Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikantenheten Nr 20 november 2010 Krav på läkare vid anmälan s. 8 Nyheter i 2 kap. om synskärpa och synfält s. 6 Nya föreskrifter om medicinska krav för körkort s. 4
Trafikmedicinska rådet Sektionschef/Utredare Elisabet Kandell-Eriksson 0243-75739 Utredare Birgitta Heed 0243-75932 Eva Karlsson 0243-78045 Sarah Kers 0243-75271 Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Jonas Boëthius, överläkare Kurt Johansson, överläkare Stina Stenback, överläkare Jurister Sven Hultman Lena Ersson Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Innehåll AKTUELLT Nya föreskrifter om medicinska krav för körkort från den 1 september 2010...4 Nyheter i 2 kap. TSFS 2010:125 om synskärpa och synfält...6 Handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden.... 7 Allmänt om medicinska körkortsbedömningar...7 JURIDIK Krav på läkare vid anmälan enligt 10 kap. 2 körkortslagen och återkallelse av körkort m.m....8 Forskning och analysmetoder Duger urinstickor för att kontrollera drogfrihet i körkortssammanhang...9 ÖVRIGT Notiser...9 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin...10 STATISTIK Trafikmedicin nr 20 Utgivningsdatum: November 2010 Redaktion: Eva Karlsson, 0243-78045, Margareta Lannermark Ögren, 0243-75335 Adress: Transportstyrelsen, Vägtrafikavdelningen, Box 267, 781 23 Borlänge E-post: evamariann.karlsson@transportstyrelsen.se Fax: 0243-756 65 PV 10 116 Produktion: Jerhammar & Co Reklambyrå Tryck: LFV Tryck Återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 och 8 körkortslagen...11 PROFILEN Presentation av överläkare Kurt Johansson...12
Ledare Det händer mycket inom det trafikmedicinska området för närvarande ny bestämmelse om läkares anmälan i körkortslagen, nya föreskrifter om medicinska krav för körkort, stor upphandling av konsultläkare. På MHF:s årliga trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand blev informationen om att sjukdomar i trafiken troligen är ett större problem än vad vi förstått väl mottaget. Frågan om att komplettera läkares anmälan med en hälsodeklaration vid körkortsförnyelse diskuterades även och det kändes också som att tanken om Trafikmedicinska Centrum och Enheter runt om i landet fortfarande lever och har ett brett stöd. Det är rimligt att från trafiksäkerhetshåll ge stöd till läkarna. De är den viktigaste samarbetspartnern i det arbete som görs för att identifiera förare i alla åldrar som på grund av sjukdom inte längre klarar av trafikens krav. De stora tekniska landvinningarna i automatiserad fordonsteknik som görs för att hjälpa förare att också vid sjukdomar klara av trafikens krav ger hissnande framtidsperspektiv. Det kanske till och med ska gå att klara av att bli medvetslös i bilen, som då sakta bromsar in av sig själv och kör till sidan av vägen. Men vi är inte där ännu och det är fortfarande många år av viktig verksamhet inom det trafikmedicinska området kvar så att alla som vistas i trafiken ska kunna känna sig trygga med sina medtrafikanter. Foto: Pär K Olsson I Transportstyrelsen pågår ett spännande arbete med att slå ihop vägtrafik- och järnvägsavdelningarna. Inom det trafikmedicinska området ser vi, i den arbetsgrupp som bildats, tydliga synergieffekter och vi ser fram emot att få arbeta tillsammans i framtiden. På Transportstyrelsens körkortsenhet jobbar man intensivt vidare med att hinna med alla de trafikmedicinska utredningsfall som t.ex. en läkares anmälan innebär och prognosen är att vi ska vara i kapp under hösten. På årets läkarstämma i Göteborg kommer för första gången trafikmedicin inom väg, järnväg, flyg och sjöfart medverka tillsammans. På den trafikmedicinska världsarenan planerar den internationella trafikmedicinorganisationen ITMA sin 22:a världskongress. Den äger rum i Chongquing i Kina den 13 16 november 2011. Mer information om denna finns på http://www.trafficmedicine.org/content/view/88/88/ Lars Englund, chefsläkare och president i ITMA Trafikmedicin nr 20 november 2010 3
AKTUELLT Nya föreskrifter om medicinska krav för körkort från den 1 september 2010 Från och med den 1 september 2010 gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Dessa ersätter Vägverkets tidigare föreskrifter (VVFS 2008:158). De ändringar som nu införts i de svenska föreskrifterna beror bl.a. på nya bestämmelser i EG:s körkortsdirektiv (1991/439/ EEG, ändring genom 2009/112/EG). Ändringarna baseras på resultatet av arbetet i tre europeiska medicinska grupper inom områdena syn, diabetes och epilepsi. Tongivande specialistläkare från Sverige har deltagit i alla grupperna. Andra förändringar har gjorts efter synpunkter från kliniskt verksamma läkare och experter inom de olika medicinska områdena. En omfattande remissomgång har inneburit ytterligare förbättringar. En ändring i körkortslagen när det gäller läkares anmälningsskyldighet togs av riksdagen i juni 2010 och föreskrifterna har också anpassats till denna förändring. Förutom att anmälningsskyldigheten numera gäller för den patient som av medicinska skäl är olämplig (tidigare krävdes att patienten var uppenbart olämplig ) finns det också en ny bestämmelse om att läkare har möjlighet (men ej skyldighet) att anmäla den patient som motsätter sig utredning för att ta reda på om olämplighet föreligger. Detta gäller om läkare bedömer att det är sannolikt att olämplighet föreligger. Sänkta krav i synkapitlet Den tidigare regeln om att synskärpan vid enögdhet skulle vara 0,6 för körkort för lägre behörigheter (personbil, mc m.m.) är borttagen och det är nu tillräckligt med en synskärpa på 0,5, d.v.s. samma krav som när man har två ögon. För högre körkortsbehörigheter (lastbil, buss och taxiförarlegitimation) är det tidigare kravet om synskärpa 0,8 på det bättre och 0,5 på det sämre ögat sänkt så att det nu räcker med 0,8 och 0,1. Detta öppnar för en stor grupp med amblyopi. Det har också blivit tillåtet att använda korrektionsglas med mer än minus 8 dioptrier. Däremot är det fortfarande inte tillåtet med mer än plus 8 dioptrier. När det gäller synfälten kan tydligheten och den specifika lydelsen i de nya reglerna uppfattas som en skärpning, men i själva verket är detta liberalare än det tidigare kravet om ett normalt synfält. Nu anges vilken utsträckning som krävs i grader åt sidorna och uppåt-neråt, samt vad som gäller för de centrala delarna av synfältet. Kraven är något strängare för högre körkortsbehörigheter än för lägre behörigheter, men för både högre och lägre behörigheter är kraven uttryckta som binokulära. Enögdhet är dock fortsatt hinder för innehav av högre körkortsbehörighet. Valet av undersökningsmetod av synfälten ska anpassas till om det finns en misstanke om att synfältsdefekter finns och till orsaken till denna. Det innebär att undersökning med särskild apparatur på trafikskola eller hos optiker eller enligt Donders konfrontationstest hos läkare räcker om man inte har anledning att misstänka synfältsdefekter. För den ögonläkare som undersöker en patient efter en stroke eller vid en diabetesretinopati anges de olika metoder som då krävs. Den snabbare datoriserade undersökningen enligt Humphrey ersätter alltmer prövning enligt Goldmann och föreskriften har anpassats till detta. Den binokulära Estermanprövningen kan i vissa fall vara tillräcklig i de yttre delarna av synfältet medan de strängare kraven inom de centrala 20 respektive 30 graderna oftast kräver en noggrannare prövning. Objektstorlek och db-tal för tillåtna defekter gör bedömningen hos myndigheten enklare och ger en lägre risk för godtycke och olika bedömningar i olika delar av landet. Hjärt- och kärlsjukdomar Det har införts rekommendationer om observationstid för körkortsinnehav efter olika former av synkope. För innehav av högre behörigheter innebär behandling med inopererad defibrillator (ICD) hinder liksom tidigare. För innehav av lägre behörighet rekommenderas en observationstid efter att en defibrillering skett, både om den är adekvat eller orsakad av ett inadekvat tillslag. Det ges också en ny definition på hjärtsvikt utifrån ultraljudsundersökning av vänster kammare och en ejektionsfraktion på mindre än 40%. För den som genomgått hjärttransplantation gäller årliga läkarkontroller för körkortsinnehavet för lägre behörigheter. För högre behörigheter innebär genomgången hjärttransplantation även i fortsättningen hinder. Diabetes När det gäller innehav av högre behörigheter är huvudregeln liksom tidigare att diabetes typ 1 är hinder för innehav. Särskilda övergångsbestämmelser ger i vissa fall dock möjlighet till fortsatt innehav. I enlighet med EG-direktivet definieras nu att med allvarlig hypoglykemi avses sådan hypoglykemi som har krävt hjälp av annan för att hävas. För den som haft mer än en allvarlig hypoglykemi det senaste året krävs för alla behörigheter en observationstid om minst ett år från den senare episoden. För den som drabbats av allvarlig hypoglykemi i trafiken bör redan efter en första sådan episod en observationstid på 6 månader för lägre behörigheter och 12 månader för högre behörigheter uppnås. För innehav av högre behörighet bör det efter varje 4 Trafikmedicin nr 20 november 2010
AKTUELLT allvarlig hypoglykemi under vaken tid vara en observationstid om 6 månader vid diabetes typ 2. För den som genom särskilda övergångsbestämmelser medgivits fortsatt innehav av högre behörighet vid diabetes typ 1 bör det efter varje allvarlig hypoglykemi under vaken tid vara en observationstid på 12 månader. Om epilepsi Vid epilepsi gäller fortfarande huvudregeln om ett års anfallsfrihet för lägre körkortsbehörigheter, liksom vissa undantag från detta krav. I de nya föreskrifterna har det dock förtydligats att innehav inte bör medges efter anfall som inträffat på grund av sömnbrist, alkoholkonsumtion, stress, feber, vätskebrist och fysisk eller psykisk ansträngning eftersom sådana omständigheter kan återkomma och risken för nya anfall därför bedöms för hög. För den som har högre körkortsbehörighet blir det strängare krav. Den redan 2008 införda regeln om 10 års anfallsfrihet vid epilepsi kompletteras nu med kravet från EG-direktivet att denna tid ska uppnås utan medicinering. För den som har episdoder av konfusion ska såsom vid epilepsi en bedömning, som baseras på tid utan nya sådana episoder, göras utifrån de bakomliggande medicinska förhållandena. Om bruk av substanser som kan påverka förmågan att köra motordrivet fordon Det anges nu att även i de fall läkemedel av opioidtyp inte är narkotikaklassade (som i vissa fall Tramadol och Tradolan) omfattas dessa ändå av bestämmelserna om missbruk, beroende m.m. i föreskrifterna. När det gäller provtagning för att verifiera nykterhet och drogfrihet är det numera inte bara ett allmänt råd att provtagningen bör ske oannonserad (d.v.s. med kort varsel) utan ett uttryckligt krav. För narkotika ges det möjlighet att styrka drogfrihet genom hårprover som ett alternativ till den vanliga uppföljningen med urinprover. Det anges hur ofta sådana prover ska lämnas med hänsyn till att hårprov avspeglar allt bruk under de tre föregående månaderna. Om ett urinprov har ett kreatininvärde under referensvärdet anges i ett allmänt råd att detta inte har något bevisvärde för att styrka drogfrihet. För den som genomgår kontroll för att återfå sitt körkort efter grovt rattfylleri blir det obligatoriskt att vid minst ett tillfälle ta prover också för annan substans än den som påvisats vid brottet. Om det är ett grovt alkoholrattfylleri ska alltså screeningprover (med eventuell verifiering) göras vid en provtagningsomgång. Det finns här anledning att påpeka att provtagning med urinstickor inte duger ens som screeeningprov i körkortssammanhang (hänvisning, se vidare sidan 9). Om ADHD, Aspergers syndrom och likartade tillstånd samt utvecklingsstörning Begreppet likartade tillstånd har införts för att till ADHD närliggande tillstånd som ADD (Attention Deficit Disorder) också ska kunna inkluderas. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 20 november 2010 5
AKTUELLT Nyheter i 2 kap. TSFS 2010:125 om synskärpa och synfält Den förändring av synkraven som är lättast att förstå är att synskärpekraven för högre behörighet (C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation) har sänkts från tidigare 0,8 binokulärt och 0,5 på det sämsta ögat, till 0,8 binokulärt och 0,1 på det sämsta ögat. De största förändringarna (som är litet svårare att förstå) gäller dock synfältsprövningen. De nya föreskrifterna ger mer handfasta regler för vilka synfältsmetoder som bör användas och hur resultatet skall bedömas. En nyhet är att användningen av binokulär synfältsprövning med Esterman-metoden uppmuntras, liksom statisk tröskelperimetri för det centrala synfältet. Man har därvid anpassat sig till den rådande standarden inom ögonsjukvården med en objektstorlek motsvarande Goldmann III. De nya synfältskraven för lägre (AM, A1, A, B, BE och traktorkort) respektive högre behörighet kan sammanfattas enligt nedan, siffrorna inom parentes avser högre behörighet. Kraven utgör en väsentligt lättnad för körkort med högre behörighet, till glädje för många yrkeschaufförer. Det är svårare att bedöma hur de nya föreskrifterna kommer att påverka möjligheten att få körkort med lägre behörighet för patienter med glaukom eller diabetes. Det är dock viktigt att påpeka att synkraven knappast har höjts, bara definierats mer noggrant. Ett stort problem med de gamla föreskrifterna var kravet på ett normalt ögas synfält. Tolkningen av vad som kan anses vara normalt har varierat stort. Vissa ögonläkare har accepterat normala yttergränser med objekt V4e vid Goldmann-perimetri som ett normalt synfält (en definition som kan innefatta i stort sett vilka synfältsdefekter som helst förutom blindhet). Andra läkare har krävt ett åldersnormalt tröskelsynfält, vilket har varit en för sträng tolkning. Med de nya föreskrifterna ska förhoppningsvis bedömningarna bli mer likriktade. Professor Bertil Lindblom, specialist i ögonsjukdomar Synfältet vid seende med båda ögonen samtidigt ska ha en horisontell utbredning om minst 120 (160) grader, vara minst 50 (70) grader åt vardera hållet, samt ha en vertikal utbredning om minst 20 (30) grader uppåt och nedåt. Inom detta område ska tröskelvärdena för korresponderande testpunkter (det högsta värdet för höger och vänster öga i motsvarande testpunkt) uppgå till minst 10 db inom de centrala 20 (30) graderna (en testpunkt med ett värde understigande 10 db accepteras för lägre behörighet) och 20 db inom de centrala 10 graderna av synfältet. Utanför 20 (30) grader utgör fler än två intilliggande missade testpunkter vid Esterman-prövning hinder för innehav. Esterman-programmet mäter med en fast ljusintensitet om 10 db, ungefär motsvarande Goldmann III4e. Det finns inget absolut krav på att tröskelperimetri enligt Humphrey (eller Octopus) ska användas. Som ett allmänt råd gäller att annan synfältsundersökning, t.ex. kinetisk perimetri enligt Goldmann, kan användas om den ger motsvarande information. Min uppfattning är dock att man ofta gör patienten en tjänst genom att använda binokulär synfältstestning. Det finns rapporterat att patienter med laserbehandlad retinopati klarar synfältskraven bättre om man testar båda ögonen samtidigt istället för ett öga i taget. 6 Trafikmedicin nr 20 november 2010
AKTUELLT Handläggningen av körkortsoch yrkestrafikärenden Sedan den 1 januari 2010 handläggs körkortsärenden av Transportstyrelsen istället för av länsstyrelserna. Denna prövning, som bl.a. omfattar den medicinska lämpligheten att ha körkort, görs vid Transportstyrelsens körkortsenhet och yrkestrafikenhet som också har konsultläkare att rådfråga. Körkortsenheten och yrkestrafikenheten har kontor på sex respektive fyra ställen i landet, men handläggningen av körkortsärenden sker i en central kö varför körkortsinnehavarens bostadsort inte har någon betydelse i dessa ärenden. De läkare som tjänstgör på de olika kontoren har dock ett regionalt ansvar när det gäller möjligheten att bistå kollegor i kliniskt arbete med råd och med föreläsningar när sådana önskas. I faktarutan finns den geografiska indelningen för detta. Det finns ett särskilt telefonnummer för myndigheter; 0771-65 66 00. Dit kan även du som läkare vända dig med frågor till handläggare eller konsultläkare i ett enskilt ärende eller för att mer allmänt diskutera en fråga med en konsultläkare. Körkortsenhetens kontor omfattar län Kristianstad Mariestad Norrköping Stockholm Örebro Härnösand Skåne, Blekinge, Halland Västra Götaland, Värmland Östergötland, Sörmland, Kalmar, Kronoberg och Jönköping Stockholm, Gotland Örebro, Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Uppsala Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd finns som tidigare i Borlänge på Vägtrafikavdelningens trafikantenhet. Här finns också möjlighet att få information om körkortslagens bestämmelser om läkares anmälningsplikt och om myndighetens föreskrifter. De nya föreskrifterna och övrig information om trafikmedicin finns på Transportstyrelsens hemsida http://www.transportstyrelsen.se/sv/vag/trafikmedicin/ Allmänt om medicinska körkortsbedömningar Många kollegor önskar hjälp av expertis på området när det gäller att avgöra om en person klarar de medicinska kraven för fortsatt bilkörande efter en sjukdom. Vägverket föreslog 2005 att det runt om i landets sjukvård skulle skapas utredningsenheter dit läkare skulle kunna remittera dessa personer (Trafikmedicinska Centrum och Enheter). Förslaget har dock tyvärr inte realiserats då finansieringsfrågan och frågan om huvudmannaskap ännu är olösta. Tills vidare får läkare använda möjligheten att vända sig till Transportstyrelsen om gällande bestämmelser och att rådfråga kollegor. Att noggrant utreda patienten med gängse medicinska metoder och jämföra med vad föreskrifterna säger räcker för det mesta. I vissa fall kan man ha nytta av en för ändamålet särskilt utbildad trafiklärare som kan genomföra ett praktiskt körtest. Helst ska detta ske i samarbete med en specialutbildad arbetsterapeut som kan värdera utfallet utifrån kunskap om referensdata och sjukdomen i fråga (så kallad P-drive-metodik). Ett sådant test kan dock inte användas för att upphäva resultatet av den medicinska utredningen utan bör användas endast då sådan utredning inte ger tillräcklig information. Det är också nödvändigt att komma ihåg att sådan körtest inte kan göras om körkortet är återkallat eller om patienten saknar körkortstillstånd. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 20 november 2010 7
JURIDIK Krav på läkare vid anmälan enligt 10 kap. 2 körkortslagen och återkallelse av körkort m.m. Begreppet läkare Läkare är en person som avlagt läkarexamen, är legitimerad eller har ett särskilt förordnande. Detta framgår bl.a. av 2 förordningen om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m. som reglerar vad som krävs för att vara behörig till anställning som läkare för allmäntjänstgöring. Det innebär att begreppet läkare omfattar AT-läkare, ST-läkare och specialistläkare. Anmälan I 10 kap. 2 körkortslagen regleras läkares skyldighet att anmäla en person som är olämplig att inneha körkort. Begreppet läkare innefattar AT-läkare, ST-läkare och specialistläkare. Detta innebär att alla dessa läkarkompetenser omfattas av skyldigheten att göra en sådan anmälan. En anmälan från läkare innebär att Transportstyrelsen ska utreda personens lämplighet att ha körkort. Återkallelse m.m. Enligt 17 kap. 2 i Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ska läkarintyg som skrivs som underlag vid prövning om villkor för körkortsinnehav eller vid frågan om fortsatt körkortsinnehav skrivas av läkare med specialistkompetens. Läkarintyget är en del av underlaget för beslut om t.ex. återkallelse av körkort. Utredning av lämplighet Enligt 5 kap. 2 körkortsförordningen ska Transportstyrelsen skyndsamt utreda en persons lämplighet att inneha körkort, om det finns anledning att anta att en person inte uppfyller de förutsättningar som krävs för att få ha körkort. En sådan utredning görs när det kommer en anmälan från läkare eller polis. Transportstyrelsen kan också initiera en utredning om det kommer in en anmälan från t.ex. en anhörig. Lena Ersson, jurist på Trafikmedicinska rådet 8 Trafikmedicin nr 20 november 2010
FORSKNING OCH ANALYSMETODER ÖVRIGT Duger urinstickor för att kontrollera drogfrihet i körkortssammanhang? Från Transportstyrelsens körkortsenhet har det kommit en fråga om snabbtester av narkotika i urin. Vissa mottagningar som behandlar narkomaner och andra missbrukare utför screeningprover i form av urinstickor ute på den behandlande enheten och om man påvisar narkotika vid sådant prov skickar man verifierande prov till laboratorium. Detta innebär att det inte är något laboratorium inblandat i den första delen av provtagningen. Frågan man ställt är om sådana screeningprover med urinstickor duger som underlag för den trafikmedicinska bedömningen av drogfrihet i körkortssammanhang. Svaret på frågan är kort Nej! Notiser Nätverk om trafikmedicin I Transportstyrelsen finns ett nätverk Transportslagsövergripande samarbete i trafikmedicinska frågor i Transportstyrelsen. De som ingår i nätverket är Lars Englund (vägtrafikavdelningen), Lennart Johansson och Richard Söderberg (luftfartsavdelningen), Morten Sternudd (järnvägsavdelningen) samt Johan Bagge (sjöfartsavdelningen). Syftet med nätverket är kompetensutveckling, integration, spridning av metoder och arbetssätt, stöd i Transportstyrelsens processer och effektivisering. Några gemensamma frågor för de olika transportslagen har varit samverkan över avdelningsgränserna, gemensamt deltagande med monter vid den Medicinska Riksstämman, registerutdrag från RPS, gemensamma rutiner för håranalyser vid uppföljning av narkotikabruk, gemensamma personärenden m.m. Jag har inhämtat råd från ledande laboratoriemedicinska experter på området i Sverige och deras sammanfattning är att dessa urinstickor kan vara berättigade i sådana kliniska situationer där man har stor nytta i behandlingsarbetet av att få ett omedelbart besked men att de inte duger för vad man kallar kontrollprov. Det finns också ett meddelandeblad från Socialstyrelsen om narkotikatester i urin. Det innehåller många bra synpunkter på vad som ska iakttas i samband med sådan provtagning. Meddelandebladet från mars 2008 finns på http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-1-3 Av meddelandebladet framgår att det inte bara är en fråga om sensitivitet/specificitet (känslighet/säkerhet) på stickorna utan att det finns många andra aspekter som leder fram till att det inte är att rekommendera i körkortssammanhang och att det inte heller duger för en ackreditering enligt Swedac. Bland annat är det en nackdel att det är olika händer som utför den första analysen och som analyserar det verifierande. Här finns alltid risker för misstag. Dessutom är det inte alltid bra att den som tar provet också är den som ger beskedet. Personalen som gör analyserna kommer alltid att vara sämre utbildade än när man gör analyserna på ett laboratorium och man kommer att få brister i den s.k. Chain-of-custody (ungefär säkerhetskedjan) där det ingår plombering, dokumentation av observationer vid provtagning m.m. Medicinska Riksstämman 2010 Den Medicinska Riksstämman inträffar i år den 1 3 december vid Svenska Mässan i Göteborg. Nytt för i år är att Transportstyrelsens alla avdelningar (väg, järnväg, sjö och luft) tillsammans kommer att ha en trafikmedicinsk monter. Vi finns i monter B05:21 och den kommer att bemannas av läkare, jurister och utredare från respektive transportslag. I år kommer bl.a. fokus att läggas på de nya medicinska föreskrifterna (TSFS 2010:125) om medicinska krav för körkort m.m. Välkommen till vår monter för information, diskussion och tipsfrågor. Som det tidigare påpekats från Trafikmedicinska rådet måste alla positiva screeningprov som ska vara underlag för en juridisk bedömning verifieras. Det som rådet nu därutöver slår fast är att negativa urinstickor som tas och analyseras ute på behandlande enheter inte duger som underlag för att säga att en person varit drogfri. Det krävs att även de screeningprover som tas analyseras på ett laboratorium som använder andra metoder än enkla urinstickor. Jonas Boëthius, överläkare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 20 november 2010 9
FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin Fråga från läkare Chefsläkare Lars Englunds svar Framför mig har jag en PM författad och reviderad 2006. Här betonas vikten av att bedöma graden av problem inom följande områden: skolgång (inlärningssvårigheter, beteendestörning, särskola m.m.), kognitiva faktorer (utvecklingsstörning m.m.), social anpassning (trotssyndrom, kriminalitet m.m.), aktuellt status (impulskontrollstörning, brister i motorisk funktion m.m.) samt aktuell medicinering (användning, effekt och följsamhet). Vidare föreslås att uppgifter inhämtas från lärare och föräldrar m.m. Frågor följer nedan. 1. Finns det aktuell information för oss läkare kring detta i nuläget? 2. Vilka delar är obligata enligt lag/ föreskrift inför utformning av körkortsintyg? 3. Måste läkaren vara färdig specialist? 4. Om en utredning gjorts för exempelvis fem år sedan där ADHD konstaterades och patienten insattes på centralstimulantia, vilken skyldighet har vi då att göra en omtestning? Vore ytterst tacksam för hjälp med dessa frågor. Bra att ni tar dessa frågor seriöst. Det kan vara så att en ganska stor del av den ökade risken att bli inblandad i en krock som ung just har att göra med tillstånd som dessa. Jag svarar utifrån din numrering: 1. I de nya körkortsmedicinska föreskrifterna (TSFS 2010:125) som trädde i kraft den 1 september i år har inte några ändringar av betydelse gjorts i 15 kap. 2. Det finns inga krav på särskild blankett och därmed finns det inga delar som är obligata. Det bästa är att man utgår från den PM som skrevs 2006 och som har reviderats 2008. Därigenom minskas risken att en komplettering av läkarintyget måste göras. Allmänt gäller annars vad som regleras från Socialstyrelsen om intyg. 3. Ja! ST-läkare får be om vidimering av t.ex. handledaren. 4. Det finns ingen sådan skyldighet. Testning är heller inte den viktigaste delen av intyget. Så länge personen har en farmakologisk behandling kommer Transportstyrelsen att förelägga om nya läkarintyg. Om allt är lugnt kommer intyg att krävas med allt glesare intervall. Om allt är status quo jämfört med föregående intyg kan man nöja sig med att skriva något kort om det. Allmänt sett är det en liten del av de som har ADHD som får problem med sitt körkort. Om en person till exempel har svår störning av impulskontroll eller om tillståndet är kombinerat med missbruk eller kriminalitet kan detta innebära att han/hon inte bedöms som lämplig att ha körkort. Uppgift om läkemedelsbehandling eller inte ska alltid vara med anser jag och gärna hur behandlingen gått och om personen varit följsam till ordinationerna eller inte. Det finns två promemorior som rör ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd, dels en PM om läkarintyg för körkort vid dessa tillstånd (reviderad 2008), dels en PM om övningskörning. Dessa kan rekvireras från sektion trafikmedicin på vägtrafikavdelningen i Borlänge. 10 Trafikmedicin nr 20 november 2010
STATISTIK Återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 och 8 körkortslagen Antalet återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 (på grund av sjukdom, skada eller dylikt) har sedan 1993 stadigt ökat. Från 2008 ses en markant ökning, från cirka 2 700 till cirka 3 300 personer år 2009. En förklaring till den ökningen kan enligt chefsläkare Lars Englund bero på att läkare i allmänhet blivit mer medvetna om de trafikmedicinska frågorna. Dessutom blir körkortsinnehavarna äldre och därmed ökar förekomsten av trafikfarliga sjukdomar. Personer som fått körkortet återkallat enligt 5 kap. 3 8 (inte följt ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov) har under perioden 1993 2009 ökat så gott som årligen från 1 000 till över 3 000 personer. Nedanstående graf visar återkallade körkort på punkterna 7 och 8 per 100 000 körkortsinnehavare efter län år 2009. Det är relativt stora skillnader mellan länen. I Skåne län återkallades cirka 25 körkort och i Dalarnas län återkallades cirka 90 körkort per 100 000 körkortsinnehavare på punkt 7. I Blekinge län återkallades cirka 30 körkort och i Uppsala län återkallades cirka 80 körkort per 100 000 körkortsinnehavare på punkt 8. Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 åren 1993 2009 Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 per 100 000 körkortshavare efter län år 2009 3 500 100 Punkt 7 Punkt 8 3 000 Punkt 8 80 2 500 60 2 000 Punkt 7 40 1 500 1 000 20 500 1993 19941995 1996 19971998 1999 20002001 2002 20032004 2005 20062007 2008 2009 0 AB C D E F G H I K M N O S T UWX Y Z AC BD Totalt Källa: Trafikregistret Källa: Trafikregistret Länsbeteckningar AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län Trafikmedicin nr 20 november 2010 11
PROFILEN Jag disputerade 1998 med en avhandling om medicinska aspekter på äldre bilförare där tonvikten låg på kognitiva störningar demens och bilkörning. Jag har tillsammans med psykolog Catarina Lundberg byggt upp det trafikmedicinska centrum som sedan hösten 1997 finns i Huddinge och där man under årens lopp haft cirka 8 500 körkortsmedicinska ärenden och är därmed troligen den mest erfarne läkaren i landet vad gäller kognitiv svikt/demens och lämplighet för körkort. Jag fyller snart 69 år men har fortsatt att arbeta en dag i veckan på trafikmedicinskt centrum som handledare och medicinskt ansvarig. Jag har också sedan flera år tillbaka varit och är fortfarande medicinskt sakkunnig vid Trafikverkets (tidigare Vägverkets) djupstudiegrupp för dödsolyckor i Stockholmsregionen. Sedan början av 2010 arbetar jag en dag i veckan som överläkare vid trafikmedicinska rådet. Nästa nyhetsblad beräknas utkomma maj 2011 Telefon 0771-503 503 www.transportstyrelsen.se