Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild Lärarnas Riksförbund, januari 2015

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Undersökningens resultat... 4 Lärarnas Riksförbunds slutsatser... 5 Bakgrund... 6 Undersökning... 7 Stöd till eleverna från föräldrar, lärare och skola... 7 Lärarens roll som mentor och vuxen förebild... 14 Metodbeskrivning... 16 Urval... 16 Svarsfrekvens... 16 Referenser... 17 Bilaga: Enkät... 18 2 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Förord Det är lätt att tala om vikten av att alla barn och ungdomar ska få samma förutsättningar för att lyckas, men det är svårare att faktiskt, i praktiken, uppnå lika förutsättningar för alla elever oberoende av deras socioekonomiska bakgrund. Det är ganska självklart att exempelvis brist på stöd, både emotionellt och kunskapsmässigt, från föräldrar kan vara svårt att uppväga i skolan. Hur elevernas hemförhållanden ser ut, var de bor, vilka möjligheter de har att vara aktiva på fritiden eller vilka vuxna de har i sin närhet påverkar sättet de ser på världen och vad de kommer ta med sig in i klassrummet. För att göra det möjligt att ge alla ungdomar samma förutsättningarna till en ljus framtid är det därför viktigt att hela samhället, och inte enbart skolan och lärarna, tar sitt ansvar. Lärarna har i dag ett stort ansvar för Sveriges unga och ibland utgör skolpersonalen de enda vuxna som unga kommer i kontakt med utanför familjen. Lärarna kan ibland vara de första att upptäcka problem som eleverna har, även sådana som deras föräldrar inte är medvetna om. Samtidigt som lärarna har ett stort ansvar har de allt mindre tid för den enskilda eleven. Bristen på tid är ett av skolans största problem och har stor påverkan på de eleverna som är i behov av extra stöd. Lärarnas sociala uppdrag är mycket betydelsefullt men det finns en gräns för hur mycket en lärare ska och kan göra i och utanför klassrummet. Frågan som vi därför måste ställa oss är, hur stort ansvar har lärarna för elevers välmående och hur mycket av ansvaret bör ligga på föräldrar, elevernas själva, andra vuxna och resten av samhället? Att elever från en viss socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att uppnå kunskapsmålen och därför löper en större risk att hamna i utanförskap senare i livet är oacceptabelt. Det är av yttersta vikt att alla elever får det stöd de behöver får att kunna uppnå kunskapsmålen i skolan samt för att kunna känna en stark och positiv framtidstro. För att åstadkomma detta måste alla i samhället ta sitt ansvar och vi måste se till att Sveriges skolor och lärare har de bästa förutsättningarna för att ge alla elever en likvärdig utbildning av högsta kvalitet. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 3

Sammanfattning och slutsatser I den här undersökningen har lärare som undervisar elever i högstadiet eller gymnasiet fått svara på frågor om hur de ser på sina elevsociala kontakter samt hur de upplever stödet till eleverna från deras föräldrar och andra instanser i skolan. Totalt har 1 060 lärare deltagit. Undersökningens resultat Undersökningen visar bland annat: Att alltför få föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. 40 procent av lärarna upplever att föräldrarna till deras elever i liten eller mycket liten engagerar sig i deras barns skolgång, samtidigt som nästintill alla lärare tycker sig se en koppling mellan elevernas hemförhållanden och hur eleven presterar i skolan. När svaren från de lärare som arbetar i högstadiet jämförs med de som arbetar i gymnasieskolan så verkar föräldraengagemanget vara starkare i högstadiet. Att 84 procent av lärarna i liten eller mycket liten känner att de har tid att ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt. Detta resultat stämmer väl överens med resultaten från Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport från 2013 där 83 procent av lärarna angav att de inte alls eller endast delvis har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. Att en stor andel av lärarna engagerar sig i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Av de tillfrågade lärarna anger 65 procent att det händer mycket ofta eller ofta. En stor majoritet av lärarna svarar även att det mycket ofta eller ofta händer att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge, medan endast 38 procent av lärarna har uppgett att då en elev behövt stöd som de inte kunnat ge har det funnits tillgång till stöd från andra instanser i skolan. När svaren jämförs mellan de lärare som arbetar i gymnasieskolan och de som arbetar på högstadiet så verkar situationen vara sämre på högstadiet. En större andel av lärarna i högstadiet har angett att det ofta eller mycket ofta händer att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kan ge samtidigt som andelen som angett att det då funnits stöd inom andra instanser i skolan är lägre. Att nästintill alla tillfrågade lärare tycker att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket eller ganska viktig för elevernas kunskapsresultat. En stor majoritet anser även att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är viktig för elevens personliga utveckling. Därtill anser många av de tillfrågade lärarna att deras elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan. Att lärare är mycket engagerade i sina elever. Det finns en bild av att lärarna i de högre årskurserna är allt för fokuserade på kunskapsuppdraget och för lite på kontakten med deras elever. Resultatet från undersökningen visar tydligt att detta inte är sant. En majoritet av lärarna engagerar sig ofta eller mycket ofta i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Lärarna tycker även själva att deras roll som mentor och vuxenförebild är viktig för elevernas utveckling. 4 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Lärarnas Riksförbunds slutsatser Lärarna behöver mer tid till undervisningen. Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att undervisa sina elever. När en elev behöver extra stöd eller hjälp för att uppnå kunskapsmålen måste det finnas tid för lärarna att ge den det. Lärarna måste därför få mer tid inom undervisningen för varje enskild elev. Kontakten mellan en lärare och dess elever är mycket viktig. För att möjliggöra en god relation mellan lärare och elever är tiden essentiell. Lärarna måste därför få tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna, samtidigt som allt för mycket tid inte får gå åt till att lösa problem som eleverna har som ligger utanför det som är lärarens roll. Därför måste det finnas stöd till eleverna från andra instanser i skolan, exempelvis elevhälsan, så att lärarna kan fokusera på sin undervisning. Det kan även handla om annan personal som kan assistera lärarna och ge det stödet som eleverna behöver utanför ramarna för undervisningen, exempelvis rastvakter och lärarassistenter. Skolans resursfördelningssystem måste möjliggöra en likvärdig och kompensatorisk utbildning för alla elever oberoende av deras bakgrund. För att möjliggöra att alla elever får en likvärdig och kompensatorisk utbildning, så att alla elever har möjligheten att känna en stark framtidstro oberoende av deras socioekonomiska bakgrund, måste resursfördelningssystemet i svenska skolan förbättras. De elever som är i behov av extra stöd måste få tillgång till det stödet. Att vissa elever behöver mer stöd både i och utanför undervisningen är uppenbart och för att kunna erbjuda dem det stödet måste det finnas ett resursfördelningssystem som möjliggör detta. Skolan måste få en statlig finansiering, där fördelningen av resurser till skolorna utgår från elevernas behov och inte kommunernas budgetrestriktioner. Samhället, utanför skolan, måste ta mer ansvar för Sveriges ungdomar. Det krävs en tydligare fördelning mellan vad som är lärarnas ansvar för elevernas välmående och vad som är föräldrarnas, elevernas, rektorns, andra vuxnas och resten av samhällets ansvar för att alla ungdomar ska lyckas i och utanför skolan. Mycket ansvar ligger i dag på lärarna. Samtidigt finns det begränsat utrymme för hur mycket lärarna kan hjälpa eleverna med problem som inte är undervisningsrelaterade. Delvis handlar det om att föräldrarna måste ta ett större ansvar för sina barn även nära de blir tonåringar, föräldraengagemanget får inte upphöra bara för att barnet blir äldre. Det handlar även om vikten av att ungdomarna har tillgång till stöd och stimulans från andra delar av samhället. Detta kan innebära exempelvis fler ungdomsgårdar, möjligheter till fysisk aktivitet utanför skolan eller möjligheter till att umgås med andra ungdomar och vuxna. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 5

Bakgrund Det ligger i elevernas, lärarnas, föräldrarnas och samhällets intresse att se till att alla elever får likvärdiga förutsättningar till ett framgångsrikt liv. En avgörande ingrediens för att uppnå detta är tillgången till en skola som präglas av höga kunskapsresultat samt trygghet och trivsel för både lärare och elever. Elevernas socioekonomiska bakgrund spelar i dag en mycket stor roll, inte bara för deras välmående utan också för deras kunskapsresultat. Av de elever vars föräldrar enbart har en förgymnasial utbildning är det endast 66 procent som lämnar grundskolan med godkända slutbetyg. Detta går att jämföra med de eleverna vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, av dessa elever går 95 procent ut grundskolan med slutbetyg. 1 Det finns även en korrelation mellan exempelvis barn vars föräldrar får ekonomiskt bistånd och att barnen som unga vuxna själva får ekonomiskt bistånd. 2 Elevernas förutsättningar inför framtiden påverkas följaktligen i stor grad av deras föräldrar. Enligt skollagen ska det i utbildningen tas hänsyn till elevernas olika behov och att strävan ska vara att skillnaderna i elevernas olika förutsättningar jämnas ut. Det svenska skolväsendet misslyckas i dag i stor med detta. Lärarnas Riksförbund har i tillsammans med Mentor Sverige genomfört två undersökningar som belyser vad som påverkar ungdomars framtidstro kopplat till deras situation i och utanför skolan. Genom en enkät till lärare och en intervjustudie bland ungdomar har ungdomarnas situation belyst från två olika perspektiv. I den här rapporten presenteras resultatet från undersökningen som utgår från lärarperspektivet. Mentor Sverige har genomfört en undersökning 3 där de intervjuat ungdomar mellan 13 och 17 år för att belysa ungdomsperspektivet. Ungdomarna som ingår i intervjustudien kommer från olika bakgrunder och har mycket olika förutsättningar både i och utanför skolan. Gemensamt har de att de trivs i skolan. Flera av eleverna har även en nära relation till en lärare som de känner att de kan vända sig till med alla typer av problem. De ungdomarna som inte har föräldrar som talar flytande svenska tycker att det är svårt att få stöd av sina föräldrar i skolarbetet. Något som kan upplevas frustrerande. Ungdomarna framtidstro är varierande och verkar vara stark kopplade till skolresultaten. Ovisshet inför framtiden bidrar till att framtidstron sviktar. Sammanfattningsvis belyser ungdomarna behovet av mer tid med lärarna och andra vuxna i och utanför skolan samt fler mötesplatser för ungdomar utanför skolan. 1 Skolverkets statistik från 2013. 2 Edmark, K., & Hanspers, K. (2011). 3 Mentor Sverige (2015). 6 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Undersökning I denna undersökning har över 1 000 lärare som arbetar på högstadiet eller i gymnasieskolan svarat på frågor som berör bland annat hur de ser på sina elevsociala kontakter. Frågorna belyser hur situationen ser ut i skolan och lärarens roll i att eleverna ska känna en stark framtidstro genom höga kunskapsresultat och välmående. I vissa diagram som presenteras i denna undersökning är svaren från de lärare som undervisar i årskurserna 7 till 9 och lärarna som undervisar i gymnasieskolan redovisade separat, för att belysa skillnaderna som finns mellan de olika skolformerna. I de diagram där resultaten inte presenteras separat är skillnaderna inte av en sådan storlek att en uppdelning ansetts relevant. Stöd till eleverna från föräldrar, lärare och skola För att utröna hur lärarna uppfattar kopplingen mellan elevernas hemförhållanden och deras kunskapsresultat har de fått svara på frågan om de tycker sig se kopplingen mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden. Svaren bekräftar tydligt bilden av att elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor betydelse för deras skolprestationer. Diagram 1. Tycker du att du kan se en koppling mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden? 60% 54% 50% 40% 37% 30% 20% 10% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor 4% Nej, i liten 0% Nej, i mycket liten /inte alls 3% Vet ej/vill ej ange Resultatet är mycket tydligt. Hela 91 procent av lärarna som deltog i undersökningen tycker sig se en koppling i mycket stor eller stor mellan elevernas hemförhållanden och deras prestationer. För att belysa hur lärarna uppfattar föräldraengagemanget, samt i vilken mer engagerade föräldrar påverkar tillgången av stöd för de eleverna i behov av stöd har lärarna Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 7

fått svara på frågor om detta. De har även fått ange hur ofta de känner att eleverna är i behov av stöd som de inte kunnat ge samt i vilken det finns stöd i andra instanser i skolan. Slutligen har lärarna fått svara på hur ofta de engagerar sig i problem som eleverna har som ligger utanför undervisningen samt om de anser sig ha tid till de elevsociala kontakterna. Utifrån svaren på dessa frågor, som presenteras i Diagram 2 till 7, framkommer en tydlig problembild. Långt ifrån alla föräldrar är engagerade i sina barns skolgång samtidigt som det finns en tydlig koppling mellan föräldrarnas engagemang och att en elev får särskilt stöd. En majoritet av lärarna upplever att de ofta får engagera sig i problem som deras elever har som inte är undervisningsrelaterade och att det ofta händer att eleverna behöver stöd som de inte kan ge, medan det inte i tillräcklig finns tillgång till stöd inom andra instanser i skolan. Detta samtidigt som lärarna inte anser sig ha tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. Något som är korrelerad med föräldraengagemang och stöd från andra instanser i skolan. Diagram 2. Upplever du att föräldrarna till dina elever överlag engagerar sig i sina barns skolgång? 60% 57% 50% 50% 45% 40% 36% 39% 32% 30% 20% 10% 5% 3% 6% 6% 4% 5% 3% 7% 2% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare Utifrån resultaten i Diagram 2 är det tydligt att föräldraengagemanget skiljer sig mellan olika elever och skolor. Av de tillfrågade lärarna svarade totalt 55 procent att föräldrarna engagerar sig i mycket stor eller stor i sina barns skolgång, medan 40 procent svarar att föräldrarna engagerar sig i liten eller mycket liten. Föräldrarna engagerar sig mindre i sina barn när de går i gymnasieskolan till skillnad från högstadiet. Av lärarna som 8 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

arbetar på högstadiet svarade 63 procent att föräldrarna engagerar sig i stor eller mycket stor jämfört med 48 procent i gymnasieskolan. Detta kan delvis bero på att eleverna när de blir äldre måste ta ett större eget ansvar för skolarbetet. Föräldrarnas engagemang är dock mycket viktigt i alla årskullar. Alla elever behöver känna att skola och utbildning är betydelsefullt. Föräldrarnas engagemang och uppmuntran kan ha stor betydelse för elevernas prestationer i skolan, därför är det ett stort problem att 2 av 5 lärare uppger de inte upplever att föräldrarna engagerar sig i sina barns skolgång. Som följdfråga har lärarna fått svara på om de elever som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga, påstridiga och/eller engagerade föräldrar. Diagram 3. Upplever du att de elever på din skola som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar? 60% 50% 50% 40% 30% 20% 20% 22% 10% 3% 5% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange Resultaten som presenteras i Diagram 3 är slående. Hela 70 procent av de tillfrågade lärarna upplever att föräldrarnas engagemang eller påstridighet har betydelse för tillgången till särskilt stöd. Detta är ytterligare ett bevis på hur viktiga föräldrarna är för elevernas framgång och visar tydligt att vissa elever kommer att dra en nitlott på grund av deras familjebakgrund. Att elever med mer driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar får stöd i större är ett tydligt hot mot likvärdigheten. Alla elever som är i behov av stöd ska ha tillgång till det oberoende av vem deras föräldrar är. Det framgår tydligt av skollagen. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Lärarna som deltagit i denna undersökning har fått svara på om det händer att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 9

Diagram 4. Händer det att du upplever att en elev behöver stöd som du i din roll som lärare inte kunnat ge? 60% 50% 52% 49% 55% 40% 34% 30% 26% 26% 20% 19% 13% 17% 10% 0% Händer mycket ofta Händer ofta Händer sällan Händer mycket sällan/aldrig 3% 4% 1% 1% 1% 1% Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare Av de svarande lärarna uppger 71 procent att det händer ofta eller mycket ofta att de upplever att en elev behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge. Här finns det en tydlig skillnad mellan de lärarna som arbetar i högstadiet och de som arbetar i gymnasieskolan. Av de lärare som arbetar i gymnasieskolan uppger 62 procent av lärarna att det händer ofta eller mycket ofta att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat ge, av högstadielärarna uppgår det till hela 81 procent. När en elev behöver stöd som läraren i sin roll som lärare inte kan tillhandahålla finns det möjlighet för andra instanser i skolan att hjälpa till. Lärarna som har svarat mycket ofta, ofta, eller sällan på föregående fråga har som följdfråga fått svara på i vilken de upplever att eleverna kan få stöd av andra instanser i skolan. 10 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Diagram 5. De gånger som du känt att en elev behövt stöd som du inte kunnat ge, har du upplevt att eleven kunnat fått stöd från andra instanser i skolan? 60% 57% 50% 51% 45% 40% 40% 33% 30% 24% 20% 14% 10% 0% 5% 5% 4% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten 11% 8% Nej, i mycket liten /inte alls 1% 2% 1% Vet ej/vill ej ange Totalt Gymnasielärare Högstadielärare En majoritet av lärarna svarar att det i liten eller mycket liten funnits stöd åt eleven från andra instanser i skolan. Även här är skillnaden stor mellan gymnasieskolan och högstadiet. Nästan hälften av gymnasielärarna svarar att eleven kunnat få stöd från andra instanser i skolan i stor eller mycket stor, medan mindre än en tredjedel svarat ja bland högstadielärarna. Lärarna har i dag ett stort ansvar för Sveriges unga och ibland hamnar ansvar för eleverna som ligger utanför lärarens roll ändå på läraren. Resultaten i Diagram 5 visar att många lärare upplever att eleverna inte kan få stöd från andra instanser i skolan. Lärarens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap genom undervisningen. Om allt för mycket av lärarnas tid går åt till att lösa problem som eleverna har som ligger utanför lärarens uppdrag, blir undervisningen lätt lidande, samtidigt som eleven eventuellt inte får det stöd den behöver. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 11

Diagram 6. Hur ofta engagerar du dig i problem som dina elever har som inte är undervisningsrelaterade? 60% 50% 51% 40% 30% 31% 20% 14% 10% 0% Händer mycket ofta Händer ofta Händer sällan Händer mycket sällan/aldrig 4% 1% Vet ej/vill ej ange Av de tillfrågande lärarna anger 65 procent att de mycket ofta eller ofta engagerar sig i problem som eleverna har som inte är undervisningsrelaterade. Detta sker parallellt med att lärarna har allt mindre tid för den enskilda eleven. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport från våren 2013 uppger 83 procent av lärarna att de inte alls eller bara delvis har tid för de elevsociala kontakterna 4. En liknande fråga har ställts till lärarna i denna undersökning. 4 Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport, genomförd bland lärare våren 2013. 12 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Diagram 7. Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt? 60% 50% 49% 40% 35% 30% 20% 14% 10% 0% 1% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten Nej, i mycket liten /inte alls 1% Vet ej/vill ej ange Det framkommer tydligt av Diagram 7 att lärarna inte upplever att de har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. I denna fråga svarar högstadie- och gymnasielärarna väldigt lika, i båda grupperna uppger 8 av 10 att det i liten eller mycket lite anser att de har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. För att få en klarare bild av vad som potentiellt kan vara sammankopplat med att läraren anser att den har tillräckligt med tid för att ta hand om de elevsociala kontakterna har svaren på övriga frågor delats upp på de som svarat ja och nej på frågan Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt?. De som svarat nej upplever i mindre att föräldrarna engagerar sig i elevernas skolgång. De upplever även oftare att eleverna behöver stöd som de i sin roll som lärare inte kunnat. Det är också stor skillnad mellan de som upplever sig ha tid och de som inte anser sig ha tid för de elevsociala kontakterna tid i frågan om det finns tillgång till stöd från andra instanser i skolan. Av de som svarat ja i Diagram 7 har 52 procent svarat ja på frågan om elever i behov av stöd kunnat få det från andra instanser i skolan, till skillnad från de som svarat nej där endast 35 procent svarat att det funnits stöd från andra instanser i skolan. Lärarna som deltog i undersökningen fick även frågan om de anser att skolan de arbetar på kan ge alla elever det stöd de behöver för att bli välfungerande och välmående individer. Två tredjedelar av lärarna svarade nej på den frågan. Av de lärare som svarat nej uppger 84 procent att det mycket ofta eller ofta händer att de upplever att elever behöver stöd som de inte kan ge. Nästan 4 av 5 av de lärarna uppger även att när en elev behövt stöd som de inte kunnat ge har det i liten eller mycket liten funnit stöd i andra instanser i skolan. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 13

Av de som inte anser att skolan de arbetar på kan ge alla elever de stöd de behöver svarar hela 91 procent att de inte upplever att de har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att ta hand om de elevsociala kontakterna. Lärarens roll som mentor och vuxen förebild Lärarna är otroligt viktiga för eleverna. En mängd forskningsresultat visar att skickliga lärare är den enskilt viktigaste resursen i skolan för att eleverna ska uppnå kunskapsresultaten. Från PISA-undersökning 2012 var det tydligt att det finns starka kopplingar mellan relationen lärare elev och en mängd variabler. Resultatet från enkätdelen i PISA-undersökningen visade att klassrumsklimatet är sämre på matematiklektionerna i Sverige jämfört med OECDgenomsnittet. De är vanligare i Sverige att eleverna stör eller att det är stökigt i klassrummet. Däremot är relationerna mellan matematiklärarna och eleverna bättre än genomsnittet. 5 Sveriges elever verkar i stor trivas med sina lärare. I en rapport från skolverket om elever och lärares attityder i skolan, så fick elever i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan bland annat frågan om de trivs med sina lärare. Av dessa elever uppgav 8 av 10 att de trivs ganska eller mycket bra med lärarna. 6 I undersökningen som presenteras i denna rapport har vi ställt frågan till lärarna om hur de ser på lärarens roll som mentor och vuxen förebild. Diagram 8. Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 95% 91% 20% 10% 5% 8% 0% Mycket/Ganska viktig elevernas kunskapsresultat Inte speciellt viktig/har ingen betydelse elevernas personliga utveckling Nästan alla lärare svarar att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket viktig eller ganska viktig för elevernas kunskapsresultat och även för elevernas personliga utveckling. Det är ingen större skillnad på svaren från högstadie- och gymnasielärarna. Båda grupperna tycker att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är mycket eller ganska viktig. 5 Skolverket (2013). PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. 6 Skolverket (2013a). Attityder till skolan 2012. Rapport 390. 14 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Resultaten som presenteras i denna rapport visar tydligt att lärarna måste få mer tid till att vara lärare och även till de elevsociala kontakterna. Relationerna mellan lärare och elever är bra men lärarna behöver avlastning i att ta hand om de elever som behöver stöd som läraren inte kan ge i sin roll som lärare. Många av de problem som elever har är direkt kopplade till deras hemförhållanden. Skolan kan inte påverka elevers hemförhållanden men ska försöka jämna ut skillnaderna så att alla elever får samma förutsättningar till framgång i skolan och i deras framtida liv. Ett stort problem är att lärarnas tid är maximerad, det är svårt att erbjuda en likvärdig och kompensatorisk skola när det inte finns en bra resurs- eller tidfördelning som hjälper till att jämna ut dessa skillnader. Många av de problem som uppenbarar sig i skolan skulle dock kunna lösas utanför skolan, om resten av samhället tog ett större ansvar för att eleverna har tillgång till stöd och stimulans. Eventuellt finns det ett behov av fler vuxna förebilder i ungdomars liv. Lärarna har fått svara på om de anser att deras elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan. Diagram 9. Bedömer du att dina elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan? 60% 52% 50% 40% 30% 27% 20% 10% 12% 9% 0% Ja, i mycket stor Ja, i stor Nej, i liten 0% Nej, i mycket liten /inte alls Vet ej/vill ej ange En stor andel av de tillfrågade lärarna anser att eleverna är i behov av fler vuxna förebilder i stor eller mycket stor. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 15

Metodbeskrivning Undersökningen genomfördes genom en webbenkät som skickades till ett slumpmässigt urval om 2 000 högstadie- och gymnasielärare som drogs ur Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Datainsamlingen skedde under perioden 15 september till 6 oktober 2014. Totalt slutförde 1 060 lärare enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 53 procent. Urval Antal Procent Högstadielärare 973 49 % Gymnasielärare 1 022 51 % Totalt 2 000 100 % Svarsfrekvens Totalt Antal Procent Distribuerade 2 000 100 % Slutförda 1 060 53 % Några svar* 28 1.4 % *) Några svar innebär att respondenten valt att avsluta enkäten utan att svara på alla frågor. Svaren är inkluderade i de frågor där respondenten svarat. Högstadielärare Antal Procent Distribuerade 973 100 % Slutförda 516 53 % Några svar 9 1 % Gymnasielärare Antal Procent Distribuerade 1 027 100 % Slutförda 544 53 % Några svar 19 2 % 16 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Referenser Edmark, K., & Hanspers, K. (2011). Is welfare dependency inherited? Estimating the causal welfare transmission effects using Swedish sibling data (No. 2011: 25). Working Paper, IFAU-Institute for Labour Market Policy Evaluation. Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport genomförd bland lärare våren 2013 Mentor Sverige (2015). Ungdomsrapport Hur unga resonerar om framtiden och om vikten av att ha fler vuxna omkring sig. Skolverket (2013). PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. Skolverket (2013a). Attityder till skolan 2012. Rapport 390. Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 17

Bilaga: Enkät Arbetar du som lärare? (1) Ja (2) Nej Undervisar du elever som går i 7 9 eller i gymnasiet? (1) Ja (2) Nej Upplever du att föräldrarna till dina elever överlag engagerar sig i sina barns skolgång? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Upplever du att de elever på din skola som är i behov av särskilt stöd i större omfattning kan få det om de har driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Händer det att du upplever att en elev behöver stöd som du i din roll som lärare inte kunnat ge? (1) Händer mycket ofta (2) Händer ofta (3) Händer sällan (4) Händer mycket sällan/aldrig (5) Vet ej/vill ej ange De gånger som du känt att en elev behövt stöd som du inte kunnat ge, har du upplevt att eleven kunnat fått stöd från andra instanser i skolan? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Anser du att du har tillräckligt med tid inom den reglerade arbetstiden för att kunna ta hand om de elevsociala kontakterna på ett tillfredsställande sätt? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange 18 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

Hur mycket av din arbetstid skulle du vilja spendera på de elevsociala kontakterna utanför undervisningstiden? (1) Mycket mer än i dag (2) Mer än i dag (3) Som i dag (4) Mindre än i dag (5) Mycket mindre än i dag (6) Vet ej/vill ej ange Hur ofta engagerar du dig i problem som dina elever har som inte är undervisningsrelaterade? (1) Händer mycket ofta (2) Händer ofta (3) Händer sällan (4) Händer mycket sällan/aldrig (5) Vet ej/vill ej ange Anser du att skolan du arbetar på kan ge alla elever det stöd som de behöver för att bli välfungerande och välmående individer? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för elevernas kunskapsresultat? (1) Mycket viktig (2) Ganska viktig (3) Inte speciellt viktig (4) Har ingen betydelse (5) Vet ej/ vill ej ange Hur viktig anser du att lärarens roll som mentor och vuxen förebild är för elevernas personliga utveckling? (1) Mycket viktig (2) Ganska viktig (3) Inte speciellt viktig (4) Har ingen betydelse (5) Vet ej/ vill ej ange Tycker du att du kan se en koppling mellan hur eleverna presterar och deras hemförhållanden? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare 19

Bedömer du att dina elever är i behov av fler vuxna förebilder utanför skolan? (1) Ja, i mycket stor (2) Ja, i stor (3) Nej, i liten (4) Nej, i mycket liten /inte alls (5) Vet ej/vill ej ange 20 Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare

OMSLAGSFOTO: DEAN MITCHELL / ISTOCK Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2015-01