Musikalen FETT. en projektredovisning från



Relevanta dokument
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen.

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg

Att vara Andreas. manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow

Kort sagt det handlar om livet.

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Kursbeskrivning steg för steg

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan

Kursbeskrivning steg för steg

Ansökan om projektstöd till Ung Scenkonst

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Bilder från repetitioner på Stallbacken

Socialförsäkringarna och tryggheten

Verksamhetsberättelse. Teater SAT

Budget för Bussen 2007

Utvärdering av höstterminen Teaterkören

Slutrapport av projektet

AVTAL OM SAMARBETE KRING UPPSÄTTNINGEN Pjäsen

Teater för Äldre METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN

Framtidsforum Kosta 31 augusti

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2013/344

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Eyrun Thorhallsdottir KV Reykjavik. - en rapport om marknadsföring. (101 är postnumret för centrala Reykjavik)

Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

Kottarna har överlevt i 25 år

Skapande skola- projekt Allt är möjligt på teatern

Handbok för arrangörer

Estetiska programmet musik

Kultur i skolan 2012/2013 Kulturutbud för barn och unga

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD

Lärarmaterial Ett Drömspel av August Strindberg

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare

1(2) Diarienummer DNKS Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

Utvärdering deltagare

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

Flerårigt verksamhetsstöd 2019

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

Informationsbrev oktober 2015

Slutrapport minfritid.nu 2013

Förslag till fyra nya lokala inriktningar på det estetiska programmet på Angeredsgymnasiet från och med läsåret 2006/2007

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2011.

Kursbeskrivning steg för steg

Beslut angående kulturstöd för Barnens Underjordiska Scens program 2013.

Tycker du om att sjunga? Nacka Musikklasser söker nya röster!

ATT PRODUCERA TEATER. en introduktion av Marcus Frennemark

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Redovisning av Resebidrag inom Teater Sara Kander, scenograf Resa till Teaterfestival Famfest 2013, Santiago, Chile juli 2013

Verksamhetsberättelse

FRG NORR REGIONAL ÖVNING RAPPORT FRÅN ÖVNINGEN OCH INTERVJUER MED MEDVERKANDE

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Göteborgsoperan!... 3

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN

Teambildning aktivitetspaket Uppfinningsrikedom, glada skratt och spännande tävlingar

Kulturpedagogiska projekt

Martin Widmark Helena Willis

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Skådespelarlinjen

Utvärdering Barnkörveckan Google Forms

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

NÖJESPARKEN PROJEKTBESKRIVNING FÖR ÄLDREOMSORG. Martin Ellborg Anna Lahmer. Peder Nabo

Rapport: Enkätundersökning - givare

Inspirationsförmiddag Ästad Gård

Munkedals Folkets Park, 13 september 2012

Sommarteater i Östersund 2019

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

Lidingö gymnasiesärskola

Estetiska programmet (ES)

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Projektets namn Körfestivalen i Hylte

Lapp på luckan? En liten analys av vad som lockade publik på Reflexen år 2013 och 2014

Projektbeskrivning för stipendiater 2014

KUN , p 9 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2009/124 KUN 2010/49

Verksamhetsplan

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Hallands Spelmansförbund. Enkät om besök hos spelmanslagen och verksamheten framåt

justine innehåll en del av västra götalandsregionen -

Transkript:

Musikalen FETT en projektredovisning från

2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att sätta upp den i Halland. Tanken var att bygga ensemblen av personer, yrkesverksamma såväl som amatörer, från olika delar av länet. Med en förhoppning att på så sätt skapa nya nätverk bland kulturutövare. Projekttanken innehöll också en idé om att uppsättningen skulle vara ett allkonstverk innehållande teater, musik, dans, körsång film och bild. Allt nyskapat inom ramen för projektet. Två stora stötestenar vi hade att handskas med tog mycket kraft och ekonomi i detta projekt som redan från början var ett mycket komplext verk. Lokalen: var skulle vi repetera och var skulle huvudspelscenen ligga. Efter att ha undersökt möjligheterna med länets befintliga scener återstod till slut endast ett möjligt alternativ, det gamla kajskjulet vid Nissans strand nära Halmstad Hamn. Att förvandla och anpassa ett gammalt hamnskjul till en fungerande teaterlokal, godkänd för teaterbruk var naturligtvis både arbetsmässigt och ekonomiskt ansträngande med våra knappa resurser. Med stora ansträngningar och frivilliga insatser lyckades vi dock skapa en riktigt trevlig och funktionell Off Broadway scen, som i skrivande stund redan har används av flera grupper efter att musikalen spelats färdigt. Det andra stora och något oväntade problemet var rekryteringen till delar av ensemblen. Ska man spela en musikal som rör ett tema om övervikt och bantning kan inte alla aktörer vara smala som streck. Kommer man med krav om att du skall kunna agera, sjunga, dansa och vara tjock får man problem. Till slut löste sig detta också. Ensemblen som formades visade sig bli ett toppgäng med ålderspridning, ambition, kvalité, sammanhållning och värme. Efter en inledande period av repetitioner genomfördes under hösten 2009 24 föreställningar i Kajskjulet, Halmstad. Publiken uppgick till drygt 2 400 personer alltså ett snitt på 100 personer per föreställning. Det var mindre än budgeterat. Våren 2010 sattes musikalen upp med 3 föreställningar på Folkets Hus i Falkenberg. Dessa föreställningar samlade en publik på drygt 500 personer. Vi ville medverka till att halländska kulturarbete utvecklades ytterligare och tillföra en ny dimension i det halländska kulturlivet. Detta menar vi uppnåddes mycket väl. Ensemblen var en blandning av professionella och amatörer med flera i gränslandet till att hitta försörjning som artister. Ensemblen bestod av personer från 4 av länets kommuner och åldersblandningen var påtaglig.

3 MUSIKALEN I MEDIA Vi ville få utrymme i lokala och nationella media för att tydliggöra Hallands kvaliteter. Den regionala bevakningen var påtaglig och visst förekom musikalen i nationella medier men i mindre omfattning än vad vi hoppats på. Sammantaget tycker vi att vi nådde målen, om än knappt. Musikalens genomslag i media blev: 7 artiklar i Hallands Nyheter, 2 artiklar i Hallandsposten, 2 inslag i Radio Halland, 1 inslag i P1/P2, 1 förekomst på lokaltidningen.se, 1 artikel i Laholms Tidning, 1 inslag i TV4 Halland och 1 artikel i Varbergsposten. DE MEDVERKANDES UPPLEVELSER Vi vågar påstå att för många av de medverkande var Musikalen FETT en höjdpunkt som de kommer att bära med sig länge. Förutom alla kommentarer från de medverkande så visade detta sig konkret vid två tillfällen. Först i samband med höstens föreställningar i Kajskjulet. Ensemblen drev igenom ett utökande av antalet föreställningar, där de minskade sina krav på ersättning på ersättning per föreställning, med motiveringen att de hade så himla kul och därför ville fortsätta. Andra tillfället uppkom när vi konstaterade att biljettförsäljningen gått för dåligt och att vi därför inte skulle kunna sätta upp FETT på annan plats i länet under våren. Vi hade tänkt använda eventuellt överskott till detta. Då sa ensemblen att de var beredda att spela på dörren, m a o för en ersättning som bygger på andel av biljettförsäljningen. Detta för att kunna möjliggöra föreställningar utan ekonomisk risk för oss som projektägare. För de medverkande innebar alltså projektet dels en process full av glädje och spänning, en ny erfarenhet för många och dessutom att de knöt nya kontakter. PUBLIKBILDEN Tyvärr präglades recensionen efter premiären i Hallandsposten/Hallands Nyheter av recensentens missnöje med att det var för mycket roligheter och för lite allvar kring temat bantning. Dessutom lyckades recensenten helt avstå från att kommentera musiken (som ju är en ganska viktig del i en musikal). Detta sätter fingret på ett allvarligt problem med det halländska medielandskapet; att det domineras av Hallandsposten/Hallands Nyheter och att de samkör med en recension. Laholms Tidning, som också recenserade musikalen, skrev upp musikalen fullständigt, men utanför Laholm är det tyvärr väldigt få som läser LT. Av erfarenhet vet vi att lokaltidningens recension är av stor betydelse för kommande biljettförsäljning. (Vi upplevde t ex det motsatta, bra recension snabbt slutsålt, vid Panta Rei.) Recensionen ser vi alltså som en viktig faktor när vi förklarar varför vi misslyckades med att sälja tillräckligt många biljetter för att nå budgetmålet. Vi har inte gjort någon

4 undersökning av publikens reaktioner men stående ovationer vid varje(!) föreställning talar ett tämligen tydligt språk. HAR VI LÄRT OSS NÅ T? Det kan ni fethaja! Det var inte enkelt att hitta lokaler i Halland som var tillgängliga för att processa och repetera en ny produktion. Detta problem löstes genom att vi ordnade en egen lokal till såväl produktion som föreställningar. Detta begränsade naturligtvis möjligheterna att jobba med scenografi och ljussättning. Problemet löstes dels genom att vi valde en minimalistisk scenografi med rörliga element som också fungerade som bildskärmar för projektioner och dels genom att dansarna agerade scenografi (stolar, bord etc). Som musiker rekryterades yrkesverksamma från olika håll i länet. Ljud o ljus sköttes av professionell personal. Kostymering och scenografi sköttes också av yrkesmänniskor. Kören bestod av amatörer och en professionell person. Skådespelarna var såväl professionella som amatörer (och några däremellan) och rekryterades från olika revy och teatergrupper kompletterat med några enstaka duktiga amatörer med scenvana. Överlag är erfarenheten att det i Halland finns gott om duktiga amatörer som mycket väl kan arbeta tillsammans med professionella artister. Och vi har ett antal yrkesverksamma scenartister av mycket hög klass i länet. Åldersblandning är en viktig nyckel i utvecklingsarbetet. Det händer något speciellt när äldre och yngre människor möts i de processer som produktion av scenkonst för med sig. Och det vore en grov förenkling, och dessutom fel, att påstå att det är de yngre som lär sig av de äldre. Det vi upplevt i projektet stämmer väl med tidigare erfarenheter, nämligen att alla inblandades lärande och utveckling får en rejäl skjuts när gruppen består av människor i olika ålder. Vi vill jobba med en musikal och vad det innebär i blandning av sång, musik, skådespeleri och dans. I detta projekt har vi haft musiker som sjungit, dansat och skådespelat, dansare som skådespelat, sjungit och agerat scenografi m m. Det har i sanning varit ett gränsöverskridande arbete för (nästan) samtliga inblandade. Processen att skapa en färdig musikal av ett nyskrivet manus är något som är få förunnat att få delta i. Nu är det ett antal halländska kulturskapare som har en sådan erfarenhet. Det är synnerligen värdefullt och något som vi hoppas att det ska kunna bli mer av framöver. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter för halländsk scenkonst och halländska scenartister i att jobba fram produktioner ur råmanus.

5 EKONOMISK REDOVISNING Kostnader Utfall Totalt Budget Avvikelse Golv, scenografi, ljus, TV och projektioner 391 989 kr 400 000 kr 8 011 kr Administration 46 371 kr 20 000 kr 26 371 kr Läktare 0 kr 32 000 kr 32 000 kr Marknadsföring 185 724 kr 80 000 kr 105 724 kr Kostym och mask 34 930 kr 30 000 kr 4 930 kr Ljud 121 200 kr 90 000 kr 31 200 kr Repetitionsersättningar 141 135 kr 130 000 kr 11 135 kr Föreställningskostnader 741 584 kr 585 000 kr 156 584 kr Reserv 0 kr 5 000 kr 5 000 kr Summa 1 662 934 kr 1 372 000 kr 290 934 kr Intäkter Halmstad kommun, Kulturnämnd 40 000 kr 40 000 kr 0 kr Hallands bildningsförbund 544 465 kr 250 000 kr 294 465 kr Musik i Halland 220 274 kr 100 000 kr 120 274 kr Region Halland 300 000 kr 300 000 kr 0 kr Sponsorer/annonsörer 0 kr 82 000 kr 82 000 kr Föreställningsintäkter 558 195 kr 600 000 kr 41 805 kr Summa 1 662 934 kr 1 372 000 kr 290 934 kr Resultat 0 kr 0 kr 0 kr 2010 10 19 Marianne Meltzer Länsmusikchef