Slutrapport - HÅLLBARA ÅLIDHEM

Slutrapport - HÅLLBARA ÅLIDHEM Boverkets projekt nr 1394-5012/2009 Underskrift ansvarig företrädare Umeå kommun: Charlotte Lundkvist, chef Strategisk utveckling, Umeå kommun

Sammanfattning Syftet med projektet Hållbara Ålidhem är en upprustning av flerbostadshus med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö. Huvudmålet är att minska energiförbrukningen i området, skapa trivsammare och tryggare utemiljö och omvandla Ålidhem till en hållbar stadsdel. Projektet bygger på en ansökan till Delegationen för hållbara städer med fjorton åtgärder för området, där fyra beviljades stöd med sammanlagt 33 670 000 kronor. Projektet beviljades stöd för att testa innovativa tätningsmetoder, tak med integrerade solceller, stadsdelsintegrerad vindkraft, en vinterträdgård med returvärme samt att omvandla en väg till stadsgata. I projektet Hållbara Ålidhem har 405 lägenheter, byggda mellan åren 1970-71 upprustats med inriktning på hållbarhet. Dessutom har 137 nya lägenheter byggts med kravet att uppnå max 65 kwh/m 2 och år (halva BBR-kravet) i ett kvarter som brann ner julen 2008. Projektet har pågått mellan åren 2010-2014. AB Bostaden har varit projektägare i nära samverkan med projektpartnerna Umeå Energi och Umeå kommun. Umeå universitet är tätt knutet till projektet för löpande utvärdering och lärande. En doktorand från Tillämpad fysik och elektronik finansieras till lika delar av AB Bostaden och Umeå universitet genom Företagarforskarskolan. Genom detta samarbete har unika uppföljningsmöjligheter kunnat utvecklas. Vår målsättning har varit att hyresgästerna ska ha råd att bo kvar i området efter projektets genomförande. Hyresavgifterna har därför endast stigit med ca 10-12 %. Projektet har utgått från en systemsyn på energianvändningen i staden, med fokus på primärenergibegreppet och minskad klimatpåverkan. I denna systemsyn samverkar olika lokala tekniska system i projektområdet; de uppgraderade byggnaderna, fjärrvärmesystemet baserat på avfall och biobränsle, lokal energiproduktion i en av Sveriges största solcellsanläggningar om 2655 m 2 för att optimera den globala klimatnyttan i det lokala systemet. Det är ännu för tidigt att se fulla effekten av alla energieffektiviseringsåtgärder. I nybyggnationen har energianvändningen minskat med 60 % och i det första huset, pilothuset, minskade energianvändningen med 42 %. I pilothuset genomförde vi invändig tilläggsisolering, vilket inte visade sig vara tillräckligt kostnadseffektiv för att genomföras i hela projektet. Vi ser redan nu att vi har nått många av våra övergripande mål: Mängden hushållsavfall har minskat med 32 % och återvinning exklusive tidningar har ökat med 54 %. Användningen av köpt el kommer att minska med 27 % nu när hela solcellsanläggningen är färdigbyggd. Minskning av varmvattenanvändningen är 16 %. Sammantaget har vi hittills på områdesnivå nått en besparing i total energianvändning på 26 procent, vilket motsvarar cirka 2 GWh och 400 ton CO 2 per år. Utifrån uppföljningsdata av pilot-, referenshuset och nya området kan vi interpolera en sammanvägd förväntad total besparing på ungefär 40 procent. Värt att notera är att vi genom att montera högeffektiva solceller har överträffat målet för total installerad toppeffekt som blir 405 kw trots att vi monterar mindre yta solceller än planerat. Den beräknade årsproduktionen blir 350 MWh jämfört med 285 MWh i ansökan. Årsproduktionen motsvarar cirka 40 % av områdets behov av fastighetsel. Målsättningen med projektet som helhet har uppfyllts, även om vissa mål inte har kunnat nås än. Den slutliga kostnaden har varit nästan 10 procent lägre än budgeterat 2

Innehåll Övergripande mål för Hållbara Ålidhem... 5 Villkor för stödet... 6 Om Hållbara Ålidhem... 7 Energismarta lösningar... 9 Boendes beteendemönster påverkar energiprestandan i husen... 9 Solceller fungerar bra i norr... 9 Ålidhem som testplats... 9 Utvärdering visar vilka renoveringslösningar som fungerar bäst... 10 Vinterträdgården en grön oas för de boende... 11 Om projektområdet... 12 Förändringar i områdets demografi under projektet... 13 Ansökan och avvikelser... 14 Stödberättigade åtgärder (numrering från ansökan)... 15 Ombyggnadsprojektet är fysiskt uppdelat i fem etapper, se figur 1:... 16 Åtgärder i ombyggnadsprojektet:... 16 Ytterligare åtgärder i pilotstudien:... 16 Åtgärd 2. Innovativa tätningsmetoder + FTX... 17 Genomförda åtgärder... 17 Uppnådda resultat och effekt... 18 Lärdomar... 22 Åtgärd 3a. Sadeltak med solceller... 24 Genomförda åtgärder... 24 Uppnådda resultat och effekt... 27 Lärdomar... 32 Åtgärd 3b. Stadsdelsintegrerad vindkraft... 33 Genomförda åtgärder... 33 Resultat... 33 Lärdomar... 33 Åtgärd 6. Vinterträdgården... 34 Genomförda åtgärder... 34 Erhållna resultat och effekt... 35 Lärdomar... 36 3

Åtgärd 13. Omvandling av Studentvägen till stadsgata... 37 Genomförda åtgärder... 37 Erhållna resultat och effekt... 38 Lärdomar... 38 Ej stödberättigade åtgärder (numrering från ansökan)... 39 1. Nya Geografigränd... 39 Energiuppföljning Nya Geografigränd... 39 4. Individuell mätning i lägenheter... 40 5. Miljöhus Ålidhem... 40 7. Energieffektiv LED-belysning... 41 8. Fjärrvärmedrivna vitvaror... 42 9. Intelligent effektstyrning... 42 Förväntningar... 42 11. Upprustning av parker och mellanrum... 42 10. El/laddhybrider i Umeå, 12. Grönvitt GC-stråk, 14. Lågenergiförskola Umeå... 43 Projektmål, relevanta nationella mål och projektets måluppfyllelse... 44 Erhållna resultat och effekt... 44 Projektmål 1 - Energi... 44 Projektmål 2 - Energi... 45 Projektmål 3 - Vatten:... 47 Projektmål 4 - Avfall:... 47 Projektmål 5 - Transporter:... 47 Projektmål 6 - Socialt:... 48 Projektmål 7 - Socialt:... 49 Uppföljning samt spridning av erfarenheter och kunskaper... 50 Målgrupp... 51 Ekonomisk redovisning... 52 Revision... 52 Kontakt... 53 Kontakt angående projektet Hållbara Ålidhem:... 53 Kontaktpersoner åtgärder... 53 Bilagor... 54 4

Inledning Detta är slutrapporten för projektet Hållbara Ålidhem som bygger på en projektansökan Ålidhem - den hållbara kulturstadsdelen från 2009 med 14 åtgärder till Delegationen för hållbara städer. Fyra åtgärder beviljades stöd i december 2009 och det är i huvudsak resultaten från dessa som behandlas i denna rapport. Utöver de av delegationen stödberättigade åtgärderna i ansökan, omfattar denna slutrapport också en avstämning mot de sju övergripande mål som sattes upp för området samt de åtgärder som genomförs utan stöd eller med andra stöd, samt kommunikations- och mätinsatser på Ålidhem och projektområdet. I projektet Hållbara Ålidhem har det skett en upprustning av 405 lägenheter, byggda mellan åren 1970-71. Det är det största renoveringsprojektet hittills för fastighetsbolaget AB Bostaden i Umeå. Samtidigt byggdes fyra nya lågenergihus med 137 lägenheter på området, med en projekterad energiförbrukning på 65 kwh per kvadratmeter och år hälften av vad byggnormen kräver. Huvudmålet är att minska energianvändningen i området, skapa trivsammare och tryggare utemiljö och omvandla Ålidhem till den hållbara stadsdelen. Ambitionen är också att visa upp Hållbara Ålidhem som en förebild och en föregångare inom systemtänkande i stadsplaneringen och användning av ny teknik inom energieffektivisering och förnybar energi. Projektperioden är 14 december 2009 31 december 2014. Övergripande mål för Hållbara Ålidhem I projektet hållbara Ålidhem har det satts upp sju övergripande mål. 1. Energi - Minska områdets totala energianvändning med 50 % 2. Energi - Minska el/fossilbränsleanvändning i området med 20 % 3. Vatten - Minska anv. tappvarmvatten med 20 % (vattenförbrukning idag 44 810m 3 ) 4. Avfall - Minska mängd hushållsavfall i området med 40 % (Basår 2004: 5,6 kg/lägenhet/vecka) 5. Transporter - Resorna till/från stadsdelen ska 2014 utgöras till minst 55/65 % av GC/GC+kollektivtrafik, baserat på resvaneundersökning hösten 2006. 6. Socialt - Förbättrad upplevd demokrati, delaktighet, trygghet, trivsel i området, mäts bland annat via Bostadens årliga kundenkät. 7. Socialt - Besök av delegationer eller allmänhet ska uppleva gott värdskap. Det är ännu för tidigt att se fulla effekten av alla energieffektiviseringsåtgärder. Vi ser redan nu att vi har nått de sociala målen och målet för transporter (mål 5,6 och 7). Målet för fastighetsel är nått, och vi är på god väg för hushållselen. Vi är också nära att nå målen för varmvatten och avfall. Det mål som vi får svårt att nå är halveringen av hela områdets totala energianvändning. Utifrån uppföljningsdata av pilot-, referenshuset och nya området kan vi interpolera en sammanvägd förväntad total besparing på ungefär 40 procent. 5

Villkor för stödet Villkoren för stöd till Hållbara Ålidhem och hur dessa följts beskrivs här: 1. Åtgärderna ska vara avslutade den 31 december 2014: alla åtgärder inom projektet var avslutade den 31 december 2014 enligt ursprunglig ansökan med Boverkets beviljade ändringar. Åtgärd 13 har på grund avbeviljade ändringar inte upparbetat kostnader för att erhålla fullt stöd för åtgärden. 2. Villkor för stöd till Åtgärd 2 är att innovativ isoleringsmetod används: Åtgärden har testat och utvärderat två innovativa isoleringsmetoder. 3. Senast den 31 mars varje år ska en lägesrapport lämnas till Boverket: projektet har varje år lämnat in rapport till Boverket senast 31 mars. 4. Senast den 31 december 2014 ska en slutrapport med ekonomisk rapport godkänd av revisor lämnas till Boverket: slutrapporten innehållande samtliga begärda uppgifter skickades till Boverket den 11 december 2014 Samtliga villkor för stöd har därmed följts. 6

Om Hållbara Ålidhem Bild 1. Projektområdets läge i förhållande till närliggande viktiga funktioner. Centrala Umeå ligger någon kilometer nordväst om flygbilden. Projektet Hållbara Ålidhem är en viktig del i Umeås miljösatsning. Ett spjutspetsexempel av nationell såväl som internationellt intresse. Projektet är en ambitiös satsning som visar vägen för hur Umeå ska kunna växa hållbart mot 200 000 invånare. Startskottet för Hållbara Ålidhem var i grunden en omfattande brand som drabbade Umeå och stadsdelen Ålidhem julen 2008. Ingen människa skadades men 200 Umeåbor förlorade sina hem. Bostaden valde då att gå in i ett tätt samarbete med Umeå kommun och Umeå Energi och ta fram ett paket åtgärder för att göra stadsdelen tryggare, trivsammare och energisnålare. Projektet utgår från en systemsyn på energianvändningen i staden, med fokus på primärenergibegreppet och minskad klimatpåverkan. I denna systemsyn samverkar olika lokala tekniska system i projektområdet; de uppgraderade byggnaderna, fjärrvärmesystemet baserat på avfall o biobränsle, lokal energiproduktion (sol, vind) mm för att optimera den globala klimatnyttan i det lokala systemet. Hållbara Ålidhem är Bostadens största renoveringsprojekt någonsin och består av 405 äldre lägenheter som renoverats under fem års tid, fyra nybyggda hus med totalt 137 lägenheter och en vinterträdgård. Projektet domineras av ett hållbart perspektiv. Här används miljömässiga byggnadsmaterial, här byggs en av Sveriges största solcellsanläggningar, och varje hyresgäst kan i realtid se och justera sin energiförbrukning. Allt utan kraftiga hyreshöjningar för de boende. 7

Målet med Hållbara Ålidhem är minskad miljöpåverkan men också ökad trivsel. Synpunkter från de boende välkomnas, vilket bland annat resulterat i en vinterträdgård på 150 kvadratmeter. Projektet som helhet står under ständig utveckling och utvärdering bland annat i samarbete med Umeå universitet. Hållbara Ålidhem är ett projekt som i kraft av sin storlek och som process i flera etapper, erbjudit möjligheten att förbättra och förfina insatserna under hela projekttiden. Ett projekt som visar att vi med väl avvägda insatser kan minska energianvändningen i ett äldre bestånd med mellan 30-40 %. Det har genomförts med en genomsnittlig hyresökning på 10 %, vilket möjliggör för de boende att bo kvar. För att nå dit krävs ett målinriktat arbete och tid att även pröva nya metoder och arbetssätt. Till detta har ett viktigt mål varit att säkra den kunskap som uppnåtts genom kontinuerlig utvärdering. Genom ett samverkansavtal med Umeå Universitet har forskare knutits till projektet och följt den kontinuerligt från start till mål. Hållbara Ålidhem är ett projekt där man verkligen gör en stor skillnad. Ett projekt som visar att det faktiskt är möjligt att halvera energianvändningen i ett bostadsområde till en rimlig kostnad så att alla boende har råd att bo kvar. För att nå dit krävs inte bara mod och en rejäl investering i miljonprogrammet utan också att utveckla nya metoder och arbetssätt såväl som att säkra en kontinuerlig utvärdering och stöd för utveckling av projektet genom att knyta forskare från Umeå universitet till projektet redan från start. Lärdomarna från projektet är direkt överförbara för många städer i Sverige och för en stor andel av befolkningen i EU som bor fastighetsbestånd från samma era. För Bostaden och Umeå Energi innebär projektet ett stort kompetenslyft för organisationen inom hållbart byggande, solceller och renovering av bostäder från miljonprogrammet. Något som kommer att vara en enorm tillgång när Bostaden nu går vidare med renovering av resten av de 5000 lägenheter från miljonprogrammet som finns i Bostadens bestånd. Den energimässiga bantningen av bostäderna från miljonprogrammet är en vital del av arbetet för att nå Umeås miljömål. Många av lösningarna och valen inom projektet är valda ur ett systemperspektiv där Umeås behov och lokala energisystem alltid stått i första rummet något som lett till val av energilösningar som inte är de mest lönsamma för bostadsbolaget eller energibolaget, utan det som ger bäst effekt för klimatet på stadsdels/stadsnivå. Projektet har fått mycket nationellt och internationellt erkännande. I konkurrens med 224 tävlanden från hela Europa tilldelades Bostaden utmärkelsen Sustainable Energy Europe Awards 2013 (i kategorin Living) för Hållbara Ålidhem. Utmärkelsen är en del av EU-kommissionens hållbarhetsarbete, och delades ut under Sustainable Energy Europe Week som årligen hålls i Bryssel. Hållbara Ålidhem tilldelades också det nationella priset för Energy Globe Award i maj 2014. 8

Energismarta lösningar De nybyggda husen på Hållbara Ålidhem är Norrlands största lågenergibygge med ett prestandakrav på energiförbrukning på 65 kwh per kvadratmeter och år hälften av vad byggnormen kräver. Följeforskning har använts för att två år efter färdigställandet följa upp på vilket sätt de nyproducerade husen uppfyller dessa krav. Nyproduktionen omfattar fyra huskroppar med 137 lägenheter. Husen är byggda med konventionell byggteknik, men husens täthet klarar kraven för passivhus. Boendes beteendemönster påverkar energiprestandan i husen Uppföljningar visar på skillnader mellan energiprestandan i de nybyggda husen. De mindre husen har svårare att nå målet eftersom att de proportionellt har större energiförluster via klimatskalet. En annan av orsakerna är att de boendes verkliga förbrukning av hushållsel och varmvatten är högre än de värden som användes vid projekteringen. Resultatet för samtliga hus innebär att energiförbrukningen i dagsläget är ca 75-80 kwh per år vilket motsvarar 40 procent av energiförbrukningen i de hus som tidigare stod på platsen. En större renovering genomförs av de 40 år gamla husen vid Matematikgränd och Geografigränd. 405 lägenheter rustas upp och energiförbrukningen väntas minska med mellan 40 och 50 procent. Solceller fungerar bra i norr Bild 2. Solceller monterade på Hållbara Ålidhems tak. Hållbara Ålidhem är också en ambitiös satsning på solceller i norra Sverige något som är ganska oprövat tidigare. Totalt har 2 655 kvadratmeter solceller monterats på tak och balkonger. Solcellsanläggningen ger 350 MWh el per år vilket motsvarar närmare 40 procent av fastighetselen i området, och mer än vad som beräknats i ansökan (285 MWh) Uppföljningen visar att produktionen av solel står sig bra i konkurrensen, på årsbasis produceras lika mycket el som i södra Sverige och norra Tyskland. Den mörka vinterperioden med snötäckta solceller kompenseras mer än väl av Norrlands ljusa sommarnätter. Då kan solcellerna börja producera el så tidigt som halv två på natten. Ålidhem som testplats Mottot är att det ska vara lätt att vara miljövänlig på Ålidhem. I ombyggda och nya tvättstugor monteras nya tvättmaskiner som är uppkopplade på fjärrvärmesystemet och förses med automatisk tvättmedelsdosering, vilket minskar elanvändning och tvättmedelsanvändning. Förutom nya vitvaror 9

installeras mätare för individuell mätning och debitering av el, varm- och kallvatten. I området finns också två så kallade miljöhus för avfallssortering och lättåtkomliga djupbehållare för att stödja en god avfallssortering och förbättrad återvinning. Med nya tvättmaskiner uppkopplade på fjärrvärmesystemet minskar elanvändningen. Förutom nya vitvaror installeras mätare för individuell mätning och debitering av el, varm- och kallvatten. Det byggs också nya avfallsrum, så kallade miljöhus, som förenklar återvinningen. Bild 3. Tvättmaskiner matade med vatten värmt av fjärrvärme sparar el. En mängd aktörer har varit involverade i projektet som också knyter an till Umeås kulturhuvudstadssatsning 2014. Ambitionen är att Ålidhem ska ha en viktig roll i Umeås fortsatta utveckling genom samarbeten där stadsdelen används som testplats för nya hållbarhetsprojekt. Utvärdering visar vilka renoveringslösningar som fungerar bäst En tydlig framgångsfaktor för renoveringen av de äldre fastigheterna på Hållbara Ålidhem var pilotprojektet där ett maxpaket med energiåtgärder genomfördes i ett hus. Under ett år jämfördes huset med ett identiskt hus som ännu inte renoverats. Det visade att pilothuset sparade 42 procent energi jämfört med referenshuset. Upplägget med pilothus och referenshus med extra mätutrustning har sedan använts för att mäta hur mycket energibesparing de olika åtgärderna bidrar med. Renoveringen har då skett stegvis. Mätningen och uppföljningen har underlättats av att det är en och samma fastighetsägare för hela området och en och samma nätägare för både elektricitet och fjärrvärme. Forskarskolan och samarbetet med institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE) vid Umeå universitet har möjliggjort analys och utvärdering av unika uppföljningsdata. Information som nu finns tillgänglig för kommande projekt med likartade utmaningar. 10

Bild 4. Invigningen av Vinterträdgården i september 2012. Vinterträdgården en grön oas för de boende Vinterträdgården är en samlingspunkt och en symbol för satsningen på Hållbara Ålidhem. Ett ovalt gårdshus med stora ljusinsläpp, gröna växtväggar, miljöanpassad klimatanläggning och hög klass på IT och presentationsteknik. Den fungerar både som välutrustad kvarterslokal för de boende och topputrustad möteslokal för studiebesök och arbetsmöten. Arbetet med att utforma Vinterträdgården har involverat många. Med de boendes önskemål som utgångspunkt togs ett förslag fram av studenter på samhällsplanerarprogrammet på Umeå universitet och Designhögskolan. Till sist finslipades förlaget i en dialog med en lokal improvisationsteater. Under den ljusa perioden får Vinterträdgården stor del av sin strömförsörjning via solceller. På väggarna hänger gröna växter med automatiskt bevattningssystem och yttertaket bekläds av sedumväxter. Den 150 kvadratmeter stora lokalen har fullt utrustat kök, smartboard, tre projektorer och gratis wifi. De boende får boka Vinterträdgården med angränsande bastulänga utan kostnad. Lokalen används ofta för visningar av Hållbara Ålidhem, men även för mindre kulturella evenemang och föredrag. 11

Om projektområdet Projektområdet i Hållbara Ålidhem ligger i sydöstra delen av Ålidhem och omfattar Matematikgränd och Geografigränd med totalt 405 befintliga lägenheter, byggda mellan åren 1970-1971. Dessutom ingår 137 nybyggda lägenheter på den hustomt som brann ner julen 2008 (längst till vänster på flygvyn nedan). Bild 5. Översikt över projektområdet, 3D-modell tillgänglig via Google Earth. Det bor knappt 1 000 personer eller ungefär 1 procent av Umeå kommuns befolkning i projektområdet som består uteslutande av hyresrätter. Totalt har stadsdelen Ålidhem ca 6000 invånare och präglas som stadsdel av hög andel hyresrätter. Ålidhem har en hög andel studenter i och med närheten till Umeå universitet, framför allt i de mer universitetsnära nordliga delarna. Stadsdelen har en mångkulturell profil, med en stor mängd nationaliteter och språk representerade i stadsdelen. Husen i projektområdet är uppförda i slutet av 60- och början av 70-talet, med förhållandevis hög energiförbrukning med dagens mått, drygt 200 kwh/m 2 /år i snitt, enligt energideklaration. Området är försörjt med fjärrvärme från Umeå energis anläggningar Dåva 1 (avfallsförbränning) och Dåva 2 (biobränsle) utanför Umeå, med förhållandevis hög andel förnybart (>80 %) i energimixen och endast 1 % olja. Bilägandet på Ålidhem är det lägsta av alla stadsdelar i Umeå. Ålidhem har också ett förhållandevis väl utbyggt stadsdelscentrum med mataffärer, restauranger, kafé osv och ett nybyggt kultur- och resurscentrum med bland annat stadsdelsbibliotek i anslutning till F-9- skolan. Utöver närheten till universitets- och sjukhusområdet, är det bara en dryg kilometer till Norrlands största resecentrum vid Botniabanan - Umeå Östra, samt lika långt till Umeå flygplats. 12

Ålidhem omgärdas av den nya E4-förbifarten runt Umeå som blev klar 2012, samt Studentvägen, som gränsar direkt till projektområdet. Villastadsdelen Sofiehem ligger på andra sidan Studentvägen som är föremål för omvandling från genomfartsled till mer parkmässig karaktär inom ramen för projektet. Förändringar i områdets demografi under projektet Befolkningsstatistik för området har jämförts i huvudsak för åren 2013 och 2006, i förekommande fall också 2005 (se detaljerad demografi för området i Bilaga 1). Antalet folkbokförda invånare på området har ökat något från 925 invånare (2006) till 967 invånare vid senaste avstämningen 2013. Detta beror mycket på att vi byggt nya lägenheter i området så att antalet lägenheter ökat från 476 till 543. Området har haft en hög omflyttning, med cirka 380 personer inflyttade/utflyttande under 2013. Något man ska tänka på vid värderingen av projektresultaten: många av de boende har alltså bytts ut under projektperioden. Området har en ung befolkning med något ökande födslotal. Nästan hälften (45 %) av de boende är i åldern 20-29 år. Födslotalen för området har ökat lite 16 barn föddes 2013 (jmf 13 barn, 2006) av områdets 430 kvinnor. Detta innebär att områdets 16,5 födda/1000 invånare nu ligger en bra bit över riksgenomsnittet 11,8 födda/1000 invånare. Glädjande att se är att andelen barn på området ökat med 70 % jämfört med 2006, trots att många stora lägenheter i det nedbrunna kvarteret ersatts med fler mindre lägenheter. Det är också lovande att andelen boende i åldern 30-39 år ökat med 35 % under perioden. Andelen utrikesfödda har ökat något till 26 %, jämfört med 21 % utrikesfödda 2006. Boende som är utrikesfödda eller har minst en utrikesfödd förälder har ökat från 34 % till 42 %. Utbildningsnivån har ökat något. Antalet som har 3 eller fler år eftergymnasial utbildning har ökat från 181 personer (2006) till 236 personer (2013). Samtidigt har antalet som har Folkskola, Grundskola eller 2-årigt gymnasium som högsta utbildning minskat från 207 personer till 177 personer. Andelen förvärvsarbetande har varit i stort oförändrad över perioden, med drygt hälften förvärvsarbetande i åldern 16-64 år. Hushållens disponibla inkomst har ökat med 20 % från 123 790 kronor/person (2005) till 148 928 kronor/person (2012). I jämförbara kostnadslägen är det en ökning med 7,4 %. Hushållens förvärvsinkomster har ökat med 14,5% från 125 337 kronor/person (2005) till 143 526 kronor/person (2012). I jämförbara kostnadslägen är det en ökning med 2,2 %. Sjukdagarna per år i området har minskat betydligt från 7 sjukpenningdagar/invånare (2006) till 5 sjukpenningdagar/invånare. Antalet ohälsodagar per år har minskat marginellt från 27 dagar/invånare till 26 dagar/invånare. 13

Genomförda åtgärder: resultat, effekter och lärdomar Ansökan och avvikelser Ursprunglig ansökan för stödberättigade åtgärder och avvikelseanmälningar till Boverket redovisas i Bilaga 2. Se tabellen nedan för en översikt av stödberättigade och icke-stödberättigade åtgärder i ansökan. Tabell 1. Lista av åtgärder i Hållbara Ålidhem ansökan inskickad till Delegationen för hållbara städer 2009 Åtgärdsnr. Åtgärd Stödberättigande 1 Nya Geografigränd Ej stödberättigad 2 Innovativa tätningsmaterial + FTX Stödberättigad 3a Sadeltak med integrerade solceller Stödberättigad 3b Stadsdelsintegrerad vindkraft Stödberättigad 4 Individuell el/varmvattenmätning Ej stödberättigad 5 Miljöhus på området Ej stödberättigad 6 Vinterträdgård med returvärme Stödberättigad 7 Energieffektiv LED-belysning i ute- och innemiljö Ej stödberättigad 8 Fjärrvärmedrivna vitvaror istället för hushållsel Ej stödberättigad 9 Intelligent effektstyrning, fjärrvärme Ej stödberättigad 10 El-/laddhybridbilar i Umeå Ej stödberättigad 11 Upprustning av parker och mellanrum på Ålidhem Ej stödberättigad 12 Grön/vitt GC-stråk Ålidhem Ej stödberättigad 13 Omvandla Studentvägen till stadsgata Stödberättigad 14 Lågenergiskola i Umeå Ej stödberättigad 14

Stödberättigade åtgärder (numrering från ansökan) Hela projektet har följts och utvärderats av Tillämpas fysik och elektronik vid Umeå universitet. Därigenom har vi på ett tydligt sätt kunnat se vad varje åtgärd gett för effekter. Huvuddelen av de stödberättigade kostnaderna gäller ombyggnadsprojektet som omfattar 405 äldre lägenheter på Matematikgränd och Geografigränd byggda under miljonprogrammet, med byggår 1970-1971. De sammanlagt 26 huskropparna har 2-3 våningar med en sammanlagd lägenhetsarea på 29536 m 2 (BOA) och total uppvärmd yta på 45545 m 2 (Atemp). Bild 6. Del av Hållbara Ålidhem innan renoveringen. Byggnaderna har tegelfasader med platta tak och spånisolering. En kartläggning visar att bostadsområdet har den genomsnittliga energiförbrukningen i hela Bostadens fastighetsbestånd. Ventilationen är ett från- och tilluftssystem (FT-system) utan återvinning. Huvuddelen av utvärderingen är fokuserad på tre pilot- och referenshus där olika paket av åtgärder och enskilda åtgärder har utvärderats noggrant samt en noggrann utvärdering av de nybyggda husens energiprestanda. Därutöver utvärderas också effekterna på områdesnivå. Bild 7. Överblick över projektets ombyggnadsetapper på Ålidhem. Röda siffror visar gatuadresserna för husen. 15

Ombyggnadsprojektet är fysiskt uppdelat i fem etapper, se figur 1: Etapp 0: Matematikgränd 9 färdigställt och besiktigat 2010. Etapp 1: Matematikgränd 1-17 färdigställt och slutbesiktat 2013 Etapp 2: Matematikgränd 19-23 samt Geografigränd 16-20. Bygg- och installationsarbeten färdigställda och slutbesiktade 2013. Ytskikt mark, färdigställt våren 2014. Etapp 3: Geografigränd 4-6 och 10-14. Etappens bygg- och installationsarbeten färdigställd i maj 2014. Ytskikt mark, färdigställt hösten 2014 Etapp 4: Geografigränd 8. Etappens bygg och installationsarbeten färdigställd i oktober 2014. Ytskikt markarbeten färdigställs våren 2015 Åtgärder i ombyggnadsprojektet: Nytt sadeltak Nytt fläktrum Nya hängrännor och stuprör Ny bättre isolering Ny solcellsanläggning på tak och balkongräcken Nytt ventilationssystem Energieffektivt aggregat m. återvinning Delvis nya kanaler och don Nya köksfläktar Finjustering av nya luftflöden Byte av fönster och balkongdörrar Duschrum stambyte och nya ytskikt Nya golv och väggmattor samt målning Byte av lägenhetsdörrar Nya postfack i entré Uppmålning av trapphus Ny tvättstuga på entréplan Befintlig tvättstuga i källarplan lyfts upp på entréplan Markarbeten Nya dagvattenledningar samt dränering Nya stenläggningar vid entréer Nya planteringar runt husen Nya uteplatser på bottenplan Ytterligare åtgärder i pilotstudien: Invändig isolering av utfacksväggar och gavlar Individuell mätning och display av förbrukning av varm-, kallvatten och hushållsel. Hydrofobering av fasad För att öka tryggheten och tillgängligheten flyttades några tvättstugor från källaren till en lägenhet i markplan som byggs om till tvättstugor. I en annan byggnad byggdes en del av en stor tvättstuga om till två lägenheter. Sammantaget skapade vi alltså fler lägenhet i området genom bättre användning av gemensamhetsytor på området. 16

Åtgärd 2. Innovativa tätningsmetoder + FTX Bild 8. Pilothuset på Matematikgränd med solcellsanläggningen på taket Genomförda åtgärder I åtgärden ingår att arbeta med projektområdets totalt 405 lägenheter i 27 befintliga miljonprogramshus för att utvärdera följande delåtgärder: Tätning mot valvkant och utfackningsväggar Fönsterbyte Superisolering, plastfolie, installationsutrymme, gipsskiva, ny ytbeklädnad Minimera köldbryggor, använda projektanpassade lösningar Ny isolering, brandsektionering Ny ventilationsanläggning med värmeåtervinning (FTX) Nya fläktrum anpassade efter ny teknik Utvärderingen av innovativa isoleringsmaterial och förbättring av byggnadernas klimatskal har föregåtts av en förstudie där Umeå universitet tillsammans med Bostaden utvärderat tre olika tätningsmaterial för att se vilka som är mest lämpade för invändig tilläggsisolering. Studien har genomförts i ett antal friggebodar med olika alternativ till invändig tilläggsisolering. Försöket syftade primärt till att erhålla en jämförelse mellan olika alternativ och inte till att utvärdera de specifika termiska egenskaperna hos de använda isolationsmaterialen. Den tunna rymdisolering som ursprungligen var tänkt att användas visade sig inte ha tillräckliga termiska egenskaper. Men även med val av den mest effektiva tilläggsisoleringen Isover blir tätningsmaterialet så tunt att det är möjligt att uppnå projektets ambitiösa energieffektiviseringsmål med endast isolering mellan inner- och yttervägg i husen, vilket ger möjlighet att behålla de ursprungliga och karakteristiska fasaddetaljerna i miljonprogramsområdet. Under 2010 utrustades därefter två identiska hus (Matematikgränd 7 och 9) med mätutrustning av Umeå universitet (Tillämpad fysik och elektronik). Matematikgränd 7 fungerar som Referenshus och 9 (10 lägenheter) som Pilothus (bild ovan) för att testa de energismarta lösningar som beskrivits i ansökan under projektets första fas. På Matematikgränd 9 genomfördes ett maxpaket av åtgärder 17

med projekterat energibesparing på 40-50%, samt ett nytt valmat tak lades på. Det valmade taket har valts för att det bäst behåller intrycket av platta tak från marknivå. Under 2011-2012 utvärderades energiprestandan av dessa installationer under ett helt år. Utvärderingen bekräftar att energimålet i projektet om halvering av energianvändningen i Pilothuset i det närmaste uppfylls, med 57 % av energianvändningen enligt BBR i Pilothuset jämfört med Referenshuset. Lärdomarna från pilotprojektet användes för att välja vilka av energieffektiviseringsåtgärder som skulle användas i resten av ombyggnadsprojektet. Delåtgärden invändig isolering visade sig dock vara alltför dyr jämfört med den energieffektivisering den bidrar med och ersätts därför av mer kostnadseffektiva åtgärder i den fortsatta ombyggnationen (se Uppnådda resultat och effekt nedan). Att renovera med kvarboende i lägenheterna är en utmaning i sig. Renoveringen fortsatte etappvis för de 405 lägenheterna i 27 huskroppar enligt tidsplanen och åtgärdspaketet ovan. Arbetet pågick samtidigt i flera huskroppar enligt en slimmad löpandebandsprincip. En stor utmaning i arbetet har varit att genomföra den omfattande renoveringen med kvarboende utan att störa hyresgästerna mer än nödvändigt. De boende har varit väldigt tålmodiga med de störningar det innebär att ha omfattande ombyggnationer i och vid sitt hus flera månader. En nyckel till att störa de boende så lite som möjligt har varit att informera de boende löpande om kommande arbeten i deras hus och lägenhet. I och med att ROT-arbetet omfattar arbete i duschrum har de flesta hyresgästerna under en period fått använda dusch- och toalettbodar på gården. Något som kanske inte är det roligaste mitt i vintern. En tjänst inrättades som ombyggnadsvärd, med det särskilda uppdraget att vara en viktig länk mellan projektet och hyresgästerna, för att ge hyresgästerna trygghet genom att erbjuda en särskild kontaktväg för information och frågeställningar som uppstod. Därutöver förhandlades hyresnedsättningar under perioden med Hyresgästföreningen, där hänsyn togs till störningarnas omfattning. För att kunna arbeta kvalitetssäkrat med takbytet har allt arbete skett under väderskydd i form av stora tältsektioner som skydd mot regn, vind och snö när det gamla taket avlägsnas. Under vintermånaderna sänks innetemperaturen snabbt när tak och takisolering tas bort, därför har tjocka cellplastmattor (tjocka liggunderlag) lagts ut efter att sågspånsisoleringen tagits bort. Trots det kyls lägenheterna i det övre planet ner snabbt under de kallaste månaderna, så de boende har erbjudits att låna extraradiatorer för att hålla temperaturen i lägenheten bebolig tills den nya isoleringen är på plats. Uppnådda resultat och effekt Mätning och uppföljning av energieffektiviseringsåtgärderna pågick löpande. Vi mätte effekter på områdesnivå, effekter av olika paket av energieffektiviseringsåtgärder och för de separata delåtgärderna. Tre olika pilot- och referenshus utrustades med extra mätutrustning och renoverades stegvis för att kunna bestämma hur mycket de olika delåtgärderna bidrar till den totala energieffektiviseringen. Nedan ges en översyn hur långt vi har kommit i dessa analyser, som i flera fall kommer att slutföras under 2015. 18

Utvärdering av vidtagna åtgärder i Pilothuset Den sammanlagda erhållna energibesparingen i pilothuset utvärderas genom att jämföra den tillförda uppmätta energimängden med en närliggande byggnad som användes som referens. Denna jämförelse är möjlig på grund av att byggnaderna har identisk design (byggnadskonstruktion) samt värmesystem. I tidigare utvärderingar jämfördes pilotbyggnadens energiprestanda med referenshusets. Då denna jämförelse var relativ och vid samma klimat ansågs inte klimatkorrigering nödvändig. Men då det visat sig finnas en efterfrågan på klimatkorrigerad redovisning återges här nedan värden från första årets utvärdering av pilotprojektet tillsammans med en temperaturkorrigerad värmeförbrukning, mha. graddagar erhållna från SMHI. Tabell 2. Erhållen energieffektivisering i pilothuset, Umeå, Ålidhem vid normalår, baserat på data under året 2011-05-01--- 2012-04-30, förbrukningarna angivna i kwh/m 2, år A temp. Byggnaden & tekniska system Byggnadens totala energianvändning BBR-talet Före* Efter Före* Efter Före* Efter Radiatorer 68.6 58.5 68.6 58.5 68.6 58.5 Ventilation 35.5 3.3 35.5 3.3 35.5 3.3 Klimatkorrigerad 121,6 72,2 121,6 72,2 121,6 72,2 värme VVC-förlust 31.2 6.9 31.2 6.9 31.2 6.9 Varmvatten 33.9 26.9 33.9 26.9 Hushållsel 19.7 13.9 28.1 19.9 Fastighetsel 5.9 6.9 8.4 9.9 8.4 9.9 Solel (avgår) -11.0-2.7 Totalt Normalår 178,4 99,9 223,3 124,7 195,2 113,2 Effektivisering 44.0% 44.1% 42.0% Normalår *Före= referenshuset. Som man kan se i tabellen ovan är den relativa besparingen i princip densamma som för icke klimatkorrigerade data, men absolutvärdet på besparingen påverkas vid klimatkorrigeringen. Vid normalår blir förbättringen i energiprestanda enligt Boverkets definition, cirka 82 kwh/m 2 och år eller 42 procent. Under projektet har en mer detaljerad analys av de vidtagna åtgärdernas individuella effekt utförts. Under hösten 2013 utfördes också hydrofobering, en fuktskyddande behandling av pilothusets fasad, ingen effekt av denna har dock kunnat ses i byggnadens energianvändning, d.v.s. ingen statistiskt säkerställd skillnad i byggnadens termiska prestanda har kunnat visas från föregående år. Vi kan därmed påvisa att producentens utfästelser om hydrofoberingens energibesparande effekt inte håller i Umeås torra vinterklimat. 19

Utvärdering av vidtagna åtgärder i referensbyggnad Renoveringen av referenshuset utförs stegvis. De åtgärder som genomförs vid första steget av renoveringen och som utvärderas i denna rapport är listade nedan: 1. Nytt vindsrum för placering av luftbehandlingsaggregat och upprustning av tak 2. Ventilationssystem med frånlufts värmeåtervinning 3. Förbättrad takisolering (25 cm sågspån utbytt mot 50 cm glasull) 4. Fönster uppgradering (2-glas utbytt mot 3-glas fönster) Energiutvärderingen görs dels genom att jämföra referenshusets energianvändning med det närliggande pilothuset. (I pilothuset har utöver åtgärderna listade ovan även VVC-förluster minskats samt tilläggisolering och tätning av fasaden genomförts). Dels görs en traditionell utvärdering där årlig graddagskorrigerad energianvändning i referenshuset jämförs före och efter renovering. Analys av energibehovet före renovering och efter renovering I tabell 3, redovisas årlig graddagskorrigerad energianvändning före och efter renoveringen av referenshuset, som inte har tilläggsisolerade innerväggar och åtgärdade VVC-förluster. BBR-talet beräknas enligt (klimatkorrigerad värme + VVC + fastighetsel + varmvatten) /Atemp. De Atempvärden som använts i tabell 3 är 850 kvm före renovering och (850 + 21) kvm efter renovering pga. ett uppvärmt fläktrum på vinden som tillkommit. Tabell 3. Normalårskorrigerad energianvändning i referenshuset samt icke korrigerade värden under ett år efter renovering (2013-05-02 tom 2014-04-30) samt ett år före renovering (2011-05-02 tom 2012-04-30). Före renovering Efter renovering MWh/år kwh/m2 MWh/år kwh/m2 Ventilation 30,6 35,5 0,4 0,5 Radiatorer* 59,2 68,6 54,2 62,2 Klimatkorr. Värme 104,9 121,6 68,2 78,2 VVC-förlust 26,9 31,2 22,0 25,2 Fastighetsel 7,2 8,4 6,0 6,9 Hushållsel 24,2 28,1 20,4 23,4 Varmvatten 29,2 33,9 26,1 30,0 BBR 195,1 140,3 Besparing kwh/m2 54,8 *Korrigerad året efter renovering med mot kvoten Ti(före renovering)/ti(året efter renovering) =20,8/21,3C 0,975 för att minska olikheter i driftsätt. Energibesparingen för åtgärd 1-4 för referenshuset under ett normalår uppskattas vara i storleksordningen 55 kwh/m 2 då graddags-korrigerat BBR-tal jämförs före och efter renoveringen i tabell 3. Ungefär samma besparing erhålls, då värmebehovet isoleras och jämförs i tabell 4, där tillförd fjärrvärme till byggnadens värmesystem graddags-korrigerats och 70 % av hushålls och fastighetsel antagits bidra till att upprätthålla byggnadens innetemperatur. 20

Tabell 4. Värmebehov före renovering (2013-05-02 tom 2014-04-30) och efter (2013-05-02 tom 2014-04-30) i referenshuset i Umeå, Ålidhem. Före renovering (Byggnads prestanda) (kwh/m2) Efter renovering (Byggnads prestanda) (kwh/m2) Värme normal år* 152,8 103,4 70% El 25,6 21,2 Totalt 178,4 124,6 Besparing kwh/m2 53,7 *Radiatorkretsen året efter renovering nedjusterad med 2,5 % som i tabell 3. Jämförelse med pilothuset efter steg1 av renoveringen i referenshuset. I figuren nedan visas uppmätt energianvändning i pilot- och referenshuset då första steget i renoveringen av referenshuset genomförts. Data i figuren är från perioden 2013-05-01-2014-04-30. Figur 1. Graddagskorrigerad, uppmätt energianvändning i pilot- och referenshuset i Umeå, Ålidhem, (2013-05-01 tom 2014-04-30). Figuren ovan visar att byggnaderna nu närmar sig varandra i energiprestanda och det skiljer cirka 30 kwh/m 2 och år i energiprestanda mellan husen, enligt Boverkets definition. I pilothuset har som tidigare nämnts även tilläggisolering samt tätning av fasaden genomförts. Detta medför att vi förväntar oss en diskrepans i energiförbrukning mellan byggnaderna även när åtgärd 5 införts i referenshuset (omkoppling av badrumsradiatorer från varmvattencirkulationskrets till ordinarie radiatorkrets). Denna utvärdering (steg-2) görs under 2015 när tillräckligt data samlats in. Med pilothuset som referens (tabell 3) kan besparingen alternativt skattas som (82-30)=52 kwh/m 2. 21

Diskussion referenshus-renovering steg 1 Energibesparingen erhållen från första steget i renoveringen av referenshuset uppskattas ligga i storleksordningen 52-55 kwh/m2 eller 28-30% beroende på om jämförelsen görs med graddagskorrigerat BBR-tal före och efter renovering, med pilothuset som referens eller då endast värmebehovet jämförs. Den simulerade besparingen med justering av VVC-förluster är uppskattad (simulerad) till 7,5 kwh/m 2. Vilket motsvarar cirka en tredjedel av den tillförda VVC-värmen i tabell 3. Om denna uppskattade besparing erhålls återstår att se. Efter slutgiltig utvärdering har vi en god uppskattning på hur mycket energibesparing som den invändiga tilläggsisoleringen inneburit i pilothuset. Om den beräknade besparingen efter justering av VVC erhålls kommer det åtgärdspaket som genomförs i renoveringsprojektet ge husen en energiprestanda som hamnar mycket nära 130 kwh/m 2 och år, vilket är det BBR-tal som gäller för nybyggnation i vår region. Utvärdering av vidtagna åtgärder i Geografigränd 16 Under hösten 2012 installerades även mätutrustning i en större byggnad (tre våningar) med adress Geografigränd 16. Syftet är att med hjälp av mätdata uppskatta energibesparingen kopplad till förbättrad takisolering (utbyte av 25cm sågspån till 50cm glasull) i ett första steg. I ett nästa steg utvärderas sedan energibesparingen associerad med fönsterbyte från 2 till 3 glas. Utifrån mätdata under vintersäsongen 2012/2013 har en basnivå (orenoverat läge) för byggnadens transmissionsförluster fastställts. Under hösten 2013 utfördes det första steget i renoveringen av Geografigränd 16 där den förbättrade takisoleringen infördes som huvudåtgärd för att minska byggnadens transmissionsförluster. Med hjälp av mätdata från vintersäsongen 2013/2014 har byggnadens förändring av termiska prestanda uppskattats utifrån den tidigare fastställda basnivån för transmissions förluster. Då denna utvärdering slutförts genomfördes slutligen fönsterbytet hösten 2014 som utvärderas på samma systematiska sätt som takisoleringen med hjälp av mätdata från vintersäsongen 2014/2015. Lärdomar Ombyggnadsprojektet och åtgärd 2 har rullat på bra och avslutas faktiskt cirka 2 månader före ursprunglig tidplan. Detta kan härledas till bland annat upprepningseffekten och att vi varit flexibla i etappgränserna. Erfarenheter från projektspecifika problem har kunnat tas tillvara och arbetsflödet optimerats så att arbetet med varje huskropp kunnat kortas med flera dagar. Vi har stött på oförutsedda saker som t ex berg tätare mot byggnaderna än förväntat samt att vi har blivit tvungna att byta samtliga kanaler på vind på grund av asbest i kanalskarvar. Detta har utförts fortlöpande och all asbest som lämnas kvar märks noggrant ut. Vi har dessutom stött på asbest i fog runt samtliga fönster och tamburdörrar vilket måste saneras. Detta har medfört en del förseningar samt kostnadspåslag men trots detta så hölls tiderna väl. Utmaningen med kvarboende i ett så pass omfattande projekt som detta har fungerat mycket väl, med väldigt lite klagomål från de boende samt en entreprenör som sköter detta bra. En nyckel till detta är att Bostaden anställt en ombyggnadsvärd som är speciellt dedikerad för att sköta kontakterna med de boende i husen som renoveras. Något som visat sig vara en väl använd investering i att bemöta de 22

boende på området och hjälpa dem med de problem och orosmoment som rör ombyggnationen. Samtidigt har det avlastat både ordinarie kvartersvärd och projektledaren för ombyggnationen som därmed kunnat fokusera på sina respektive huvuduppdrag. Vi har haft en enkätundersökning ute hos de boende efter renoveringen som ger både positiva och negativa omdömen. Många är nöjda med att ha fått ett förbättrat boende och att Bostaden lyckas genomföra renoveringen utan stora hyreshöjningar. Fyra av fem svarande upplever att de blivit bra eller mycket bra bemötta när de kontaktat Bostaden under renoveringen. Nästan sju av tio uppger att de fått bra information både i förväg och löpande. Det är dock tydligt att många av de boende tycker att det är jobbigt att bo kvar under ombyggnationen. Hyreskompensationen som förhandlats fram med hyresgästföreningen upplever flera inte fullt kompenserar för det obehag som upplevs. Speciellt jobbigt har många upplevt det vara att inte veta mer exakt när arbetet ska ske i just deras lägenhet, utan i förhand bara få veta vilka dagar/vecka som byggnadsarbetare behöver vara i lägenheten. Vikten av att ha kontinuerliga informationsmöten för de boende och att ha en entreprenör som tar hänsyn visar sig också tydligt vid vår uppföljning. Enkäten visar också att isolerings-och tätningsåtgärderna varit lyckosamma nu har det för första gången kommit in klagomål på att det är för varmt i lägenheterna både under sommar och vinter. Detta trots att lägenheternas ventilationsflöden i många fall är högre än innan ombyggnationen. 23

Åtgärd 3a. Sadeltak med solceller Figur 2. Översiktsplan för solcellerna på Ålidhem. Genomförda åtgärder Under åren 2011-2014 har en stor satsning på nätanslutna solceller genomförts i bostadsområdet Ålidhem i Umeå. Projektets första solcellsanläggning invigdes i maj 2011(Figur 3. orange ram) och består av två, helt självständiga och effektmässigt lika stora, delsystem. Den totala toppeffekten är 15,84 kw, fördelat på 7,92 kw kristallina kiselmoduler och 7,92 kw tunnfilmsmoduler (121 m 2 ). Modulerna i de två delsystemen är anslutna till två identiska trefasväxelriktare. De två delsystemen är därmed identiskt uppbyggda, vilket var en målsättning för att kunna jämföra de två modulteknikerna; kristallin kisel och tunnfilm av CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Solcellsåtgärden är uppdelad i 5 etapper: Solceller etapp 0: Solceller på Matematikgränd 9 (pilothuset) färdigställd i maj 2011, solceller på Geografigränd 2B färdigställd september 2011 Solceller etapp 1, Matematikgränd 1 färdigställd oktober 2012 Solceller etapp 2, Matematikgränd 23 och Geografigränd 16-18 färdigställd november 2013 Solceller etapp 3, Geografigränd 14 och 20. Färdigmonterad i juni 2014 Solceller etapp 4, Geografigränd 8. Upphandlad i juni 2014 och monterad i oktober 2014. 24

Bild 9. Elin Berge, Hard Rain Whole Earth. Solceller på Nya Geografigränd och Vinterträdgårdens tak. Under 2012 monterades 431 m 2 solceller i projektet. De fördelades över i huvudsak takmonterade väster- och söderlägen. En nyhet i andra etappen är att vi även monterar solceller på balkonger med små individuella växelriktare för varje solpanel. Tanken är att vi på detta sätt också får utvärderat hur produktionen från sydorienterade vertikalt placerade paneler som inte täcks av snö under vinter/vår står sig i jämförelse med de takmonterade solcellerna. Syftet med dessa olika montageplatser är att testa och utvärdera för- och nackdelar av olika lägen i förhållanden till de lokala förhållandena i Umeå. Under 2013 monterades 673 m 2 solceller i projektet. De fördelades över i huvudsak takmonterade väster- och söderlägen. En nyhet i andra etappen är att även ett österläge och högeffektiva solceller (med verkningsgrad 16,5% resp. 20 %) i söderläge testas för referensresultat. Tanken är att vi på detta sätt också får utvärderat väster jmf med österlägen. Syftet med dessa olika montageplatser är att ytterligare testa och utvärdera för- och nackdelar av olika lägen i förhållanden till de lokala förhållandena i Umeå. Vidare så har solceller med olika prestanda från olika leverantörer monterats för att prova av olika kvaliteter hos tillverkarna. Under 2014 fortsatte monteringen med de två avslutande etapperna som har kunnat slutföras enligt plan. Dock blev den totala ytan bara cirka 2650 m 2, inte 2800 m 2 som vi ursprungligen uppskattat. Detta är beroende av byggtekniska realiteter, såsom skuggeffekter från vissa ventilationsstoser och rökkanalstoser, reducerar tillgänglig takyta. Vi har ändå försökt till det yttersta att hålla de aktuella takytorna rena från olika byggkomponenter, men det har inte lyckats till 100 % ändå. 25

Bild 10. Montering av solceller. När nu sista installationen har slutförts i höst har vi monterat solceller på 15 huskroppar i området med en total toppeffekt som uppgår till 405 kw. Tabell 5. Sammanställning av samtliga solcellsinstallationer på Hållbara Ålidhem Adress Toppeffekt Modulyta Driftsatt datum Kommentarer Matematikgränd 9 15,8 kw 121 m 2 April 2011 kristallint kisel och CIGS tunnfilm Geografigränd 2B 18,2 kw 124 m 2 September 2011 Matematikgränd 1 63,4 kw 431 m 2 Oktober 2012 två tak & 4,3 kwt balkongsystem Matematikgränd 23 73,0 kw 453 m 2 November 2013 fyra tak, 16,7 kwt högeffektiva moduler Geografigränd 16 16,4 kw 110 m 2 November 2013 Geografigränd 18 16,4 kw 110 m 2 November 2013 Geografigränd 14 47,4 kw 304 m 2 Juni 2014 Geografigränd 20 67,3 kw 432 m 2 Juni 2014 två tak Geografigränd 8 87,0 kw 570 m 2 Oktober 2014 tre tak Totalt: 405 kw 2 655 m 2 26

Installationerna på Hållbara Ålidhem består av solcellsmoduler av olika typer (mono- och polykristallint kisel, tunnfilm och s.k. högeffektiva kiselceller) och både konventionella växelriktare och s.k. mikroväxelriktare har använts. Solcellsmodulerna har installerats på tak, orienterade mot söder, väster och i ett fall mot öster. Taklutningarna varierar från 14 till 22 grader och på en fastighet har moduler installerats vertikalt på balkongräcken. Totalt utnyttjas 16 olika takytor på hälften av områdets huskroppar. Mätdata, baserat på timvärden för producerad AC-effekt, sammanställs och utvärderas löpande. Den här rapporten redovisar några av de slutsatser som kan dras av de data som utvärderats från maj 2011 tom september 2014. Värt att notera är att vi genom att montera högeffektiva solceller har överträffat målet för total installerad toppeffekt som blir 405 kw trots att vi monterar mindre yta solceller än planerat. Den beräknade årsproduktionen blir 350 MWh jämfört med 285 MWh i ansökan! Kostnader Solcellerna har haft en gynnsam, sjunkande, prisutveckling under projektets gång. Solcellsmontagen har därmed kunnat genomföras väl inom budgetramarna beskrivna i projektbeslutet. De sammanlagda kostnaderna för solcellerna är 6,6 miljoner ex moms, varav solcellsentreprenaden står för cirka 80 procent av kostnaden (5,34 miljoner, ex moms) och tillkommande kostnader för infästningar och elarbeten står för cirka 20 procent (1,25 miljoner ex moms). I sammanställningen av kostnaderna saknas tillkommande kostnader för pilotprojektet och kostnader för solcellsanläggningen på Nya Geografigränd. I de tillkommande kostnaderna har inte kostnader för projektledning och arbetstid för projektpartners tagits med. Den beräknade återbetalningstiden med hänsyn taget till ränta har också gradvisförbättrats över projektet. För sista etappen hamnar återbetalningstiden på 20 år, beräknat med 5 % avkastningskrav (nominellt), 5 % årlig energiprisökning och ett elpris på 1 kr (ex moms). Etapp Solcellentreprenad [kr/kwt] Tillkommande kostnader, el och montage [kr/kwt] Total kostnad [kwt] Effekt [kwt] Årsproduktion [kwh] Pilothus 38481 0 38481 15,8 11850 Etapp 1 18680 1874 20554 59,1 47785 Etapp 2 13478 4382 17861 105,8 91600 Etapp 3 12781 2523 15304 114,7 102545 Etapp 4 11460 3728 15188 87 76650 Balkonger 26744 13916 40660 4,3 3096 Tabell 6. Kostnader för solcellsentreprenader och tillkommande kostnader per installerad kwt solceller. Uppnådda resultat och effekt Det är vanligt att man jämför solcellsanläggningars funktion genom att ange dess årliga utbyte i kwh/kwt antal producerade kilowattimmar per installerad kw toppeffekt. En optimal placering av en solcellsanläggning är rakt mot söder och lutningen varierar var i landet vi befinner oss. Ju längre norrut vi kommer, desto lägre står solen, vilket gör att en optimal vinkel för modulerna i Skåne är 35-40 och i Umeå 45-50. Det årliga utbytet för en solcellsanläggning i Sverige, som installeras mellan sydöst och sydväst och lutas mellan 20-60 grader, bör producera 850-1000 kwh/kwt. Det innebär att om man installerar en anläggning på 10 kw toppeffekt, bör den producera 8 500-10 000 kwh per år. 27