Föredragningslista för möte med Stockholms universitets studentkårs fullmäktige 2010-04-22, klockan 18:00 i William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Frescati 1. Mötesformalia 1.1. Mötets öppnande 1.2. Justering av röstlängden 1.3. Val av justerare tillika rösträknare för sammanträdet 1.4. Fråga om sammanträdets stadgeenliga utlysande 1.5. Val av vice talman för sammanträdet 1.6. Val av sekreterare för sammanträdet 1.7. Fastställande av föredragningslista 2. Eventuella enkla frågor 3. Eventuella interpellationer 4. Eventuella anmälningar av beslut 5. Propositioner 5.1. Avgifter för stödmedlemmar och campuskort 5.2. Gemensamt medlemskap med fakultetsföreningarna 5.3. Revidering av åsiktsdokumentet 6. Valärenden 6.1. Fyllnadsval av ledamot i valnämnden 6.2. Bordlagd: Fyllnadsval av kårrevisor 7. Rapporter 7.1. Finansiell rapport 7.2. Verksamhetsrapport 8. Övriga frågor 9. Mötet avslutas Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Bilagor 5.1. Avgifter för stödmedlemmar och campuskort 5.1.1. Proposition på preliminära avgifter 5.2. Gemensamt medlemskap med fakultetsföreningarna 5.2.1. Proposition på kopplat medlemskap 5.3. Revidering av åsiktsdokumentet 5.3.1. Proposition på nytt åsiktsdokument 5.3.2. Nytt åsiktsdokument 7.1. Finansiell rapport 7.1.1. Rapport angående studentkårens kapitalförvaltning 7.2. Verksamhetsrapport 7.2.1. Översikt av verksamhetsrapport 7.2.2. Verksamhetsrapport 2010-04-22 Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Ärende 5.1 Avgifter för stödmedlemmar och campuskort Avsändare Styrelsen Till fullmäktigemöte 2010-04-22 Proposition på preliminära avgifter Bakgrund Valfullmäktige är det möte då avgifter för medlemskap och dylikt ska fastställas för kommande verksamhetsår. Dock behövs en långsiktighet i planeringen och god tid för att förbereda marknadsföring och tryckmaterial. Precis som fullmäktige den 17 december fastställde en preliminär medlemsavgift för verksamhetsåret 2010/2011 önskar nu styrelsen att detta fullmäktige preliminärt fastställer övriga avgifter. Stödmedlemskap Stödmedlemmar kommer i framtiden att vara en viktig inkomstkänna för studentkåren. Den primära målgruppen för stödmedlemskap är personal vid Stockholms universitet som önskar att ta del av service från studentkåren samt rabatter i studentkårens bolag. Avgiften för stödmedlemmar bör vara högre än den ordinarie medlemsavgiften för att visa på att våra studerande medlemmar är värda mer och att övriga är välkomna att stödja studentkåren ekonomiskt. Eftersom den totala medlemsavgiften vid en eventuell koppling av medlemskapet med fakultetsföreningarna blir högre än 80 kr bör stödmedlemsavgiften sättas över en potentiell gemensam avgift. Kortavgift Styrelsen har tidigare diskuterat vilka spelregler som ska gälla för distribution av campuskortet till icke-medlemmar. Efter samtal med studentorganisationerna i Uppsala och Lund har den gemensamma linjen blivit att alla studenter, det vill säga även icke-medlemmar, ska få möjlighet till campuskortet men att beställningen måste ske genom studentkåren. Styrelsen vill här lyfta två argument för varför en beställnings- och verifieringstjänst för icke-medlemmar bör beläggas med en avgift. Ekonomi Om man vill ha uppgifter på dem som beställer ett kort men inte vill bli medlemmar i studentkåren måste dessa personer föras in i medlemsregistret. Till exempel kan det vara bra att få uppgifter på ålder och kön (genom personnummer) för att kunna göra analyser om vilka som värderar rabatterna högt men ändå inte vill bli medlemmar, eller e-post för att eventuellt göra en marknadsföringskampanj mot dem i mitten av terminen. Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Registreringen kostar så klart, och görs det inom befintligt medlemssystem så kostar det lika mycket som en medlemsregistrering. För att inte subventionera dem som valt att inte vara medlemmar är det rimligt att ta ut en avgift. Medlemsvärvning Rabatterna på campuskortet tillhör en av de mest åtråvärda nyttorna med medlemskap i studentkåren, 70 % ansåg att den var viktig enligt förra årets NMI-undersökning. Man kan alltså göra ett rimligt antagande om att många studenter kommer att vilja ha ett campuskort. Avgiften fungerar då som en medlemsvärvare. Det är nämligen psykologiskt mycket enklare för en person att gå från en kostnad på X kr för en tjänst (campuskortet) till Y kr för en utökad tjänst (medlemskap), än vad det är att gå upp direkt från 0 kr. Många företag är medvetna om detta och arbetar därför så att man börjat med ett billigt grunderbjudande och sedan läggs saker på (jämför med till exempel lågprisflyg eller datorer). För att göra det riktigt enkelt föreslår därför styrelsen en kortavgift som ligger mittemellan 0 kr och den ordinarie medlemsavgiften. Beslutsförslag Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående att preliminärt fastställa stödmedlemsavgiften till 150 kr att fastställa avgiften för beställning av campuskortet för icke-medlemmar till 40 kr 2 (2)
Ärende 5.2 Gemensamt medlemskap med fakultetsföreningarna Avsändare Styrelsen Till fullmäktigemöte 2010-04-22 Proposition på kopplat medlemskap Bakgrund Inför kårobligatoriets avskaffande försöker styrelsen hitta olika vägar för att skapa förutsättningar för höga medlemsantal i framtiden. En sådan möjlig väg är ett kopplat medlemskap med fakultetsföreningarna. Studentlund Inspirationen kommer från Lunds universitet. Där har studentorganisationerna i över ett år fört samtal om ett kopplat medlemskap som ett sätt att hantera kårobligatoriets avskaffande. Resultatet av dessa samtal är Studentlund ett kopplat medlemskap mellan Akademiska föreningen och nästan samtliga studentkårer och nationer (www.studentlund.se). Inspirerade av samarbetet i Lund och hur de olika studentorganisationerna lyckats ena sig vill styrelsen här lyfta fram möjligheten att skapa ett kopplat medlemskap även på Stockholms universitet. Sammantaget tror styrelsen att fördelarna överväger nackdelarna med råge och att detta är en väg som både studentorganisationerna och studenterna tjänar på. Tre argument för Kompletterande erbjudanden Varje termin studerar cirka 35 000 studenter vid Stockholms universitet. Ska studentkåren kunna värva dessa som medlemmar i framtiden måste vi förstå att olika individer och grupper ser olika nyttor med ett eventuellt medlemskap. I studentkårens NMI-undersökning från våren 2009 kan man även utläsa att studenterna ser fyra huvudsakliga fördelar med ett kårmedlemskap: trygghet (60 % tycker att denna aspekt är viktig), ekonomi (59 %), inflytande (29 %) och sociala aktiviteter (26 %). Eftersom studentkåren ska representera alla studenter får vi inte göra trygghet och inflytande till något som är exklusivt för medlemmar. Det som då återstår som möjliga medlemsvärvare är ekonomi och sociala aktiviteter. Det positiva med ett kopplat medlemskap är att studentkårens medlemserbjudande kommer att ha sin tyngdpunkt på de ekonomiska fördelarna, medan fakultetsföreningarnas verksamhet i huvudsak är sociala aktiviteter. Genom att koppla ihop dessa får både studentkåren och fakultetsföreningarna möjlighet att värva fler medlemmar. Smartare marknadsföring Studentkåren har ett par riktigt starka fördelar med ett medlemskap, däribland bostäder hos SSSB och rabatter på Hörs. Vi har även goda möjligheter att Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
marknadsföra fördelarna med terminsutskick till samtliga studenter, Gaudeamus samt en attraktiv och välbesökt hemsida. Något som studentkåren dessvärre saknar är ideellt aktiva som genom personlig kontakt studenterna påminner våra förmåner och värvar medlemmar. Tyvärr är det till och med så att de funktionärer som har mest kontakt med studenterna studiebevakarna ingår i den verksamhet (trygghet och inflytande) som vi inte bör värva med. För fakultetsföreningarna är situationen den omvända. Man har visserligen en hel del bra erbjudanden men troligtvis ingenting som kommer toppa bostäder och ekonomiska fördelar. Å andra sidan har men väldigt många aktiva, spridda över hela universitetet som hela tiden kan påminna sina kurskamrater att bli medlemmar. Respektive organisationsform har således varsin halva av en riktigt bra marknadsföringskampanj. Med ett kopplat medlemskap och en gemensam ansträngning är sannolikheten mycket större att vi når och övertygar fler studenter. Solidaritet När kårobligatoriet avskaffas kommer varje tidigare obligatorisk organisation att omedelbart hamna i en krissituation. Man går från 100 % anslutningsgrad till bokstavligt talat noll över en natt. I ett sådant läge finns en stor risk att det bildas en sköt dig själv och skit i andra -mentalitet, att samarbetet mellan de olika studentorganisationerna försvinner och att det blir rå konkurrens. Förlorarna på en sådan ordning i slutändan är studenterna eftersom det för varje organisation som inte klarar av konkurrensen och går under blir det sociala utbudet sämre campus mindre levande. Med ett kopplat medlemskap uppstår istället motsatsen. Fakultetsföreningarna tjänar på varje medlem som studentkåren värvar, och studentkåren tjänar på varje medlem som en fakultetsförening värvar. Istället för konkurrens blir det samarbete, istället för egoism ett helhetsansvar. Eventuella nackdelar Högre avgift En gemensam avgift blir högre än vad studentkåren skulle har om medlemskapen är separata och det blir då dyrare för studenter att bli medlemmar. Detta kan särskilt vara ett problem om en student endast vill vara medlem i en av organisationerna men tvingas betala för båda. Samtidigt måste denna nackdel vägas mot att ett gemensamt medlemskap är mer förmånligt och har bättre marknadsföringsmöjligheter. Så även om ett antal potentiella medlemmar i studentkåren avstår blir nettoeffekten troligtvis positiv. Legitimitetsproblem Ett annan eventuell nackdel är att studenter kan uppfatta det kopplade medlemskapet som ett slags miniobligatorium där man tvingas in i en organisation utan att själv ha valt det. Sannolikheten för att vissa studenter uppfattar kopplingen som illegitim är antagligen ganska hög. Samtidigt är det viktigt att poängtera att något miniobligatorium är det egentligen inte tal om eftersom varje student fortfarande har möjligheten att välja att inte bli medlem 2 (3)
och stå utanför både studentkåren och fakultetsföreningarna. Inom näringslivet, där det ändå råder konkurrens, är det heller inte ovanligt med att man slår ihop flera produkter till i ett paket för att på så sätt öka produkternas attraktionskraft. Arbetet hittills och framtiden Presidiet har under vårterminen haft möten med fakultetsföreningarna cirka en gång i veckan och där diskuterat möjligheten att koppla medlemskap. Fakultetsföreningarna har haft olika för- och motargument och haft skiftande inställningar till idén. Hittills har tre fakultetsföreningar fattat beslut. Föreningen ekonomerna och Humanistiska föreningen har sagt ja ett till ett kopplat medlemskap, medan Juridiska föreningen har sagt nej. Samhällsvetenskapliga föreningen har sitt föreningsmöte den 20 april och Naturvetenskapliga den 22 april, då kommer även dessa två att ge besked. Det är styrelsen uppfattning att minst fyra av fem föreningar måste ansluta sig för att systemet ska kunna fungera utan att för många studenter lämnas utan sin fakultetsförening. Både studentkåren och fakultetsföreningarna har även varit i kontakt med DISK. Budskapet till dem har varit att ifall de inte får kårstatus (ärendet ligger hos Överklagarnämnden för högskolan just nu) så är de välkomna att både återgå till att vara en fakultetsförening och att vara med i det kopplade medlemskapet. Beslutsförslag Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående att fullmäktige ställer sig positiv till ett kopplat medlemskap med fakultetsföreningarna att ge styrelsen i uppdrag att förhandla fram och fatta beslut om ett avtal kring det kopplade medlemskapet 3 (3)
Ärende 5.3 Revidering av åsiktsdokumentet Avsändare Styrelsen Till fullmäktigemöte 2010-04-22 Proposition på nytt åsiktsdokument Bakgrund Studentkårens åsiktsdokument har inte uppdaterats sedan verksamhetsåret 2007/2008. Detta har lett till att verksamheten glidit allt mer ifrån dokumentet, att vissa av åsikterna är inaktuella och att de senaste förändringarna i högskolevärlden inte finns med. Ett åsiktsdokument måste vara levande och väl förankrat bland de som representerar studentkåren och styrelsen lägger därför fram ett förslag på ett nytt. Ändringar Styrelsen vill uppmärksamma fullmäktige på tre viktiga ändringar i detta förslag jämfört med det nuvarande åsiktsdokumentet. För det första har dokumentets längd minskat avsevärt. Detta har främst gjorts genom att långa bakgrunder och en allt för stor detaljrikedom tagits bort. Det är styrelsens mening att ett levande åsiktsdokument ska vara överskådligt och lätt att ta till sig vilket motverkas av det nu gällande dokumentets upplägg. För det andra har det skett en viss perspektivförskjutning. Det nuvarande åsiktsdokumentet tar sin grund i rättvisa och demokrati i många frågor. Det nuvarande utgår istället från ett kvalitetsperspektiv. Förändringen är gjord för att det ska bli tydligare varför studentkåren tycker att det är viktigt med till exempel studentinflytande, än att bara visa att man tycker så. För det tredje är detta förslag medvetet en mindre åsiktsbredd. Genom att utgå från studenternas vardagssituation, istället för att ha åsikter om allt som går, tror styrelsen att dokumentet blir mer i linje med vad som förväntas av oss från våra medlemmar och att vårt påverkansarbete blir mer legitimt. Beslutsförslag Styrelsen föreslår med anledning av ovanstående att anta nytt åsiktsdokument enligt bilaga Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Åsiktsdokument Antaget på fullmäktigemöte XXXX-XX-XX
Innehållsförteckning Inledning...3 Grundläggande perspektiv... 4 Akademisk frihet... 4 Allas lika rätt till utbildning... 4 Universitetet som samhällsaktör... 4 Utbildningen vid Stockholms universitet... 5 Kvalitet i undervisningen... 5 Studentinflytande... 6 Studiemiljö... 7 Forskarutbildning... 8 Studenternas sociala situation... 9 Ekonomi... 9 Bostad... 10 Levande campus... 10 2 (10)
Inledning Åsiktsdokument är en viktig del av en transparent studentkår. Som intresseorganisation för studenterna vid Stockholms universitet måste studentkåren ha vissa åsikter och genom ett åsiktsdokument blir dessa åsikter öppet och tydligt redovisade för medlemmar och intressenter. Åsiktsdokumentet ska användas av alla företrädare för studentkåren i möten med studenter, universitetet, samarbetsorganisationer, politiker och media. Det är den grund som studentkåren står på i sitt arbete med att skapa världens bästa utbildning genom världens starkaste studentinflytande. 3 (10)
Grundläggande perspektiv Akademisk frihet Akademisk frihet är en grundförutsättning för utbildning och forskning av god kvalitet. Universitetets verksamhet ska stå fri från särintressen och dess integritet och oberoende måste skyddas. Forskaren ska utan hinder få välja ämne och metod samt vara fri att publicera sina resultat. Den akademiska friheten ska även gälla för studenter. En rik variation av utbildningskombinationer berikar såväl samhället som den enskilde individen. Den högre utbildningen bör därför organiseras så att den ger största möjliga frihet för den enskilde studenten att bestämma utbildningens innehåll. Att studenter fritt har möjlighet att välja sin utbildning och ta del av universitetets mångfald är en viktig kvalitetsaspekt. Allas lika rätt till utbildning Högskoleutbildningen är en viktig del i en individs intellektuella och senare yrkesmässiga utveckling och ska därför vara tillgänglig för alla. Samtidigt finns idag strukturer som försvårar och motarbetar detta mål. Social snedrekrytering, diskriminering och en brist på hänsyn till individuella behov, inom både akademin och övrigt samhälle, förhindrar människor från att nå sin fulla potential. Rätten till en likvärdig utbildning är främst en fråga om rättvisa och demokrati eftersom samhällets gemensamma resurser som läggs på högskolan bör komma alla tillgodo. Men även kvaliteten i verksamheten höjs när allas erfarenheter, kompetens och resurser tas tillvara. Universitetet har ett behov av att få in ett brett spektrum av idéer och perspektiv. Universitetet som samhällsaktör Universitetet har en central roll som samhällsaktör och debattforum för samhällsfrågor. Den fria akademin får inte isolera sig utan ska tvärtom samverka med omgivningen, berika den med sin forskning och vara en drivkraft i samhällsutvecklingen. Universitetet ska i möjligaste mån vara öppet för allmänheten och ge alla möjligheten att ta del av undervisning och forskning. Högskolans legitimitet är dock inte endast baserad på dess förmåga att producera god forskning. Tvärtom måste universitet vara en förebild för det moderna samhället. All verksamhet ska därför genomsyras av likabehandling och ett arbete för hållbar utveckling. 4 (10)
Utbildningen vid Stockholms universitet Kvalitet i undervisningen Lärarledd undervisning Kontakten mellan student och lärare är en grundförutsättning för en utbildning av hög kvalitet. Resurserna till grundutbildningen, främst inom samhälle och humaniora, måste öka för att garantera att studenterna har rätt till minst 15 timmars lärarledd tid i veckan och minst en timmes lärarledd personlig handledning per högskolepoäng vid uppsatsarbete. Som lägsta nivå ska samtliga kursansvariga lärare vid universitetet vara disputerade, och samtliga besitta högskolepedagogisk kompetens. För att uppnå detta mål ska universitet möjliggöra för lärare att bedriva undervisning och forskning samtidigt, samt erbjuda pedagogiskt stöd och utvecklingsarbete. Vetenskaplig grund All akademisk utbildning ska bedrivas på en vetenskaplig grund och vara öppen för olika vetenskapliga perspektiv. Studenter ska få verktyg för både kunna tillgodogöra sig akademisk text och att kunna kritisk granska och ifrågasätta rådande sanningar och strukturer. Inslag av vetenskaplig metod ska därför integreras i all undervisning och separata metodkurser bör komma så tidigt som möjligt i utbildningen. Universitetet bör även införa en frivillig introduktionskurs i vetenskaplig metod inför varje terminsstart. Tillgänglighet Människor lever olika liv med olika förutsättningar att delta i utbildningen. För att underlätta för studenter med barn eller heltidsarbete måste universitetet erbjuda mer undervisning på deltid och under kvällstid. Universitetet måste även hålla studielokaler öppna åtminstone så länge som undervisning pågår. De studenter som vill genomgå sin utbildning fortare ska samtidigt få möjlighet att läsa en sommartermin. Variation i pedagogik och examination möjliggör för alla studenter att ta till sig undervisningen och visa vad de kan. Kurslitteratur ska i möjligaste mån tillgängliggöras digitalt så att ekonomiska resurser inte blir avgörande för högre studier. Utbildningens användbarhet För de allra flesta studenter är högskoleutbildning en väg för att nå framtida karriärmål. Universitetet måste därför tillhandahålla saklig och aktuell information om olika utbildningars användbarhet inom forskning och på arbetsmarknaden samt erbjuda studie- och yrkesvägledning anpassad efter olika utbildningar och ämnen. För att förbättra studenternas chanser till en bra karriär efter högskolestudierna ska universitet i större grad möjliggöra mötesplatser och informationstillfällen mellan studenter och potentiella arbetsgivare. Detta kan göras både i egen regi eller i samarbete med studentorganisationerna vid universitetet. Studenter måste även få 5 (10)
möjlighet att praktisera sina kunskaper och universitetet ska därför erbjuda praktik i samtliga programutbildningar som leder till examen. Internationalisering Samhället blir allt mer globaliserat och i takt med denna utveckling ökar behovet av internationaliserad utbildning. För att förbereda studenter på den internationella forskningen och arbetsmarknaden måste kurser och examina vid universitetet vara erkända och gångbara utanför Sverige. Studenter måste även få större möjligheter till att studera utomlands inom ramen för sin utbildning. Genom utbytesavtal minskar den ekonomiska och administrativa bördan för den enskilde och universitetet ska därför verka för att fler avtal kommer till stånd inom alla utbildningsområden. Studentinflytande Studentrepresentation Ett välfungerande studentinflytande är ett demokratiskt grundkrav och en förutsättning för hög kvalitet i utbildningen. Det kollegiala beslutsfattandet på universitetet ska bevaras och studenter måste vara representerade i alla beslutande och beredande organ som rör studenternas situation. En riktlinje är att en tredjedel av samtliga representanter vara studenter i dessa organ. Universitetet ska skapa goda förutsättningar för det formella studentinflytandet genom att erbjuda utbildnings-, marknadsföringsmöjligheter och administrativt stöd åt student- och doktorandråd. Den tid som representanterna lägger ner på att delta i beslutande och beredande organ ska även alltid ersättas ekonomiskt. Då många beslut på universitetet bereds informellt är det viktigt att studenter får möjlighet att träffa företrädare för institutioner och fakulteter utanför ordinarie möten. Serviceskyldighet Universitet är inte bara en plats för utbildning utan även en förvaltningsmyndighet. Kontakten med studenterna ska präglas av öppenhet och god service. Universitets personal ska vara mer tillgängliga genom generösare öppettider på studentexpeditionerna och ett mål på att besvara e-post inom 48 timmar. Information om utbildningar och regler för undervisningen måste finnas tillgänglig på universitets webbplats på både svenska och engelska. Kursvärderingar Kursvärderingar är ett av de enskilt viktigaste verktygen som studenter har för att kunna delta i utformandet och kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Att studenter ska ha denna möjlighet fastslås av högskoleförordningen samt av de av lokala regelverk vid universitetet. I förordningen och riktlinjerna lyfts vikten av kursvärderingars roll som central i utvecklandet av kursen fram, samt att resultaten ska vara tillgängliga för studenterna. 6 (10)
För att kursvärderingar ska fungera som ett instrument för kvalitet och studentinflytande krävs det att de är väl genomarbetade, har hög svarsfrekvens och återkopplas och följs upp tillsammans med studenterna. Rättssäkerhet För att studenter ska ha möjlighet till en likvärdig utbildning krävs att staten genom lagar och förordningar garantera studenter rättssäkerhet och att universitet följer dessa. Universitetet ansvarar även för att studenter är informerade om villkoren för utbildningen både i egenskap av studenter och för den specifika utbildningen eller kursen. Information om kursplaner, lärandemål och betygskriterier måste delges studenterna senast vid kursens start, och information om tentamenssvar och betygsbedömning senast tre veckor efter kursens slut. Behovet av ökad rättssäkerhet är extra stort vid examination. För att garantera att bedömningen är korrekt och enligt betygskriterier studenter ha rätt till att få bedömningen omprövad av en annan person än examinator. Vid bedömning av uppsatser som leder till examen ska minst två examinatorer, utöver handledare, utses. Studenter ska även beredas möjlighet att omtentera tills att godkänt betyg är uppnått. Betyg ska sättas rättvisst, baserat på redovisning av prestation och inte något annat. För att garantera rättssäkerhet vid denna myndighetsutövning måste universitetet genomföra åtgärder för att de olika betygsstegen tolkas likvärdigt av alla lärare och institutioner. Som säkerhet för att inte åsikter om enskilda studenter eller diskriminering uppstår vid rättning ska försöksverksamheten med anonyma salstentor göras permanent och utökas till att även gälla hemtentor. Studiemiljö Fysisk arbetsmiljö Universitetet är studenternas arbetsplats. Undervisningslokalerna ska vara i gott skick och vara anpassade för den verksamhet som bedrivs i dem. Studenterna ska även ha tillgång till studie- och mötesplatser samt till väl fungerande datorsalar. Dessa ska vara dimensionerade efter antalet studenter på universitetet så att ingen ska behöva lämna campus mot sin vilja för att kunna studera. Studentskyddsombud Studentskyddsombuden och deras verksamhet är en viktig del av universitetets arbetsmiljöarbete. Universitetet ansvar för att samtliga institutioner har ett studentskyddsombud, att dessa är rätt utbildade och har samma möjligheter som personalens skyddsombud att verka för en god arbetsmiljö. Likabehandling Alla studenter ska ha lika möjligheter att ta del av utbildningen vid universitetet. Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och såväl fysiska som strukturella hinder i utbildningen ska motverkas. Universitetet ansvarar för att alla studenter är medvetna om sina rättigheter, att utbilda personal i likabehandlingsfrågor och att utreda alla misstänkta fall av diskriminering eller kränkning. 7 (10)
Stress Akademisk utbildning kan ha ett högt tempo och ställer krav på självständigt arbete vid sidan om ordinarie lektionstid. Universitetet måste arbeta för att denna situation inte skapar onödig negativ stress genom att tilldela resurser för stöd till studenter med behov av extra hjälp och en välutvecklad studenthälsa. Planering och schemaläggning ska möjliggöra en jämn studietakt. För att hålla studier fritid åtskilda måste universitetet införa regler där tentamina endast får ske under ordinarie studietid. Forskarutbildning Finansiering Doktoranders arbetsinsats är så omfattande att anställning ska vara den självklara finansieringsformen under doktorandtiden. Endast vid synnerliga skäl kan andra finansieringsformer än doktorandanställning få förekomma. För det fall att en doktorands sociala skyddsnät måste kompletteras genom tilläggsförsäkringar ska ansvaret för det helt vila på institutionen som doktoranden är antagen vid. För varje doktorand ska förutom en individuellstudieplan även en individuell finansieringsplan upprättas, som ska ses över årligen av såväl institutionsstyrelsen som fakultetsnämnder. Arbetsförhållanden Forskarutbildningen ska bedrivas under goda arbetsvillkor, även för de doktorander som inte har en doktorandanställning. Doktoranderna, som står för en stor del av universitetets forskning, ska betraktas som likvärdiga medarbetare vid sina institutioner och ha samma rättigheter och förmåner som övrig personal. Universitet ansvarar för att nya doktorander erbjuds introduktionskurser med information om deras rättigheter och skyldigheter. Handledning Doktoranders situation är särskilt utsatt och det måste därför ställas extra höga krav på doktoranders rättssäkerhet. Handledaren har en särskild makt över den forskarstuderande och institutionerna ansvarar därför för att varje handledare ska genomgå en obligatorisk pedagogisk utbildning samt att det finns tydligare rutiner för hur konflikter mellan doktoranden och handledaren ska lösas. För att öka möjligheterna för en fortsatt akademisk karriär ska samtliga doktorander genomgå en högskolepedagogisk utbildning. 8 (10)
Studenternas sociala situation Ekonomi Studiemedel Studiemedlet är en grundläggande förutsättning för att utbildning ska vara en reell möjlighet oavsett bakgrund och ekonomisk situation. Studiemedlet måste kunna garantera en ekonomisk trygg och rimlig situation under studietiden. Att välja att studera får inte innebära att man väljer fattigdom, vilket i dag är fallet för många studenter. Därför måste studiemedlet höjas till en nivå som gör att de allra flesta studenter klarar av att leva på det. Studenter ska inte behöva starta sitt yrkesliv med studieskulder som tar en livstid att betala av. Att människor utbildar sig är inte bara positivt för den enskilde utan även för samhället i stort och den ekonomiska bördan bör därför delas. Lånedelen av studiemedlet ska inte överstiga hälften av totalbeloppet. Fribelopp Att arbeta vid sidan om sina studier ska vara en möjlighet för de som vill dryga ut kassan eller skaffa sig arbetslivserfarenhet. Samtidigt är det inte rimligt att det utgår fullt studiemedel till dem som har arbete som huvudsysselsättning. Ett avskaffande av fribeloppet är därför inte prioriterat. Däremot måste sommarmånaderna undantas så att studenter kan ha en inkomst på sommaren utan att få mindre pengar under terminstid. Sjukdom och arbetslöshet Förutom studiemedlets nivå finns det andra trygghetssystem som påverkar studenters sociala situation negativt. Som student måste man i praktiken klara sig utan att bli sjuk eller skaffa barn och måste skaffa arbete omedelbart efter studietiden. Karenstiden vi sjukdom är för studenter en månad, efter vilken man får fortsätta låna pengar för att finansiera sin sjukdom. Vidare har studerandevillkoret i a-kassan har blivit borttaget vilket försvårar studenters övergång från studier till ett kvalificerat arbete. Den ekonomiska och sociala tryggheten ska inte vara ett hinder för studenternas möjligheter. Karenstiden vid sjukdom ska vara motsvarande för en arbetstagare och studerandevillkoret i a-kassan återinföras. Avgiftsfri utbildning Avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna i det svenska utbildningssystemet och en förutsättning för breddad rekrytering. Genom införandet av studieavgifter för internationella studenter, från länder utanför EES, finns det en risk att ett första steg tagits mot en avgiftsbelagd utbildning även för svenska studenter. Denna utveckling måste förhindras och studieavgifterna avskaffas. 9 (10)
Bostad Studentbostäder Ingen ska behöva tacka nej till en utbildningsplats på Stockholms universitet på grund av att det inte går att få tag på bostad. Bostadsbristen är också ett stort problem för studenters trygghet och ekonomi samtidigt som det också hotar Stockholms konkurrenskraft som kunskapsregion i framtiden. För att råda bot på situationen måste det ske en samordning mellan utbildnings- och bostadspolitiken, nya utbildningsplatser får inte skapas utan att motsvarande studentbostäder byggs. Staten ska stimulera byggandet genom investeringsstöd och skattesubventioner och kommuner med universitet och högskolor måste upplåta mark åt studentbostäder. Även lärosätena måste få möjlighet att ta ansvar för studenternas boende. Universitet och högskolor ska tillåtas ingå i ekonomiskt samarbete med fastighetsägare för att skapa nya studentbostäder samt blockförhyra hela fastigheter åt sina studenter. Levande campus Stöd till föreningsliv Universitet ska inte bara vara en plats där man studerar. Ett levande campus där studenter kan umgås i mer avslappnade former eller engagera sig ideellt skapar en bättre utbildningsmiljö och ökar studiemotivationen. Nästan alla sociala aktiviteter på campus ordnas av studenterna själva som med knappa medel och gratis arbetskraft skapar en bättre social tillvaro. Universitet måste erkänna värdet av detta engagemang och stödja studentorganisationerna ekonomiskt och genom att upplåta lokaler till studentaktiviteter. Internationella studenter Studenter som kommer till Stockholms universitet från andra länder hamnar i en särskilt utsatt social situation. Utan ett kontaktnät och med ett annat modersmål är risken stor att de hamnar i ett utanförskap och mår dåligt. För att internationaliseringen ska fungera i praktiken krävs det att internationella studenter får extra stöd från universitetet. Hållbar utveckling För många studenter är hållbar utveckling och ett ansvarstagande för den omgivande miljön en självklarhet. Universitet ska skapa förutsättningar för ett miljöengagemang genom konkreta åtgärder i vardagen såsom möjligheter till återvinning och sopsortering. Studenterna ska även kunna vara stolta över sitt lärosäte vilket förutsätter att universitetets verksamhet sker på ett ekologiskt försvarbart sätt och matchar studenternas krav och ambitionsnivå. 10 (10)
Ärende 7.1 Finansiell rapport Avsändare 2:e vice ordförande ansvar medlemsservice Fullmäktigemöte 2010-04-22 Rapport angående studentkårens kapitalförvaltning Under slutet av förra verksamhetsåret beslutade studentkåren sig för att byta fondförvaltare från SEB och Alfred Berg. Anledningen till att studentkåren bytte förvaltare var att man upplevde det som att det inte var en strukturerad förvaltning samt att riskspridningen var dålig då det satsades mycket på enskilda aktier. Båda de tidigare förvaltarna hade även höga avgifter och courtage vilket ledde till att den reella värdeökningen var tämligen blygsam. Den förvaltare som studentkåren vald var EFG Bank. De är institutionella investerare och bedriver ingen vanlig bankverksamhet utan jobbar endast med stora institutionella kunder samt visa privatpersoner med stort sparkapital. Vid byte av förvaltare upprättades även en placeringspolicy för studentkåren som kom EFG tillhanda inför deras investeringar. Efter dessa riktlinjer tog EFG fram förslag på olika strukturerade investeringar som skulle ha så lite korrelation med varandra som möjligt. Det man eftersträvar med detta är att sprida risken så mycket som möjligt för att undvika svängningar i enskilda instrument. En av de stora anledningarna till att värdet på fonderna har ökat markant var den breda aktieuppgång som var under sommaren 2009. När EFG övertog förvaltningen valde man att inte sälja av aktierna utan ha kvar dem vilket visade sig oerhört lyckosamt. Under mitten av hösten rullade man sakta in i de strukturerade investeringar som vi har valt att investera i. För att ytligare minska risken så är de stora investeringarna kapitalförsäkrade till 80 % vilket innebär att vi kan som högst förlora 20 % av vårt investerade kapital. När EFG tog över fondförvaltningen hade studentkåren ett kapital på 29,8 miljoner, det har idag växt till ca 35,4 miljoner vilket innebär en värdeökning på ca 19 %. Det som studentkåren har investerat i är aktieobligationsfonder, råvaror, mikrofinnanser samt Karolinska development. Utöver detta har vi även ett valutakontrakt som ska motverka att vi förlorar pengar på grund av en fallande dollarkurs. Aktieobligation världen Är en aktieobligationsform där den underliggande tillgången är olika aktieindex runt om i världen. Vi har inte investerat i enskilda aktier utan i hela index istället. Här har vi investerat ca 26,2 miljoner kronor och det är den enskilt största investeringen av alla. Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Råvaror Detta är en korg av olika råvaror med allt från olja till vete. Råvaror brukar ligga lite efter i konjunkturcykler och borde därför gå upp under den närmaste tiden. Här är det så att oavsett hur de enskilda råvarorna går kommer vi på slutdagen få 40 % värdeökning på den fyra bästa råvarorna. Skulle marknaden utvecklas väldigt bra är det sämre för oss men ger en stor trygghet vid stagnation eller negativ utveckling. Här har vi investerat ca 2,3 miljoner kronor Karolinska Development Ä ett onoterat läkemedels- och medicinteknikbolag som investerar i lovande forskningsprojekt på Karolinska institutet. Affärsidén är att man tar projekten fram till fas 2 av 3 i processen för att bli ett godkänt läkemedel och därefter säljer av dem till större bolag. För att detta ska ge positiv avkastning krävs det att 5 % av de projekt man investerar i går hela vägen till fas 3. Här har vi investerat ca 1,1 miljoner. Nordic Microcap Är ett onoterat aktiebolag som investerar i mikrofinansinstitutioner i Afrika och hjälper dessa att växa och utvecklas. Microfinanserna riktar sig till människor som inte har tillgång till banker där de kan spara och låna pengar. I takt med att de enskilda bankerna växer så avyttras dem då det inte är intressant att äga stora banker. Här har vi investerat ca 2,5 miljoner Obligationsfond För att inte ha stora likvider liggandes på vårt konto har vi valt att investera i en obligationsfond där räntan är bättre än på fasträntekonto men samtidigt går dessa väldigt snabbt att likvidera om studentkåren skulle behöva pengar. Här har vi ca 2,7 miljoner investerat 2 (2)
Ärende 7.2 Verksamhetsrapport Avsändare Presidiet Till fullmäktigemöte 2010-04-22 Översikt av verksamhetsrapport Strategisk och operativ plan Den av fullmäktige antagna strategiska planen har av kårstyrelsen kompletterats med åtaganden som strategiska prioriteringar för året med syfte är att uppnå delmålen. Denna komplettering utgör den operativa planen och är det styrdokument som studentkårens tjänstemän och funktionärer arbetar efter för att verkställa fullmäktiges vilja. Förklaringar Varje åtagande har ett trafikljus bredvid sig som visar på måluppfyllelsen, det vill säga hur väl verkligheten stämmer överens med det som beskrivs i åtagandet. Rött betyder ej uppfyllt, gult betyder delvis uppfyllt och grönt betyder helt uppfyllt. Bedömningen av måluppfyllelsen sker separat för varje enskilt åtagande istället för att sätta generella kriterier eller procentsatser. Är trafikljuset vitt betyder det att arbetet med åtagandet inte påbörjats än. Sammanfattning Framgångsfaktor: Studentkårens medlemmar utformar utbildningen och har inflytande över alla beslut rörandes deras vardag. 8 st. 19 st. 8 st. 4 st. Framgångsfaktor: Studentkårens medlemsservice speglar och underlättar studenters behov och vardag 4 st. 18 st. 0 st. 2 st. Framgångsfaktor: Studentkåren har en organisations som uppmuntrar till och skapar förutsättningar för medlemmars engagemang 18 st. 9 st. 1 st. 1 st. Framgångsfaktor: Studentkåren har en organisation med strukturer och resurser som ger förutsättningar att nå målsättningar 5 st. 8 st. 6 st. 0 st. Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Utveckling under året 120 100 80 60 40 20 0 Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Ej påbörjat 2 (2)
Verksamhetsrapport 2010-04-22 Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Studentkårens medlemmar utformar utbildningen och har inflytande över alla beslut rörandes deras vardag. Alla beslutsfattare i Stockholm och Sverige kan och vill tillvarata medlemmarnas perspektiv i sina beslut Samarbeten med påverkansorganisationer Förbättrad ekonomisk situation för studenter En förbättrad bostadssituation för studenter Studentkåren har tydligt stärkt samarbetet med SSCO genom att ta fram gemensamma påverkansstrategier och för en kontinuerlig dialog. Studentkåren har inlett fler strategiska samarbeten med organisationer i Stockholmsområdet och Sverige. Studentkåren har genomfört en utredning och tagit ställning till om ett eventuellt medlemskap i SFS Studentkåren har ökat uppmärksamheten kring studenters ekonomiska situation i media Studentkåren har tagit fram en strategi och arbetat aktivt för att påverka studenters ekonomiska situation, bland annat genom påverkan riktad mot de politiska partierna och den studiesociala utredningen. Stockholms kommuner och Universitetet har skapat tillfälliga lösningar på bostadsproblemet Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Stockholm University Student Union Visiting adress Box 50006 Phone +46 (0)8 674 62 00 www.sus.su.se Frescativägen 14 A SE-104 05 Stockholm Telefax +46 (0)8 16 55 03
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Medlemmarnas värderingar skall prägla verksamheten vid universitetet En brygga från akademi till arbetsliv Studentkåren har presenterat ett realistiskt och genomförbart policypaket för beslutsfattare i Sverige och Stockholm. Universitet och högskolor har möjlighet att själva eller i offentlig-privata samarbeten bygga studentbostäder. Albanoprojektet planerar stort tillskott av studentbostäder Universitetet har en arbetsmarknadspolicy och har tagit med den i sin verksamhetsplan för 2010. Universitetet har inrättat ett mentorskapsprogram. Universitetet har återinrättat karriärcentrum Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Utbildningspolitiska enheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten En bra arbetsmiljö för studenter Minst 20 av universitetets institutioner erbjuder information om utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden för sina studenter Minst 20 av universitetets institutioner erbjuder stöd och hjälp till studenter som jobbar med arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter, så som arbetsmarknadsdagar Minst hälften av universitetets institutioner erbjuder praktikkurser till sina studenter. Universitetet arbetar aktivt med arbetsmiljö för studenter och den nya lagstiftningen på området. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Centrala påverkansenheten Studiemiljöenheten 2 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Alla studenters önskemål, perspektiv och behov skall tas till vara i all verksamhet och bland alla anställda vid Stockholms universitet Strukturer och långsiktighet för studentinflytande Mer inflytande åt internationella studenter Ett universitet som präglas av öppenhet och tillgänglighet Universitetets institutioner har utbildade studerandeskyddsombud och regelbundna skyddsronder genomförs Universitetet har ökat antalet mikrovågsugnar och matplatser. Universitetet har infört studentskåp och studieplatser. Universitetets institutioner arbetar aktivt med att implementera studentinflytanderiktlinjerna. Studiemiljöenheten Studiemiljöenheten Studiemiljöenheten Studentkåren har arbetat aktivt med Ombudsenheten studentärenden och presenterar för universitets ledning en rapport om uppdagade och dokumenterade problemområden Universitetet har kartlagt mängden av internationella studenter och deras behov, samt utifrån den tagit fram en handlingsplan för att underlätta deras situation och möjligheter till inflytande Universitetet och dess institutioner tillhandahåller all relevant information på engelska. Universitetsbiblioteket och studieplatser på universitetet är öppna dygnet runt Universitetsbiblioteket har ökat mängden elektronisk kurslitteratur, litteratur och tidskrifter Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten 3 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Alla Studentkåren studenter vill och kan på ett jämlikt sätt delta i utformningen av sin utbildning En högre utbildningskvalitet och bättre studiesituation Hållbar utveckling för framtiden Ökat engagemang för studentinflytande Universitetet, universitetsbiblioteket och studentkåren har en gemensam informationsdisk i anslutning till biblioteket. Universitetet genomför en årlig NKI som publiceras och följs upp. Studentkåren har genomfört en utredning kring hur studentkåren och universitetet bör jobba med breddad rekrytering Universitetet har utvärderat Bolognaprocessen och tillvaratagit studenternas perspektiv. Universitets institutioners kursutvärderingar ska vara jämförbara och publiceras på internet Universitetet är ISO-certifierat Studentkåren har utarbetat en strategi för hur man effektivast kan använda sig av studentinflytanderiktlinjerna och arbetar strategiskt med dem. Universitetets aktiva ämnesråd har ökat Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Centrala påverkansenheten Studentinflytande inom lärarutbildningen Studentkåren har engagemangsformer som är specifikt formade utefter lärarstudenternas behov Studiebevakningsenheten lärarutb 4 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Ett mer jämlikt universitet präglat av mångfald och ett inkluderande arbetssätt Studentkåren har inlett ett strategiskt arbete med implementerandet av studentinflytanderiktlinjerna på lärarutbildningen Studentkåren kommer aktivt att delta i förberedelserna inför den nya lärarutbildningsreformen som framförallt kommer att beredas vid Stockholms universitet under våren 2010 Universitetet har slagit samman jämställdhetskommittén och jämlikhetsgruppen. Universitetet har genomfört en utvärdering av jämlikhetsarbetet på institutionerna samt hur väl man följer diskrimineringslagstiftningen Studentkåren har inlett ett strategiskt arbete med implementerandet av studentinflytanderiktlinjerna i jämlikhetsarbetet på universitetet. Studiebevakningsenheten lärarutb, Studiebevakningsenheten lärarutb Jämlikhetsenheten Jämlikhetsenheten Jämlikhetsenheten 5 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Studentkåren har en organisation som uppmuntrar till och skapar förutsättningar för medlemmars engagemang Studenter vid universitetet kan och vill vara medlemmar i studentkåren Studenter är välinformerade om studentkårens verksamhet Skapa förutsättningar för höga medlemsantal efter kårobligatoriets avskaffande Satsning på kommunikation Studentkåren har effektiva strukturer för medlemshantering Studentkårens stadga är anpassad efter en organisation utan kårobligatorium Studentkåren har en välutvecklad strategi för medlemsvärvning Studentkåren har en ny modern och enhetlig grafisk profil Studentkåren har en ny hemsida. Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten En tillgängligare information Studentkåren har upprättat en presspolicy Studentkåren har upprättat en kommunikationsplan. Studentkåren har genomfört en översyn och sammanställning av policys och rutindokument. Studentkårens hemsida är en informativ kanal till våra medlemmar. Studentkåren har all relevant information på hemsidan på engelska Studentkåren har en hemsida som är anpassad till läsare med synskador och dyslexi. Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten 6 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Studentkårens medlemmar vill och kan på lika villkor engagera sig i studentkårens verksamhet Förenkla engagemang för internationella studenter Fler engagerade studenter En jämställd representation Enklare för kårföreningar Studentkåren har skapat förutsättningar för internationella studenters möjlighet till ett aktivt föreningsliv och studentinflytande Studenkåren har skapat kulturella utbyten mellan svenska och internationella studenter Studentkåren har tillsett att en aktiv studentrepresentation finns på fakultetsnivå Studentkåren bidrar till att öka antalet ämnesrådsaktiva på institutionerna. Studentkåren har utrett Centrala studierådets roll och hur det kan utvecklas. Studentkåren har bidragit till att öka antalet aktiva lärarstudenter vid universitetet Studentkåren har jämn könsfördelning i bolag ägda av studentkåren Studentkåren har jämn könsfördelning i av studentkåren tillsätta styrelser och arbetsgrupper Studentkåren har jämn könsfördelning i av studentkåren valda representanter Studentkårens aktiva kårföreningar har ökat till minst 50 och antalet kårföreningsaktiva ökat. Studentkåren har en enkel bidragsstruktur för kårföreningar Kårföreningsenheten Utbytesenheten Doktorandenheten, Kommunikationsenheten, Studiebevakningsenheterna Doktorandenheten, Studiebevakningsenheterna Studiebevakningsenheten lärarutb Kårföreningsenheten Kårföreningsenheten 7 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Studentkåren ska skapa bra samverkan mellan engagemangsformer kopplade till kåren. Möjliggöra breddat engagemang i Studentkåren Strategiskt arbete för samverkan Studentkåren har ytterligare förenklat av kårföreningsreglementet Studentkåren har en plattform för kårföreningar i anknytning till hemsidan. Studentkåren har underlättat engagemang för ämnesrådsaktiva. Studentkåren har genomfört och implementerat en organisationsutredning gällande sänkning av trösklarna för ämnesrådsengagemang. En utredning om hur införandet av kursråd har gjorts i samarbete meduniversitetet Studentkåren har tillsatt en grupp med ansvar för att utreda samverkansmöjligheterna mellan studentkår, kårföreningar ämnesföreningar, ämnesråd och fakultetsföreningar, samt påbörjat ett aktivt arbete med detta. Studentkåren har reguljära möten med fakultetsföreningarna. Kårföreningsenheten Kårföreningsenheten Studiebevakningsenheterna Doktorandenheten Doktorandenheten, Studiebevakningsenheterna Centrala påverkansenheten 8 (13)
Långsiktiga mål Delmål Åtaganden under året Ansvarig Studentkårens medlemsservice speglar och underlättar studenters behov och vardag Studentkåren har en medlemsservice som bedrivs effektivt Studentkåren har en medlemsservice som tilltalar alla studenter Förbättra HÖRS ekonomiska situation En självfinansierande festverksamhet En självfinansierande tidning Utfasning av kopieringsenheten Aktivt arbete med att kartlägga studenternas behov HÖRS soliditet har ökat och vinstmarginalerna är bättre Studentkåren har genomfört en utredning och påbörjat arbetet med en självfinansierande pubverksamhet Studentkåren har, vid behov, en handlingsplan för avveckling av pubverksamheten i Allhuset Studentkåren har ett avtal med Universitetet angående finansiering av Gaudeamus Studentkåren har genomfört en utredning av olika tänkbara scenarier för finansiering och har en självfinansierande tidning Studentkåren har avsevärt förbättrat kopieringsenhetens ekonomiska resultat jämfört med budget Stockholms universitet har infört kontantbetalning som alternativ för sin kopieringsservice Studentkåren genomför NMI-undersökningar en gång per termin. Studentkåren följer upp och vidareutvecklar NMI-undersökningen kontinuerligt samt aktivt arbetar för att förbättra resultatet HÖRS programenheten (FFAB) programenheten (FFAB) Kopieringsenheten, Kopieringsenheten, Kommunikationsenheten Kommunikationsenheten 9 (13)