltid ha ett behov av dramaturgisk kompetens, därför är Manusfabrikens struktur ett tydligt exempel på hur man kan bygga hållbart att kompetensstärka, talangutveckla, nätverka och internationalisera inom områden som kan appliceras brett inom film och rörlig bild genomattutgåfrånnuläget.målpåsiktärattallformavfilmochrörligbildsombehöver dramaturgisk kompetens skall kunna få det inom ramen för Manusfabriken. Genom att utgå från organiska utvecklingar och kombinera det med hållbara strukturer och innovation stärker man aktörerna och attraherar nya. Innovation är idag ett viktigare inslag än någonsin. Det finns flera parallella kompetensområden som skulle stärka staden och regionen, t.ex. strategiska affärsstrukturer, marknad och kommunikation, ny teknik. Se vidare under stycket om behovsinventeringirapporten. 12 Målgrupp för insatsen: Produktionsbolag, finansiering och andra resurser, utbildning, filmarbetare, professionellt verksamma, talang samt externa aktörer. Resultat: Filmutvecklaren deltog i ett flertal möten med Lindholmen Science Park och bidrog med en strategisk struktur för målgruppen för insatsen. Manusfabriken har på kort tid fått spridning lokalt, nationellt och internationellt. I mars 2017 genomförs det första scriptlabet med lokala, nationella och internationella aktörer. Inom området kompetensförstärkning har filmutvecklaren även påbörjat en behovsinventering av kompetensförstärkning hos stadens och några av regionens aktörer. Det fanns flera skäl att genomföra inventeringen: - ta fram en tydlig kartläggning av vilka aktörer som finns representerade i staden och regionen - fåenbildavvilkabehovavkompetensutvecklingdeolikaaktörernaansersighaföratt kunna stärkas och växa i sina respektive roller inom filmområdet - sehurmankankopplasammanolikaaktörersönskemålförattnåsynergierdetvillsäga deras gemensamma behov - fåenbildavvilkapraktiskaåtgärdersombörföljasavpunkt1och2. 11 Läsmerpåsidan34irapporten. 12 Läsmerpåsidan12irapporten. 11
Målet är att bygga hållbara strukturer genom föreslagen riktad kompetensförstärkning i ett led att skapa förutsättningar för Göteborg som växande filmstad. Genom att genomföra inventeringen framkommer också en tydlig bild av synergier mellan olika befintliga aktörer. Det öppnar upp för samverkan mellan aktörerna som genom detta arbete skulle stärkas i sin roll. Inventeringen bygger på aktörernas egna bilder av vilket behov de har av kompetensförstärkning. Samtliga sju aktörsgrupper är intervjuade och alla kommer att vara delaktiga i de praktiska förslag som föreslås som åtgärder. Det finns fyra tydliga behov av kompetensförstärkning som går att följa i de genomförda intervjuerna; Internationalisering, påtalas i sex av sju grupper Strategiskt affärsmannatänk, i fem av sju grupper Marknadsföring och kommunikation, i sex av sju grupper Manus och idéutveckling, hos samtliga produktionsbolag samt finansiärer Merparten av de områden som aktörerna anser sig ha ett behov inom hänvisar till affärsrelaterade områden vilket är en direkt effekt av att verksam filmbransch står inför ett paradigmskifte både affärs- och formmässigt. Grundläggande tanke för hela inventeringen är att materialet skall utvecklas vidare hos varje aktör. Filmutvecklarens förslag kommer att vara skissade synergier, skärningspunkter för möjliga samarbeten och förslag till kommande samtalsparter. Arbetet pågår fortfarande och kommer att presenteras skriftligt under våren 2017. Målgrupp för arbetsinsatsen: samtliga aktörsgrupper och samtliga målgrupper. Resultat: behovsinventeringen Göteborg en växande filmstad(40 sidor) presenteras skriftligt under maj/juni 2017. Staden som inspelningsplats Filmkontoret Göteborg har som mål att fungera som en servicecentral med huvudvikt på att hjälpa och underlätta för inspelningar av film och rörlig bild i Göteborg, men skall också fungera som en neutral informationsspridare när det handlar om film och rörlig bild i staden och regionen. Både internt i staden samt externt mot omvärlden det första med huvudansvar hos filmlotsfunktionen i samarbete med Business Region Göteborg(BRG). Det andra med huvudansvar hos filmutvecklaren i samarbete med andra aktörer i staden, samt på nationell basis. Inom området Staden som inspelningsplats identifierade filmutvecklaren förbättringsmöjligheter inom ramen för filmlotsuppdraget. Det finns möjligheter att effektivisera resurserna för att bättre kunna möta behovet från branschen och även arbeta mer proaktivt med de produktioner som genomförs i staden. Det kräver en annan kompetensprofil för filmlotsuppdraget än vad man utgick frånvidfilmsatsningensstart.medutgångspunktitvåmindreutredningar,enlokalt 13 ochen internationellt 14,somgenomfördesavfilmutvecklarensåharförvaltningenochBRGtillsammanstagit fram ett förslag som presenteras för kulturnämnden i mars 2017. Förslaget innebär att man för över delar av de ekonomiska resurserna från och med årsskiftet 2017/2018 till förvaltningen för att där 13 GöteborgsStad,Kulturnämndenssammanträde2016-08-29, 131,dnr0346/16. 14 GöteborgsStad,Kulturnämndenssammanträde2017-03-28, 60,dnr0346/16. 12
kunna tillsätta en filmlots med praktisk erfarenhet av filminspelningar. Samarbetet med BRG forsätteriandraformerblandannatmedsyfteattskapaettstörresammanhangförfilmistaden med tillståndsmyndigheter och näringsliv, där båda organisationernas kompetens och kunskaper används på ett effektivare sätt, vilket skall ge ett högre brukarvärde. Målgrupp för arbetsinsatsen: produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, professionellt verksam bransch samt talang. Resultat: filmutvecklaren har genomfört två mindre utredningar och förvaltningen har tillsammans med BRG tagit fram ett förslag som presenteras för kulturnämnden i mars 2017. Förslaget innebär att man från och med årsskiftet 2017/2018 för över delar av de ekonomiska resurserna till förvaltningen för att där kunna tillsätta en filmlots med praktisk erfarenhet av filminspelningar. Marknadsföring av stadens filmsatsning samt omvärldsbevakning Inom fokusområdena Kommunikation och Staden som inspelningsplats har filmutvecklaren påbörjat arbetet med att bygga internationella nätverk i syfte att marknadsföra filmsatsningen och staden som inspelningsplats internationellt samt omvärldsbevaka olika trender. Syftet är också att knyta ytterligare kontakter som är av värde för samtliga strategiska fokusområden. Filmutvecklaren har deltagit i ett flertal internationella filmfestivaler och andra branschsammanhang där syftet har varit att bevaka tendenser samt marknadsföra stadens satsning och dess aktörer. Nedan följer en sammanställning av olika branschsammanhang där en eller flera representanter från Filmkontoret deltagit och representerat, med kommentarer om särskilda insatser: Göteborg Film Festival Göteborg Film Festival spelar en avgörande roll för Göteborg som filmstad. Förutom att festivaler ger publikenenmöjlighetattupptäckaochsefilmersomdeannarsinteskullefåmöjlighetattsepåbio, skapar de möjligheter för producenter att hitta distribution för sina filmer, eller samarbetspartners och finansieringsmöjligheter för kommande projekt. Festivaler är i många stycken själva basen för nätverkande och nya kontaktytor inom filmbranschen. Förutom de samarbeten som görs med Nostradamus och GoKinema, deltog både filmutredaren och filmutvecklaren i en rad olika möten och nätverksträffar under festivalen. Filmkontoret samarrangerade också en nätverksträff för samtliga aktörer som sökt något av stöden via Lindholmen Science Park eller Göteborgs Stad. Föreläsning Göteborgs Folkhögskola samt Filmarbetarutbildningen Filmutvecklaren presenterade Göteborgs Stads filmsatsning samt den strategiska kommunikationsplattformen och dess kanaler. Eleverna fick en bild av hur man lätt tillgängligt kan hitta mer information. Västsvenska Filmdagarna Filmutredaren deltog i Möte med konsulenterna tillsammans med representanter från Svenska Filminstitutet, Film i Väst, FilmCloud med efterföljande möten med filmskapare. Filmutvecklaren launchade hela den kommunikativa strategiska plattformen för Filmkontoret via webb, Facebook samt Instagram. 13
Smart kreativ stad Filmregion Stockholm Mälardalen Filmutvecklaren deltog när Filmregion Stockholm Mälardalen presenterade projektet Smart kreativ stad, ett projekt med fokus på rörlig bild, digitala medier, innovation och stadsutveckling i Stockholmsregionen. Tema var utomhusfilm samt VR och 360 i samarbete mellan Filmregionen, TV4, Youtube, Google, Svenska Filminstitutet och Dramatify. Filmrummet Malmö om branschråden Filmutvecklaren deltog när Filminstitutets vd Anna Serner och Film i Skånes vd Ralf Ivarsson, samtalade om hur Filminstitutets nyinrättade branschråd kommer att utformas och hur de kan verka i utrymmet mellan bransch och politik. Berlin Film Festival Scandinavian Locations är en sammanslutning av filmkommissioner från Finland, Norge, Danmark och Sverige. Tillsammans med organisationen medverkade Filmkontoret i ett seminarie- och nätverksarrangemang under filmfestivalen i Berlin. Filmutredaren representerade staden. Cannes Film Festival Producers Network är en välbesökt nätverksträff för producenter och andra finansiärer under Cannes Film Festival. Filmutvecklaren medfinansierade Producers Networks nätverksträff tillsammans med Göteborgs Film Festival och deltog även i själva arrangemanget. Filmutvecklaren deltog också i Nostradamus-seminariet under festivalens marknad, Marché du Film, samt medfinansierade och deltog i Scandinavian Locations paviljong på densamma. Filmutvecklaren representerade i paviljongen samt informerade om stadens filmsatsning. Vidare deltog filmutvecklaren i ett flertal nätverksträffar såsom Eurimage, en rundabordsdiskussion med Indiens kulturminister samt ett flertal seminarier med bland annat distribution och VR som teman. Business of Scripted Köpenhamn Filmutvecklaren deltog i ett branschinriktat forum med beslutsfattare, finansiärer och producenter som målgrupp på nordisk/europeisk nivå. Teman för arrangemangets seminarier var utveckling inom finansiering, manus, paketering och distribution. Målgrupp för arbetsinsatsen: produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, filmfestivaler och andra visningsfönster och professionellt verksam bransch, talang samt externa aktörer. Resultat: filmutvecklaren har utvecklat nätverkskontakter och spridit information om stadens filmsatsning och vad den innebär på lokal, nationell och internationell nivå. Det har resulterat i fler inbjudningar till nätverk och utökade möjligheter till strategiska samarbeten. Geografiska utvecklingszoner Inom ramen för området Geografiska utvecklingszoner har filmutvecklaren bevakat utvecklingsarbetet på Lindholmen genom att delta i två workshops arrangerade av Stadsbyggnadskontoret med andra aktörer som respresenterar många intressenter på området Lindholmen. Stadens naturliga filmcentrum ligger inom området för utveckling genom Gothenburg Studios och andra filmrelaterade verksamheters placering. Filmutvecklaren för en kontinuerlig dialog med verksamma inom film på området som berörs av utvecklingsplanerna. Den strategiska avdelningen på kulturförvaltningen är också involverad i utvecklingsarbetet. 14
Målgrupp för arbetsinsatsen: produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, och professionellt verksam bransch samt talang. Resultat: två halvdagars workshop med ansvariga för utvecklingsarbetet på Lindholmen. Två möten med aktörer inom området på Gothenburg Studios. Löpande kontakter med aktörer som behöver information om hur arbetet fortskrider. Sociala platser och nätverk Inom området för Sociala mötesplatser och nätverk sammanförde filmutvecklaren aktörer och deras externa aktiviteter vilket resulterade i en högre grad av samverkan inom ramen för Västsvenska Filmdagarna hösten 2016. Flera av de större aktörerna i staden och regionen; Lindholmen Science Park, Film i Väst, Göteborg Film Festival, Göteborgs Stad och frilansande filmarbetare var med och bidrog med innehåll till branschdagarna på Lindholmen. Det resulterade i ett stärkt innehållsligt utbud som lockade en nationell publik. Referensgruppsmöten med olika aktörer i staden sker i nuläget 2 gånger per år och kommer att vidareutvecklasunderåretvadgällerdeltagare,formochinnehåll 15. Filmkontoret bevakade och medfinansierade GoKinema under Göteborgs Film Festival 2016. GoKinema är en del av Gothenburg Studios arbete för att främja tillväxt och utveckling inom de kulturella och kreativa näringarna i Västsverige. Satsningen är viktig eftersom den bidrar till nya nätverk internationellt och nationellt, men fyller också en viktig funktion inom området Talangutveckling och kompetensförstärkning. Stora delar av programmet vänder sig även till allmänheten och fungerar därmed både som en underhållande inblick i vardagen på en filmproduktion och ett möjligt första steg in i branschen för semiprofessionella. Business Region Göteborg, har under året arrangerat tre stycken rundabordssamtal inom Konstnärliga och Kreativa näringar, där filmutvecklaren har informerat om vilka aktörer som finns representerade i staden samt själv medverkat och deltagit i två av tre samtal. Målgrupp för arbetsinsatsen: Produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, filmfestivaler och andra visningsfönster och externa aktörer, professionellt verksam bransch, talang, aspirerande talang. Resultat: En högre samverkansgrad mellan aktörerna i staden och regionen samt en lättillgänglig miljö för aspirerande talang. Genom information ett första steg till att presentera de olika aktörerna inom olika filmgenrer för varandra via Business Regions runda bordssamtal. 15 Inbjudnadeltagareireferensgruppenunder2016harvarit:AmiEkström(FilmiVäst),TorbjörnKvarefelt,Henrik Einarsson(Business Region Göteborg), Bo Harringer(Filmepidemin), Christer Nilsson(Media Partners West Sweden), Cia Edström(Göteborg Film Festival/Nordic film Market, Fredrik Sandsten(Göteborg& Co), Johan Bergstrand(Filmepidemin), Lena Lind(Akademi Valand), Martin Svensson Marit Kapla(Lindholmen Science Park), Mikael Fellenius(Film i Väst), Mirja Wester(Göteborg Film Festival), Paul Blomgren DoVan(Media Partners West Sweden/ Gothenburg Studios), Pia-Marie Wehrling(Kultur i Väst), Ulf Sigvardson(Kulturstöd/ Filmutredare), Ylva Gustafsson(Västra Götalandsregionen) och Peter Zell(SVT). 15
Andra insatser inom film Tillsammans med Lindholmen Science Park har Filmkontoret via filmutvecklaren stöttat Nordic Film MarketsarbetemedNostradamusrapporten 16.NordicFilmMarket 17 ärdenbranschrelateradedelen av Göteborg Film Festival som varje år arrangerar branschspecifikt innehåll där filmproducenter och regissörerfårpresenteranyaprojektsamttvdramavision 18 sompresenterartrenderochspaningar inom tv-mediet. Nostradamusrapporten är ett långsiktigt arbete med att följa trender och tendenser i film- och tv-branschen samt sia om framtidens utmaningar. Arbetet inkluderar en rapport kring dagsläge och framtid för film- och tv-branschen och minst två publika seminarietillfällen som ger chans till såväl fördjupade kunskaper som breddade kontaktnät för deltagarna. Liksom GoKinema är Nostradamus en verksamhet som bidrar både med nya möjligheter till nätverk och kompetensutveckling. 2016 års Nostradamusrapport presenterades i samband med Göteborg Film estival i januari. I maj deltog Johanna Koljonen som representant för Nostradamus och presenterade arbetet inom ramen för Cannes Film Festivals officiella seminarieprogram och under hösten arrangerades ett seminarium under Västsvenska Filmdagarna med besökare från hela Sverige. Projektet växer för varje år och har idag nått ett internationellt erkännande i sammanhang som rör verksambransch.somettledidettablirrapportenochdesomarbetarmeddeninbjudnatill branschsammanhang över hela världen. 2017 är Johanna Koljonen inbjuden att avsluta hela Cannes Film Festivals seminarieprogram. Hon skall summera seminarieprogrammets olika programpunkter med utgångspunkt i Nostradamusrapporten. Det är ett stort erkännande av dess innehåll och kvalitetsnivå. 16 Förmerinformationsehttp://nostradamusproject.org/. 17 http://www.giff.se/en/nordic-film-market-0 18 http://www.giff.se/tv-drama-vision-0 16
Filmsatsningens samarbetsparter och deras arbete under 2016 Göteborgs Stad Göteborgs Stads kulturnämnd har ett övergripande ansvar för stadens arbete med kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering 19. Kulturnämnden ska också verka för regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. Sedan 2013 har kulturnämnden det övergripande ansvaret för stadens satsning på film och rörlig bild. Uppdrag i filmsatsningen För att möjliggöra en expansion av kulturnämndens uppdrag avsattes medel för en lokal basorganisation inom kulturförvaltningen, med uppdrag att koordinera filmutvecklingen. Ett så kallat Filmkontor 20.Idettaansvaringårföljandeuppgifter: Samverka med regionens filmaktörer. Koordinera och bevaka filmtillgängligheten i staden. Koordinera bidragsgivningen till Film i Väst. Koordinera bidragsgivningen till Innovation, forskning och utveckling. Koordinera bidragsgivningen till Fri film och talangutveckling. Ansvara för uppföljning och rapportering till kommunstyrelsen i ordinarie uppföljningsrapporter. Som tidigare nämnts består Filmkontoret på kulturförvaltningen i nuläget av två roller Filmutredaren och Filmutvecklaren. Det finns ett förslag att Filmlotsrollen kommer att tillsättas på deltid från och med årsskiftet 2017/2018. Kulturnämndens stödformer fördelas enligt beslutade riktlinjer för kulturstöd: Kulturstödet syftar till att berika ett kulturliv av hög kvalitet för hela Göteborg. Kulturstödet ska riktas till huvudsakligen publika verksamheter i Göteborg som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Sammantaget ska fördelning av stöd bidra till: Förnyelse av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer Ettriktutbudförbarnochungdom Kulturell mångfald Att nå nya publikgrupper Arbete utfört under 2016 Projektstöd Under året har enheten för kulturstöd hanterat två omgångar projektstöd till film och rörlig bild, med beslut i kulturnämnden. 19 http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunensorganisation/forvaltningar/forvaltningar/kulturforvaltningen/politik/namndensuppdrag/!ut/p/z1/04_sj9cpykssy0xplmnmz0vmafijo8zityzcdqy9tay93v0dzq0ctz2nth39_i2dvuz1wwkpiajkg- AAjgb6BbmhigDP1Mkk/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ 20 20 GöteborgsStad,Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13, 718,dnr0686/12. 17
NOT: I föregående filmrapport, för 2015, togs felaktigt en av omgångarna som ingick i 2016 års budget med. Därför är våromgången nedan med även i årets rapport. Totalt inkom 55 ansökningar med ett totalt ansökningsbelopp om 8 705 tkr 21. Av dessa beviljade kulturnämnden stöd till följande 20 projekt: Projektstödfilmvåren2016 22 Arbetskooperativet Svarta Myran Nepal Zindabad 50 000 kr Egerstrand& Blund I väntan på Gud 100 000 kr go:brudar PANGEA 50 000 kr Gosheh ART Lachek, jag är elak 75 000 kr Gothenburg Studios Development GoKinema 2016 125 000 kr Mariedam Film AB Kärlek& Vilja 75 000 kr Stellarvoid Productions Reson 50 000 kr Teater Trixter Möten efter döden 100 000 kr Vilda Bomben Film AB Reconstructing Utøya 50 000 kr Zentropa Int. Sweden AB HASHTAG 75 000 kr Ögat AB Backa Bandet 100 000 kr S:A 850 000 kr Projektstödfilmhösten2016 23 ajabu! Sonica Sequence 50 000 AnnaLinder/BigHuman Kronotorpet Productions 50000 Cinenic film Märta Proppmätt 100 000 Fasad Production AB Vi Bara Lyder 75 000 Hanna Högstedt enskild firma Burka Songs 2.0 100 000 Kjellson& Wik Exfrun, långfilm av Katja Wik 175 000 Recordari MONA: Flykt. Konst. Och tro. 75 000 Vilda Bomben Film AB Ingen tid för kärlek 150 000 Yxfilm Visning pågår 75 000 S:A 850 000 kr 21 Dentotalabeviljandegradenförprojektstödunder2016var19,5procent. 22 GöteborgsStad,Kulturnämndensammanträde2015-11-26, 204dnr.1859/15.Gällerbudgetåret2016. 23 GöteborgsStad,Kulturnämndensammanträde2016-05-24, 91dnr.0572/16.Gällerbudgetåret2016. 18
Projektstöd Pronto Under 2016 sökte totalt 47 Projektstöd Pronto inom området film och rörlig bild med ett totalt ansökningsbeloppom1748tkr 24.Avdessabeviljadesföljande11projektstöd: Beslut 2016-02-29 Cinenic film Min vän Ramona 40 000 Fotograf Henrik Hallberg I skogen En feelgood-dokumentär 30 000 Beslut 2016-06-20 Anders Billing Originalljud Soldriven 30 000 EricIvarPerssonFilm Alltjaggörfördig 40000 Beslut 2016-10-25 CO.Film AB Dirigenterna2.0 25 000 Dropping Frames Kvinnan som kunde tala med hästar 25 000 Krispaketet(enskild firma) Eremiten 30 000 Zammel Produktion Agility 30 000 Beslut 2016-12-15 Gråklippan Handelsbolag STJÄRNHIMMEL Under the Stars 25 000 Middagsbjudningen(animerad 30000 Jacob Stålhammar(enskild firma) kortfilm) Sunstorm Pictures Handelsbolag TEMPERATUR kortfilm 30 000 S:A 335000kr 25 Inom ramen för Projektstöd Pronto beviljades två ytterligare filmprojekt via två andra konstformer enkonstfilmochendansfilm medordinariemedelunderårettillensummaav50tkr. Stipendiet En snabb slant När kulturnämndens stödformer öppnades upp för produktion av film och rörlig bild i och med filmsatsningen, har möjligheten att stödja sådana projekt utanför de riktade medlen också möjliggjorts. Detta är extra tydligt i stödformen En snabb slant, som är ett personligt stipendium som riktar sig till unga 18-25 år. Det skall uppmuntra unga, intresserade amatörer till att arrangera och producera konst och kultur. Allt fler ansökningar om filmprojekt inkommer i En snabb slant och under 2016 beviljades sammanlagt 14 filmprojekt till en summa av 121 tkr. Visade och premierade filmer 2016 filmer 2016varettårdåfleraavdefilmersomharbeviljatsstödavkulturnämndenvisadesvidettflertal officiella sammanhang samt vann priser vid olika festivaler och andra branschrelaterade sammanhang. På Göteborg Film Festival 2016 hade följande sju filmer som erhållit projektstöd från Göteborgs kulturnämnd världspremiär: Spår, regi: Annica Carlsson Bergdahl& Gunnar Bergdahl(kortdokumentär) Lachek, jag är elak, regi: Fateme Gosheh(kortanimation) 24 Dentotalabeviljandegradenförprojektstödunder2016var19,1procent. 25 Prontotillfilmochrörligbild2016tillfördes35tkrextrajämförtmedbudget(300tkr)pågrundavettåterlämnat Projektstöd Film(2-2015) på motsvarande summa. Den sammanlagda budgeten(2 035 tkr) för de två stödformerna utökades därmed med 35 tkr jämfört med budgeterat. 19
Under pyramiden, regi: Axel Petersén(långfilm) Bikupan, regi: Amanda Leissner(novellfilm) Det moderna projektet, regi: Anton Källrot(långfilm) Gretas guide till galaxen, regi: Astrid Askberger(långfilmsdokumentär) Matlagningsprogrammet ingen talar om längre, regi: Bo Sjökvist& Bengt Löfgren(kortdokumentär) I Called Him Morgan, som beviljades projektstöd hösten 2014, visades i det officiella programmet för Göteborg Film Festivals marknad, Nordic Film Market och hade sedan sin världspremiär inom ramen för det officiella programmet på Venedigs filmfestival i slutet av sommaren 2016. Därefter visades den under hösten på flera renommerade filmfestivaler runt världen: Telluride, Toronto, New York och London. Sin svenska premiär hade den på filmfestivalen i Stockholm och under våren 2017 går den upp på biodistribution i Sverige. I september hade Johannes Nyholms debutlångfilm Jätten, som beviljades projektstöd hösten 2014, världspremiär på filmfestivalen i Toronto och tävlade på San Sebastians filmfestival i Spanien. Vidare visades den under hösten bland annat på filmfestivaler i Köpenhamn, Busan(Sydkorea), Reyjkavik och London. Den fick också svensk biodistribution. I januari 2017 var filmen var nominerad i sammanlagt sex olika kategorier och vann slutligen tre Guldbaggar. Både Under pyramiden och Det moderna projektet gick upp på biodistribution under 2016. För sin huvudroll i Det moderna projektet nominerades Jonathan Silén till en Guldbagge i kategorin Bästa manliga huvudroll. Webb-tv-serien Hashtag, som erhållit projektstöd både från kulturnämnden och utvecklingsstöd från Lindholmen Science Park, samt Film i Väst visades under våren 2016 på SVT Play. I 2016 års sista omgång av projektstöd Pronto beviljades stöd till en kortfilmsdebut av göteborgaren Christian Zetterberg: Stjärnhimmel. Den har under våren 2017 blivit uttagen att medverka i Short Film Corner på världens största filmfestival Cannes Film Festival i maj 2017. Andra viktiga insatser inom film Skolbion i Göteborg är ingen officiell del av filmsatsningen utan en separat verksamhet inom kommunensomharfunnitsiöver20år.verksamhetenbeståravattmöjliggöraförbarnenattse, tala om och göra film. Genom att arrangera filmvisningar på biograf för elever från förskoleklass till gymnasiet, samt därefter låta barnen själva göra film skapar man en bred kunskap och medvetenhet om rörlig bild. Skolbioprogrammet arbetas fram i en programgrupp av pedagoger från olika stadier ochfrånolikaskolorruntomigöteborg. Skolbion bidrar inte bara till att främja framtida konsumtion av film och rörlig media på biograf och andra forum utan även till framtida produktion av film och rörlig media. Det vill säga, den bygger grunden för och gynnar jämlikhet och demokrati och gör att barn och unga kan fatta medvetna beslut i vår medievardag. Genom att arbeta med folkbildning i ett landskap där konst, kultur och media bygger grunden för film och rörlig bild skapar man reflekterande världsmedborgare med en hög kunskapsnivå. 20
FilmiVäst Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag. Västra Götalandsregionen är huvudsaklig finansiär, men bolaget får också årliga stöd från Göteborgs Stad, Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun och Svenska Filminstitutet. Bolaget har både ett kulturpolitiskt uppdrag och ett regionalutvecklingsuppdrag från Västra Götalandsregionen. Visionen är att Västra Götaland ska vara en ledande film- och tv-dramaregion i Europa, i kraft av profilen och kvaliteten på den film som produceras i regionen. Film i Väst är en central motor för regionens film- och tv-bransch, såväl kreativt som ekonomiskt. Film Väst producerar inte själva, det gör fristående produktionsbolag. Bolagets uppdrag är att investera i filmprojekt. De ekonomiska resurser Film i Väst investerar i ett enskilt filmprojekt ska i sin helhet förbrukas i Västra Götalandsregionen, i form av löner alternativt köp av varor och/eller tjänster. Enligt uppdraget från Västra Götalandsregionen har bolaget som huvudsakligt syfte att på uppdrag av Västra Götalands läns landsting bidra till utvecklade möjligheter till professionell produktion av värdefull film i Västra Götaland genom att delfinansiera och utveckla kompetenser, kunskaper och faciliteter som är nödvändiga för att filmproduktion i regionen ska kunna genomföras med god kvalitet. 26 Bolagets verksamhet syftar ytterst till att utveckla en komplett struktur på filmens område i Västra Götaland. Det inkluderar att underhålla och utveckla regionens infrastruktur (faciliteter, teknik, logistik,kunskapochkompetens)isyfteattutvecklavästragötalandskreativapotential. 27 Inom ramen för Västra Götalandsregionens uppdrag till Film i Väst har följande mål och indikatorer specificeratsförverksamhetengällande2016 28 : Mål Film i Väst ska stärka Västra Götalandsregionens position som en ledande europeisk filmoch tv-region Film i Västs samproduktioner skanåochangådeflestaav Västra Götalandsregionens invånare FilmiVästskataettsamlat ansvar för att utveckla Indikatorer Redovisa genomsnittliga recensionsomdömen och internationellt prestigefulla priser; Antal samproducerade filmer; Antal långfilmer, kortfilmer och dokumentärer valda till en officiell sektion på A-filmfestivaler och de mest betydelsefulla festivalerna i respektive kategori; Antal nationella filmpriser; Antalprojektsomnårminst200000biobesökiSverigeoch/ellerenglobal totalpublik på minst en miljon biobesök. För icke-svenska filmer gäller att de ska bedömaskunnablienav hemlandets femmestseddafilmerochhaenglobal distribution; Redovisa hur den samproducerade filmen/tv-dramat kopplas till länet i allmän, nationell och internationell media och i branschpress. Redovisa representativitet med utgångspunkt i ur vilket perspektiv de samproducerade filmernas historier berättas kön, etnicitet, klass och land/stad; AntalinvånaresomnåsavFilmiVästssamproduktionerpåbiografochTV (inklusive playvisningar ); Antal titlar som distribueras i nya former och det publika genomslaget för dessa; Antal besökare på samproduktioner för barn och unga Antal professionellt verksamma långfilms- och TV-dramaregissörer, manusförfattare och producenter i Västra Götaland; 26 http://www.vgregion.se/upload/kultursekretariatet/uppdrag/lsu-2015-2017/uvs%20film%20i%20v%c3%a4st.pdf 27 UppdragsbaseratverksamhetsstödtillFilmiVäst2015-2017.BeslutatavVästraGötalandsregionenskulturnämnd23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. 28 UppdragsbaseratverksamhetsstödtillFilmiVäst2015-2017.BeslutatavVästraGötalandsregionenskulturnämnd23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. 21
högkvalitativ och konkurrenskraftig film- och tvproduktion i Västra Götalandsregionen Antal professionellt verksamma unga talanger(regissörer, manusförfattare, producenter) i Västra Götaland; Redovisa konstnärligt och publikt genomslag för filmer och TV-dramer producerade av bolag i Västra Götaland; Andel av internationella samproduktioner som görs med bolag med säte i Västra Götaland; Redovisa resultatet av satsningar på talangutveckling; Redovisa resultatet av satsningen på mikrobudgetfilmer Film i Väst fick under året nya ägardirektiv från Västra Götalandsregionen. Det specifika ägardirektivetförfilmivästfr.o.m.2017är 29 : Film i Väst ska samproducera film med hög kvalitet och publik potential som utmärker sig på den nationella och internationella arenan och som får en betydande global distribution och spridning. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som en ledande aktör inom filmproduktion. Bolagets samproduktioner ska sammantaget nå och angå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolagets verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och utveckla Västra Götalands kreativa potential och infrastruktur samt stärka kompetensen inom branschen. Bolaget ska bedriva verksamhet i enlighet med uppdrag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Uppdrag i filmsatsningen Västra Götalandsregionen har tillsammans med Göteborgs Stad och Trollhättans stad tecknat en gemensamavsiktsförklaring 30 förutvecklingavvästsvenskfilmproduktion.parternaharsom gemensam ambition att tillsammans fortsatt bidra till att utveckla och förstärka Västsveriges position som ledande filmregion. Avsiktsförklaringen utvärderas under våren för att säkerställa att avsatta medel bidrar till att alla parter inom satsningen gemensamt arbetar mot samma mål och att resurserna således används på ett sätt som gynnar filmsatsningen och filmutvecklingen i staden och regionen. Kommunstyrelsen önskade initialt stärka banden mellan staden och regionen genom representation i Film i Västs styrelse, ännu återstår att finna en lösning på representationen av Göteborgs Stad i Film i Västs styrelse. En dialog pågår med Regionfullmäktige kring detta. Film i Väst har inget tydligt uppdrag inom ramen för Göteborgs Stads filmsatsning vilket berörs i ärendetstödtillfilmiväst2017diarienummer0530/17omstödettillfilmiväst.detärnågotsom kommer att utredas under kommande år. Arbete utfört under 2016 Under året har Film i Väst utökat sina satsningar på att utveckla länets produktionsbolag, postproduktionsbolag och kreatörer. Det har ej inkommit information eller dokumentation om vilket arbete som är utfört. Förvaltningen har efterfrågat kompletteringar som får redogöras muntligt. 29 VerksamhetsberättelseförFilmiVästAB2016Dnr2016-00197 30 RapportTrollhättanochGöteborgsStadavseendeFilmiVästsverksamhet2016 22
Film i Väst har anordnat fyra olika inspirationsträffar för ung talang alla med syftet att stärka utvalda områden, som exempelvis att öka antalet korta filmer från länet på internationella festivaler och inspirera till mer manusskrivande. Inspirationsträffarna har förlagts till redan existerande mötesplatser för ung talang i länet och syftat till att förstärka dessa. Det har ej inkommit information eller dokumentation om vilka dessa mötesplatser de syftar på. Förvaltningen har efterfrågat kompletteringar även gällande detta, som får redogöras muntligt. Film i Väst genomförde på initiativ från den svenska ambassaden i Estland ett utbyte mellan svenska och estniska producenter. Utbytet innehöll besök av estniska aktörer och producenter i Västra Götaland och återbesök av Västra Götaland-baserade producenter i Estland i samband med Tallinn Black Night en filmfestival med A-status. InomCine-Regio-organisationen 31 harettantalintressegruppersåkallade subgroups startat.filmi Väst är engagerad i Green-Regio, vars övergripande mål är att verka för en långsiktigt hållbar filmproduktion. Initialt har arbetet fokuserats på erfarenhetsutbyte men även på att ta fram olika verktyg och exempel på policys. År Antal Antal Trollhättan Göteborg Övriga VGR produktioner inspelningsdagar Antal Antal Antal Antal Antal Antal produktioner dagar produktioner dagar produktion dagar 2014 31 693 4 240 23 317 4 136 2015 30 991 8 285 15 319 7 387 2016 16 610 4 93 32 9 331 33 3 186 Figur.Redovisadeeffekter2014-2015 34 2016 Trollhättan Göteborg Övriga VGR Andel filmer med inspelning 25% 56% 19% Andel inspelningsdagar 15% 54% 31% Andel filmer med postproduktion 23% 77% 0 Andel filmer med animation 50% 50% 0 Omsättning genererad totalt 31,2Mkr 86,2Mkr 83,6Mkr Figur.Nyckeltal2016 35 Det har inkommit två olika uppgifter gällande statisktiken för Övriga VGR. Andel filmer med postproduktion samt Antal filmer med postproduktion är redovisade med 0(noll). Film i Väst hänvisar trots 0(noll) antal/andel filmer till en omsättning på 36 972 352 kronor. Förvaltningen har efterfrågat uppgifter som får kompletteras muntligt. Projektstöd Uppgifter saknas. 31 http://www.cine-regio.org/ 32 47avdessaäranimation 33 142avdessaäranimation 34 FilmiVäst,Rapport2015.Redovisarsiffrorinklusivedagarföranimation,exklusivekortfilmer.Dettotaltantalet inspelningsdagar för spelfilm under 2015 var 766. 35 RapportTrollhättanochGöteborgsStadavseendeFilmiVästsverksamhet2016. 23
Visade och premierade filmer 2016 2016 var ett år bra år för Film i Väst internationellt, med god representation på flera väsentliga internationella festivaler världen över. Film i Väst hade åtta samproduktioner utvalda till festivalen i Berlin(varavtvåihuvudtävlan),treiCannes,treiVenedig(varavenfilmihuvudtävlan)ochsjufilmer i Toronto(varav tre i de två prestigefullaste sektionerna). Det är sammantaget Film i Västs bästa resultat hittills. Film i Väst hade 35 filmer som valdes till de olika A-filmfestivalernas officiella sektioner. De 15 A-filmfestivalerna ges sin status av filmfestivalernas gemensamma organisation. Flera av de mest centrala internationella filmfestivalerna, bland annat Toronto(sju Film i Västsamproduktioner), Busan(fyra Film i Väst-samproduktioner) Sundance(en Film i Västsamproduktion) och Tribeca(två Film i Väst-samproduktioner) står utanför organisationen och klassificeringssystemet. Film i Västs samproduktioner erövrade åtta priser vid de olika A- filmfestivalerna. I Berlin vann Thomas Vinterbergs Kollektivet en Silverbjörn för bästa kvinnliga huvudroll(trine Dyrholm). Tomas Wasilewskis United States of Love belönades också den med en Silverbjörn för bästa manuskript. I Cannes erövrade Film i Västs samproduktioner huvudpriserna i sektionerna Un Certain Regard och Directors Fortnight. Den finska filmen The Happiest Day in the Life of Olli Mäki vann priset som bästa film i Un Certain Regard. Shahrbanoo Sadats film Wolf and Sheep är den första afghanska filmen regisserad av en kvinna. Filmen utsågs till Directors Fortnights bästa film. Directors Fortnight är en sektion som har synnerligen stor betydelse för en films internationella liv inte minst genom dess koppling till såväl arthouse-biografer som filmfestivaler runt om i världen. Den konstnärligt mest framgångsrika svenska långa spelfilmen var Johannes Nyholms Jätten som vann juryns specialpris i San Sebastian den spansktalande världens viktigaste filmfestival, och Free Spirit Award i A-filmfestivalen i Warszawa. EnmansomheterOve och KongensNei varbådaenavdeniofilmersomblev shortlistade för enoscarförbästautländskafilm. EnmansomheterOve varenavdefemfilmersomslutligen nominerades och tävlade om en Oscar i februari 2017. Filmen nominerades dessutom till ytterligare en Oscar för bästa mask. Film i Västs samproduktioner hade sju nomineringar till European Film Award den europeiska motsvarigheten till Oscar. En man som heter Ove vann priset för bästa europeiska komedi. Kollektivet belönades med en European Film Award för bästa klipp. The Happiest Day in the Life of Olli Mäki fick det särskilda debutantpriset(discovery Award) vid den europeiska filmgalan. Årets European Film Award är det näst mest framgångsrika i Film i Västs historia. Film i Västs samproduktioner har sedan länge en stark representation på den svenska Guldbaggegalan. När Guldbaggen delades ut i januari 2016 för 2015 års bästa prestationer gick 14 av de 15 Guldbaggarna avseende långfilm till Film i Västs samproduktioner. Motsvarande utfall för 2016 varåttaguldbaggar,blandannatförbästafilmochbästakortfilm.filmivästhade2016fåpremiärer på arthouse-filmer. Publikens pris för 2016 års bästa film gick till en av Film i Västs samproduktioner. Film i Västs samproducerade tv-dramer hade fem nomineringar till Kristallen. Priserna till bästa kvinnliga huvudroll( Det mest förbjudna /Cilla Thorell) och bästa manliga huvudroll ( Springfloden /Kjell Bergqvist) gick till Film i Västs samproduktioner. 24
Andra viktiga insatser inom film FilmiVästTalksärenseminarieseriesomiblandvändersigtillenbredaremålgruppänbarafilm-och tv-branschen. Under 2016 genomförde Film i Väst tre Film i Väst Talks med start under Göteborg Film Festival där seminariegäst var Peter Mavromates, en av filmvärldens mest meriterade postproduktionsspecialister. Film i Väst Talks har under året även gästats av Michael Gubbins som presenterade rapporten Diversities in European Film med efterföljande samtal tillsammans med Svenska Filminstitutets vd Anna Serner och journalisten Hynek Pallas. Under hösten 2016 presenterade Peter Possne sin studie Svensk Filmbransch utmaning, finansiering och distribution i samband med Västsvenska Filmdagarna. Film i Väst har under året varit aktiva i arbetet för att argumentera för hur svenska automatiska produktionsrabatter för film och tv-drama skulle kunna se ut. De har tagit fram ett koncept för hur ett försök med produktionsrabatter i Västra Götaland skulle kunna se ut och genomföras. Precis som tidigare filmutvecklare har noterat i de årliga uppföljningsrapporterna, åtföljs samtliga samproduktionsbeslut av ett så kallat spend-krav. Det vill säga medel som tillförs ett projekt skall ävenspenderasiregionen.mendetärrimligtattframöverävenföljaupppåvilketsättfilmvästs satsningar får och har fått för effekt för det lokala näringslivet inom film. 25
Lindholmen Science Park Lindholmen Science Park (LSP) är en internationell samverkansmiljö för forskning, innovation och utbildning inom Transport, ICT och Media. Inom området media stödjer LSP utveckling, innovation och produktion av ny teknik och nya koncept inom media med inriktning mot film, tv, visualisering ochtraditionellmedia. 36 Uppdrag i filmsatsningen Lindholmen Science Park har sedan 2014 uppdrag från Göteborg Stad att verka för positiv utveckling av film- och tv-branschen. Redan under det förberedande arbetet med stadens filmsatsning identifierades ett behov av en arena för stöd till branschutveckling och innovationer inom området film, tv och rörlig bild. LSP fick uppdraget att etablera en sådan arena, med säte på Lindholmen. Uppdraget innebar att LSP skulle arbeta för att: attrahera fler aktörer till Göteborg bidra till samordning av kompetens- och utbildningsfrågor långsiktigt driva dialoger kring tillgång till riskkapital för film och rörlig bild tillhandahålla en löpande överblick för Göteborgs Stad vad gäller filmutvecklingen i alla dimensioner Utöver detta klusterarbete fick LSP uppdraget att administrera ansökningar och till kulturnämnden, lämna förslag till beslut kring stöd till innovativa aktörer inom området film- och rörlig bild, exempelvis produktionsbolag som är etablerade, eller planerar att etablera sig, i Göteborg. Dessutom fick LSP rollen att stödja den fortsatta utvecklingen av fysiska miljöer, viktiga för filmbranschen. Exempelvis gäller detta Gothenburg Studios. Arbete utfört under 2016 Följandeprojekthargenomförtsunder2016 37 : Utvärdering av projektstöd Under våren 2016 genomförde LSP en utvärdering av arbetet med projektfinansiering. Utvärderingen beskrivs utförligare i senare del av denna rapport. Hantering och beredning av tre omgångar stöd till innovativa projekt Under året inkom 100 ansökningar med ett totalt ansökningsbelopp om knappt 15 Mkr. Samtliga ansökningar har beretts av LSP i samråd med en referensgrupp bestående av Marit Kapla(programchef och redaktionellt ansvarig, Dragon Channel AB), Martin Svensson (projektledare, Film/TV Lindholmen Science Park), Niklas Wahlberg(vd, Lindholmen Science Park), Johanna Koljonen(författare, journalist och medieanalytiker) och Martina Eriksdotter (filmutvecklare för Göteborg Stad). 24 projekt till ett totalt belopp om 1,9 Mkr samt ett anslag om 100 000 kr till Manusfabriken rekommenderades kulturnämnden, som fattade beslutombifall2016-04-26 38,2016-09-26 39,respektive2016-12-09 40. 36 http://www.lindholmen.se/en/about-us 37 Förmerinformationse:RedovisningavstödtillinnovativaaktörerviaLindholmenSciencePark2014,ärendenr.0690/15: Rapport Lindholmen Science Park 2014. 38 Kulturnämnden2016-04-26, 73dnr.0439/16. 39 Kulturnämnden2016-09-26, 160dnr.1527/16. 40 Kulturnämnden2016-12-09, 213dnr.1716/16. 26
Nostradamus 2016 I samarbete med Göteborg Film Festival driver LSP omvärldsbevakningsprojektet Nostradamus, med syftet att öka kunskapen om utvecklingen av affärs-, finansierings- och distributionsmodeller inom film och tv. Tredje årets resultat presenterades i samband med Göteborg Film Festival i februari 2016. Baserat på det fjärde årets arbete hölls en branschträff den 13 oktober 2016 och en ny rapport presenterades i samband med filmfestivalen 2017. Projektet har fått internationell uppmärksamhet och är bland annat inbjudettillcannesfilmfestivalimajförandraåretirad. 41 Aktiviteter i samband med Göteborg Film Festival 2016 Utöver Nostradamus deltog LSP i flera aktiviteter under Göteborg Film Festival, bland annat som sponsor av Dragon Award Gala och efterföljande avslutningsfest på Lindholmen. Manusfabriken Utvärderingen av projektfinansiering indikerade ett tydligt behov av större insatser för manusutveckling och baserat på en konkret idé från Frida Hallberg och Emiliano Goessens startade LSP Manusfabriken i slutet av 2016. Manusfabriken är tänkt att drivas som en oberoende rörelse med syfte att öka yrkeskunskapen och lansera manusförfattare och skrivande regissörer i Västra Götalandsregionen. En rörelse byggd av manusförfattare för manusförfattare. Manusfabriken vill medverka till att göra Göteborg till en manusstad och ambitionen är att utveckla verksamheten på en hög internationell nivå. Mer konkret är syftet med Manusfabriken att: samla och lyfta fram regionens manusförfattare och skrivande regissörer stimulera till ökat samarbete manusförfattarna emellan bidra till kvalificerad kompetensutveckling GoKinema 2016 Lindholmen Science Park stöttade förberedelsearbete och genomförande av GoKinema som genomfördes i januari 2016. LSP:s stöd bestod av tillgång till studiolokaler och viss finansiering. Västsvenska Filmdagarna 2016 Genomfördes i samarbete med FilmCloud och Föreningen för Västsvenska Filmdagarna. För att tydligare hålla samman film- och tv-relaterade arrangemang genomfördes Västsvenska Filmdagarna i anslutning till Nostradamus höstevent. Utveckling av området kring Gothenburg Film Studios 2016 Efter ett långt förberedande arbete etablerade Lindholmen Science Park en långsiktigt hållbar lösning för området med start i januari 2015. Under de senaste två åren har området utvecklats mycket positivt, bl.a. med kraftigt ökande antal produktioner, konserter och evenemang, fler företag på området och inte minst i samarbete med Gothia Science Park, som driver en fullbelagd spelinkubator på området. 41 Förmerinformationse:www.nostradamusproject.org. 27
Samarbetet mellan Filmkontoret och LSP har fortsatt att bidra till vidgade kontaktytor och ett fruktbartarbetemedhelasatsningenpåfilmochrörligbild.därfinnsmycketattbyggavidarepåoch många möjliga utvecklingsvägar i framtiden. Under 2016 har följande projekt fått stöd via Lindholmen Science Parks stöd till innovativa aktörer: Stödtillinnovativaaktörerdel1,2016 42 Sevholt Film The Bitter End 31 000 kr Erik Lundin Galaxisarna 50 000 kr Brain Academy The Maze 44 000 kr Cinenic Min vän Ramona 50 000 kr Invisble Red The man from Modena 50 000 kr Isthisit Svensk Ungdom 50 000 kr Brain Academy Morsan o jag 75 000 kr Meindbender The food thief 75 000 kr Götafilm Gothenburg Kids 100 000 kr WoF Videomannen 100 000 kr S:A 625 000 kr Stödtillinnovativaaktörerdel2,2015 43 GbgStudios SZU-WifeofNoOne 150000kr Isak Bodin Alfredson Lampfabrik Lux 100 000 kr Zentropa Vitteneguldet 100 000 kr Zentropa Grisbonden 100 000 kr CAN Film Deja edit 50 000 kr Cinenic 22 minuter 100 000 kr Lindholmen Science Park Manusfabriken 100 000 kr S:A 700 000 kr Stödtillinnovativaaktörerdel3,2015 44 Brain Academy Morsan och jag 75 000 kr Cinenic Film A swedish love story 75 000 kr Cinenic Film Vera 100 000 kr Cloudberry Post Cloudberry Games 75 000 kr Common Ground Pictures Sociedades Gastronomicas 75 000 kr Fundament Film Makten framför allt 100 000 kr Götafilm Myriams Matlådor 100 000 kr Shoot& Post La Spartenza 75 000 kr S:A 675 000 kr Beviljandegraden för stöd till projekt var 21 procent för 2016. Utvärdering Hur stötta en filmbransch i förändring? Enligt filmsatsningens grundbeslut om att de olika satsningarna skall utvärderas löpande genomförde LSPenutvärderingkringdestöddeharbetaltuthittillsförattfåenbildavnuläge. 42 Kulturnämnden2016-04-26, 73dnr.0439/16. 43 Kulturnämnden2016-09-26, 160dnr.1527/16. 44 Kulturnämnden2016-12-09, 213dnr.1716/16. 28
Genomförande Utvärderingen bestod av enkätfrågor som gick ut till de finansierade projekten från de första fem ansökningsomgångarna, 2014 och 2015. 35 projekt kontaktades varav 29 svarade under april och maj 2016, per e-post, telefonsamtal eller personligt möte. Majoriteten av bolagen i utvärderingen är antingen kreatörer eller produktionsbolag för film och tv. Övriga är verksamma inom spel, animation och postproduktion. Frågorna i enkäten: Hur har Lindholmens finansiering påverkat utvecklingen av ditt projekt? Vad har Lindholmens finansiering betytt för ditt företagande? Uppdraget till Lindholmen handlar om att främja innovativa projekt inom film- och tvområdet.vadtyckerduärinnovativtinomfilmochtv? För vilken typ av projekt anser du att Lindholmens finansiering gör mest nytta? Film- och tv-branschen är en bransch i kraftig förändring. Vad anser du vara det viktigaste för ett hållbart företagande inom film och tv i Västsverige? På vilka ytterligare sätt skulle Lindholmen kunna stötta ditt företagande och dina projekt? Saknar du någon utbildning eller kompetenshöjande verksamhet i Västsverige? I så fall vilken? Vad tycker du om Lindholmens sätt att engagera sig i ditt företagande och dina projekt? Vad kan förbättras? Sammanfattning av svaren Finansieringen har inneburit positiva effekter för projekten. Det har skapat tid och resurser för utveckling av exempelvis manus, casting, animation och produktionsdesign. I stället för att arbeta med annat har man haft råd att lägga tid på utvecklingen. Som helhet har finansieringen skapat en högre kvalitet i projektet. Finansieringen har också inneburit att bolagen har kunnat arbeta med projekt som bedöms vara riskablare än andra. Sådana projekt kan kräva mer utveckling innan andra finansiärer vågar gå in, till exempel för att man arbetar med oerfarna talanger eller prövar nya och tidskrävande arbetsformer eller en ny affärsmodell. För de mindre bolagen har finansieringen inneburit stärkt självkänsla och en kvalitetsstämpel som innebär bättre utgångsläge i kontakt med fortsatta finansiärer. De större har kunnat avlöna specialistkompetens och skapat nya, utvidgade nätverk. Dock menar flera att finansieringens effekter för bolaget kanske blir synliga först efter ytterligare några år. Många välkomnar Lindholmens utvecklingsfinansiering. De pekar både på att det är ont om pengar för utveckling men nödvändigt och att det är välkommet med ytterligare en offentlig aktör, förutomdesomfunnitslänge,somfilmivästochsvenskafilminstitutet.deflestaärnöjdamedden snabba beslutsgången och transparensen kring finansieringen. Negativa synpunkter har framkommit från några av de intervjuade på avtalsmodellen, samt på att projekten ofta tilldelats mindre än det ansökta beloppet. Flera av de intervjuade uppmuntrar till ökad satsning på projekt som sticker ut på ett eller annat sätt: till form, innehåll eller vad gäller finansiering utanför strukturerna. Flera tar upp att stöden till varje 29
enskilt projekt inte är så stora. Enligt det resonemanget spelar finansieringen främst rollen av påskyndare och är inte avgörande för att projekten ska bli av. Vissa tycker att Lindholmen enbart ska gåiniprojektsomärknutettillettstörrelokaltproduktionsbolagochharhög genomförandepotential. Andra tycker tvärtom att Lindholmens finansiering är mest verkningsfull om den satsas på mindre och oetablerade bolag, eftersom de har svårt att annars få fäste i branschen. Utmaningar I arbetet med utvärderingen framhåller många att utveckling av projekt tar lång tid. Få av de finansierade projekten har lagts ner, men många befinner sig i vänteläge. Det som krävs för att projekt ska röra sig framåt mot genomförande är oftast positiva besked från andra finansiärer och distributörer. Flera påtalar bristen på långsiktighet i branschen, och att detta är något som upplevs som slitsamt. När man väl får ett produktionsbeslut måste produktionen ofta gå väldigt snabbt. I enkäten framträder några saker som extra stora utmaningar för bolagen. Det har visat sig avgörande för finansierade projekt som drivs av kreatörer att hitta fram till rätt producent. Lyckas man inte med det, är det mycket svårt att genomföra projektet. Många beskriver också de västsvenska produktionsbolagens svaga ekonomi som ett problem för branschen. Behov och förslag Offentlig finansiering För att kunna bedriva ett långsiktigt företagande inom film- och tv-området i regionen, betonar många betydelsen av offentliga finansiärer som Film i Väst, Göteborgs Stad och Lindholmen Science Park. Man önskar en kontinuerlig dialog mellan dessa finansiärer och bolagen. Någon efterfrågar en kartläggning av den västsvenska filmbranschen samt tydliga visioner och mål för regionens och stadens branschutveckling. Starkare bolag Flera producenter efterlyser ett bolagsstöd eller så kallad slate funding ; att man får stöd för flera projekt samtidigt. Andra tycker inte att det är rätt modell, utan menar att det är bättre att finansiera projekt för projekt. Några producenter önskar att Lindholmen Science Park hade mer pengar att fördela samt vill överlag se en större satsning på de lokala produktionsbolagen, vilken även skulle stärka lokala manusförfattare och regissörer. Några, inte minst postproduktionsbolagen, uttrycker att fler projekt som genomförs i regionen, gärna internationella, skulle bidra till en starkare lokal bransch. Manusutveckling och annan kompetensförstärkning Utvärderingens tydligaste trend är att många i branschen, såväl kreatörer som producenter, önskar någon form av satsning på manusutveckling. Man beskriver dagens brist på starka manusförfattare som något som påverkar hela branschen. Inriktningar som föreslås är individuell handledning anpassad efter projekten, koppling till projekt i produktion(typ trainee-platser eller manusrum), specialisering på tv-dramatik, koppling till skrivarutbildningen på Akademin Valand, kvalificerade gästföreläsare samt nätverkande för manusförfattare. Bland producenterna önskar sig några framför allt individuell konsulthjälp inom till exempel distribution, marknadsföring och juridik, medan andra efterfrågar ledarskapsutbildning. Kreatörer 30
och personer verksamma inom spel, animation och teknikutveckling efterfrågar främst stipendier för att kunna resa och lyssna på branschförebilder och/eller delta i internationella workshops. Internationellt perspektiv, interaktion med publiken Flera anger ett globalt perspektiv som centralt för att lyckas, samt att projekten upprättar en dialog med publiken i ett tidigt skede. Nätverk och inspiration Många är intresserade av att skapa nya kontakter och vidga sina nätverk. Kreatörerna har stort behov av att komma i kontakt med potentiella producenter. Flera av de intervjuade vill dra mer kompetens till Göteborg och föreslår bland annat att någon av Filminstitutets konsulenter skulle kunna vara verksam här i stället för i Stockholm. Några framhåller att Lindholmen bör titta mer mot Oslo och Köpenhamn och utnyttja Göteborgs strategiska läge, med närheten till de norska och danska film- och tv-branscherna. Flera nämner redan fungerande nätverks- och inspirationsforum, som till exempel Göteborg Film Festival, FilmCloud, Kulturakademin Trappan och Film i Västs producentträffar, men är ändå intresserade av fler internationella föreläsare och case studies på hög nivå. Bland förslagen finns en dag med representanter från de nya distributionsaktörerna som Netflix, Viasat och Amazon. Mer integrerade branschträffar föreslås också, som kan omfatta först ett par timmars presentation av ett spetsprojekt inom något område, till exempel virtual reality, och sedan några timmars workshop där deltagarna arbetar med egna projektidéer som skulle kunna använda sig av den tekniken. Marknadsföring Flera uttrycker ett behov av hjälp med marknadsföring av sina projekt, både filmer/tv-serier och andra produkter, till exempel tekniska lösningar. De föreslår stöd till förhandsvisningar och möjlighet till projektpresentationer för nyckelpersoner i branschen. De som är verksamma i spelbranschen och inom teknisk utveckling önskar sig forum för att exponera sina produkter för allmänheten, samarbetspartners och distributörer, samt resurser för marknadsföring. 31
Business Region Göteborg Business Region Göteborg(BRG) arbetar för att skapa förutsättningar för regionens näringsliv genom att bistå med kunskap, kontakter och arenor för samverkan. BRG ansvarar för näringslivsutveckling i GöteborgsStadochrepresenterar13kommuneriregionen. 45 BRG har genom filmsatsningen ett uppdrag att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet med avseende på filmproduktion, samt hjälpa filmbranschens aktörer i kontakt med myndigheter och förvaltningar. Under2016harfilmlotsenhanterat25formellaärenden 46 ochisambandmeddettahaftkontakt med12företag 47 därlotsenrådgivitochstöttatisambandmedfilminspelningigöteborg.därutöver har filmlotsen deltagit i ett stort antal möten och diskussioner med olika aktörer inom filmbranschen i syfte att underlätta hanteringen av kommande filmärenden. Cirka en tredjedel av ärendena är tillståndsfrågor, resterande handlar om att hitta rätt kontaktytor inom staden för att påverka och få tillgång till stadens offentliga rum och fastigheter. After care undersökning 2016 Trafikkontoret är en av stadens mest centrala aktörer som handlägger många frågor kring filminspelning då man vill filma på allmän plats. Under 2016 inkom sammanlagt 30 ansökningar till trafikkontoret från 17 olika aktörer(jämfört med 36 ansökningar 2015). Alla som sökt ett tillstånd att filma via Trafikkontoret, blir kontaktade av lotsen som genomför en enkätundersökning, ett så kallat after care-arbete. Detta görs för att identifiera vad som fungerar i staden och vad som kan förbättras ur ett filmbranschperspektiv. När de ombeds att betygsätta kontakten med kommunen hamnarbetyget2016på53.detärenökningmottidigareårmengivetbrg:serfarenhetavliknande undersökningar är det fortfarande ett lågt betyg. En serviceverksamhet bör ligga på minst 70 enligt deras erfarenhet. Resultat från BRG after care-undersökning Hurharduupplevt kontakten med kommunen (0-100) 2015 2016 38 53 Känner du till filmlotsen 55% 77% Känner du till stadens 40% 38% filmsatsning I enkätundersökningen ställs även frågor kring vad som kan förbättras i Göteborg för att göra det enkelt att spela in film i Göteborg. På denna fråga är det tre förbättringsåtgärder som återkommer. Dessa är ungefär detsamma som uppgavs i fjolårets undersökning och i linje med vad som framkommer i möten med filmbranschen: Trafikkontoret hanterar p-tillstånd d.v.s. dispenser, speciellt nyttoparkering och prissättningen. Representanter från branschen efterfrågar dispenser för arbetsfordon och teamets bilar. Det är mycket utrustning vid inspelningar, lampor, kameror och man får släpa utrustning till platsen. De får avslag på arbetsfordon generellt. Branschen upplever att 45 https://www.businessregiongoteborg.se/sv/om-oss 46 Jämförtmed11enskildaärendenunder2014och13enskildaärenden2015 47 Jämförtmed5företag/personerunder2014och10olikaföretag/personer2015 32
tjänstemännenejkangöramerförattförbättraochpåverkautandetmåstelyftasi nämnden. Park- och naturförvaltningen ansvarar bland annat för arbetet med skyltar. Representanter från branschen anser att kostnaderna är orimliga. Higab representanter från branschen anser att kostnaderna är orimliga, då inspelningar skerunderlångtidochmångadagar. Filmlotsen och Filmutvecklaren kommer under 2017 försöka få till en dialog med representanter från Trafiknämnden och Park- och naturnämnden kring dessa ämnen. Utöver after care-mätningen mäts Trafikkontorets tjänstemän på markupplåtelse varje månad. Trafikkontoret handlägger alla ansökningar där man vill filma på allmän plats, även om ansökan görs till polisen. Därför är deras påverkan mot filmbranschen stor. Filmlotsen arbetar med uppföljning och att förbättra interna rutiner på Trafikkontoret för att service och bemötande skall vara bäst av storstäderna.kundnöjdhetenförtrafikkontoretigöteborgharökatundersenareår.idagliggernki 48 på 75 vilket är en kraftig förbättring och långt över Sverigesnittet på 67. I denna undersökning ingår alla aktörer(inte bara film) som ansöker om tillstånd kopplat till allmän plats. Dialogmöten med filmbranschen För att kunna identifiera filmbranschens utmaningar och önskemål har avdelningen för kulturella och kreativa näringar(kkn) ordnat dialogmöten under 2016. Ämnen som diskuterats är bl.a. hur branschen kan utvecklas, vilka insatser som krävs, trender, samt vilka utmaningar branschen har. Här redovisas några utmaningar som framkom under tre arrangerade rundabordssamtal: Brist på stora produktionsbolag Kreatörerna försvinner till större städer(sthlm)/vi kan inte behålla talangerna. Finns inget sammanhang för oss i staden/där det kan uppstå saker. Dåliga på att marknadsföra vår kompetens/inte bra på att nätverka. Bli bättre på feedback och samarbetet/det uppstår saker och diskussioner i mötet mellan olika kompetenser Hur får vi projekt som överbryggar gapet mellan drama och kommersiellt? Vi behöver mötas i olika sammanhang. Brist på samarbete, kompetens- och kunskapsutbyte. Måstespridavadsomfinns finnsmycketmenvikommunicerarinteutdet. Höga hyror behöver skapa förutsättningar för en mångfald i branschen. Lista de kommersiella bolagen och skapa möjlighet till kontakt. Lära känna varandra. Skapa en mötesplats för kommersiella aktörer saknas idag. 48 NKI NöjdKundIndex 33
Omvärldsanalys 2016 Ett landskap i förändring Film- och tv-branschen genomgår en omvälvande omställning. Ny teknik inom både hård- och mjukvara har lett till förändrade konsumentbeteenden, vilket har lett till nya format och nya visningsfönster. Det påverkar och förändrar hela branschen gällande allt från finansiering till distribution. I väntan på nya strukturer har förhållningssättet till film luckrats upp och man pratar idagintebaraomfilm,utananvänderbegreppetfilmochrörligbild.därharstadenredanfrån filmsatsningens början legat i framkant. Tidigareharfinansieringenavfilmvilatpåflerabendärenstordellågpådistributionen,detvillsäga var slutprodukten ska visas, vilket oftast innebar traditionell tv och bio. Idag finns det så många fler fönster än tidigare och man befinner sig i en situation där man inväntar att de nya affärsstrukturerna skall falla på plats. Trenderna hittills är att tv mer och mer väljer att finansiera de ekonomiskt tryggare, större bolagen. Biograferna visar vikande siffror samtidigt som man generellt sett aldrig har konsumeratmerfilmochrörligbildänvadmangöridag.mangördetdockintebarapåtraditionell bio och tv längre, utan använder andra visningsfönster som är till 100% anpassade efter konsumentbehovetiformavvod,svod,tvod,avodtjänster 49 etc. Affärsmodellerna för vod-konsumtionen är dock inte fullt utvecklade och ger än så länge inga större intäkter till rättighetshavarna. När landskapet ritas om är det inte säkert att distributörerna kommer att ha samma ekonomiska resurser som tidigare, vilket utgör en osäkerhetsfaktor. Redan nu investerar andra aktörer, som t.ex. Viaplay, Netflix eller HBO, i svenska produktioner. JoelleLeviesägeriNostradamus-rapporten2017 50 ;Themainchallengeforpublicfundisreally distribution.ifyoufollowthatthoughtprocess,atacertainpointyouwillhavetoopenupintermsof content and change the way you finance production, distribution, exports Not many public funds are doingthis,butit'sastart.thefactisthattheydon'thavemoremoney,sotheywillhavetodecideif theydecreasethemoneyforfeaturefilmstoputmoneyinotherformats. Ny teknik leder till nya konsumentbeteenden Tack vare ny teknik, ny finansiering och nya tillvägagångssätt produceras det mer film än någonsin förr.flerännågonsinserocksåfilmochrörligbild,sexavtiotittarpåfilmochrörligbildviainternet 51 någongångiveckan.ideyngreåldrarna,12-15år,ärdetsåmångasom96%somnågongångi veckan besöker Youtube, 38% besöker Netflix. I ålderspannet 16-35 år besöker mellan 71-86% Youtube, och 45-49% besöker Netflix någon gång i veckan. Youtube är den populäraste sajten i alla åldrar.blandfyraåringarärdet98%somserpåfilmochvideopåinternetnågongångiveckan. 49 "VOD"stårförvideoondemand,vilketärentjänstsomgördetmöjligtföranvändareattspelauppnågotavenstor samling videoklipp när som helst. Dessa VoD-plattformar möjliggör publiken att välja vad du vill titta på- och när. SVOD hänvisar till prenumeration av video on demand. Det liknar traditionella TV-paket; så att användarna kan konsumera så mycket innehåll som de önskar och betala fast belopp per månad. TVOD eller transaktions video on demand som det kallas, är motsatsen till SVOD. Med TVOD, kan konsumenter köpa innehållpåenpayperviewbasis. AVOD avser reklam eller annons baserat, video on demand, och är gratis för konsumenterna. 50 http://nostradamusproject.org/reports/2017-nostradamus-report/sid8. 51 http://www.soi2016.se/betala-eller-inte-streaming-fildelning-och-delningsekonomi/att-betala-for-musik-och-film-painternet/ 34
Hälften gör det dagligen. Trenderna visar att beteendet att konsumera film och rörlig bild på nätet bara ökar, det föds nya konsumentbeteenden med nya generationer tack vare utvecklingen av teknik.medandraord,folksermerfilmännågonsin,degördetbaraintepåbio.påtreår(2013-2016)harmängdensomsågfilmochrörligbildnågongångiveckanökatmed28%(från46%till74 %)ochalltingtalarförattdetkommerökaävenifortsättningen. 52 Idagärutbudetavfilmochrörligbildnästanoöverskådligtpånätet.Medstreamingtjänsterna 53 har flerbörjatbetalaförmusikochfilm,mentrotsdetliggerfildelningenkvarrunt20%vilketdengjort undernästantioår.attprenumererapårörligbildharenkortarehistoriaochhärharökningenvarit stor från29%till38% baraunderdetsenasteåret.andelensomabonnerarpåfilmochvideo börjarnärmasigandelensomabonnerarpåmusik. 54 Allt tyder på att konsumtionen av film och rörlig bild kommer att öka ytterligare kommande år. Men mentaliteten och utvecklingen av och inom filmbranschen är relativt låst. Trots förändrade konsumentbeteenden har många som målbild att det är när man gör långfilm, helst för en biopublik, sommanharlyckats.johannakoljonensägerinostradamus-rapporten2017 55 ;Funderswhodo support work for alternative platforms speak of unreasonable expectations, producers and talent sabotaging their own success by an unwillingness to consider alternative release strategies or different formats, even in the face of an impossible market place. Perhaps this is an inevitable side effect of working with artists: everyone believes, as they must, that their particular film will be one of thefewtoflypastallgatekeepersandintotheheartsoftheaudience.ontheotherhand,fiveyears from now most film school graduates will have come of age in the digital multiplatform environment. For them, theatrical features may no longer have the highest status in the cultural pecking order. En av de mest framgångsrika tv-serierna under senare år är den NRK-producerade tv-serien Skam. Serien är helt inkonsekvent vad gäller avsnittslängd och spänner mellan 21-67 minuter. Ett nytt avsnitt släpps varje vecka parallellt på webben och i traditionell tv. Mellan avsnitten integreras berättelsen via media där samtliga fiktiva karaktärer har egna konton i olika sociala kanaler. Resultatet är en maximalt engagerad publik som följer allt som sker digitalt runt serien. Vad som också särskiljer Skam från andra serier är att de hade en lång utvecklingsprocess med manus. ArbetsprocessengrundarsigpåNABC-metoden 56 framtagenavuniversitetetistanford.bokstäverna står för needs, approach, benefit och competition. Metoden utgår ifrån att man gör djupa intervjuer med målgruppen, vilket alltså seriens regissör har gjort, och utifrån den skapat karaktärerna och historien. På det viset får man också en direkt trovärdighet som inte grundar sig i föreställningar som vi vuxna förmodligen lägger oss till med, när vi själva hamnar i distans till den här tiden. Med direktkontakt med målgruppen får man också sanningen, per automatik. Filmer och rörlig bild som kombinerar film, rörlig bild och media är ett framgångskoncept och kommer troligtvis att vara avgörande kompetenser på längre sikt för både större och mindre bolag. 52 SeBilaga2Diagram2 53 Attstreamaär en process där en ljud- eller bildsignal överförs digitalt från en källa till en mottagare, dvs en direktuppspelning. 54 SeBilaga2Diagram3 55 http://nostradamusproject.org/reports/2017-nostradamus-report/sid6. 56 http://thesmokestack.dk/niels/2012/07/13/the-nabc-method-standford-research-institute-sri/ 35
StatistikbiofilmiSverige 57 Statistikenförsvenskfilmpåbioäroroväckande.Påbaratvåår,2014-2016,harmantappatdrygt 10%avmarknadsandelarnavilketinnebärattsvenskfilmidagstårförendastca15%avbiobesöken. Positivtäratttvåavdetresenasteårenärdetsvenskafilmersomstårförhögstantalbiobesök; En man som heter Ove samt Hundraåringen som klev ut från fönstret och försvann. Antaletbiobesöktotaltharökatdesenastetreårenmedca9%.Utländskfilmfårgenerelltsettlite högre betyg än svenskproducerad film, men slutsatsen för att svensk films marknadsandelar sjunker beror troligtvis på att utländska större produktioner har ansenligt större summor i marknadsföringsbudgetar,samtfårflerprogramlagdavisningar 58 vilketislutändanpåverkar publikens filmval på bio. Noterbart är att 50% av topp-10-besökslistan av filmer består av barn- och familjefilmer. Det är alltså enköpstarkmålgruppattvändasigtillommanvillproducerafilm.endast2avde15barn-och familjefilmerna är svenskproducerade filmer. Om man lägger samman konsumentbeteendet inom den internetbaserade film och rörlig bildkonsumtionen tillsammans med biostatistiken ser man att barn och familj är en köpstark målgrupp. Användandetavfilmochrörligbildviainternetärhögrejuyngredeär.Dessayngregenerationerfår ocksåmedsigettbeteendeochenvanasominnebärattmanserfilmävenpåbio. Detärdehärmålgruppernasomverksambranschharattarbetamediframtiden,detvillsäga,en målgrupp med ett invant beteendemönster som står för en hög andel konsumtion av film och rörlig bild. Detta, tillsammans med vikten av utbildning och att medvetandegöra användandet och konsumtionen av film och rörlig bild, skapar en medveten och kunnig generation. Här ligger staden ochregioneniframkantframföralltviaakademinvalandsarbetemedbarnfilmskolan 59.Dessutom arbetarflerarepresentanterinomstadenochregionenmedmik 60.NågraavdemärAkademin Valand, Kultur i Väst, Skolbio Göteborg, Filmvetenskapen och Mediapoolen. Det skapar en bra grund för en framtid med troligtvis mer kunniga och utbildade användare, producenter och konsumenter av filmochrörligbildänvadsomfinnsidag. Svensk filmpolitik IettledföratthanteraenbranschiomstruktureringharSverigesedanden1januari2017antagiten helstatlig filmpolitik baserad på Regeringens proposition Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik(prop.2015/16:132) 61.Detinnebärenhistoriskförändringfråndefilmavtalsom kännetecknat svensk film de senaste 50 åren. I det tidigare filmavtalet fanns det olika parter som stod för intäkterna där merparten stod för någon form av distributionsform eller visningsfönster via biografavgiften, filmbransch, tv-bransch. Det nya filmavtalet innebär en större teknikneutralitet och består av en finansiär i form av kulturdepartementet. Finansiering sker genom att staten skjuter till merpengarsamtinförförändringarinombiomoms 62 därdetfinnstreolikatyperavbiografersom blirpåverkadeihögreellerlägreutsträckning 63. 57 SemerBilaga3,StatistikbiobesökSverige2014-2016 58 Stödöversyndistributionochvisning2014,KristinaBörjesonochJohanFröberg 59 http://www.barnfilmskolan.se/ 60 MIK-begreppetstårförMedie-ochinformationskunnighet 61 RegeringenspropositionMerfilmtillfler-ensammanhållenfilmpolitik(Prop.2015/16:132) 62 http://www.pwc.se/sv/publikationer/ideell-sektor/hojd-biomoms-sa-kan-foreningen-paverkas.html 63 Stödtillutvecklingochproduktionavsvenskfilm ennulägesbeskrivning http://www.filminstitutet.se/globalassets/filmpolitiskadokument/stod_till_utveckling_och_produktion_av_svensk_film.pdf 36
I propositionen formuleras en vision för framtidens svenska filmpolitik. Regeringen skriver att Svensk film ska ha hög kvalitet och uppvisa sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla. Svensk film ska vara ett självklart och tillgängligt val för publiken i hela landet och attraktiv internationellt. Den nya filmpolitiken är omstrukturerad i sju mål: 1. Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. 2. Alltflerservärdefullfilmsomspridsochvisasiolikavisningsformerihelalandet. 3. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. 4. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. 5. Barnochungahargodakunskaperomfilmochrörligbildochgesmöjlighetertillegetskapande. 6. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. 7. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. För att säkerställa fortsatt inflytande för filmbranschens övriga aktörer föreslår regeringen införandet av branschråd. Filminstitutet formade dem under hösten 2016 och de består av personer med stort kunnande om film och filmbranschen. Flera organisationer från staden och regionen är representerade; I rådet för filmpedagogiska frågor ingår bland annat Kultur i Väst samt Akademin Valand. I rådet för spridning och visning ingår bland annat Göteborg Film Festival och Oberoende Filmares Förbund. I rådet för utveckling och produktion ingår bland annat Film i Väst, Akademin Valand. Mandatet för branschråden ger dem rätten att få träffas, att bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och att vara rådgivande i institutets arbete. De kommer att delges beslut men de kommer inte ha någon beslutanderätt. Svenska Filminstitutet kommer precis som idag att fortsatt ha en central roll för genomförandet av filmpolitiken. I ett led att tillmötesgå en bransch i omdaning med nya affärsmodeller genomför Svenska Filminstitutet även en översyn av sina stödformer. Arbetet genomförs via dialogsamtal med organisationer och möten med representanter från branschen där de via enkätform bjudit in till dialog som rör stödsystemet. Förutom filminstitutet består det finansiella landskapet i Sverige av fyra regionala resurscentra; Film i Väst, Film i Skåne, Filmpool Nord och Filmregion Stockholm Mälardalen, som tillsammans fördelar merän150miljonerkronorperåristöd.tv-bolagenärsammantagetenstorfinansiäravsvenskfilm. Iochmedattdeintelängrekommerattvaraendelavfilmavtaletförsvinnerdendelavtv-bolagens pengar till produktion som gått via Filminstitutet. SVT och TV4 har dock aviserat att de kommer att fortsätta att investera i svensk film på minst samma nivå som tidigare. Tv-kanalerna är viktiga för filmbranschen både genom deras möjlighet till finansiering men även ur ett visningsperspektiv då de har en möjlighet att nå ut till en stor publik. I tillägg till de mer traditionella tv-kanalerna/ finansiärerna har det tillkommit aktörer i form av bland annat ViaPlay, och Cmore som utlovar en övergripande utökning av finansieringen till drama och fiktion. Produktionsincitament Cirka 20 länder i Europa har idag någon form av produktionsincitament. Incitamenten varierar kraftigt i struktur och omfattning från land till land, men det slutliga målet är universellt: en symbiotisk ekonomisk relation mellan landet och utländska filmproduktioner. 37
Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utreda lämpligheten i, och förutsättningarna för, att Sverige ska kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar. Myndigheten ska i uppdraget samverka med Svenska Filminstitutet. I tidigare rapport 64 hänvisarmantillattskattelättnadsprogramledertillökadeproduktionsnivåer(ca9%),fler internationella samproduktioner samt ökat kapacitetsutnyttjande. Tillväxtverket skall i första hand analysera utifrån ett näringslivspolitiskt perspektiv, men det är också en del av ett konst- och kulturpolitiskt intresseperspektiv. Genom att öka möjligheterna för internationella samproduktioner och generera en högre grad av filmproduktion i landet generellt automatiskt, skulle man kunna utveckla och behålla kompetens och kapacitet i branschen nationellt. Även den infrastrukturella delen av filmbranschen skulle upprätthållas och utvecklas. Uppdraget ska redovisas i december 2017. 64 AProductionIncentiveforSweden,OlsbergSPI,2015 38
Verksamhetens planerade arbete 2017 Mätbar utveckling, transparens och kommunikation Framtagandet av kommunikationsplattformen har på kort tid gett goda resultat. Sedan launchningen i oktober 2016 har den blivit en informationskälla för en bred målgrupp som söker information om filmaktörer inom staden och regionen. Plattformen är unik i sitt slag då den inkluderar merparten av alla aktörer och har ett brett upptagningsområde. En möjlig effekt av att man enkelt hittar finansieringsformer via kanalerna kan vara att Göteborgs Stads ansökningar för Prontostödet ökade med 25% under hösten 2016 samt första ansökningsomgången för Projektstöd 2017 ökade med nästan 50%. Arbetet med att utveckla det strategiska arbetet med kommunikationen, samt att fortsatt implementera och marknadsföra kommunikationsplattformen och filmsatsningen generellt både inom staden samt på ett nationellt och internationellt plan för andra intressenter kommer att fortsätta under 2017. Målgrupp för arbetsinsatsen: samtliga sju aktörsgrupper och samtliga fyra målgrupper. Talangutveckling och kompetensförstärkning Filmutvecklaren kommer att fokusera på att implementera behovsinventeringen hos stadens aktörer och andra möjliga parter som kan samverka för att stärka aktörerna enligt inventeringens slutsatser. Arbetet tillsammans med Lindholmen för att utveckla och stärka Manusfabriken som koncept kommer att fortsätta kontinuerligt på lokal, nationell och internationell nivå. Det finns flera svenska författare som enskilt skriver för internationella bolag. Det ger en bild av en möjlig modell för svenska manusförfattare att jobba direkt mot utländska bolag, i stället för att bara sälja rättigheter till en nyversion. Detta borde rimligtvis också öppna för mer komplexa typer av samproduktioner, där författaren kan vara den eftertraktade talangen. Detta är ytterligare ett tecken på att Manusfabriken är ett steg i rätt riktning och att man behöver kompetensutveckla inom fler områden, som brett kan få fortsatt värde inom film och rörlig bild. Det finns fler områden som genom kompetensförstärkning skulle stärka staden och regionen som filmområde till exempel strategiska affärsstrukturer, marknad och kommunikation samt ny teknik. Mervärde genom positionering Det finns ett stort värde för både staden och regionen att positionera sig som ledande inom kompetensförstärkning både nationellt och internationellt. Man bygger varumärke genom att man ligger i framkant av en bransch som är i ett utvecklingsskede. Det skapar en attraktion för filmare och företagareattkommatillenstadochregionsominvesteraribranschochvisarpåettintresseattvilja utveckla och förbättra. Det skulle kunna vara avgörande gentemot andra finansiärer att inta den positionen. Samtidigt skulle man bygga strukturer för att behålla de aktörer som finns i staden och regionen och motverka den trend som tydligt visar att Göteborgsregionen är den region som flest kreatörerflyttarifrån 65. Dettatrotsattdetärdenregionsomharflestresurseriformavfinansiering och annat stöd för merparten av de fyra olika målgrupperna. Göteborg har ett bra geografiskt läge med korta avstånd till både Oslo och Köpenhamn. Om man börjar bygga hållbara strukturer lokalt kan man sedan enklare utveckla vidare och arbeta med ett nordiskt och senare europeiskt fokus. Det 65 KonstnärsnämndensrapportKonstnärernasdemografi,inkomsterochsocialavillkor2017 39
skulle leda till bredare kontaktytor för de verksamma och även möjliggöra fler samarbeten. Grundförutsättningarna finns redan i de befintliga aktörsgrupperna. Genom att bygga hållbara strukturer lokalt och regionalt skulle också påverkan av yttre hot i form av produktionsincitament och ny teknik minskas. Slutmål skulle vara att staden och regionen erbjuder ett välfungerande ekosystem med en genomtänkt successionsordning i en attraktiv och sund filmmiljö med ett internationellt fokus, som får kreatörer och andra utövare att stanna i staden och regionen, samt bidra till att andra nationella och internationella aktörer skulle få en naturlig dragningskraft till området. Här har Göteborgs Stads filmsatsning ett viktigt arbete att göra som kan få avgörande betydelse inom film och rörlig bild inom en nära framtid. Kartläggning av talangutveckling i staden och regionen En fungerande bransch behöver ett brett utbud erfarna yrkesmänniskor med varierande bakgrunder. En pressad bransch fokuserar inte på tillväxten. Strategin att riktat lyfta dem som är nästan klara och se till att de får konkret erfarenhet på följande trappsteg känns som ett självklart komplement till bredare kompetenshöjande program och allmän rekrytering till utbildningarna. Filmutvecklaren och filmutredaren kommer att kartlägga vem som arbetar med talangutveckling och hur, både inom staden och bland regionens aktörer. Arbetet kommer att göras med utgångspunkt i den kartläggning som Svenska Filminstitutet har genomfört under hösten/vintern 2016-2017. Målgrupp för arbetsinsatsen: samtliga aktörsgrupper och samtliga målgrupper. Kompletterande kapital Stadens filmsatsning och dess stödformer har tagits väl emot av verksam bransch. Genom de stöd som staden ansvarar för kan man utläsa att utformningen av stöden är bra. Dels genom antalet ansökningar samt även genom antalet prisbelönta och väl genomförda produktioner som dessutom ökar för varje år. Flera av dem har nått både nationell och internationell framgång vilket är ett tecken påattdetärkvalitativfilmsomsökerochsomävenbeviljasstöd. Göteborgs Stads filmstöd är inriktade på både fri film och talangutveckling för själva produktionsfasen samt postproduktionsfasen, i några fall kan man även söka för utvecklingsarbetet. Flera av producenterna vittnar om att stödet har varit avgörande i färdigställandet av deras filmer. Lindholmen Science Park är en unik partner både nationellt och internationellt i form av att de är inriktade på innovation och utveckling. Det är naturligt att det tar längre tid att färdigställa de projekt som har beviljats stöd hos Lindholmen. Utvecklingsfasen för att producera film är den mest tidskrävande delen av hela processen samt att innovation kan ta längre tid då man ofta arbetar på nya sätt. Just detta är avgörande för att föra verksam filmbransch framåt och LSP är troligtvis den partifilmsatsningensomharstörstmöjlighetattintebaraliggaiframkantutanocksåvaramedoch leda en utvecklingsprocess som flera kan ha nytta av. LSP innehar dessutom alla spetskompetenser somkommerattbehövasförattarbetahållbartmedfilmochrörligbildiframtideniformavkunskap inom media, film och rörlig bild, ny teknik samt kompetensutveckling genom idé- och manusarbete. Film i Väst är fortsatt en viktig aktör både på de nationella och internationella arenorna och flera av deras produktioner deltar i tävlan och vinner priser på de större filmfestivalerna. Formerna för stödet de får genom filmsatsningen kommer att utredas under 2017. Verksam bransch efterfrågar att 40
kommunochregiontarframengemensamvisionförarbetetiattutvecklaområdetfilmochrörlig bild i Västsverige. Filmutvecklaren kommer tillsammans med expertis på både nationell och internationell nivå inom samfinansiering genomföra kartläggningen för nuvarande, samt nära framtida, finansieringsstrukturerförfilmochrörligbild.detärocksåettlediatttaframramarnaförde specialdestinerade stöden som staden hanterar och säkerställa att filmsatsningens och dess resurser är optimalt fördelade enligt nuvarande upplägg. Målgrupp för arbetsinsatsen: produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, filmfestivaler och andra visningsfönster och externa aktörer, professionellt verksam bransch, talang, aspirerande talang. Tillgänglighet till staden Under 2017 hanterar BRG Filmlotsuppdraget och tillgängligheten till staden. Det ligger som förslag hos Kommunstyrelsen att från och med 2018 tillfaller delar av filmlotsuppdraget Kulturförvaltningen och Filmkontoret. Filmutvecklaren kommer tillsammans med BRG och andra samarbetsparter i filmsatsningen från 2018 att utveckla uppdraget med syfte att skapa ett större sammanhang för film i staden både med tillståndsmyndigheter och näringsliv, där båda organisationernas kompetens och kunskaper används på ett mer effektivt sätt som kommer att ge ett högre brukarvärde. Parallellt pågår arbetet inom de tre förbättringsområden som BRG har identifierat tillsammans med verksam bransch som rör frågor till Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen samt Higab. Filmlotsen och filmutvecklaren kommer under 2017 försöka få till stånd en dialog med representanter från Trafiknämnden och Park- och naturnämnden kring dessa ämnen. Dialogen med implementeringen av behovsinventeringen i staden kommer att utvecklas tillsammans med bland annat Kulturella och Kreativa näringar inom BRG. Målgrupp för arbetsinsatsen: Produktionsbolag, filmarbetare, finansiering och andra resurser, samarbetspartners, utbildningar, filmfestivaler och andra visningsfönster och externa aktörer, professionellt verksam bransch, talang, aspirerande talang. 41
Sammanfattning Film är troligtvis det kraftfullaste mediet i modern tid, ju fler sinnen som används ju starkare blir intrycken. Rörliga bilder gestaltar och förmedlar berättelser om mänskligt liv och når ut till de allra flestaoavsettålderochbakgrund.göteborgsstadskulturprogram 66 stårfastförankratientankeom hållbar utveckling baserad på fyra dimensioner; den sociala, den ekologiska, den ekonomiska och den kulturella samt lyfter att Göteborg bör utveckla och stärka infrastrukturen för de kulturella och kreativa näringarna. Det finns ett stort värde i att fokusera på att bygga hållbara strukturer. Det minimerar risken för yttre hot i form av produktionsincitament och ny teknik. Trots att verksam filmbransch befinner sig i förändring kommer produktionen av film och rörlig bild inte att minska. Det kommer snarare bli tvärtom; mängden producerad film kommer öka och innehåll och format kommer stå för ett bredare och mer varierat utbud. Detfinnsenmeningmedatthelatidenutgåfrånenbredingångiområdetfilmochrörligbildföratt kunna anpassa och förbereda sig för snabba förändringar i branschen. Det är också något som genomsyrar regeringens riktlinjer Mer film till fler. Det finns en stor potential i att staden och regionen positionerar sig inom kompetens- och talangutveckling för film och rörlig bild. Det behövs ett brett upptagningsområde vilket minimerar risken för att begränsa möjligheterna till utveckling, utan istället möjliggöra just detta. Det är en stark strategi att utgå från nuläge och de organiskt utvecklade strukturer och initiativ som finns, och arbeta inkluderande istället för exkluderande. Merparten av de riktade stöden fyller väl sin funktion och står för ett brett upptagningsområde. Filmsatsningens olika stöd kompletterar varandra och har tillsammans hjälpt ett flertal framgångsrika produktioner från ax till limpa. Det finns också en variation i de produktioner som flera av filmsatsningens aktörer har stöttat igenom hela produktionsprocessen, för att nämna några exempel; Hashtag, Exfrun, Jätten, I Called Him Morgan, Tystnadens språk, Den skalliga primadonnan med flera. Med andra ord, filmsatsningen fyller en mycket viktig funktion. Det finns flera betydande aktörer i staden och regionen som står för en bred kunskap och kompetens. Göteborgs Stad har genom filmsatsningen positionerat sig i framkant av en bransch i förändring. Nu ärdetdagsatttillsammanstadentillnästanivå. 66 http://www5.goteborg.se/prod%5cstadsledningskontoret%5clis%5cverksamhetshandbok%5cforfattn.nsf//f9603d96d 35F51FEC1257C31002B0BB0/$File/LJIN9DVBA4.pdf?OpenElement= 42
Bilaga 1 Bakgrund Göteborgs Stads filmsatsning Sedan 2006 har Göteborgs Stad stöttat filmproduktion i Västra Götaland genom bidrag till Film i Väst. MedenbredenighetbeslutadeGöteborgskommunstyrelseunderhösten2013 67 omen handlingsplan för utveckling av området film och rörlig bild i Västsverige. Den kraftfulla satsningen på film och rörlig bild skulle ses som nästa steg av filmutvecklingen i Västsverige och de åtgärder som inkluderades fortlöpande skulle utvärderas och eventuellt anpassas. Handlingsplanen för filmutvecklingen i Göteborgs Stad vilar på fyra ben med ökat stöd till Film i Väst, stöd till branschutveckling och innovation till Lindholmen Science Park, stöd för tillgänglighet till staden via Business Region Göteborg och ökat stöd till fri film samt nya talanger från kulturnämnden. Kulturnämnden har ansvaret för att koordinera filmsatsningen mot sitt uppsatta mål det vill säga att Västsverige och Göteborg år 2021 ska vara både ett filmens kreativa centrum och den självklara inspelningsplatsen för intressanta, viktiga och framgångsrika filmer med publik världen över 68.Detstämmervälöverensmednämndensövrigauppdragattsamordnastadensarbetemed kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering, samt verka för ett regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. Somstrategierförattnådettamållyftesföljandepunkterfram 69 : Stärka samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i filmfrågor. Öka filmproduktionen regionalt och lokalt. Öka det ekonomiska stödet till Film i Väst. Representation av Göteborgs Stad i styrelsen för Film i Väst. Skapa en basorganisation i staden för koordinering och filmutveckling. Ekonomiskt stödja projekt för fri film och nya talanger. Stödja branschutveckling och innovationer samt utbildning. Öka tillgängligheten till stadens miljöer för filmproduktion. Västra Götalandsregionen är en av de ledande filmregionerna i Europa och Göteborg är, både publikt och produktionsmässigt, det geografiska navet i detta. I Göteborg sker såväl inspelningar som postproduktion av film och tv-serier och i Göteborg Film Festival har staden ett arrangemang som når långt bortom landets gränser såväl publikt som professionellt. Utöver detta har staden också flera mindre, årligen återkommande arrangemang inom området, en reklambransch med internationell lyskraft och utbildningar som lockar framtidens kreatörer. Vid kulturnämnden möte 2015-09-29 70 återrapporterades stadens filmsatsning så långt. Rapporten godkändes och nämnden gav förvaltningen i uppdrag att, i samarbete med berörda parter, utarbeta konkreta förslag inom de områden som beskrevs i rapporten, samt årligen redovisa utvecklingen av uppdraget och de åtgärder som vidtagits. 67 GöteborgsStad,Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13, 718,dnr0686/12. 68 Kommunstyrelsenssammanträde2013-11-13( 718,dnr0686/12) 69 TUutfärdat2013-10-04,dnr0686/12. 70 GöteborgsStad,Kulturnämndenssammanträde2015-09-29, 143,dnr1445/15. 43
Bilaga2 71 Diagram 1 71 https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-internet-2016/ 44
Diagram 2 Diagram 3 45
Bilaga 3 StatistikbiobesökSverige2014-2016 72 Statistik biobesök i 2016 2015 2014 Sverige Antal biobesök totalt i 17603172 16947612 16114298 Sverige Biobesök till svenskt 2630912 3360079 3967094 producerade filmer Marknadsandelar 14,9% 20% 25% Biobesök till utländskt 14972260 13587533 12147204 producerade filmer Marknadsandelar 85% 80% 75% Mest sedda filmerna plats 1-10 Enmansomheter Ove (2015-12-25) Spectre(2015-10-30) 839 503 besök 1285966besök Zootropolis(2016-02-24) 608 225 besök Hitta Doris (2016-08-26) 566 299 besök Star Wars: The Force Awakens(2015-12-16) 829 667 besök Minioner(2015-07-07)- 658 244 besök Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann(2013-12-25) 1143578besök Hobbit del 3: Femhäraslaget(2014-12- 10) 729 143 besök Djungelboken(2016-04-13) 536 218 besök RogueOne:AStarWars Story (2016-12-14) 513 566 besök Star Wars: The Force Awakens (2015-12-16) 484 993 besök Husdjurens hemliga liv(2016-08-03) 437 949 besök Fantastiska vidunder och var man hittar dem (2016-11-16) 432 762 besök Legenden om Tarzan(2016-07-13) 424 497 besök Deadpool(2016-02-12) 415 743 besök En underbar jävla jul(2105-11-11)-599211besök Jurassic World(2015-06-10) -596004besök Fifty Shades of Grey(2105-02-13) 524 952 besök Insidan ut(2105-08-28)- 474 262 besök The Hunger Games: Mockingjay Part 2(2015-11-18) 464 536 besök Fast& Furious 7(2015-04- 01)-439444besök Enmansomheter Ove(2015-12-25) 423 731 besök Frost(2014-01-31) 670 454 besök The Hunger Games 3: Mockingjay del 1(2014-11- 19) 533 865 besök Draktränaren 2(2014-07- 04) 386 725 besök Interstellar(2014-11-07)- 355 298 besök Bamse och tjuvstaden(2014-07-14)- 321 664 besök Guardians of the Galaxy(2014-08-01) 312 952 besök Sune i fjällen(2014-12-19)- 308 388 besök TheWolfofWall Street(2014-01-10) 295 078 besök 72 SvenskaFilmInstitutetsBiografstatistik1703110(http://www.sfi.se/sv/statistik/) 46
Betygsindex svensk vs utländsk film Betygsindex svensk film 73 1-10 2016 2015 2014 Jätten- 4,01 Tjuvheder- 4,17 Tusen bitar- 4,14 Skörheten-3,78 JagärIngrid-4,01 Enduvasattpåengrenoch MonaLisa Story - 3,74 Min lilla syster- 3,94 funderade på tillvaron- Martha& Niki- 3,69 Flocken- 3,86 3,90 Kiki- 3,69 Efterskalv - 3,78 Turist- 3,81 MinfasteriSarajevo -3,54 Svenskjävel-3,71 Jagärintebereddattdö Fonko -3,52 StormöverAnderna -3,69 än-3,69 Den unge Zlatan- 3,51 Taikon 3,65 Tänk om...-3,67 Sophelikoptern- 3,51 Förvaret- 3,64 Taikon- 3,65 Speglingar- 3,50 Filip& Fredrik presenterar Trevligt folk- 3,61 Snitt betyg 3,6 3,8 3,7 Bamse och tjuvstaden- 3,54 Omvåld-3,52 Stockholm Stories- 3, 43 Minsåkalladepappa -3,41 Betygsindex utländsk film 74 1-10 2016 2015 2014 ManchesterbytheSea - Amy -4,45 Boyhood-4,36 4,51 Carol- 4,26 The Selfish Giant- 4,21 MinpappaToniErdmann- Birdman -4,15 Ida -4,11 4,40 Saulsson-4,32 MrGaga -4,22 MittlivsomZucchini-4,12 Timbuktu - 4,08 MeandEarlandthe DyingGirl-4,02 20000DaysonEarth-4,11 Det förflutna - 4,08 The Grand Budapest Hotel- 4,08 Jag,DanielBlake-4,10 45år -4,02 Tvådagar,ennatt-4,01 Spotlight- 4,09 Wild Tales- 4,01 Last Stop Fruitvale Station- American Honey - 4,01 Leviatan - 4,00 4,01 Room -4,01 FåretShaun -3,97 Pride-3,94 TheLobster-3,94 Jordenssalt-enresa med Sebastiao Salgado - 3,93 Den stora skönheten- 3,94 Snitt betyg 4,2 4,1 4,1 73 http://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/analys-och-statistik/betygsindex-svensk-film2/ 74 http://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/analys-och-statistik/betygsindex-svensk-film2/ 47
Bilaga 4 Aktörsgrupper inom staden och regionen 48