TEKNISK RIKTLINJE TR08-06 UTGÅVA 1

Transkript

1 1/50

2 Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan /50

3 Innehåll 1 Definitioner och förkortningar Inledning Omfattning Allmänna krav Metoder för inmätning Utbildning i tillämpning av teknisk riktlinje TR Koordinatsystem Plankoordinatsystem Höjdkoordinatsystem Transformationer Utrustning och lägesnoggrannhet Mätinstrument Lägesnoggrannhet Dokumentation av lägesnoggrannhet Objekt som ska mätas in Principer för inmätning av objekt Inmätning av stolpar Inmätning av faslinor Inmätning av topplinor Inmätning av luftledning för teletrafik Inmätning av kabelbrytpunkter Inmätning av kabelbrytpunkter för kablar i mark och tunnel Inmätning av kabelbrytpunkter för kablar i eller på havseller sjöbotten Inmätning av skruvningspunkt /50

4 6.7 Inmätning av flygvarningsklot Inmätning av antenn i stolpe Inmätning av korsningar med andra ledningar Inmätning av jordtag Inmätning av kabelskarv Inmätning av betongplatta under kabelskarv Inmätning av rörändar Inmätning av draggrop Inmätning av tunnel Inmätning av brunn/optobrunn Inmätning av markprofil/bottenprofil Inmätning av stationsområde Inmätning av optobod/teknikbod Inmätning av telemast Leverans av data till SvK Filformat Namngivning av filer ASCII och pdf-a Shape Dxf Filernas utseende, innehåll och uppbyggnad Metadata Media för levererade data Struktur för levererade data ASCII och pdf-a leveransstruktur Shape leveransstruktur Dxf leveransstruktur Illustration av vilka punkter på olika objekt som ska mätas in Inmätningspunkter för standardstolpar Inmätningspunkter för specialstolpar Inmätningspunkter för faslinor, standardstolpar Inmätningspunkter för faslinor, specialstolpar Inmätningspunkter för topplinor, standardstolpar Inmätningspunkter för topplinor, specialstolpar Inmätningspunkter för markkablar Inmätningspunkter för samtliga kablar /50

5 8.9 Inmätningspunkter för tunnel och tunnelförlagd kabel Inmätningspunkter för stationsområde Exempel på filers utseende Exempel på fil för stolpar Exempel på fil för faslinor Exempel på fil för topplinor Exempel på fil för luftledning för teletrafik Exempel på fil för kabelbrytpunkter Exempel på fil för skruvningspunkter, flygvarningsklot, antenner, jordtag, brunn/optobrunnar, stationsområden och optobod/teknikbodar Exempel på fil för korsningar Exempel på fil för kabelskarvar, betongplattor, rörändar, draggropar, mark/bottenprofil och tunnel Exempel på fil för telemaster Kodlista Ledning i luft Station Ledning i mark eller tunnel (mark- eller tunnelförlagd kabel) Ledning i sjö eller hav (sjökabel) Opto/tele Tunnel Mark- och bottenprofil Bilaga 1. Definitioner och förkortningar...43 Bilaga 2. Koordinat- och attributfil benämning för ASCII och pdf-a leveranser Bilaga 3. Filnamn shape /50

6 1 Definitioner och förkortningar I bilaga 1 finns beskrivningar av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. 2 Inledning 2.1 Omfattning Dessa riktlinjer gäller lägesbestämning av alla objekt som används inom Svenska Kraftnäts verksamhet. Riktlinjerna definierar och beskriver Svenska Kraftnäts krav på hur anläggningar ska mätas in samt vilka geografiska data över en anläggning som ska framställas och överlämnas till förvaltningsorganisationen vid ny- och ombyggnationer av anläggningar. 2.2 Allmänna krav Ansvarig för geodetisk mätning ska ha behörighet enligt, MK, Mätningskungörelsen (SFS 1974:339 med ändringar) eller motsvarande och/eller ska mätningar och beräkningar utföras av personal med dokumenterad erfarenhet från mätningsarbete och som är väl förtrogen med respektive instrument inklusive kringutrustning och beräkningsprogram. Inmätning ska ske vid ombyggnation och nybyggnation. Anläggningar i mark och på havs- och sjöbotten mäts alltid in och ska mätas i öppet schakt. Detta innebär att inmätning ska utföras i samband med att projektet/arbetet pågår. Den som utför inmätning eller efterbearbetning av mätresultat ska ha relevant kunskap om TR Metoder för inmätning Fältinmätning med totalstation ska normalt användas för inmätning av kablar och kabelrelaterade företeelser. Inmätning via fjärranalys/stereokartering ska normalt användas för inmätning av luftledningar och luftledningsrelaterade företeelser. 6/50

7 2.4 Utbildning i tillämpning av teknisk riktlinje TR08-06 En utbildning med genomgång av TR08-06 erbjuds av SvK efter förfrågan. Utbildning innehåller bl.a. särskilda krav på levererad information och hur inmätningsobjekt och deras attribut ska hanteras samt hur filerna ska döpas innan leverans till SvK. OBS! Utbildningen kommer inte att göras i fält utan företrädesvis på SvK:s kontor i Sundbyberg. Ersättning för resor och arbetstid till och från utbildningen står SvK ej för. 3 Koordinatsystem 3.1 Plankoordinatsystem Samtliga koordinater för projekterade/inmätta objekt ska levereras i koordinatsystem SWEREF99 TM för plankoordinater. 3.2 Höjdkoordinatsystem Samtliga koordinater för projekterade/inmätta objekt ska levereras i höjdsystem RH2000 för höjdkoordinater. 3.3 Transformationer Koordinattransformationer mellan regionala/kommunala system och rikssystem ska utföras med transformationsparametrar fastställda av Lantmäteriverket. I de fall där inmätning har utförts i ett annat koordinatsystem ska data levereras i både SWEREF99 TM och det valda koordinatsystemet. Det ska framgå tydligt vilket koordinatsystem data tillhör. 4 Utrustning och lägesnoggrannhet 4.1 Mätinstrument Kontroll, provning och dokumentation ska ske enligt SIS-TS eller annan likvärdig standard. Leverantör ska ange vilka instrument som använts. Tillverkare och modellbeteckning ska anges. 7/50

8 4.2 Lägesnoggrannhet Medelfel och toleranser ska anges relativt referenssystemet. Medelfel för inmätta anläggningsdetaljer får högst uppgå till: > 0,25 m i plan. > 0,25 m i höjd. Högsta tillåtna avvikelse för inmätt anläggningsdel ovan mark: > 0,5 m i plan. > 0,5 m i höjd. Högsta tillåtna avvikelse för inmätt anläggningsdel i mark: > 0,2 m i plan. > 0,2 m i höjd. Högsta tillåtna avvikelse för inmätt anläggningsdel i vatten: > 1,0 m i plan. > 1,0 m i höjd. 4.3 Dokumentation av lägesnoggrannhet Alla inmätningsobjekt ska märkas med aktuell lägesnoggrannhet. Vid angivande av lägesnoggrannhet ska hänsyn tas till förutsättningarna vid inmätningen. Följande klassindelning för noggrannhet i både plan och höjd ska användas för att dokumentera lägesnoggrannhet. Noggrannhetsklasserna anger högsta tillåtna avvikelsen på en individuell koordinat. Klass Noggrannhet 1 < 10 cm cm 3 > 50 cm 4 Odefinierat 8/50

9 5 Objekt som ska mätas in Denna instruktion ska tillämpas för anläggningsdelar och objekt enligt kapitel 10, Kodlista. För övriga anläggningsdelar finns det inga krav på att denna instruktion ska tillämpas. 6 Principer för inmätning av objekt Vid fältinmätning ska SvK:s kodtabell användas (se kapitel 10). Vid inmätning via fjärranalys behöver kodtabellen inte tillämpas. 6.1 Inmätning av stolpar För inmätning av ledningsstolpar gäller nedanstående. Planläget: > Mäts i en punkt, centrumledarens infästningspunkt/brytpunkt i isolator (den plats där mittfasen passerar regeln). > Undantag är olika former av julgransstolpar/torn och kompaktstolpar där en ledning är asymmetriskt arrangerad i stolpen. I detta fall mäts punkten i stolpens mitt. > Om flera ledningar är sambyggda i samma stolpe mäts samtliga punkter där mittfaserna passerar regeln. Höjdläget: > Mäts på markytan på samma plats som stolpens planläge. Se kapitel 8 för exemplifiering. 6.2 Inmätning av faslinor För inmätning av faslinor gäller nedanstående. Planläget: > Mäts i en punkt, fasens infästningspunkt/brytpunkt i isolator (den plats där fasen passerar regeln). 9/50

10 Höjdläget: > Mäts på samma plats som fasens planläge. Attribut: > FASLAGE V = vänster, M= mitt, H= höger, Ö = över, U= under. Vänster fasläge avser fasen till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger fasläge avser fasen till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Se kapitel 8 för exemplifiering. 6.3 Inmätning av topplinor För inmätning av topplinor gäller nedanstående. Planläget: > Mäts i en punkt, topplinans infästningspunkt/brytpunkt i stolpen (den plats där topplinan passerar regeln). Höjdläget: > Mäts på samma plats som topplinans planläge. Attribut: > TOPPLAGE V= vänster, M= mitt, H= höger. Vänster topplineläge avser topplinan till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger topplineläge avser topplinan till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Se kapitel 8 för exemplifiering. 6.4 Inmätning av luftledning för teletrafik För inmätning av luftledning för teletrafik gäller nedanstående. Planläget: > Mäts i en punkt, ledningens infästningspunkt/brytpunkt i stolpen (den plats där ledningen passerar regeln). Höjdläget: > Mäts på samma plats som ledningens planläge. 10/50

11 6.5 Inmätning av kabelbrytpunkter Inmätning av kabelbrytpunkter för kablar i mark och tunnel Inmätning av kabelbrytpunkter för kabel i mark eller tunnel ska ske i öppen kabelgrav. Är det ej möjligt att mäta i öppen kabelgrav ska mätning på täckt kabelgrav ske mot befästa lägen. Tätheten mellan inmätningspunkterna tillåts variera men alla brytpunkter på en sträcka ska mätas in. I normalfallet ska aldrig avståndet mellan två inmätningspunkter (kabelbrytpunkter) överstiga 10 m. Planläget där sektion börjar/slutar ska mätas in. För definition av sektions början, se TR08-05 (Svenska Kraftnäts krav på kabeldokumentation). Beroende på hur kablarna är förlagda sker inmätning på olika sätt. Om alla faser/teleledningar är förlagda i samlad bunt mäts den mittersta och översta kabeln in. Är faserna/teleledningarna fördelade på två eller flera enskilda kablar eller kabelknippen mäts samtliga kablar/knippen in (mittersta och översta kabeln i varje knippe). Om kabeln har en krökningsradie som överstiger 1,0 m ska brytpunkter mellan krökningens startpunkt och slutpunkt mätas in med 0,5 m avstånd. Kabelns höjd (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget. Se kapitel 8 för exemplifiering Inmätning av kabelbrytpunkter för kablar i eller på havs- eller sjöbotten Inmätning av kabelbrytpunkter för kabel i eller på havs- eller sjöbotten ska ske i öppen kabelgrav. Är det ej möjligt att mäta i öppen kabelgrav ska mätning på täckt kabelgrav ske. Tätheten mellan inmätningspunkterna tillåts variera men alla brytpunkter på en sträcka ska mätas in. I normalfallet ska aldrig avståndet mellan två inmätningspunkter överstiga 1000 m. Planläget där sektion börjar/slutar ska mätas in. För definition av sektions början, se TR08-05 (Svenska Kraftnäts krav på kabeldokumentation). 11/50

12 Beroende på hur kablarna är förlagda sker inmätning på olika sätt. Om alla faser/teleledningar är förlagda i samlad bunt mäts den mittersta och översta kabeln in. Är faserna/teleledningarna fördelade på två eller flera enskilda kablar eller kabelknippen mäts samtliga kablar/knippen in (mittersta och översta kabeln i varje knippe). Om kabeln har en krökningsradie som överstiger 2,0 m ska brytpunkter mellan krökningens startpunkt och slutpunkt mätas in med 1,0 m avstånd. Kabelns djup (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget. Se kapitel 8 för exemplifiering. 6.6 Inmätning av skruvningspunkt Skruvningspunkt mäts in genom att planläget (x och y koordinater) för centrumledarens/mittfasens isolator i skruven mäts in. Om centrumledaren inte ingår i skruven (centrumledaren saknar isolator) utan skruven endast berör ytterfaserna, mäts centrumledarens position mitt mellan ytterfasernas isolatorer in. Höjdläge mäts inte. 6.7 Inmätning av flygvarningsklot Flygvarningsklot mäts in genom att planläget för flygvarningsklotets centrum mäts in. Höjdläge mäts inte. 6.8 Inmätning av antenn i stolpe Antenn i stolpe mäts in genom att planläget där antennen är monterad i stolpen mäts in. Höjdläge mäts inte. 6.9 Inmätning av korsningar med andra ledningar Korsande ledning mäts in genom att planläget (x och y koordinater) för korsande lednings centrumledare/mittfas mäts in där ledaren korsar SvK:s lednings centrumledare/mittfas. Därutöver mäts två ytterligare punkter på den korsande ledningens centrumledare/mittfas in, 50 m på vardera sida om SvK:s lednings centrumledare/mittfas. Typ av korsande ledning anges enligt följande: > El > Tele 12/50

13 > Kontroll > Fjärrvärme > Vatten > Avlopp > Gas > Övrigt Höjdläge för korsande ledning mäts in för luftledning och ledningar i mark. Höjdläge för korsande ledning mäts inte in för kabel i tunnel och kabel i eller på havseller sjöbotten Inmätning av jordtag Jordtag mäts in genom att planläget för jordtaget mäts in. Höjdläge mäts inte Inmätning av kabelskarv Kabelskarv mäts in genom att planläget för kabelskarvens centrumpunkt mäts in. Om kabelskarven har en längd av mer än 1,0 m ska kabelskarvens båda ändpunkter mätas in. Kabelskarvens höjd/djup (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget Inmätning av betongplatta under kabelskarv Betongplatta under kabelskarv mäts in genom att planläget för betongplattans samtliga hörn mäts in. Betongplattans höjd (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget Inmätning av rörändar Rörände mäts in genom att planläget för röränden mäts in. Rörändens höjd (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget. Om rören ligger i samlat knippe mäts endast översta röret in. Korrekt kod ska användas så antal rör i knippet framgår. 13/50

14 6.14 Inmätning av draggrop Draggrop mäts in genom att planläget för draggropen mäts in. Draggropens höjd (z-koordinat) ska mätas in vid samma position som plankoordinaterna för läget Inmätning av tunnel Enbart tunnel där Svenska Kraftnät står som huvudman ska mätas in. Tunnel mäts in genom att läget för tunnelns bredd och höjd i tvärsnittet mäts in. Om höjden för tunnelns undre höjdpunkt sammanfaller med höjden på tunnelns breddpunkter mäts enbart breddpunkterna in. Tvärsnitt mäts in var 10:e meter. Se kapitel 8 för exemplifiering Inmätning av brunn/optobrunn Brunn/optobrunn mäts in genom att planläget för brunnens centrumpunkt mäts in. Höjdläge mäts inte Inmätning av markprofil/bottenprofil Markprofil/bottenprofil för ledning ska följa ledningens centrumledare/mittfas. Punktavstånd är beroende av terrängutseende. Ny punkt ska mätas in om höjdskillnaden mot föregående punkt överstiger 5 m, dock ska punkt mätas in minst var 10:e meter förutom för sjökabel där punkt mäts in minst var 100:e m. Markprofil för markkabel mäts in vid samma position som kabelns plankoordinater för läget. Bottenprofil för sjökabel mäts in vid samma position som kabelns plankoordinater för läget. Markens höjd vid stolpe mäts på samma plats som stolpens plankoordinater Inmätning av stationsområde Stationsområde mäts in genom att samtliga brytpunkter i staketet som omger stationsområdet mäts in. Höjdläge mäts inte Inmätning av optobod/teknikbod Optobod/teknikbod mäts in genom att planläget för bodens centrumpunkt mäts in. Om flera bodar ligger intill varandra ska samtliga bodar mätas in. 14/50

15 Höjdläge mäts inte Inmätning av telemast Telemast mäts in genom att planläget för telemastens centrumpunkt mäts in. Höjdläge för telemast mäts i både rot och topp. 7 Leverans av data till SvK 7.1 Filformat Koordinaterna ska levereras enligt följande: > Som inmätningsfil i formatet ASCII. > Som inmätningsfil i formatet pdf-a. Leverantören ska leverera koordinater även i en av följande format (som komplement till inmätningsfil i ASCII och pdf-a): > Som shape-fil för punkt, linje respektive yta. > Som DXF-fil för punkter, linjer och ytor. 7.2 Namngivning av filer ASCII och pdf-a Filnamnet på alla filer med koordinater och attribut ska ha samma uppbyggnad, den inmätta sträckans littera följd av den inmäta objekttyp. Exempel Filen som innehåller alla kraftledningsstolpar (STP) som finns inom littera CL22_S5 namnges enligt följande: > <Ledningslittera>_<objekttyp>.txt, exempel: CL22_S5_STP.txt > <Ledningslittera>_<objekttyp>.pdf, exempel: CL22_S5_STP.pdf Filen som innehåller alla faslinor (FAS) som finns inom littera CL22_S5 namnges enligt följande: > <Ledningslittera>_<objekttyp>.txt, exempel: CL22_S5_FAS.txt > <Ledningslittera>_<objekttyp>.pdf, exempel: CL22_S5_FAS.pdf 15/50

16 Övriga exempel på ASCII och pdf-a filnamn finns i Bilaga Shape Filnamnet på alla filer med koordinater och attribut ska ha samma uppbyggnad, den inmätta sträckans littera följd av den inmäta objekttyp. Filen som innehåller alla kraftledningsstolpar (STP) som finns inom littera CL22_S5 namnges enligt följande: > <Ledningslittera>_<objekttyp>.shp, exempel: CL22_S5_STP.shp Filen som innehåller alla faslinor (FAS) som finns inom littera CL22_S5 namnges enligt följande: > <Ledningslittera>_<objekttyp>.shp, exempel: CL22_S5_FAS.shp Övriga exempel på shape filnamn finns i Bilaga Dxf En dxf-fil för samtliga objekt per inom ledningar, stationer, med samtliga objekt i en fil. Filen ska innehålla lager för respektive objekt. Lagren ska vara namnsatta enligt samma princip som ovan. Alla inmätningar som har med stationer att göra samlas i en dxf-fil: > <stationslittera>_station.dxf Alla inmätningar som har med ledningar att göra samlas i en dxf-fil: > <Ledningslittera>_ledning.dxf Alla inmätningar som har med Optobod/teknikbodar att göra samlas i en dxf-fil: > <Bodlittera>_OTB.dxf Alla inmätningar som har med tunnlar att göra samlas i en dxf-fil: > <Tunnellittera>_Tunnel.dxf 7.3 Filernas utseende, innehåll och uppbyggnad Normalt ska inmätningsfilen innehålla koordinater och attribut. Koordinater innebär X- och Y-värden. I vissa fall ska även ett Z-värde ingå. För kabelbrytpunkter ska även ett värde för markkabelns nedgrävningsdjup anges, detta värde betecknas med bokstaven N. 16/50

17 Inmätningsfilen för korsande ledningar ska anges vilken typ av ledning den korsande ledningen är (enligt kodlistan). Även namn och eventuell littera på den korsande ledningen ska om möjligt anges. För korsande elledning ska spänning om möjligt anges. En inmätningsfil för varje ledningssträcka och objekttyp. Observera undantaget för dxf-filer i kapitel Koordinater ska ha samma inbördes ordning i filen som de har längs ledningen. Koordinaterna ska inte ha fler decimaler än nödvändigt. Varje koordinat ska ha noggrannhetsklassning. Kolumn med stolpnummer benämns STPNR. Kolumn med X-koordinaten benämns X. Kolumn med Y-koordinaten benämns Y. Kolumn med Z-koordinaten benämns Z. Kolumn för faslinans läge benämns FASLAGE. Kolumn för topplinans läge benämns TOPPLAGE. Kolumn med noggrannhetsklassning benämns KLASS. Kolumn med kodklassning benämns KOD. Kolumn med nedgrävningsdjup benämns N. Kolumn med masts Z-koordinat för botten benämns ZMARK. Kolumn med masts Z-koordinat för toppen benämns ZTOPP. Kolumn med korsande lednings littera benämns LITTERA. Kolumn med korsande lednings namn benämns NAMN. Kolumn med korsande lednings spänning benämns SPANNING. Exempel på hur filerna ska se ut återfinns i kapitel Metadata Vid leverans av data ska vissa metadata medfölja leveransen. Följande uppgifter ska alltid anges: > Datum för inmätning. > Vilken utrustning som använts. Mätutrustningens serienummer ska anges. > Utförare av inmätningen, namn och organisation. 17/50

18 > Kontaktperson, adress, e-postadress samt telefonnummer. > Mätmetod. > Ursprungligt koordinatsystem vid inmätningen. > I förekommande fall använda stomnät. > Utförda transformationer med angivande av använda samband redovisas. > Medelfel. Önskar leverantören överlämna ytterligare metadata möter det inga problem. Leverans av inmätningsuppdraget (relationshandling eller inmätning av befintlig anläggning) ska vara tydlig och fullständig. Förtydligande skisser ska levereras där så behövs för tydligheten. All dokumentation rörande de mätningstekniska delarna ska redovisas i digital form. 7.5 Media för levererade data Data ska levereras på CD, DVD eller lös hårddisk med USB-anslutning. Leverans på USB-minne är inte godtagbart. 7.6 Struktur för levererade data Data ska levereras separerade från varandra d.v.s. i egna mappar. I den översta mappen, leveransmappen, ska det finnas en förteckning (i pdf-a-format) över samtliga filer som ingår i aktuell leveransmapp. Under leveransmappen ska det finnas en mapp för varje ledning eller station som leveransen innehåller information för. Därunder ska det finnas en mapp för varje typ av objekt. Beroende på storlek och innehåll i leveransen kan uppdelning även göras skivvis, d.v.s. en skiva för ledningar och en skiva för stationer etc. 18/50

19 7.6.1 ASCII och pdf-a leveransstruktur ROOT Mapp, nivå 1 1 Mapp, nivå 2 Filer leverans.pdf <Ledningslittera> STOLPAR <Ledningslittera>_STP.txt <Ledningslittera>_STP.pdf FASLINOR <Ledningslittera>_FAS.txt <Ledningslittera>_FAS.pdf TOPPLINOR <Ledningslittera>_TOP.txt <Ledningslittera>_TOP.pdf TELELUFTLEDNING <Ledningslittera>_TLL.txt <Ledningslittera>_TLL.pdf SKRUVNINGSPUNKTER <Ledningslittera>_SKP.txt <Ledningslittera>_SKP.pdf FLYGVARNINGSKLOT <Ledningslittera>_FVK.txt <Ledningslittera>_FVK.pdf HÖJDPROFIL <Ledningslittera>_HPR.txt <Ledningslittera>_HPR.pdf TELEMASTER <Ledningslittera>_TMS.txt <Ledningslittera>_TMS.pdf KORSNINGAR <Ledningslittera>_KOL.txt <Ledningslittera>_KOL.pdf KABELBRYTPUNKTER <Ledningslittera>_KBP.txt <Ledningslittera>_KBP.pdf MARK/BOTTENPROFIL <Ledningslittera>_MPR.txt <Ledningslittera>_MPR.pdf 19/50

20 KABELSKARVAR <Ledningslittera>_KSK.txt <Ledningslittera>_KSK.pdf BETONGPLATTOR <Ledningslittera>_BPL.txt <Ledningslittera>_BPL.pdf RÖRÄNDAR <Ledningslittera>_RÖÄ.txt <Ledningslittera>_RÖÄ.pdf DRAGGROPAR <Ledningslittera>_DGR.txt <Ledningslittera>_DGR.pdf BRUNNAR/OPTOBRUN NAR <Ledningslittera>_OBR.txt <Ledningslittera>_OBR.pdf ANTENNER <Ledningslittera>_AIS.txt <Ledningslittera>_AIS.pdf JORDTAG <Ledningslittera>_JOT.txt <Ledningslittera>_JOT.pdf <Stationslittera> STATIONSOMRÅDE <Stationslittera>_STN.txt <Stationslittera>_STN.pdf TELEMAST <Stationslittera>_TMS.txt <Stationslittera>_TMS.pdf <Optobod/teknik bod> OPTOBOD/TEKNIKBOD <Bodlittera>_OTB.txt <Bodlittera>_OTB.pdf <Tunnel> TUNNEL <Tunnellittera>_TNL.txt 20/50

21 <Tunnellittera>_TNL.pdf Shape leveransstruktur ROOT Mapp, nivå 1 Mapp, nivå 2 Filer leverans.pdf <Ledningslittera> STOLPAR <Ledningslittera>_STP.shp FASLINOR <Ledningslittera>_FAS.shp TOPPLINOR <Ledningslittera>_TOP.shp TELELUFTLEDNING <Ledningslittera>_TLL.shp SKRUVNINGSPUNKTER <Ledningslittera>_SKP.shp FLYGVARNINGSKLOT <Ledningslittera>_FVK.shp HÖJDPROFIL <Ledningslittera>_HPR.shp TELEMASTER <Ledningslittera>_TMS.shp KORSNINGAR <Ledningslittera>_KOL.shp KABELBRYTPUNKTER <Ledningslittera>_KBP.shp MARK/BOTTENPROFIL <Ledningslittera>_MPR.shp KABELSKARVAR <Ledningslittera>_KSK.shp BETONGPLATTOR <Ledningslittera>_BPL.shp RÖRÄNDAR <Ledningslittera>_RÖÄ.shp DRAGGROPAR <Ledningslittera>_DGR.shp BRUNNAR/OPTOBRUN NAR <Ledningslittera>_OBR.shp ANTENNER <Ledningslittera>_AIS.shp JORDTAG <Ledningslittera>_JOT.shp <Stationslittera> 21/50

22 STATIONSOMRÅDE <Stationslittera>_STN.shp TELEMAST <Stationslittera>_TMS.shp <Optobod/teknik bod> OPTOBOD/TEKNIKBOD <Bodlittera>_OTB.shp <Tunnel> TUNNEL <Tunnellittera>_TNL.shp Dxf leveransstruktur ROOT Mapp, nivå 1 Filer leverans.pdf Ledning <Ledningslittera> <Ledningslittera>_Ledning.dxf Station <Stationslittera> <Stationslittera>_Station.dxf Optobod/teknikbod<Bodlittera> <Bodlittera>_OTB.dxf Tunnel <Tunnellittera> <Tunnellittera>_Tunnel.dxf 22/50

23 8 Illustration av vilka punkter på olika objekt som ska mätas in 8.1 Inmätningspunkter för standardstolpar 23/50

24 8.2 Inmätningspunkter för specialstolpar 24/50

25 8.3 Inmätningspunkter för faslinor, standardstolpar 25/50

26 8.4 Inmätningspunkter för faslinor, specialstolpar 26/50

27 8.5 Inmätningspunkter för topplinor, standardstolpar 27/50

28 8.6 Inmätningspunkter för topplinor, specialstolpar 28/50

29 8.7 Inmätningspunkter för markkablar 29/50

30 8.8 Inmätningspunkter för samtliga kablar Alla kablar är förlagda i samlad bunt vilken kröker. Läget mäts var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt. Krökningen sker inom hela det grönmarkerade området. Alla kablar kröker. Läget mäts var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt. Krökningen sker inom hela det grönmarkerade området. 30/50

31 Ytterkablarna kröker i två omgångar och har en rak sträckning mellan krökarna, mittkabeln är rak. För ytterkablarna mäts läget var 20:e centimeter från krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt. För mittkabeln samt där ytterkablarna har rak sträckning är det maximalt 10 m mellan mätpunkterna. 31/50

32 8.9 Inmätningspunkter för tunnel och tunnelförlagd kabel 32/50

33 8.10 Inmätningspunkter för stationsområde Stationsområdet mäts in i stängslets brytpunkter. 33/50

34 9 Exempel på filers utseende Observera att exemplen på filernas utseende gäller för filer i formaten ASCII och pdf- A. För filer av typen shp och dxf skall samma utseende eftersträvas, dock kan X- och Y- koordinaten utgå. 9.1 Exempel på fil för stolpar STPNR X Y Z KLASS KOD STP , ,567 1, STP001A 1234, ,567 1, STP , ,567 1, STPCT , ,567 1, Exempel på fil för faslinor X Y Z FASLAGE KLASS KOD 1234, ,567 1,234 M , ,567 1,234 H , ,567 1,234 V , ,567 1,234 M , ,567 1,234 Ö , ,567 1,234 U , ,567 1,234 M /50

35 9.3 Exempel på fil för topplinor X Y Z TOPPLAGE KLASS KOD 1234, ,567 1,234 M , ,567 1,234 H , ,567 1,234 V , ,567 1,234 M Exempel på fil för luftledning för teletrafik X Y Z KLASS KOD 1234, ,567 1, , ,567 1, , ,567 1, , ,567 1, Exempel på fil för kabelbrytpunkter X Y Z N KLASS KOD 1234, ,567 1,234 1, , ,567 1,234 1, , ,567 1,234 1, /50

36 9.6 Exempel på fil för skruvningspunkter, flygvarningsklot, antenner, jordtag, brunn/optobrunnar, stationsområden och optobod/teknikbodar X Y KLASS KOD 1234, , , , , , Exempel på fil för korsningar X Y Z LITTERA NAMN SPÄNNING KLASS KOD 1234, ,56 1,234 XXX XXX , ,56 1,234 XXX XXX , ,56 1,234 XXX XXX , ,56 1,234 YYY YYY , ,56 1,234 ZZZ ZZZ Exempel på fil för kabelskarvar, betongplattor, rörändar, draggropar, mark/bottenprofil och tunnel X Y Z KLASS KOD 1234, ,567 1, , ,567 1, , ,567 1, , ,567 1, /50

37 9.9 Exempel på fil för telemaster X Y ZMARK ZTOPP KLASS KOD 1234, ,567 1,234 1, /50

38 10 Kodlista Denna kodlista ska nyttjas vid fältinmätning Ledning i luft Alla luftledningsobjekt börjar med 1 > Stolpe (101), punktobjekt > Skruvningspunkt (103), punktobjekt > Flygvarningsklot (104), punktobjekt > Antenn i stolpe (105), punktobjekt > Markhöjd (106), punktobjekt > Korsande ledningar i luft (107), linjeobjekt El (1071) Tele (1072) Kontroll (1073) Övrigt (1078) > Korsande ledningar i mark (108), linjeobjekt El (1081) Tele (1082) Kontroll (1083) Fjärrvärme (1084) Vatten (1085) Avlopp (1086) Gas (1087) Övrigt (1088) > Faslina (111), linjeobjekt Faslina mitt (1111) Faslina höger (1112) Faslina vänster (1113) Faslina över (1114) 38/50

39 Faslina under (1115) > Topplina (115), linjeobjekt Topplina mitt (1151) Topplina höger (1152) Topplina vänster (1153) > Luftledning för teletrafik (116), linjeobjekt Metallisk teleledning (1161) Optisk teleledning (1162) Odefinierad teleledning (1163) 10.2 Station Alla stationsobjekt börjar med 2 > Stationsområde (201), ytobjekt > Kabelbrytpunkter kraftkabel med spänning över 200 kv inom stationsområde (205), punktobjekt > Kabelbrytpunkter återledare för DC-kablar inom stationsområde (206), punktobjekt > Kabelbrytpunkter optokabel inom stationsområde (207), punktobjekt 10.3 Ledning i mark eller tunnel (mark- eller tunnelförlagd kabel) Alla ledningsobjekt som finns i mark eller tunnel börjar med 3 > Kabel (301), linjeobjekt Kabelknippe 1 st kabel (3011) Kabelknippe 2st kabel (3012) Kabelknippe 3st kabel (3013) Kabelknippe 4st kabel (3014) Kabelknippe 5st kabel (3015) > DTS (302), linjeobjekt DTS kabel i optorör (3021) > Kontrollkabel (303), linjeobjekt Kontrollkabel i optorör (3031) 39/50

40 > Optokabel (304), linjeobjekt > Optorör (305), linjeobjekt knippe 1 st rör (3051) knippe 2 st rör (3052) knippe 3 st rör (3053) knippe 4 st rör (3054) knippe 5 st rör (3055) knippe 6 st rör eller fler (3056) > Kabelskarv (el) (306), punktobjekt > Rörkorsning (307), linjeobjekt > Dräneringsrör (308), linjeobjekt > Rörändar (309), punktobjekt knippe 1 st rör (3091) knippe 2 st rör (3092) knippe 3 st rör (3093) knippe 4 st rör (3094) knippe 5 st rör (3095) knippe 6 st rör eller fler (3096) > Draggrop (310), punktobjekt > Brunn (312), punktobjekt Optobrunn (3121) > Betongplatta (313), ytobjekt > Kabelbrytpunkt (314), punktobjekt Kabelbrytpunkter kraftkabel med spänning över 200 kv (3141) Kabelbrytpunkter återledare för DC-kablar (3142) Kabelbrytpunkter optokabel (3143) > Korsande ledningar i luft (315), linjeobjekt El (3151) Tele (3152) 40/50

41 Kontroll (3153) Fjärrvärme (3154) Vatten (3155) Avlopp (3156) Gas (3157) Övrigt (3158) > Korsande ledningar i mark (316), linjeobjekt El (3161) Tele (3162) Kontroll (3163) Fjärrvärme (3164) Vatten (3165) Avlopp (3166) Gas (3167) Övrigt (3168) 10.4 Ledning i sjö eller hav (sjökabel) Alla ledningsobjekt i sjö eller hav börjar med 4. > Kabel (401), linjeobjekt > Kabelskarv (402), punktobjekt > Kabelbrytpunkt (403), punktobjekt Kabelbrytpunkter kraftkabel med spänning över 200 kv (4031) Kabelbrytpunkter återledare för DC-kablar (4032) Kabelbrytpunkter optokabel (4033) > Korsande ledningar i luft (404), linjeobjekt El (4041) Tele (4042) Kontroll (4043) Övrigt (4048) > Korsande ledningar i mark (405), linjeobjekt 41/50

42 El (4051) Tele (4052) Kontroll (4053) Fjärrvärme (4054) Vatten (4055) Avlopp (4056) Gas (4057) Övrigt (4058) 10.5 Opto/tele Alla opto-/teleobjekt börjar med 6 > Optobod/teknikbod (601), punktobjekt > Telemast (602), punktobjekt 10.6 Tunnel Alla tunnelobjekt börjar med 7 > Tunnelkoordinat vänster (702), punktobjekt > Tunnelkoordinat höger (703), punktobjekt > Tunnelkoordinat tak (704), punktobjekt > Tunnelkoordinat golv (705), punktobjekt 10.7 Mark- och bottenprofil Mark- och bottenprofilsobjekt börjar med 8 > Markprofil (801), punktobjekt > Bottenprofil (802), punktobjekt 42/50

43 Bilaga 1. Definitioner och förkortningar Nedan beskrivs begrepp och förkortningar som används i detta dokument: Avsnitt Bottenprofil Faslina Fasläge Flygvarningsklot Kabel Kabel i tunnel Kabelbrytpunkt Kabelskarv Korskopplingspunkt Ledning Ledningsanknutet objekt Avsnitt är en delsträcka av ledningen. Avsnittet består av ett antal ledningsspann och stolpar eller av en kabelsträcka. Ett avsnitt avgränsas vanligtvis av den tekniska konstruktionen. Bottens höjdläge/djup vid ledningens mittfas. Växelströmsledningar har tre faslinor och likströmsledningar har normalt två faslinor. Faslinorna är normalt placerade horisontellt i portalstolpar och vertikalt i julgransstolpar. Andraplaceringar kan förekomma. Den plats i stolpen där faslinan är infäst i isolatorn. Plastklot som är fäst på kraftledningens topplina. Normalt orange/rött/vitt. Ca 1 m i diameter. Ledning omsluten av skyddande eller isolerande material. Ledning som går i tunnelförläggning. Den plats på en kabel där kabeln ändrar horisontell riktning. Plats på kabeln där två delar är hopskarvade. Plats där kabelskärmarna skruvas, inte faserna. Eventuella korskopplingspunkter sammanfaller alltid med kabelskarv (skarvpunkt / skarvplats). Ledning är en ledning som går mellan två stationer eller en station och en påstickspunkt. Varje ledning är namngiven med ett littera. Ledningen består av ett eller flera avsnitt. Objekt som på något sätt kan kopplas till en ledning men ofta saknar unik identifierare. Följande objekt räknas till gruppen ledningsanknutna objekt: > Flygvarningsklot > Skruvningspunkt 43/50

44 > Korsning med annan ledning > Jordtag Ledningsgata Luftledning Markkabel Markprofil Optobod/teknikbod Påstickspunkt Sjökabel Skruvningspunkt Det område som en ledning tar i anspråk. Inom området måste vissa krav uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledning som går över mark. Ledning som går i mark. Markens höjdläge under ledningens mittfas eller över kabelns mittfas. Byggnad eller container, ca m2, i anslutning till stationsområde eller ledning innehållande utrustning för teletrafik på optonät. Kallas även avgreningspunkt. En plats på en kraftledning där tre ledningar är sammankopplade utan att det finns en station i sammankopplingspunkten. Vid påstickspunkten kan det finnas apparater t.ex. frånskiljare och/eller möjligheter till slackning. Ledning som går i eller på havs- eller sjöbotten. Plats på ledningen där faserna skiftar inbördes läge. För portalstolpar normalt några meter från stolpen. För julgransstolpar normalt i stolpen. Vid övergång från portalstolpar till julgransstolpar finns skruvningspunkten normalt mitt emellan stolparna. Skruvningspunkt kan även inbegripa transponering av kabelfaser. Station Stationsområde Stolpe SvK En station består av en stor mängd komponenter, bl.a. manöverbyggnad och ställverk. En station omges alltid av ett staket. Det område som kringgärdas av det yttre stationsstaketet. Luftledningen bärs upp av stolpar. Varje stolpe har bl.a. ett stolpnummer. Svenska Kraftnät 44/50

45 Telemast Toppläge Topplina Telemast inom 100 m från stationsområde eller kraftlednings mittfas, vilken kan utgöra hinder vid luftburen inspektion av anläggningen. Telemast kan tillhöra SvK eller annan operatör. Den plats i stolpen där topplinan är infäst i stolpen. De flesta luftledningar har en eller två topplinor vilka bl.a. utgör åskskydd för ledningen och även används som bärare av eventuell optokabel. Topplinorna är placerade i stolpens topp. 45/50

46 Bilaga 2. Koordinat- och attributfil benämning för ASCII och pdf-a leveranser Filnamnet ska innehålla objektlittera och inmätt objekttyp enligt följande antenn i stolpe namnges enligt följande > <Ledningslittera>_AIS.txt, exempel: CL22_S5_AIS.txt > <Ledningslittera>_AIS.pdf, exempel: CL22_S5_AIS.pdf betongplatta namnges enligt följande > <Ledningslittera>_BPL.txt, exempel: CL22_S5_BPL.txt > <Ledningslittera>_BPL.pdf, exempel: CL22_S5_BPL.pdf brunn/optobrunn namnges enligt följande > <Ledningslittera>_OBR.txt, exempel: CL22_S5_OBR.txt > <Ledningslittera>_OBR.pdf, exempel: CL22_S5_OBR.pdf draggrop namnges enligt följande > <Ledningslittera>_DGR.txt, exempel: CL22_S5_DGR.txt > <Ledningslittera>_DGR.pdf, exempel: CL22_S5_DGR.pdf faslinor namnges enligt följande > <Ledningslittera>_FAS.txt, exempel: CL22_S5_FAS.txt > <Ledningslittera>_FAS.pdf, exempel: CL22_S5_FAS.pdf flygvarningsklot namnges enligt följande > <Ledningslittera>_FVK.txt, exempel: CL22_S5_FVK.txt > <Ledningslittera>_FVK.pdf, exempel: CL22_S5_FVK.pdf jordtag namnges enligt följande > <Ledningslittera>_JOT.txt, exempel: CL22_S5_JOT.txt > <Ledningslittera>_JOT.pdf, exempel: CL22_S5_JOT.pdf kabelbrytpunkter namnges enligt följande 46/50

47 > <Ledningslittera>_KBP.txt, exempel: XL7_S5_KBP.txt > <Ledningslittera>_KBP.pdf, exempel: XL7_S5_KBP.pdf kabelskarv namnges enligt följande > <Ledningslittera>_KSK.txt, exempel: CL22_S5_KSK.txt > <Ledningslittera>_KSK.pdf, exempel: CL22_S5_KSK.pdf kraftledningsstolpar namnges enligt följande > <Ledningslittera>_STP.txt, exempel: CL22_S5_STP.txt > <Ledningslittera>_STP.pdf, exempel: CL22_S5_STP.pdf korsande ledningar namnges enligt följande > <Ledningslittera>_KOL.txt, exempel: CL22_S5_KOL.txt > <Ledningslittera>_KOL.pdf, exempel: CL22_S5_KOL.pdf luftledning för teletrafik namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TLL.txt, exempel: CL22_S5_TLL.txt > <Ledningslittera>_TLL.pdf, exempel: CL22_S5_TLL.pdf mark-/bottenprofil namnges enligt följande > <Ledningslittera>_MPR.txt, exempel: CL22_S5_MPR.txt > <Ledningslittera>_MPR.pdf, exempel: CL22_S5_MPR.pdf optobod/teknikbod namnges enligt följande > <Bodlittera>_OTB.txt, exempel: CL22_S5_OTB.txt > <Bodlittera>_OTB.pdf, exempel: CL22_S5_OTB.pdf rörände namnges enligt följande > <Ledningslittera>_RÖÄ.txt, exempel: CL22_S5_RÖÄ.txt > <Ledningslittera>_RÖÄ.pdf, exempel: CL22_S5_RÖÄ.pdf skruvningspunkter namnges enligt följande > <Ledningslittera>_SKP.txt, exempel: CL22_S5_SKP.txt > <Ledningslittera>_SKP.pdf, exempel: CL22_S5_SKP.pdf stationsområde namnges enligt följande > <Stationslittera>_STN.txt exempel: UT11_STN.txt 47/50

48 > <Stationslittera>_STN.pdf exempel: UT11_STN.pdf telemaster namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TMS.txt, exempel: CL22_S5_TMS.txt > <Ledningslittera>_TMS.pdf, exempel: CL22_S5_TMS.pdf topplinor namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TOP.txt, exempel: CL22_S5_TOP.txt > <Ledningslittera>_TOP.pdf, exempel: CL22_S5_TOP.pdf tunnel namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TNL.txt, exempel: CL22_S5_TNL.txt > <Ledningslittera>_TNL.pdf, exempel: CL22_S5_TNL.pdf 48/50

49 Bilaga 3. Filnamn shape Filnamnet ska innehålla objektlittera och inmätt objekttyp enligt följande Antenn i stolpe (AIS) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_AIS.shp, exempel: CL22_S5_AIS.shp Betongplatta (BPL) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_BPL.shp, exempel: CL22_S5_BPL.shp Brunn/optobrunn (OBR) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_OBR.shp, exempel: CL22_S5_OBR.shp Draggrop (DGR) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_DGR.shp, exempel: CL22_S5_DGR.shp Faslinor (FAS) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_FAS.shp, exempel: CL22_S5_FAS.shp Flygvarningsklot (FVK) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_FVK.shp, exempel: CL22_S5_FVK.shp Jordtag (JOT) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_JOT.shp, exempel: CL22_S5_JOT.shp Kabelbrytpunkter (KBP) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_KBP.shp, exempel: XL7_S5_KBP.shp Kabelskarv (KSK) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_KSK.shp, exempel: CL22_S5_KSK.shp Korsande ledningar (KOL) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_KOL.shp, exempel: CL22_S5_KOL.shp Kraftledningsstolpar (STP) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_STP.shp, exempel: CL22_S5_STP.shp Luftledning för teletrafik namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TLL.shp, exempel: CL22_S5_TLL.shp 49/50

50 Mark-/bottenprofil (MPR) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_MPR.shp, exempel: CL22_S5_MPR.shp Optobod/teknikbod (OTB) namnges enligt följande > <Bodlittera>_OTB.shp, exempel: CL22_S5_OTB.shp Rörände (RÖÄ) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_RÖÄ.shp, exempel: CL22_S5_RÖÄ.shp Skruvningspunkter (SKP) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_SKP.shp, exempel: CL22_S5_SKP.shp Stationsområde (STN) namnges enligt följande > <Stationslittera>_STN.shp exempel: UT11_STN.shp Telemaster (TMS) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TMS.shp, exempel: CL22_S5_TMS.shp Topplinor (TOP) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TOP.shp, exempel: CL22_S5_TOP.shp Tunnel (TNL) namnges enligt följande > <Ledningslittera>_TNL.shp, exempel: CL22_S5_TNL.shp 50/50