Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetinformation

SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE Kl, Informationssystem VÅR BETECKNING TR.O8-O6 DATUM 2016-11-03 UTGÅVA 2.0 léf^rab ATT,AD,W,KF/KI; KM, KT, NL, NT W ILL tb Vt u TEKNISK RIKTLINJE FASTSTÄLLD Ulf Mober; 7 h 7 Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetinformation Inledning Denna tekniska riktlinje definierar och beskriver Svenska kraftnäts krav på inmätningar av anläggningsobjekt. Riktlinjen ska tillämpas vid nybyggnadsprojekt och ombyggnadsprojekt. 1/29

Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan 2011-09-16 2 Dokumentet har ändrats så att bara kraven som ställs på inmätningarna finns i huvuddokumentet, här har främst leveransformat ändrats. Definitioner och förkortningar har flyttats in i dokumentet från bilagorna. Kodlista samt beskrivning hur olika objekt ska mätas in har flyttats till två bilagor. Kodlistan har gjorts om samt utökats så fler objekt har fått egen kod. Sen har också en följesedel skapas för den som ska mäta in. 2016-05-11 2/29

Innehåll 1 Definitioner och förkortningar... 4 2 Omfattning... 5 2.1 2.2 Allmänna krav... 5 Metoder för inmätning... 6 3 Referenssystem... 6 3.1 3.2 Referenssystem i plan och höjd... 6 Transformationer... 6 4 I de fall där inmätning har utförts i annat referenssystem ska transformationen noga dokumenteras så att data är spårbart för att minimera risken till oklarheter och misstag. Utrustning och mätosäkerhet... 7 4.1 4.2 Mätinstrument... 7 Mät- och standardosäkerhet... 7 5 Leverans... 8 5.1 5.2 Inmätningsfiler... 8 Följesedel... 8 6 Referenser... 9 Bilaga 1. Kodlista... 10 Bilaga 2. Inmätning av objekt... 13 Bilaga 3. Följesedel... 29 3/29

1 Definitioner och förkortningar Nedan beskrivs begrepp och förkortningar som används i detta dokument: Faslina Flygvarningsklot Geodata GNSS GUM HMK Jordlina Jordspett Kabel Kabelavslut Kabelbrytpunkt Kabeldike Kabelskarv Ledning Ledningsrätt Linhållare Linkbox Luftledning Markkabel Markprofil OPGW Påstickspunkt Sjökabel Skarvplats Slack Skruvningspunkt Station Stationsområde Stationsytor Stolpe Teknikbod Mast Topplina Tunnelkabel Den ledare som är avsedd för strömöverföring. Klot som är fäst på kraftledningens topplina. Normalt orange/rött/vitt. Ca 1 m i diameter. Information om ett objekts geografika position med tillhörande attribut. Satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem Guide att utrycka mätosäkerhet. Handbok i mät- och kartfrågor. Ledare som används för att leda felströmmar ner i marken Vertikal jordledare som är till för att förbättra jordlinans förmåga att leda ner felströmmar i marken, kan vara både ett spett och en platta. Isolerad ledare. Punkt där kabel avslutas. Kan vara i station eller vid övergång till luftledning. Den plats/position på en kabel där inmätning görs. Dike som grävts för att man ska kunna förlägga markkabel Plats på kabeln där två kablar är hopfogade. En ledning består av flera ledare som går mellan två stationer eller en station och en påstickspunkt. Varje ledning är namngiven med ett littera. Ledningsrätt bildas genom en lantmäteriförrättning som gör det möjligt att använda annans mark för ledningsändamål. Den utrustning som används för att fästa faslinor och topplinor till stolpen Jordningskoppling. Ledare ovan mark på stolpar eller andra stöd Isolerad ledare som är förlagd i marken Markens höjdläge under luftledningens mittfas eller över markkabelns mittfas. Benämning på topplina med optofiber. Kallas även avgreningspunkt. En plats på en kraftledning där tre ledningar är sammankopplade utan att det finns en station i sammankopplingspunkten. Vid påstickspunkten kan det finnas apparater t.ex. frånskiljare och/eller möjligheter till slackning. Isolerad ledare som är förlagd i sjö eller hav. Ett område med kabelskarvar. En skarvplast inrymmer normalt också linkboxar, PDboxar, jordlinor och kan också inrymma t.ex. brunnar för skarvning av optokablar. PD-boxar och linkboxar inryms i brunnar eller motsvarande. Primär ledare som i vissa fall är demonterbar, används ofta vid vinkelstolar. Plats på ledningen där faserna skiftar inbördes läge. För portalstolpar normalt några meter från stolpen. För julgransstolpar normalt i stolpen. Vid övergång från portalstolpar till julgransstolpar finns skruvningspunkten normalt mitt emellan stolparna. En station består av en stor mängd komponenter, bl.a. manöverbyggnad och ställverk. En station omges alltid av ett stängsel. Området som begränsas av stationsstängslet. Stationernas markslag innanför stationsstängslet (grus, asfalt, gräs m.m.). Luftledningen bärs upp av stolpar. Varje stolpe har bl.a. ett stolpnummer. Byggnad eller container, i anslutning till stationsområde eller ledning innehållande teknik för radio, kabel eller opto. Mast inom 100 m från stationsområde eller kraftlednings mittfas, vilken kan utgöra hinder vid luftburen inspektion av anläggningen. Mast kan tillhöra Svenska kraftnät eller annan operatör. Linor placerade mellan stolparnas toppar. Luftledningar har en eller två topplinor vilka bl.a. utgör åskskydd för ledningen, men används även som bärare av optofiber. Isolerad ledare som är förlagd i tunnel. 4/29

2 Omfattning Detta dokument definierar och beskriver Svenska kraftnäts krav på inmätning och leveranser av geografisk information. Till dokumentet finns bilagor med de vanligast förekommande objekten som ska mätas in och hur de ska representeras vid leverans. Övriga tekniska riktlinjer kan ha krav på att objekt ska synas på ritningar eller kartor och vid inmätning ska kraven från denna tekniska riktlinje gälla även dessa objekt. 2.1 Allmänna krav Alla objekt som ska mätas in ska representeras av antingen punkter, linjer eller ytor. För att Svenska kraftnät ska kunna veta vilka objekt som är vad ska kodlistan i bilaga 1 följas. Då kod inte finns för ett objekt som behöver mätas in ska koden i första hand hämtas från BH90 del 7 (Referenser). I bilaga 2 finns ytterligare information om de vanligast förekommande objekten, samt krav för att mätosäkerheten för olika typer av objekt ska kunna uppfyllas. Vid ombyggnation ska enhet som är ansvarig för denna TR kontaktas då inmätningarna kan anpassas mot befintlig geografisk information för anläggningen. Kontakt bör tas vid påbörjande av ny projektfas (Teknisk förstudie, Projektuppstart samt i början på entreprenaden) då förutsättningarna kan ha ändrats med åren. Svenska kraftnät använder sig av SIS-TS 211 43 (Byggmätning Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur, Referenser)och SIS-TS 211442013 (Byggmätning Specifikationer vid framställning av digitala terrängmodeller, Referenser). Vidare kan stöd fås från HMK (Handbok i mät- och kartfrågor, Referenser) Den som har det geodetiska mätningsansvaret ska uppfylla rekommendationerna i dokumentet Grundläggande mätningsteknisk färdighet Rekommendationer (Referenser) från Lantmäteriet och ha dokumenterad erfarenhet från relevant mätningsarbete. Dessutom ska nedanstående krav alltid uppfyllas. > Inmätning ska ske vid ny- och ombyggnation. > Alla nödvändiga tillstånd införskaffas av utförande organisation. > All inmätning görs i plan och höjd. > Anläggningar i mark ska mätas i öppet kabeldike. > Vid sjömätning ska inmätningen göras direkt efter utförd sjökabelförläggning. > Om inmätningen är komplex dvs. många objekt i närheten av varandra eller vid avgörande passager ska inmätningen kompletteras med bild. 5/29

> Följesedel ska vara komplett ifylld av den som mäter in och lämnas från projektet till Svenska kraftnät vid varje leverans av inmätningsdata. > Vid oklarheter ska uppdragstagaren kontakta Svenska kraftnät för vidare instruktioner. 2.2 Metoder för inmätning Det viktiga för Svenska kraftnät är inte valet av metod utan att de krav som ställs i detta dokument uppfylls. Metoden för inmätning kan alltså anpassas efter typ av objekt. Val av metod ska alltid framgå av följesedeln (bilaga 3). Lämplig metod för inmätning och dokumentation av objekt kan vara: > Inmätning med totalstation > GNSS > Laserskanning Terrester Mobil Luftburen > ROV med ekolod > Beräknade koordinater (utifrån tidigare fastställda inmätningar) 3 Referenssystem 3.1 Referenssystem i plan och höjd Samtliga koordinater ska levereras i SWEREF99 TM & RH 2000. Inmätning ska företrädelsevis göras i lokal SWEREF Zon, men om ett annat lokalt koordinatsystem kan ge bättre precision kan också detta användas. 3.2 Transformationer Koordinattransformationer mellan regionala/kommunala system och SWEREF99 TM & RH 2000 ska utföras med transformationsparametrar fastställda av Lantmäteriet. I de fall där inmätning har utförts i annat referenssystem ska transformationen noga dokumenteras så att data är spårbart för att minimera risken till oklarheter och misstag. 6/29

4 Utrustning och mätosäkerhet 4.1 Mätinstrument Kontroll, provning, kalibrering och dokumentation ska ske enligt SIS-TS 21143. Uppdragstagaren ska ange tillverkare och modellbeteckningen på de instrument som använts. 4.2 Mät- och standardosäkerhet Med mätosäkerhet i detta dokument menar Svenska kraftnät var en anläggningsdel är placerat i Sverige och inte hur den förhåller sig till sig själv eller andra anläggningsdelar i dess närhet. Mätosäkerhet är det värde som beskriver inmätningens spridning. För att beskriva mätosäkerheten används standardosäkerhet. Standardosäkerhet innebär ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en serie observationsvärden. Ju större standardosäkerheten är, desto större är spridningen bland observationsvärden, mer förklaring kan fås från GUM (Ett sätt att uttrycka mätosäkerhet, Referenser) Följande klassindelning för standardosäkerhet i både plan och höjd ska användas för att redovisa kvaliteten på inmätta punkter (Tabell 1). Klass Standardosäkerhet Krav för förläggningssätt 1 <0,05 m 2 <0,10 m 3 <0,20 m Mark- och Tunnelförläggning 4 <0,50 m Luftförläggning 5 <1,00 m 6 <2,00 m Sjöförläggning Tabell 1. Beskrivning av standardosäkerhetsintervall som ska användas vid inmätning. Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel i mark och tunnel: > <0,2 m i plan och höjd Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel ovan mark: > <0,5 m i plan och höjd Högsta tillåtna standardosäkerhet för inmätt anläggningsdel i vatten: > <2.0 m i plan och höjd 7/29

5 Leverans 5.1 Inmätningsfiler Uppdragstagare ska leverera inmätt data i dwg-format. Samtliga inmätta objekt redovisas i en dwg-fil där lagernamnen indelas efter objektsnamn, dvs ett lager för respektive kod i kodlistan. Exempelvis ett för stängsel, ett lager för markkabel och ett för stolpar etc. Objekten som är inmätta ska vara redigerade så att de har rätt geometri, ex. en optokabel redovisas som en sammanhängande linje, ett stationsområde som en polygon etc. Om det finns behov av delleveranser kan flera dwg-filer levereras från samma projekt. Filen namnges: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare) Om samma person levererar flera filer samma datum följs initialerna av ett löpnummer. Ex 123456_20150429_AB1, 123456_20150429_AB2 När information insamlas om de inmätta objekten ska de redovisas i tabellformat med koppling till objektens ID-nr alternativt i en shape-fil med tillhörande dbf-fil. Bilder ska namnges med ID med tillhörande mätpunkt, samt i vilket riktning bilden är tagen. Namn: (xxxx)_nv. Bilden ska få en egen mätpunkt. Rådata/beräknad mätdata ska levereras i ursprungsformat. 5.2 Följesedel Nedanstående information ska föras in i Följesedeln (bilaga 3), som ska bifogas vid leveransen. > Datum då inmätning startar > Vilken utrustning som använts med modell, serienummer > Utförare av inmätning, namn och organisation > Kontaktperson, e-postadress samt telefonnummer > Mätmetod ska alltid anges > Ursprungligt koordinatsystem vid inmätning > Mätosäkerhet ska alltid anges > Namn på rådatafiler > Relevant bilddokumentation för förståelsen av inmätningen 8/29

> I förekommande fall använda stompunkter > Utförda transformationer med angivande av använda samband ska redovisas > Kalibreringsprotokoll ska bifogas > Namn på följesedeln (pdf) ska vara samma som dwg-filen, dvs. PRO- JEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare) 6 Referenser SIS-TS 211 43: Byggmätning Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur: Swedish standards institute. SIS-TS 211442013: Byggmätning Specifikationer vid framställning av digitala terrängmodeller: Swedish standards institute. HMK Handbok i mät- och kartfrågor : Lantmäteriet. Rekommendationer för bedömning av Grundläggande mätningsteknisk färdighet : Läntmäteriet. GUM Guide att utrycka mätosäkerhet : Lantmäteriet. Bygghandling 90 del 7: Swedish standards institute. 9/29

Bilaga 1. Kodlista Kodlista TR08-06 (Koder har hämtats från BH90 del 7 i så stor utsträckning som möjligt) Projekttyp Objekt Kod Förklaring inmätning Luft, Mark, Station Stolpe 7030 Punkt i centrum på elstolpe Luft, Mark, Station Stolpben 7031 Punkt i centrum på stolpben Luft, Mark, Station Fundament till stolpe 7035 Linje efter fundamentfot Luft, Mark, Station Stag elstolpe 7040 Luft Skruvningspunkt 8500 Luft Flygvarningsbelysning 8510 Luft Flygvarningsklot 8511 Luft Flygvarningsskylt korsande ledning 8512 Punkt i centrum på stagfundament Punkt i markplan i centrum på fasföljdsbytet Punkt likt stolpe eller information om flygbelysning i stolpe Punkt i markplan under flygvarningsklot Punkt likt stolpe eller information om skylt i stolpen Luft Antenn i stolpe 8520 Punkt i markplan under antenn Luft Faslina mitt 7160 Luft Faslina höger 7161 Luft Faslina vänster 7162 Luft Faslina över 7163 Luft Faslina under 7164 Luft HVDC-Luftledning minus (VSC) 7165 Luft HVDC-Luftledning plus (VSC) 7166 Luft HVDC-Luftledning (LCC) 7167 Luft Topplina mitt 8530 Luft Topplina höger 8531 Luft Topplina vänster 8532 Luft Topplina OPGW mitt 8535 Luft Topplina OPGW höger 8536 Luft Topplina OPGW vänster 8537 Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel Luft, Mark, Sjö, Station, Tunnel Lågspänningskabel mark 7170 Lågspänning luftledning 7180 Skyddstransformator (Isolertransformator)? Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid linhållaren Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje med brytpunk vid topplinans linhållare Linje utefter ök lågspänningskabel Linje efter luftledning (markpunkter) 7110 Punkt vid transformator Optokabel (I mark) 7530 Linje efter ök optokabel Luft, Mark, Station, Tunnel Odefinierad teleledning 7540 Luft, Mark, Station, Tunnel Metallisk teleledning 7541 Luft, Mark, Station, Tunnel Optisk teleledning (Om ej topplina) 7542 Linje i markplan under teleledning Linje i markplan under teleledning Linje med brytpunk vid topplinans infästning i stolpen Luft, Mark, Sjö Opto-markeringsstolpe 8606 Punkt i centrum markplan Luft, Mark, Station, Tunnel Optoskåp (Skarv ovan mark) 7545 Punkt i centrum på skåpet 10/29

Luft, Mark, Station, Tunnel Telebrunn kvadratisk (Optobrunn) 7550 Punkt i centrum på brunnen Luft, Mark, Station, Tunnel Telebrunn rund (Optobrunn) 7560 Punkt i centrum på brunnen Station Stationsområde 3220 Linje utefter stängsel Station Stationsytor Kodning enligt BH90 del 7 Mark, Station HVAC-Markkabel, enskild kabel 7150 Mark, Station HVAC-Markkabel i triangelformation 7151 Linje efter typ av yta Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Station HVAC Kabelavslut 8670 Punkt vid kabelavslut Station HVDC Kabelavslut 8671 Punkt vid kabelavslut Mark, Station HVDC-Markkabel Minus (VSC) 7155 Mark, Station HVDC-Markkabel Plus (VSC) 7156 Mark, Station HVDC-Markkabel (LCC) 7157 Luft HVDC-Återledare (Luft) 8610 Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Linje med brytpunk vid linhållaren Mark HVDC-Återledare (Mark) 8611 Linje utefter ök kabel Sjö HVDC-Återledare (Sjö) 8612 Linje utefter ök kabel Luft, Mark, Sjö Kabelmarkeringsstolpe 8605 Punkt i centrum markplan Mark Kabelskarv 8620 Punkt i centrum på skarv Mark, Sjö, Tunnel Kabelskarvplats 8621 Linje efter ytterkant skarvplats Luft, Mark, Sjö, Tunnel Jordlina 7130 Linje utefter jordlina Luft, Mark, Sjö, Tunnel Jordspett 7131 Punkt vid jordspett Mark, Sjö, Station, Tunnel DTS-Kabel 8630 Linje utefter DTS-Kabel Mark, Sjö, Station, Tunnel DTS-Skåp/Box 8631 Punkt centrum DTS-skåp/box Mark, Sjö, Station, Tunnel Linkbox 8632 Punkt centrum Linkbox Mark, Sjö, Station, Tunnel PT 100-Box 8634 Punkt centrum PT 100-box Mark, Sjö, Station, Tunnel PT 100-Givare 8635 Punkt centrum PT 100-givare Mark, Sjö, Station, Tunnel PD-Box 8636 Punkt centrum PD-box Mark, Sjö, Station, Tunnel Optorör 8650 Linje utefter rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 2st optorör 8652 Linje utefter ök rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 3st optorör 8653 Linje utefter ök rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 4st optorör 8654 Linje utefter ök rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Buntat 5st optorör 8655 Linje utefter ök rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Rörkorsning 8660 Punkt i centrum på korsning Mark, Sjö, Station, Tunnel Dräneringsrör 6460 Linje utefter ök rör Mark, Sjö, Station, Tunnel Kanalisationsrör (Rörändar efter rörtryckning) 8700 Punkt överkant rörändar, om förlagd i öppet kabeldike, linje ök kanalisationsrör Mark Kabelbro 8715 Punkt vid brons hörn Sjö HVAC-Sjökabel, enskild kabel 8800 Sjö HVAC-Sjökabel i triangelformation 8801 Sjö HVDC-Sjökabel Plus (VSC) 8805 Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel 11/29

Sjö HVDC-Sjökabel Minus (VSC) 8806 Sjö HVDC-Sjökabel (LCC) 8807 Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Sjö Sjökabelskarv 8621 Punkt i centrum på skarv Tunnel HVAC-Tunnelkabel, enskild kabel 8810 Tunnel HVAC-Tunnelkabel itriangelformation 8812 Linje utefter ök högspänningskabel Linje utefter ök högspänningskabel Tunnel Tunnelkabelskarv 8622 Punkt i centrum på skarv Tunnel Konsol för tunnelkabel 8600 Punkt centrum infästning mot vägg. Luft, Mark, Station, Tunnel Teknikbod ovan mark 1700 Linje efter fasadliv Luft, Mark, Station, Tunnel Teknikbod under mark 1690 Linje efter ytterkant väggar Luft, Mark, Station, Tunnel Telemast 8910 Punkt i centrum på mast Tunnel Tunnel vänster 8901 Koordinat för position Tunnel Tunnel höger 8902 Koordinat för position Tunnel Tunnel tak 8903 Koordinat för position Tunnel Tunnel golv 8904 Koordinat för position Profiler Markprofil, dikeskant 3081 Linje efter båda dikeskanterna Profiler Bottenprofil, dikeshörn 3082 Linje efter båda hörnen på diket, eller centrum vid mindre förläggningsarbeten ex. bara opto. Korsande luftledning EL 7060 Linje i markplan under ledning Korsande luftledning Tele 7541 Linje i markplan under ledning Korsande luftledning Kontroll 8950 Linje i markplan under ledning Korsande luftledning Övrig 8960 Linje i markplan under ledning Kor. mark/sjöledning EL 7050 Linje utefter ök kabel Kor. mark/sjöledning Tele 7520 Linje utefter ök kabel Kor. mark/sjöledning Kontroll 8951 Linje utefter ök kabel Kor. mark/sjöledning Jordlina 7132 Linje utefter ök kabel Kor. mark/sjöledning Fjärrvärme 6350 Linje utefter ök ledning Kor. mark/sjöledning Vatten 6910 Linje utefter ök ledning Kor. mark/sjöledning Avlopp 6750 Linje utefter ök ledning Kor. mark/sjöledning Gas 9030 Linje utefter ök leding Kor. mark/sjöledning Övrig 8961 Linje utefter ök kabel/ledning Då ett objekt som ska mätas in saknar kod ska värden i första hand hämtas från BH90 del 7 (Referenser). I de fallen inte passande kod hittas ska kontaktperson på Svenska kraftnät underrättas. Kontaktpersonen ska i sin tur kontakta ansvarig enhet för att få en kod för det objekt som saknar kod. 12/29

Bilaga 2. Inmätning av objekt Inmätning av ledningsstolpar och deras fundament > Stolpes position ska vara i markplan i centrum av stolpen. (figur 1 och 2) > Fundamenten till stolpens ben ska representeras av en linje längs fundamentets fot. Då flera stolpben fäster till samma fundament ska också centrum på varje stolpben mätas in. Figur 1. Inmätningspunkt normalstolpar. 13/29

Figur 2. Inmätningspunkt specialstolpar. 14/29

Inmätning av fasläge Inmätningspunkten ska vara där faslinan är infäst mot linhållaren (figur 3 och 4). När det är två spännkedjor för en faslina som vid vinkelstolpar eller ändstolpar så ska båda infästningspunkterna för linhållare mätas in. Det är alltid linhållaren närmast marken som ska mätas in. Om en linhållar har två hängkedjor (V-kedja) och fäster till en plats på faslinan ska det bara vara en inmätningspunkt (exempel stolpe Yggdrassil och några stolpar i figur 4). Utseende på linhållare tillsammans med isolatorkedjor kan ses i TR05-10. Infästningskoordinaterna kan beräknas om centrumpunkten för stolpen är inmätt och mätosäkerheten är mindre än 0,5m. Vänster fasläge avser fasen till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger fasläge avser fasen till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. 15/29

Figur 3. Inmätningspunkter för faslinor normalstolpar 16/29

Figur 4. Inmätningspunkter för faslinor specialstolpar. 17/29

Inmätning av topplineläge och fristående teleledningar Inmätningspunkterna ska vara där linorna har sin infästning mot linhållarna i toppen av stolpen enligt figur 5 och 6. De här koordinaterna kan beräknas om centrumpunkten för stolpen är inmätt och mätosäkerheten för erhållna koordinatpositioner är mindre än 0,5m. Vänster topplineläge avser topplinan till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger topplineläge avser topplinan till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Figur 5. Inmätningspunkter för topplina normalstolpar. 18/29

Figur 6. Inmätningspunkter för topplina specialstolpar. 19/29

Inmätning av kablar i mark och tunnel Inmätning av kablar i mark ska ske i öppen kabelgrav. I undantagsfall, om möjlighet inte finns kan mätning på täckt kabelgrav ske mot befästa lägen, detta ska godkännas av projektetledaren. Inmätning av tunnlar och kablar i tunnlar sker alltid mot befästa lägen. I redovisningen ska markkabelns nedgrävningsdjup anges, detta värde betecknas med ND. Läget där sektion börjar/slutar ska mätas in. För definition av sektions början, se TR08-05 (Svenska kraftnäts krav på kabeldokumentation). Beroende på hur kablarna är förlagda sker inmätning på olika sätt (se figur 7 och 8). Om kablarna/teleledningar är förlagda i triangelformation eller är buntade på annat vis mäts centrum in med höjd från översta objektet. Är kablarna/teleledningarna uppdelade i enskilda kablar och rör mäts varje enskild geometri in. När kablar som förlagts i triangelformation delas upp vid en skarvplats ska varje kabel som ingått i formationen mätas in med en egen geometri både i plan och höjd. Samma sak gäller också när de delas upp av andra anledningar som exempel vid passager under väg. På de platser där förläggning av kablarna görs i skyddsrör ska början och slut på skyddsröret mätas in. Då skyddsröret fylls med bentonit eller annan värmeledande fyllning ska inmätning göras efter hela rörlängden med minst 1 meters mellanrum. Figur 7. Inmätningspositioner vid kabelbuntar i en kabelgrav.

Figur 8. Inmätningspositioner vid kabelbuntar i en kabelgrav. Generellt vid kabelskarv: Kabelskarv mäts in genom att läget för kabelskarvens centrumpunkt mäts in. Generellt vid krök: Alla kablar eller buntar ska mätas in var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt. Till krökning räknas det grönmarkerade området (figur 9 och 10). Detta gäller även när höjden skiftar mycket (DVS alla toppar och fördjupningar är viktiga att få med).

Figur 9. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall. Figur 10. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall.

När det är flera kablar som kröker åt olika hålls ska samtliga krökar mätas in var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt (figur 11). Figur 11. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall. När det är många objekts som mäts in på en liten yta ska det kompletteras med bild som (figur 12) nedan, då blir det lättare att tolka inmätningen. Figur 12. Inmätning som kompletterats med bild. Inmätning DTS-Kabel Denna typ av kontrollkabel är ofta förlagd i nära anslutning till markkablar och om kraftkablarna är förlagd i en triangelformation är den ofta placerad i centrum d.v.s. i mitten i en bunt av tre kraftkablar. När den är förlagd på detta sätt ska den representeras med samma linje som kabelbunten. Vid tillfällen då DTS-kabeln går ifrån triangelformationen så ska den mätas in separat, det gör den exempelvis vid skarvplatser. 7(.1,6. 5,.7/,1-( f 75 87*c9$

Optorör med eller utan innehåll Ett tomt optorör mäts in med koden för optorör. Om det finns t.ex. en optokabel i röret ska det finnas två geometrier med en kod för optorör och en kod för optokabel, även fast man bara mäter in optorörets läge. Inmätningar av kablar i eller på havs- eller sjöbotten Utföraren väljer lämplig metod så att de noggrannhetskrav vi efterfrågar uppnås. Detta kan t.ex. vara ekolod med ROV eller vid grundare vatten dykare med GPS. Vi godkänner dock inte positionering vid ytan som inmätningsmetod. Följande ska redovisas: Lägsta krav på noggrannhet vid inmätningen är klass 6 (<2 m). Om mätosäkerheten är bättre ska detta framgå. Vattendjupet ska redovisas och betecknas D. Om kabeln är nedspolad ska nedgrävningsdjupet (ND) redovisas samt vilket fyllnadsmaterial som använts. Om kabeln skyddas med sten, betongmadrass eller liknade ska en profil av skyddet redovisas, inklusive tjocklek över botten och täckning över kabel, samt position av centrumlinjen. Inmätning av fasföljdspunkt Fasföljdspunkten mäts in genom att läget för centrumledarens/mittfasens isolator i skruven mäts in, exempel (figur 13). Om centrumledaren inte ingår i skruven (centrumledaren saknar isolator) utan skruven endast berör ytterfaserna, mäts centrumledarens position mitt mellan ytterfasernas isolatorer in. Figur 13. I denna bild kan man se ett exempel på fasföljdspunkt. 24/29

Inmätning av flygvarningsklot Flygvarningsklot mäts in i markplan under flygvarningsklotet. Exempel utseende (figur 14). Figur 14. Exempel flygvarningsklot, de kan också vara två färger på ett klot. Inmätning av antenn i stolpe Antenn i stolpe mäts in genom att läget där antennen är monterad i stolpen mäts in reflektorlöst. Längden på antennen ska bifogas inmätningen. Inmätning av korsande ledning För korsande ledningar ska det anges vilken typ den korsande ledningen är enligt kodlistan (bilaga 1), vem som äger den samt namn och eventuell littera. För korsande elledning ska spänning anges. Korsande ledning mäts in med tre markpunkter i en linje på dess centrumledare/mittfas. En mittpunkt vid läget för själva korsningen samt en punkt 50 m bort på vardera sida längs den korsande ledningen (figur 15). I de fall en ledning ändrar riktning eller slutar etc. på ett avstånd som är mindre än 50m, mäts ledningen in i erforderlig omfattning. 25/29

Figur 15. Inmätningspunkter på en korsande ledning Om den korsande ledningen är markförlagd mäts förutom centrumledare/mittfas också ledningens överkant vid respektive schaktkant. Inmätning av kabeldike vid markkabelförläggning Kanten på kabeldiket samt hörnen nere i kabeldiket mäts in genom linjer efter dikeskanten respektive dikeshörnen. Tätheten på inmätningspunkterna är beroende av terrängutseende, ska följa kraven i stycke 4.2 för markförläggning. Inmätning av tunnel Enbart tunnel där Svenska kraftnät står som huvudman ska mätas in. En tunnel ska betraktas som ett långsträckt objekt enligt TS 21143. Tunnel mäts in i tvärsnitt var 10:e meter, höjd och bredd ska mätas in (Figur 16). Vid betydande förändringar av tunnelns utsträckning ska inmätning göras tätare så att mätosäkerheten inte förvanskas. Om det finns en plan golvyta, mäts breddpunkterna in på golvnivå och en punkt i taket (Figur 17). 26/29

Figur 16. Inmätningspunkter för cylindrisk tunnel. Figur 17. Inmätningspunketer i tunneln med plant golv. 27/29

Inmätning av stationsområde Stationsområde mäts in genom att samtliga brytpunkter i staketet som omger stationsområdet mäts in (Figur 18). Figur 18. Exempel på inmätningspunkter för stationsstängslet. Stationsområdet mäts in i stängslets brytpunkter. Övriga objekt inom stationsområdet som ska mätas in är: > Vägkanter > Asfaltsytor, Byggnader, Grusytor, Gräsytor, Ledningsgata, Skogsytor Inmätning av opto- och teknikbod Optobod/teknikbod mäts in genom att hörnen för boden mäts in. Om flera bodar ligger intill varandra ska samtliga bodar mätas in. Inmätning av telemast Telemast mäts in genom att telemastens centrumpunkt mäts in i toppen och vid markytan. 28/29

Bilaga 3. Följesedel Namn på DWG: Mätmetod: Koordinatsystem vid inmätning Använda stompunkter: Mätosäkerhet: Klass Namn på rådatafiler: Bifogat foton på: Utfört av: Namn Organisation Datum för inmätning Telefonnummer E-postadress Utrustning Modell Serienummer Datum kalibrering/service Använda samband vid transformation ska redovisas och kalibreringsprotokoll ska bifogas: 29/29