VÄSTFASTIGHETER DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se INNEHÅLL 1 Orientering och bakgrund 2 2 Befintliga anläggningar 2 3 Naturgivna förutsättningar 3 4 Anpassning till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering 5 5 Planerade förbättringar av befintliga system 6 6 Dagvattenhantering vid nybyggnation inom sjukhusområdet 7 7 Beräkningar av flöden och volymer 8 8 Alternativa förslag på dagvattenhantering per nyexploaterat delområde 10 9 Avrinning vid extrem nederbörd 13 10 Underhåll 13 Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Skiss på föreslagna lösningar Bilaga 3 Ritning på befintlig slam- och oljeavskiljningsanläggning PROJEKTNR. A051853 DOKUMENTNR. 1 VERSION 3 UTGIVNINGSDATUM 2015-03 UTARBETAD HELENA FROHM GRANSKAD ROGER PERSSON GODKÄND ANDERS LOKRANTZ C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
2/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 1 Orientering och bakgrund På uppdrag av Västfastigheter har COWI utfört föreliggande dagvattenhanteringsplan för Skaraborgs sjukhus, Skövde. Sjukhuset står inför en omfattande ombyggnad med tillkommande byggnader och parkeringar. I samband med det har krav ställts på att en dagvattenhanteringsplan för sjukhuset som helhet tas fram. Utgångspunkten i dagvattenhanteringsplanen är att dagvattensystemen för tillbyggnader följer Skövde kommuns riktlinjer för dagvattenhantering 1, medan inriktningen för de befintliga systemen är att funktionen ska säkerställas så att ingen försämring sker. Föreslagna lösningar är förankrade hos berörda parter vid ett gemensamt möte hos Västfastigheter 2014-10-24. 2 Befintliga anläggningar 2.1 Ledningsnät Sjukhusområdet avvattnas i dagsläget norrut i ledningssystem. Undantaget är befintlig parkering P9 i sjukhusområdets västra del, som inte är anslutet till ledningsnätet utan avvattnas mot omgivande naturmark. Befintlig avrinning redovisas i bilaga 1. Ledningssystemet mynnar i en damm utanför sjukhusområdet och leds därefter vidare mot recipient i form av en dödisgrop. Inget utlopp från den har identifierats, utan det verkar som om vattnet infiltrerar och vid mycket högt flöde bräddar mot nedströms vattensystem. I befintlig systemlösning leds allt regnvatten som landar på sjukhustaken in i byggnaderna till samlingsledningar som sedan kopplas på dagvattensystemet. Ledningsnätet ligger inom delar av området mycket djupt, ner mot 10 meter under markytan. Det medger att dräneringsvatten från källarplanen på sjukhuset kan ledas till dagvattenledningsnätet med självfall i stället för att pumpas, vilket är en fördel. Dock skulle en ombyggnation för att öka kapacitet och därmed dimensioner på ledningsnätet medföra stora svårigheter med djup schakt och höga kostnader. 2.2 Reningsanläggning Ledningssystemet mynnar idag i en slam- och oljeavskiljningsanläggning i form av en dammanläggning som ligger utanför sjukhusområdet på kommunens mark. Avtal med kommunen finns, men bör uppdateras för att säkerställa att lösningen får vara kvar över tid. Dammen medger sedimentation av partikulära föroreningar och avskiljning av olja. För fördjupning av systemets funktion hänvisas till bilaga 3, Ritning på slam- och oljeavskiljningslösning. 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14. C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 3/13 Bild 1, Befintlig slam- och oljeavskiljningsanläggning med utloppsbrunn. 3 Naturgivna förutsättningar 3.1 Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för dagvatten inom planområdet SGU:s jordartskarta visar att hela sjukhusområdet ligger på isälvssediment. Man har utöver det påträffat utfyllnadsmaterial på de områden som omfattas av geoteknisk utredning. Det är troligt att det även finns utfyllnad i andra delar av området. SGU:s jorddjupskarta visar på ett förväntat jorddjup på 20-30 meter. Geoteknisk utredning är utförd för en liten del av området 2. Det är inte säkerställt om samma förutsättningar gäller för hela sjukhusområdet, men enligt utförda sonderingar och provtagningar stämmer jordartskartan för det undersökta området. Man påträffade ingen grundvattenyta vid den geotekniska undersökningen, vare sig vid skruvborrning till 8 meter eller vid slagsondering till ca 12 meter. Rör med filterspets som placerades i hålen gick inte att fylla med vatten, vilket visar att jordlagren är vattengenomsläppliga. 2 COWI, Tekniskt PM Geoteknik; KSS Kärnsjukhuset i Skövde BK Projektet Västra Götalandsregionen, mars 2014. DAGVATTENHANTERINGSPLAN
4/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE Bild 2, Från SGU:s jordartskarta. Sjukhusområdet markerat med rött. Det är rimligt att anta att området har goda förutsättningar för infiltration. Lösningsförslagen i denna dagvattenhanteringsplan bygger på att det går att infiltrera dagvatten. Om förutsättningarna visar sig stämma dåligt med de förutsatta kan man bli tvungen att revidera planerna efter de undersökningar som föregår de nya utbyggnaderna. 3.2 Beskrivning av recipienter Det vatten som leds till damm i nordost (se bilaga 1) rinner så småningom mot en dödisgrop varifrån det infiltrerar eller bräddar mot recipienten som är Skråningstorpkärret. Kärret i sin tur avvattnas mot Vräkenforsbäcken och vidare till Luttran. Det vatten som avrinner från befintlig parkering P9 rinner mot bäck till Karstorpasjön. Sjukhusområdet ligger enligt uppgift från Skövde kommun inte inom skyddsområde för vattentäkt. Parkeringen P9 avrinner dock mot vattentäkt längre nedströms. Särskild hänsyn ska tas vid nyttjande av den parkeringen, se kap 6. C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 5/13 4 Anpassning till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering 4.1 Allmänna riktlinjer Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering är målet att avrinningen i möjligaste mån inte ska öka i samband med byggnation. Riktlinjernas lokala mål anger bland annat att: Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Tillförsel av föroreningar till recipienterna ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Byggnader och anläggningar samt natur- och kulturmiljöer ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. 4.2 Krav på rening De föreslagna utbyggnaderna rör byggnader och parkeringar. Eftersom de har helt olika förväntad föroreningsbelastning kommer de att diskuteras var för sig. De föroreningar som belastar dagvattnet i området härrör i huvudsak från trafik och parkering. Takytorna genererar förutsatt kloka materialval mindre föroreningsbelastning. Syftet med de föreslagna lösningarna är att optimera den totala reningseffekten och nyttja de resurser som avsätts till dagvattenhantering på ett klokt sätt. 4.2.1 Byggnader (takytor) Enligt matris på sidan 12 i Skövde kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. 3 hamnar sjukhusets takytor på markanvändning Måttliga föroreningshalter. Detta under förutsättning att man följer riktlinjernas princip att Vid all planering och byggnation ska alternativa byggnadsmaterial till koppar och zink samt aluzink användas. Recipienten har inte bedömts som mycket känslig. Dagvatten från takytorna hamnar därmed under Ej behandling och behöver inte renas. 4.2.2 Parkeringar De planerade parkeringsarealerna är så stora (över 50 p-platser med stor omsättning) att rening av dagvattnet erfordras i form av behandling/oljeavskiljning enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering. Lämpliga alternativ kan, utöver nedan föreslagna dammlösningar, vara svackdiken, makadamdiken eller rening genom filtermaterial. 3 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14. DAGVATTENHANTERINGSPLAN
6/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 5 Planerade förbättringar av befintliga system 5.1 Ledningsnät och torra dammar Västfastigheter planerar att avlasta det befintliga dagvattensystemet genom att successivt koppla bort takvatten från byggnader i centralblocket. Vattnet kommer att ledas till nya fördröjningslösningar i form av torra dammar placerade norr om sjukhuset. Med torra dammar menas i det här sammanhanget områden som tillåts översvämmas på ett kontrollerat sätt och töms med ett begränsat utloppsflöde tills området är torrlagt. Anläggningarna kommer också att medge infiltration. Möjliga lägen och utbredning för de nya dammarna redovisas i bilaga 2. De planerade dammarna kommer att integreras i parkvisionen för sjukhusområdet. 5.2 Föroreningsavskiljning Den befintliga slam- och oljeavskiljningsanläggningen föreslås kompletteras med stängbar ventil för att ett utsläpp ska kunna isoleras om det sker en olycka i området. En driftsinstruktion med tydlig ansvarsfördelning för slam- och oljeavskiljningsanläggningen inklusive omgivande anläggningar ska upprättas så att systemets funktion säkerställs över tid. De föreslagna lösningarna har till syfte att bibehålla funktionen på befintliga system. Det innebär att inga ytterligare krav ställs på rening för befintliga parkeringar. Om det i ett senare skede blir en ombyggnation av parkeringarna kan ytterligare reningslösningarna integreras i utförandet. I områdena P4 och P1 har parkeringsytorna fall mot refugdelar. Där kan man nyttja marken mellan parkeringsytorna för fördröjning och rening av dagvatten från ytorna genom att man bryter upp kantsten och gör om mittrefugerna till infiltrationsanläggningar. 5.2.1 Diskussion om oljeavskiljning visavi oljeavskiljare I processen med framtagande av dagvattenhanteringsplan har diskussion om oljeavskiljning och oljeavskiljare kommit upp. Förväntad koncentration av olja i utgående vatten är upp mot 0,9 mg/l baserat på schablonhalter från beräkningsverktyget StormTac 4. En oljeavskiljare klass 1 är designad för att rena ner till en halt av 5 mg/l. Att koppla allt utgående vatten till en oljeavskiljare skulle därmed göra mycket begränsad miljönytta. Avskiljningskapaciteten i t ex ett svackdike är bedömd likvärdig, men till en avsevärt lägre kostnad. På ytan där oljeavskiljare skulle kunna placeras ligger ledningarna ca 7 m under markytan. Därför är det praktiskt svårt att installera oljeavskiljare inom sjukhusets område. Sammantaget bedöms rening i oljeavskiljare för vatten från parkeringsytorna som en suboptimal miljöinvestering. Den befintliga lösningen fungerar väl och kommer att behållas. 4 StormTac, redovisning av schablonhalter som används i beräkningsverktyget; http://www.stormtac.com/downloads.php C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 7/13 6 Dagvattenhantering vid nybyggnation inom sjukhusområdet Vid nybyggnation ska kommunens riktlinjer för dagvattenhantering följas. Det innebär i praktiken att hänsyn ska tas till reningsbehov och möjligheter till lokalt omhändertagande. Riktlinjernas krav tillämpas inte på det befintliga avvattningssystemet. Utgångspunkten är att systemet kan nyttjas som tidigare och att befintlig funktion inte får försämras. Sjukhusområdet kommer att byggas ut i etapper. I nuläget finns planer i skissform på utbyggnader fram till 2050. I dagvattenhanteringsplanen har konkreta förslag tagits fram för byggnader och parkeringsarealer som planeras fram till 2020. För utbyggnader längre fram i tiden anges här i stället mer allmänna principer att nyttja vid framtida planering och projektering. Slutgiltiga lösningsförslag för utbyggnader måste tas fram i detaljplaneskedet när total hårdgjord yta och lämpliga marknivåer kan diskuteras mer i detalj. De system som anläggs måste ha kapacitet att omhänderta regn med lång statistisk återkomsttid, t ex 5 eller 10 år. Det innebär dock att systemet mycket sällan nyttjas till sin fulla kapacitet. För att uppnå målen ovan har dagvattensystem bestående av multifunktionella ytor en rad fördelar. Med de föreslagna lösningarna integreras dagvattenlösningarna i gestaltningen av utomhusmiljön. Ett tätt samarbete mellan specialistdisciplinerna i planeringsskedet är nödvändigt för ett fungerande resultat. Genom att skapa grönytor med infiltrationskapacitet har man möjlighet att nyttja ytan för dagvattenanläggning till parkmark nästan alla dagar. Vid extremt intensiva regn står det vatten på ytorna en begränsad tid. Systemen föreslås ha bräddning mot befintligt dagvattennät för att förhindra skador på infrastruktur i händelse av regn utöver det som systemen är dimensionerade för, eller t ex intensiva regn på tjälad mark. För att möjliggöra en infiltrationslösning måste ytor för detta planeras in i tidigt skede så att tillräckliga ytor avsätts. Öppna dagvattenlösningar kräver en noga genomarbetad markprojektering för att inte riskera att skapa problem genom att vattnet söker sig egna, oönskade vägar på ytan. Fel utfört kan lösningarna förvärra problem med översvämning. Det befintliga dagvattenledningsnätet är dimensionerat för att ta hand om den ursprungliga utbyggnaden. Genom åtgärderna beskrivna i kapitel 5.1 kommer ledningsnätet avlastas. På så sätt räknar man med att få ledig kapacitet i befintligt ledningsnät. De delar av utbyggnaderna som inte kan kopplas till planerade torra dammlösningar med självfall kan därför kopplas på befintligt dagvattennät. Allt vatten som går till befintligt ledningsnät passerar anläggningen för slam- och oljeavskiljning innan det når recipient och anses därmed få en tillräcklig rening. Om man trots det önskar ytterligare reningseffekt för parkeringsytorna är svackdiken en lämplig lösning. Ett svackdike ger både reningseffekt och fördröjning och medger dessutom infiltration i linje med riktlinjerna. Med avlastning i svackdiken blir risken mindre för en överbelastning av befintlig slamoch oljeavskiljningsanläggning. DAGVATTENHANTERINGSPLAN
8/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE Enligt riktlinjerna för dagvatten ska en geohydrologisk undersökning utföras i planeringsskedet för att säkerställa förutsättningarna för olika lösningar. Någon sådan är inte utförd i skrivande stund. Förutsättningarna är bedömda utifrån jordartskarta och de geotekniska undersökningar som är genomförda. Om det framkommer senare att marken ställvis inte är lämplig för infiltration måste planerna revideras och lösningar som är anpassade till de nya förhållandena tas fram. Parkeringen P9 har sin avrinning söderut mot nedströms liggande vattentäkt. Parkeringsytan är olämplig för uppställning av arbetsfordon eller långtidsparkering av fordon. För att inte riskera påverkan på vattentäkten ska sådan uppställning och parkering ske på andra ytor. 7 Beräkningar av flöden och volymer Dagvattenflöden som genereras på takytor och parkeringar i området har beräknats med rationella metoden. Nederbördsdata och klimatfaktor har hämtats från Svenskt Vattens publikation P104 5. Flöden för regn med 2 respektive 5 och 10 års statistisk återkomsttid har beräknats. 7.1 Flödesberäkning Flödesberäkningarna nyttjas i det här sammanhanget för dimensionering av ledningsnäten. De dimensionerande flödena för ledningsnäten från hårdgjorda ytor beräknas på det högsta statistiska flödet då hela takytan samtidigt belastar ledningsnätet. Nedan redovisade flöden kan användas vid dimensionering av nya invändiga dagvattenavledning för vatten som ska avledas till dammar. Olika statistiska återkomsttider redovisas. Kapacitet får väljas utifrån riskbedömning och vad som är praktiskt genomförbart med avseende på utrymme och att systemen måste få självfall. En översiktlig bedömning av vilka rördimensioner som behövs är gjord och redovisas i tabellen. Dimensionerna ska ses som en fingervisning för fortsatt planering. En noggrann beräkning ska göras i projekteringsfasen. Beräknade takytors placering redovisas i bilaga 1. 5 Svenskt Vattens publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti 2011. C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 9/13 Tabell 1, Flöden och rördimensioner Takytor (befintliga sjukhusbyggnader) Yta (ha) Reducerad areal (ha) Genererat flöde (l/s) 2-årsregn 10 min, klimatfaktor 1,2 Genererat flöde(l/s) 5-årsregn 10 min, klimatfaktor 1,2 Genererat flöde(l/s) 10-årsregn 10 min, klimatfaktor 1,2 3 och 12 0,71 0,641 103 139 175 19 0,12 0,110 18 24 30 20 0,24 0,213 34 46 58 17 0,21 0,193 31 42 53 18 0,24 0,213 34 46 58 16 0,12 0,112 18 24 31 Summa Ö 1,64 1,48 238 322 405 Rördim (mm) i 2 600 600 800 5 0,11 0,101 16 22 28 6 0,13 0,118 19 26 32 24 0,12 0,109 18 24 30 23 0,06 0,057 9 12 16 22 0,06 0,057 9 12 16 4 0,18 0,164 26 36 45 9 0,28 0,255 41 56 70 7 0,18 0,162 26 35 44 8 0,14 0,128 21 28 35 11s 0,14 0,129 21 28 35 10 0,10 0,092 15 20 25 11n 0,07 0,059 9 13 16 25 0,07 0,065 11 14 18 Summa V 1,66 1,50 241 326 410 Rördim (mm) i 2 600 600 800 2 0,78 0,700 113 152 192 Rördim (mm) i 2 400 400 600 Summa allt 4,09 3,68 1792 2000 2606 7.2 Magasinsvolymer Om man ska uppnå riktlinjernas krav om att inte öka flödena efter exploatering blir regnvaraktigheterna som nyttjas i beräkningarna långa (120-1440 min) eftersom endast en mycket låg avtappning kan ske (ca 13 l/s från hela området). Beslut om fördröjningskrav bör tas med recipientens flödeskänslighet i åtanke. Recipienten har låg känslighet för utgående flöde. Vid dimensioneringsberäkningarna kan därför ett högre flöde till recipienten nyttjas jämfört med ett teoretiskt flöde för området som oexploaterat. Kapaciteten i de nya fördröjningslösningarna kan anses tillräcklig om de dimensioneras för ett regn med upp till fem års återkomsttid. Om det uppstår svårigheter att uppnå tillräckliga DAGVATTENHANTERINGSPLAN
10/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE fördröjningsvolymer på grund av begränsningar i tillgänglig yta kan regn med kortare uppehållstid bli aktuella. Det ska då motiveras i det enskilda fallet. I beräkningarna har ett utflöde om 10 l/s*ha använts. Eftersom ytorna inte är helt fastställda blir beräkningarna preliminära och kan i det här skedet främst användas för att i tid avsätta tillräckliga ytor för att senare möjliggöra lösningar. För byggnaderna har endast hårdgjord yta i form av takytor beräknats. Vid exploatering kommer ytterligare ytor hårdgöras. Uppdatering av beräkningarna görs med fördel i detaljplaneskedet, då man på mer detaljnivå vet storlek och placering av hus och övriga hårdgjorda ytor. För att underlägga vidare dimensionering har magasinsvolymerna även angetts som m³ per ha hårdgjord yta. Tabell 2, Magasinsvolymer Erforderliga fördröjningsvolymer avseende takytor (m³) Baserat på 5-årsregn och 10 l/s*ha tillåtet som utflöde Hela området 838 Delområde Ö 337 Delområde V 341 Hus2 159 Per ha reducerad areal 228 Den befintliga dammen vid utloppet på ledningsnätet har en angiven volym på ca 950 m³. Med de föreslagna kompletterande volymerna med nya dammar kommer tillräckliga volymer även för tillkommande byggnader att skapas. Hänsyn har inte tagits till områdets infiltrationskapacitet. Det kommer i praktiken medföra att anläggningarna blir något överdimensionerade i förhållande till vilket flöde som använts i beräkningarna. 8 Alternativa förslag på dagvattenhantering per nyexploaterat delområde Utöver de ovan föreslagna lösningarna med torra dammar bör förslagen nedan beaktas vid planering av utbyggnad. Alla ytor kommer inte att kunna kopplas till föreslagna dammar. Då kan lösningarna nedan i kombination med bräddfunktion till befintligt ledningsnät vara en gångbar lösning. Alla föreslagna lösningar ligger i linje med kommunens riktlinjer för dagvattenhantering. Principen för förslagen är att hantera allt dagvatten så lokalt som möjligt, rena vattnet i anslutning till parkeringarna och inte blanda förorenat vatten från parkeringarna med relativt rent takvatten som inte har samma reningsbehov. Läge för nya byggnader, parkeringar och utrymme som bör avsättas för infiltrationslösningar visas i bilaga 2. C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 11/13 8.1 Ombyggnad av parkering P2 Tak med solceller kommer att anläggas över parkeringen. I samband med det görs en översyn av dagvattenhanteringen. För södra delen av parkeringen kan dagvattenhanteringen göras om så att infiltration medges. Befintlig höjdsättning på parkeringen medger inte att vatten leds ytledes till refuger för infiltration där. Därför är det i stället lämpligt att riva asfalt i lågstråken och låta dagvatten infiltrera i makadamsträngar. Lösningen medför en viss fastläggning av partiklar och olja i makadamdiket. En alternativ lösning är att använda ett filtermaterial i infiltrationsytorna. Det ger troligtvis en bättre reningseffekt, men medför en högre kostnad. Vatten som inte kan infiltrera på grund av tjälad mark, igensättning eller för högt flöde ska kunna brädda mot befintligt ledningsnät. Detta för att säkerställa avvattningsfunktionen även vid extrema förhållanden. Under den norra delen av parkeringen löper en kulvert, vilken medför att infiltration i området är olämplig. Ledningsnätet ska i stället restaureras genom relining för en fortsatt god funktion som befintligt byggt. 8.2 Ny del av parkering P4 Parkeringen bör anläggas med fall mot mittrefug där dagvatten tillåts infiltrera. Refugen kan byggas upp så att dagvattnet kan renas i materialet, med makadam eller filterlösning. Bräddning ska anläggas mot befintligt ledningsnät. Bild 3, Området för ny del av parkering P4 efter att matjorden är borttagen. DAGVATTENHANTERINGSPLAN
12/13 DAGVATTENHANTERINGSPLAN FÖR SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 8.3 Ny parkering P7 Parkeringen anläggs med fall mot mittrefug där dagvatten tillåts infiltrera. Refugen byggs upp så att dagvattnet kan renas i materialet, med makadam eller filterlösning. Parkeringen i sin helhet anläggs med fall norrut. Norr om parkeringen kan ett svackdike för fördröjning och infiltration anläggas. Svackdiket tillåts brädda mot befintligt ledningsnät. Enligt framtidsvisionen kommer det så småningom stå en byggnad på området där parkering P7 byggs. Det är därför särskilt lämpligt att välja relativt enkla och billiga lösningar för området. 8.4 Ny byggnad 1 Förslag på dagvattenhantering finns framtaget i Tekniskt PM 6. Förslaget går ut på att fördröja ett regn med fem års återkomsttid i en ledning med dim 1000 mm söder om ny byggnad. Efter fördröjning avvattnas systemet mot befintligt dagvattennät. 8.5 Ny byggnad 2 Infiltration kan vara möjlig öster om ny byggnad, dock inte med självfall och infiltration i öppet magasin, eftersom området där infiltration kan ske är för högt beläget. En infiltrationslösning under parkerings- eller körarealer kan ändå vara möjlig genom att använda t ex dagvattenkassetter. Områdets höjdsättning medför att det är extra viktigt att se till att dagvattensystemet kan brädda mot befintligt nät, så att inte dagvatten slår tillbaka mot byggnad när nederbörden överskrider den dimensionerande. 8.6 Ny byggnad 3 och 4 Byggnaderna föreslås avvattnas genom stuprörsutkastare mot ny infiltrationsyta. Delar av byggnaderna kan inte avvattnas åt norr, utan kan istället avvattnas mot samma håll som parkeringen P9. Befintligt ledningsnät hamnar under nya byggnader och måste läggas om. Ledningsnätet ligger ca 3 meter under befintlig marknivå. Dagvattensystemet för byggnad 4 kommer att behöva göras om vid vidare utbyggnad enligt vision. Det är därför särskilt lämpligt att bygga ett relativt enkelt och billigt system som medger ytavrinnig och infiltration. 8.7 Ny byggnad 5,norr om hus 12 Dagvatten kan infiltreras i gröna ytor utanför hus. Bräddning kan ske mot rännstensbrunn i gata. Byggnaden hamnar ovanpå befintligt ledningsnät som måste läggas om. Ledningarna ligger på normalt läggningsdjup i den här delen av sjukhuset, så en omdragning av ledningsnätet låter sig göras. 6 Tekniskt PM Dagvattenhantering BK-projektet, Kärnsjukhuset i Skövde, A051631-PM- 001, daterad 2014-05-07 C:\Users\hhlm\Desktop\Dagvattenhanteringsplan Skövde sjukhus.docx
DAGVATTENHANTERINGSPLAN SKARABORGS SJUKHUS, SKÖVDE 13/13 9 Avrinning vid extrem nederbörd Dagvattenhanteringen dimensioneras efter ett bestämt regn, i det här fallet 5- årsregnet. För att regn med längre återkomsttid än så inte ska riskera att skapa skador på infrastruktur måste säkra översvämningsvägar skapas där inga byggnader placeras. Inom de befintligt exploaterade områdena finns i dagsläget en del lokala lågpunkter där vatten ansamlas vid kraftiga regn. Sådana instängda områden kan leda till problem med översvämning vid ett kraftigt regn. Vid nybyggnation ska översvämningsvägar skapas, så att ett regn som är så intensivt att ledningsnätet inte hinner leda bort vattnet i stället på ett säkert sätt kan rinna på ytan utan att orsaka skador på fastigheter. Avledning mot nedströms liggande infrastruktur som kan skadas ska undvikas så långt möjligt. En översyn och riskbedömning avseende lågpunkter för befintliga anläggningar bör vara en del av Västfastigheters framtida ombyggnadsplanering. 10 Underhåll De föreslagna lösningarna kräver underhåll för att bibehålla sin funktion över tid. Underhållsplaner ska upprättas i samband med färdigställande. Det är viktigt att det i sammanhanget utses ansvarig för att underhållet blir utfört. Ägarförhållandena för området där befintlig anläggning för slam- och oljeavskiljning ligger ska diskuteras. I dagsläget äger inte Västfastigheter området där anläggningen befinner sig. Ägande är en förutsättning för att kunna ta ansvar för utbyggnad och underhåll. Om kommunen fortsatt ska äga marken ska avtal upprättas så att anläggningen säkert får vara kvar på längre sikt. DAGVATTENHANTERINGSPLAN
KSS Dagvatten framtid Idag finns två dammar för dagvatten nordost om sjukhuset. Dagvatten från parkeringar leds via oljeavskiljare till damm 1 med breddavlopp till damm 2. Simuleringar visar att ledningar och dammar inte sväljer ett 100 års regn. Västfastigheter föreslår därav följande förändringar i samråd med Skövde kommun: Dagvatten från tak separeras från parkeringsplatser Takavvattningen från hus 10, 11S, 11N, 12, 19, 20 och 25 leds norrut direkt till damm 2 Från damm 2 förläggs en slang tillbaka till sjukhuset för att i framtiden ha möjlighet att spola wc i det nya tandhuset med regnvatten. Takvatten från hus 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 23 och 24 dras söderut till en ny damm som föreslås söder om helikopterplattan. Se gul markering på ritning nedan. Takvatten från de nya husen för akutmottagning, psykiatri och operation dras också söderut till den nya dammen