Inmätning av anläggningar och leverans av geografisk verksamhetsinformation

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NAT, Teknisk dokumentation och GIS VÄR BETECKNING TR08-06 DATUM /^4MRÄD. HK hl A WF, NAL, NAR, «S, NAU, TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA FASTSTÄLLD Ul Moberg Inmätning av anläggningar och leverans av geograisk verksamhetsinormation 1 SVK4005, v3.4, Inledning Denna tekniska riktlinje deinierar och beskriver Svenska kratnäts krav på inmätningar av anläggningsobjekt. Riktlinjen ska tillämpas vid nybyggnadsprojekt och ombyggnadsprojekt. Den ska användas som hjälpmedel ör att sammanställa vilka anläggningsobjekt som ska mätas in inom varje projekt. 1/31

2 Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan Dokumentet har ändrats så att bara kraven som ställs på inmätningarna inns i huvuddokumentet, här har rämst leveransormat ändrats. Deinitioner och örkortningar har lyttats in i dokumentet rån bilagorna. Kodlista samt beskrivning hur olika objekt ska mätas in har lyttats till två bilagor. Kodlistan har gjorts om samt utökats så ler objekt har ått egen kod. Sen har också en öljesedel skapas ör den som ska mäta in Bilaga 1 har gjorts om till en checklista med inmätningskoder, och inns nu som Excelil. I checklistan har tillkommit inmätningskoder ör sjökabelskyltar och de olika stationsytorna. I bilaga 2 har nya bilder med inmätningspunkter lagts in. Bilaga 3 Följesedel inns nu som Excelil /31

3 Innehåll 1 Deinitioner och örkortningar Omattning... 5 Allmänna krav... 5 Metoder ör inmätning Reerenssystem... 6 Reerenssystem i plan och höjd... 6 Transormationer Utrustning och mätosäkerhet... 7 Mätinstrument... 7 Kvalitetsparametrar Leverans... 8 Checklista med Mätkoder... 8 Inmätningsiler... 8 Följesedel Reerenser... 9 Bilaga 1. Checklista med inmätningskoder Bilaga 2. Inmätning av objekt Bilaga 3. Följesedel /31

4 1 Deinitioner och örkortningar Nedan beskrivs begrepp och örkortningar som används i detta dokument: Faslina Flygvarningsklot Geodata GNSS GUM HMK Markledare Jordspett Kabel Kabelavslut Kabelbrytpunkt Kabelschakt Kabelskarv Ledning Ledningsrätt Linhållare Linkbox Lutledning Markkabel Markproil OPGW Påstickspunkt Sjökabel Sjövägmärke, Livsarlig ledning Sjövägmärke/begränsad höjd Skarvplats Slack Skruvningspunkt Station Stationsområde Stationsytor Stolpe Teknikbod Mast Topplina kabel Den ledare som är avsedd ör strömöveröring. Klot som är äst på kratledningens topplina. Normalt orange/rött/vitt. Ca 1 m i diameter. Inormation om ett objekts geograiska position med tillhörande attribut. Satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem. Guide ör att uttrycka mätosäkerhet. Handbok i mät- och kartrågor. Ledare som används ör att leda elströmmar ner i marken. TR Vertikal jordledare som är till ör att örbättra markledarens örmåga att leda ner elströmmar i marken, kan vara både ett spett och en platta. Isolerad ledare. Punkt där kabel avslutas. Kan vara i station eller vid övergång till lutledning. Den plats/position på en kabel där inmätning görs. Schakt som grävts ör att man ska kunna örlägga markkabel Plats på kabeln där två kabeländar är hopogade. En ledning består av lera ledare som går mellan två stationer eller en station och en påstickspunkt. Varje ledning är namngiven med ett littera. Ledningsrätt bildas genom en lantmäteriörrättning som gör det möjligt att använda annans mark ör ledningsändamål. Den del som används ör att ästa aslinor och topplinor till stolpen. Jordningskoppling. Ledare ovan mark på stolpar eller andra stöd Isolerad ledare som är örlagd i marken Markens höjdläge under lutledningens mittas eller över markkabelns mittas. Benämning på topplina med optoiber. Kallas även avgreningspunkt. En plats på en kratledning där tre ledningar är sammankopplade utan att det inns en station i sammankopplingspunkten. Vid påstickspunkten kan det innas apparater t.ex. rånskiljare och/eller möjligheter till slackning. Isolerad ledare som är örlagd i sjö eller hav. Anger lutledning ör starkström eller högspänningsledning i vatten (Sjöartsverket). Anger reducerad ramkomlighet under lutledning eller annat hinder (Sjöartsverket) Ett område med kabelskarvar. En skarvplast inrymmer normalt också linkboxar, PDboxar, jordlinor och kan också inrymma t.ex. brunnar ör skarvning av optokablar. PD-boxar och linkboxar inryms i brunnar eller motsvarande. Primär ledare som i vissa all är demonterbar. Plats på ledningen där aserna skitar inbördes läge. För portalstolpar normalt några meter rån stolpen. För julgransstolpar normalt i stolpen. Vid övergång rån portalstolpar till julgransstolpar inns skruvningspunkten normalt mitt emellan stolparna. En station består av en stor mängd komponenter, bl.a. manöverbyggnad och ställverk. En station omges alltid av ett stängsel. Området som begränsas av stationsstängslet. Stationernas markslag innanör stationsstängslet (grus, asalt, gräs m.m.). Lutledningen bärs upp av stolpar. Varje stolpe har bl.a. ett stolpnummer. Byggnad eller container, i anslutning till stationsområde eller ledning innehållande teknik ör radio, kabel eller opto. Mast inom 100 m rån stationsområde eller kratlednings mittas, vilken kan utgöra hinder vid lutburen inspektion av anläggningen. Mast kan tillhöra Svenska kratnät eller annan operatör. Linor placerade mellan stolparnas toppar. Lutledningar har en eller två topplinor vilka bl.a. utgör åskskydd ör ledningen, men används även som bärare av optoiber. Isolerad ledare som är örlagd i tunnel. 4/31

5 2 Omattning Detta dokument deinierar och beskriver Svenska kratnäts krav på inmätning och leveranser av geograisk inormation. Det är även till ör att sammanställa vilka anläggningsobjekt som ska mätas in inom varje projekt. Till dokumentet inns bilagor med de vanligast örekommande objekten som ska mätas in och hur de ska representeras vid leverans. Övriga tekniska riktlinjer kan ha krav på att objekt ska synas på ritningar eller kartor, och vid inmätning ska kraven rån denna tekniska riktlinje gälla även dessa objekt. Allmänna krav Alla objekt som ska mätas in ska representeras av antingen punkter, linjer eller ytor. För att Svenska kratnät ska kunna veta vilka objekt som är vad ska checklistan med inmätningskoder i bilaga 1 öljas. Då kod inte inns ör ett objekt som behöver mätas in ska koden i örsta hand hämtas rån BH90 del 7 (Reerenser). I bilaga 2 inns ytterligare inormation om de vanligast örekommande objekten, samt krav ör att mätosäkerheten ör olika typer av objekt ska kunna uppyllas. Svenska kratnät använder SIS-TS (Byggmätning Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och inrastruktur, Reerenser) och SIS- TS (Byggmätning Speciikationer vid ramställning av digitala terrängmodeller, Reerenser). Vidare kan stöd ås rån HMK (Handbok i mät- och kart rågor, Reerenser) Den som har det geodetiska mätningsansvaret ska uppylla rekommendationerna i dokumentet Grundläggande mätningsteknisk ärdighet Rekommendationer (Reerenser) rån Lantmäteriet och ha dokumenterad erarenhet rån relevant mätningsarbete. Dessutom ska nedanstående krav alltid uppyllas. > Inmätning ska ske vid ny- och ombyggnation. > Alla nödvändiga tillstånd inörskaas av utörande organisation. > All inmätning görs i plan och höjd. > Anläggningar i mark ska mätas i öppet kabelschakt. > Vid sjömätning ska inmätningen göras direkt eter utörd sjökabelörläggning. > Om inmätningen är komplex, dvs. många objekt i närheten av varandra eller vid avgörande passager, ska inmätningen kompletteras med bild (otograi). > Mall, Checklistan med inmätningskoder (Bilaga 1) ska användas och vara komplett iylld vid varje leverans rån projektet till Svenska kratnät. 5/31

6 > Mall, Följesedel (Bilaga 3) ska vara komplett iylld och lämnas rån projektet till Svenska kratnät vid varje leverans rån projektet till Svenska kratnät. > Vid oklarheter ska uppdragstagaren kontakta Svenska kratnät ör vidare instruktioner. Metoder ör inmätning Det viktiga ör Svenska kratnät är inte valet av metod utan att de krav som ställs i detta dokument uppylls. Metoden ör inmätning kan alltså anpassas eter typ av objekt. Val av metod ska alltid ramgå av öljesedeln (bilaga 3). Lämplig metod ör inmätning och dokumentation av objekt kan vara: > Inmätning med totalstation > GNSS > Laserskanning Terrester Mobil Lutburen > ROV med ekolod > Beräknade koordinater (utirån tidigare astställda inmätningar) 3 Reerenssystem Reerenssystem i plan och höjd Samtliga koordinater ska levereras i SWEREF99 TM & RH Inmätning ska öreträdelsevis göras i lokal SWEREF Zon, men om ett annat lokalt koordinatsystem kan ge bättre precision kan också detta användas. Transormationer Koordinattransormationer mellan regionala/kommunala system och SWEREF99 TM & RH 2000 ska utöras med transormationsparametrar astställda av Lantmäteriet. I de all där inmätning har utörts i annat reerenssystem ska transormationen noga dokumenteras så att data är spårbart ör att minimera risken ör oklarheter och misstag. 6/31

7 4 Utrustning och mätosäkerhet Mätinstrument Kontroll, provning, kalibrering och dokumentation ska ske enligt SIS-TS Uppdragstagaren ska ange tillverkare och modellbeteckningen på de instrument som använts. Kvalitetsparametrar För att beskriva kvalitén på inmätningen ska standardosäkerhetsklass anges. Standardosäkerhet är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen rån medelvärdet i en serie observationsvärden. Ju större standardosäkerheten är, desto större är spridningen bland observationsvärden, mer örklaring kan ås rån GUM (Ett sätt att uttrycka mätosäkerhet, Reerenser) Klassindelning ör standardosäkerhet ska anges i både plan och höjd (Tabell 1). Klass Standardosäkerhet Krav ör örläggningssätt 1 <0,05 m 2 <0,10 m 3 <0,20 m Mark- och örläggning 4 <0,50 m Lutörläggning 5 <1,00 m 6 <2,00 m Sjöörläggning Tabell 1. Standardosäkerhetsklasser vid inmätning av olika typer av objekt. Högsta tillåtna standardosäkerhet ör inmätt anläggningsdel i mark och tunnel: 0,20 m i plan och höjd Högsta tillåtna standardosäkerhet ör inmätt anläggningsdel ovan mark: 0,5 m i plan och höjd Högsta tillåtna standardosäkerhet ör inmätt anläggningsdel i vatten: 2.0 m i plan och höjd Ett undantag inns, Markledare ska mätas in baserat på projektets krav på standardosäkerhete ör transmissionsledarna dvs. om lutlina blir kravet ör markledare <0,5 m och vid kabel blir kravet ör markledare <0,2 m. 7/31

8 5 Leverans Checklista med Mätkoder Checklistan ör vilka anläggningsdelar som inns i projektet som har blivit inmätt (bilaga 1), ska levereras tillsammans med slutleveransen rån projektet. Om leverans görs under projektets gång ska det tydligt ramgå vilka anläggningsdelar som inns i delleveransen. Filnamn slutleverans: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_Slutleverans_Checklista Filnamn delleverans: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_Delleverans_Checklista Inmätningsiler Uppdragstagare ska leverera inmätt data i dwg-ormat. Det är också tillåtet att leverera i il-ormaten dgn och il-gdb. Samtliga inmätta objekt redovisas i en dwgil där lagernamnen indelas eter objektens namn, dvs. ett lager ör respektive kod enligt checklistan med inmätningskoder (bilaga 1). Exempelvis ett ör stängsel, ett lager ör markkabel och ett ör stolpar etc. Objekten som är inmätta ska vara redigerade så att de har rätt geometri, ex. en optokabel redovisas som en sammanhängande linje, ett stationsområde som en polygon etc. Om det inns behov av delleveranser kan lera dwg-iler levereras rån samma projekt. För att projektet ska ha bättre kontroll på vilka anläggningsobjekt som är inmätta, kan det vara en ördel att spara varje typ anläggningsobjekt i en separat dwg il, och vid leverans kombinera alla till en dwg il. Filnamn: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare) Om samma person levererar lera iler samma datum öljs initialerna av ett löpnummer. Ex _ _AB1, _ _AB2 När inormation insamlas om de inmätta objekten ska de redovisas i tabellormat med koppling till objektens ID-nr alternativt i en shape-il med tillhörande db-il. Bilder ska namnges med ID med tillhörande mätpunkt, samt i vilken riktning bilden är tagen. Namn: (xxxx)_nv. Bilden ska å en egen mätpunkt. Rådata/beräknad mätdata ska levereras i ursprungsormat, med namnsättning enligt dwg exempel. 8/31

9 Följesedel Vid varje leverans som ett projekt gör ska en öljesedel biogas. Inormationen som ska innas med speciicerat i bilaga 3. Filnamn: PROJEKTNR_DATUM(yyyymmdd)_INITIAL(Uppdragstagare)_Följesedel.xlsx. 6 Reerenser SIS-TS : Byggmätning Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och inrastruktur: Swedish standards institute. SIS-TS : Byggmätning Speciikationer vid ramställning av digitala terrängmodeller: Swedish standards institute. HMK Handbok i mät- och kartrågor : Lantmäteriet. Rekommendationer ör bedömning av Grundläggande mätningsteknisk ärdighet : Lantmäteriet. GUM Guide att utrycka mätosäkerhet : Lantmäteriet. Bygghandling 90 del 7: Swedish standards institute. 9/31

10 Bilaga 1. Checklista med inmätningskoder Checklistan ska användas ör att deiniera vilka objekt som inns med i projektet. Projektets checklista ska sedan användas ör att säkerställa att inmätningar rån projektet är kompletta och levererade enligt TR Checklistan inns som Excel-mall med några ler kolumner än nedan ör att tydliggöra när data ska levereras. Excel-mallen ingår i det paket av mallar och ormulär m.m. som Svenska kratnät tillhandahåller i inledningen av projektet. Objekt Objektet inns i projektet (Ja/Nej) Kod Förklaring inmätning Projekttyp (ex. på projekt som objekt inns med i ) 1 Stolpe 7030 Punkt i centrum på elstolpe Lut, Mark, Station Stolpben 7031 Punkt i centrum på stolpben Lut, Mark, Station Fundament till stolpe 7035 Linje eter undamentot, levereras som polygon Lut, Mark, Station Stag stolpe 7040 Punkt i centrum på stagundament Lut, Mark, Station Skruvningspunkt 8500 Punkt i markplan under centrum på asöljdsbytet Lut Flygvarningsbelysning 8510 Punkt likt stolpe eller inormation om lygbelysning i stolpe Lut, Station Flygvarningsklot 8511 Punkt i markplan under lygvarningsklot Lut Flygvarningsskylt korsande ledning 8512 Punkt likt stolpe eller inormation om skylt i stolpen Antenn i stolpe 8520 Punkt i markplan under antenn Lut, Station Faslina mitt 7160 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station Faslina höger 7161 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station Faslina vänster 7162 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station Faslina över 7163 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station Faslina under 7164 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station HVDC-Lutledning minus (VSC) 7165 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station HVDC-Lutledning plus (VSC) 7166 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station HVDC-Lutledning (LCC) 7167 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut, Station Topplina mitt 8530 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Topplina höger 8531 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Topplina vänster 8532 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Topplina OPGW mitt 8535 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Topplina OPGW höger 8536 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Topplina OPGW vänster 8537 Linje med brytpunkt vid topplinans linhållare Lut, Station Lågspänningskabel mark 7170 Linje uteter ök lågspänningskabel Lut, Mark, Sjö, Station, Lut 1 Lut= lutledningsprojekt; Mark= markkabelprojekt; Sjö=Sjökabelprojekt; Station= stationsprojekt, =tunnelprojekt 10/31

11 Objekt Lågspänning lutledning Skyddstransormator (Isolertransormator) Optokabel (I mark) Objektet inns i projektet (Ja/Nej) Kod Förklaring inmätning Projekttyp (ex. på projekt som objekt inns med i ) Linje eter lutledning (markpunkter) 7110 Punkt vid transormator 7530 Linje eter ök optokabel Lut, Mark, Sjö, Station, Lut, Mark, Sjö, Station, Lut, Mark, Sjö, Station, Odeinierad teleledning 7540 Linje i markplan under teleledning Lut, Mark, Station, Metallisk teleledning 7541 Linje i markplan under teleledning Lut, Mark, Station, Optisk teleledning (Om ej topplina) 7542 Linje med brytpunkt vid topplinans inästning i stolpen Lut, Mark, Station, Opto-markeringsstolpe 8606 Punkt i centrum markplan Lut, Mark, Sjö Optoskåp (Skarv ovan mark) 7545 Punkt i centrum på skåpet Lut, Mark, Station, Telebrunn kvadratisk (Optobrunn) 7550 Punkt i centrum på brunnen Lut, Mark, Station, Telebrunn rund (Optobrunn) 7560 Punkt i centrum på brunnen Lut, Mark, Station, Stationsområde 3220 Stationsyta: Asalt 3000 Stationsyta: Byggnad 1500 Stationsyta: Grus 3010 Stationsyta: Gräs 3070 Stationsyta: Ledningsgata 8900 Stationsyta: Schaktyta 3081 Stationsyta: Skog 2600 Stationsyta: Träspång 3400 Stationsyta: Ängsmark 2620 HVAC-Markkabel, enskild kabel 7150 HVAC-Markkabel i triangelormation 7151 Linje eter stängsel, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje eter typ av yta, levereras som polygon Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant på översta högspänningskabeln Station Station Station Station Station Station Station Station Station Station Mark, Station Mark, Station HVAC Kabelavslut 8670 Punkt vid kabelavslut Station HVDC Kabelavslut 8671 Punkt vid kabelavslut Station HVDC-Markkabel Minus (VSC) 7155 HVDC-Markkabel Plus (VSC) 7156 HVDC-Markkabel (LCC) 7157 Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant högspänningskabel HVDC-Återledare (Lut) 8610 Linje med brytpunkt vid linhållaren Lut HVDC-Återledare (Mark) 8611 Linje uteter överkant kabel Mark HVDC-Återledare (Sjö) 8612 Linje uteter överkant kabel Sjö Mark, Station Mark, Station Mark, Station Kabelmarkeringsstolpe 8605 Punkt i centrum markplan Lut, Mark, Sjö Kabelskarv 8620 Punkt i centrum på skarv Mark Kabelskarvplats 8621 Linje eter ytterkant skarvplats, levereras som polygon Mark, Sjö, Markledare 7130 Linje uteter markledare Lut, Mark, Sjö, Jordspett 7131 Punkt vid jordspett Lut, Mark, Sjö, DTS-Kabel 8630 Linje uteter DTS-Kabel Mark, Sjö, Station, DTS-Skåp/Box 8631 Punkt centrum DTS-skåp/box Mark, Sjö, Station, Linkbox 8632 Punkt centrum Linkbox Mark, Sjö, Station, PT 100-Box 8634 Punkt centrum PT 100-box Mark, Sjö, Station, PT 100-Givare 8635 Punkt centrum PT 100-givare Mark, Sjö, Station, 11/31

12 Objekt Objektet inns i projektet (Ja/Nej) Kod Förklaring inmätning Projekttyp (ex. på projekt som objekt inns med i ) 1 PD-Box 8636 Punkt centrum PD-box Mark, Sjö, Station, Optorör 8650 Linje uteter rör Mark, Sjö, Station, Buntat 2st optorör 8652 Linje uteter överkant rör Mark, Sjö, Station, Buntat 3st optorör 8653 Linje uteter överkant rör Mark, Sjö, Station, Buntat 4st optorör 8654 Linje uteter överkant rör Mark, Sjö, Station, Buntat 5st optorör 8655 Linje uteter överkant rör Mark, Sjö, Station, Rörkorsning 8660 Punkt i centrum på korsning Mark, Sjö, Station, Dräneringsrör 6460 Linje uteter överkant rör Mark, Sjö, Station, Kanalisationsrör (Rörändar eter rörtryckning) 8700 Punkt överkant rörändar, om örlagd i öppet kabelschakt, linje överkant kanalisationsrör Kabelbro 8715 Punkt vid brons hörn Mark Linje uteter överkant högspänningskabel HVAC-Sjökabel, enskild kabel 8800 Sjö HVAC-Sjökabel i triangelormation 8801 HVDC-Sjökabel Plus (VSC) 8805 HVDC-Sjökabel Minus (VSC) 8806 HVDC-Sjökabel (LCC) 8807 Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant högspänningskabel Linje uteter överkant högspänningskabel Mark, Sjö, Station, Sjökabelskarv 8621 Punkt i centrum på skarv Sjö Sjövägmärke, Livsarlig ledning 8820 Punkt i centrum på skylt Sjö Sjövägmärke, Begränsad höjd 8821 Punkt i centrum på skylt Sjö HVAC-kabel, enskild kabel 8810 Linje uteter överkant högspänningskabel HVAC-kabel i triangelormation 8812 Linje uteter ök högspänningskabel kabelskarv 8622 Punkt i centrum på skarv Konsol ör tunnelkabel 8600 Punkt centrum inästning mot vägg. Teknikbod ovan mark 1700 Linje eter asadliv Lut, Mark, Station, Teknikbod under mark 1690 Linje eter ytterkant väggar Lut, Mark, Station, Telemast 8910 Punkt i centrum på mast Lut, Mark, Station, vänster 8901 Koordinat ör position höger 8902 Koordinat ör position tak 8903 Koordinat ör position golv 8904 Koordinat ör position Markproil, dikeskant 3081 Linje eter båda dikeskanterna Proiler Linje eter båda hörnen på diket, eller Bottenproil, dikeshörn 3082 centrum vid mindre örläggningsarbeten ex. bara opto. Proiler Inrastruktur rån andra ledningsägare EL [Lutledning] 7060 Linje i markplan under ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Tele [Lutledning] 7541 Linje i markplan under ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Kontroll [Lutledning] 8950 Linje i markplan under ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Övrig [Lutledning] 8960 Linje i markplan under ledning Lut, Mark, Sjö, Station, EL [Mark/sjöledning] 7050 Linje uteter överkant kabel Lut, Mark, Sjö, Station, Tele [Mark/sjöledning] 7520 Linje uteter överkant kabel Lut, Mark, Sjö, Station, Kontroll [Mark/sjöledning] 8951 Linje uteter överkant kabel Lut, Mark, Sjö, Station, Markledare [Mark/sjöledning] 7132 Linje uteter överkant ledare Lut, Mark, Sjö, Station, Sjö Sjö Sjö Sjö 12/31

13 Objekt Objektet inns i projektet (Ja/Nej) Kod Förklaring inmätning Projekttyp (ex. på projekt som objekt inns med i ) 1 Fjärrvärme [Mark/sjöledning] 6350 Linje uteter överkant ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Vatten [Mark/sjöledning] 6910 Linje uteter överkant ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Avlopp [Mark/sjöledning] 6750 Linje uteter överkant ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Gas [Mark/sjöledning] 9030 Linje uteter överkant ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Övrig [Mark/sjöledning] 8961 Linje uteter överkant kabel/ledning Lut, Mark, Sjö, Station, Då ett objekt som ska mätas in saknar inmätningskod ska koden i örsta hand hämtas rån BH90 del 7 (Reerenser). I de allen inte passande kod hittas ska kontaktperson på Svenska kratnät underrättas. Kontaktpersonen ska i sin tur kontakta ansvarig enhet ör att å en kod ör det objekt som saknar kod. 13/31

14 Bilaga 2. Inmätning av objekt Inmätning av ledningsstolpar och deras undament > Stolpes position ska vara i markplan i centrum av stolpen. (igur 1 och 2) > Fundamenten till stolpens ben ska representeras av en linje längs undamentets ot. Då lera stolpben äster till samma undament ska också centrum på varje stolpben mätas in. Inmätning av inästningspunkt Inmätningspunkten ska vara där aslinan är inäst mot linhållaren (igur 3 och 4). När det är två spännkedjor ör en aslina som vid vinkelstolpar eller ändstolpar så ska båda inästningspunkterna ör linhållare mätas in. Det är alltid linhållaren närmast marken som ska mätas in. Om en linhållare har två hängkedjor (V-kedja) och äster till en plats på aslinan ska det bara vara en inmätningspunkt (exempel stolpe Yggdrassil och några stolpar i igur 4). Utseende på linhållare tillsammans med isolatorkedjor kan ses i TR Inästningskoordinaterna kan beräknas om centrumpunkten ör stolpen är inmätt och mätosäkerheten är mindre än 0,5 m. Vänster asläge avser asen till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger asläge avser asen till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Inmätning av topplineläge Inmätningspunkterna ska vara där linorna har sin inästning mot linhållarna i toppen av stolpen enligt igur 5 och 6. De här koordinaterna kan beräknas om centrumpunkten ör stolpen är inmätt och mätosäkerheten ör erhållna koordinatpositioner är mindre än 0,5m. Vänster topplineläge avser topplinan till vänster när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. Höger topplineläge avser topplinan till höger när blicken vänds mot stolpe med högre stolpnummer. 14/31

15 Figur 1. Inmätningspunkt normalstolpar. 15/31

16 Figur 2. Inmätningspunkt specialstolpar. 16/31

17 Figur 3. Inmätningspunkter ör aslinor normalstolpar 17/31

18 Figur 4. Inmätningspunkter ör aslinor specialstolpar. 18/31

19 Figur 5. Inmätningspunkter ör topplina normalstolpar. 19/31

20 Figur 6. Inmätningspunkter ör topplina specialstolpar. 20/31

21 Inmätning av skruvningspunkt Skruvningspunkten mäts in genom att läget ör centrumledarens/mittasens isolator i skruven mäts in, exempel (igur 13). Om centrumledaren inte ingår i skruven (centrumledaren saknar isolator) utan skruven endast berör ytteraserna, mäts centrumledarens position mitt mellan ytterasernas isolatorer in. Figur 13. I denna bild kan man se ett exempel på skruvningspunkt. Inmätning av lygvarningsklot Flygvarningsklot mäts in i markplan under lygvarningsklotet. Exempel utseende (igur 14). Figur 14. Exempel lygvarningsklot, de kan också vara två ärger på ett klot. Inmätning av antenn i stolpe Antenn i stolpe mäts in genom att läget där antennen är monterad i stolpen mäts in relektorlöst. Längden på antennen ska biogas inmätningen. 21/31

22 Inmätning av kablar i mark och tunnel Inmätning av kablar i mark ska ske i öppen kabelgrav. I undantagsall, om möjlighet inte inns kan mätning på täckt kabelgrav ske mot beästa lägen, detta ska godkännas av projektledaren. Inmätning av tunnlar och kablar i tunnlar alltid ske mot beästa lägen. I redovisningen ska markkabelns nedgrävningsdjup anges, detta värde betecknas med ND. Läget där sektion börjar/slutar ska mätas in. För deinition av sektions början, se TR08-05 (Svenska kratnäts krav på kabeldokumentation). Beroende på hur kablarna är örlagda ska inmätningen utöras på olika sätt (se igur 7 och 8). Om kablarna/teleledningar är örlagda i triangelormation eller är buntade på annat vis mäts centrum in med höjd rån översta objektet. Är kablarna/teleledningarna uppdelade i enskilda kablar och rör mäts varje enskild geometri in. När kablar som örlagts i triangelormation delas upp vid en skarvplats ska varje kabel som ingått i ormationen mätas in med en egen geometri både i plan och höjd. Samma sak gäller också när de delas upp av andra anledningar som exempel vid passager under väg. På de platser där örläggning av kablarna görs i skyddsrör ska början och slut på skyddsröret mätas in. Då skyddsröret ylls med bentonit eller annan värmeledande yllning ska inmätning göras eter hela rörlängden med högst 1 meters mellanrum. Figur 7. Inmätningspunkter vid kabelbuntar i en kabelgrav. 22/31

23 Figur 8. Inmätningspunkter vid kabelbuntar i en kabelgrav. Generellt vid kabelskarv: Kabelskarv mäts in genom att läget ör kabelskarvens centrumpunkt mäts in. 23/31

24 Generellt vid krök: Alla kablar eller buntar ska mätas in var 20:e centimeter rån krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt. Till krökning räknas det grönmarkerade området (igur 9 och 10). Detta gäller även när höjdläget ör kabeln skitar (dvs. det är viktigt att alla toppar och ördjupningar inns med i kabelproilen). Figur 9. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall. Figur 10. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall. 24/31

25 När det är lera kablar som kröker åt olika hålls ska samtliga krökar mätas in var 20:e centimeter rån krökningens startpunkt till krökningens slutpunkt (igur 11). Figur 11. Beskrivning på var man ska mäta in kabel med 20 centimeters intervall. När det är många objekts som mäts in på en liten yta ska det kompletteras med bild som (igur 12) nedan, då blir det lättare att tolka inmätningen. Figur 12. Inmätning som kompletterats med bild. 25/31

26 Inmätning DTS-Kabel Denna typ av kontrollkabel är ota buntad till en kratkabel. Om kratkablarna är örlagda i en tät triangelormation är DTS-kabeln ota placerad i mitten av triangelormationen. När den är örlagd på detta sätt ska den representeras med samma sträckning som kabelörbandet. Då DTS-kabeln går irån triangelormationen eller kratkabeln så ska den mätas in separat, det gör den exempelvis vid skarvplatser. All inmätning av DTS-kabel ska representeras av ett eget lager. Inmätning av kabelschakt vid markkabelörläggning Kanten på kabelschaktet samt hörnen nere i kabelschaktet mäts in genom linjer eter dikeskanten respektive dikeshörnen. Tätheten på inmätningspunkterna är beroende av terrängens utseende. Optorör med eller utan innehåll Ett tomt optorör mäts in med koden ör optorör. Om det inns t.ex. en optokabel i röret ska det innas två geometrier, en kod ör optorör och en kod ör optokabel. Inmätningar av kablar i eller på havs- eller sjöbotten Utöraren väljer lämplig metod så att de noggrannhetskrav vi eterrågar uppnås. Detta kan t.ex. vara ekolod med ROV eller vid grundare vatten dykare med GPS. Vi godkänner dock inte positionering vid ytan som inmätningsmetod. Följande ska redovisas: Lägsta krav på noggrannhet vid inmätningen är klass 6 (<2 m). Om mätosäkerheten är bättre ska detta ramgå. Vattendjupet ska redovisas och betecknas D. Om kabeln är nedspolad ska nedgrävningsdjupet (ND) redovisas samt vilket yllnadsmaterial som använts. Om kabeln skyddas med sten, betongmadrass eller liknade ska en proil av skyddet redovisas, inklusive tjocklek över botten och täckning över kabel, samt position av centrumlinjen. 26/31

27 Inmätning av stationsområde Stationsområde mäts in genom att samtliga brytpunkter i stängsel som omger stationsområdet mäts in (Figur 18). Figur 18. Exempel på inmätningspunkter ör stationsstängslet. Stationsområdet mäts in i stängslets brytpunkter. Övriga objekt inom stationsområdet som ska mätas in är: > Vägkanter > Asaltsytor, byggnader, grusytor, gräsytor, ledningsgata, skogsytor Inmätning av teknikbod Teknikbod mäts in genom att hörnen ör boden mäts in. Om lera bodar ligger intill varandra ska samtliga bodar mätas in. Inmätning av telemast Telemast mäts in genom att telemastens centrumpunkt mäts in i toppen och vid markytan. 27/31

28 Inmätning av tunnel Enbart tunnel där Svenska kratnät står som huvudman ska mätas in. En tunnel ska betraktas som ett långsträckt objekt enligt TS mäts in i tvärsnitt var 10:e meter, höjd och bredd ska mätas in (Figur 16). Vid betydande örändringar av tunnelns utörande ska inmätning göras tätare så att mätosäkerheten inte örvanskas. Figur 16. Inmätningspunkter ör cylindrisk tunnel. 28/31

29 Om det inns en plan golvyta, mäts bräddpunkterna in på golvnivå och en punkt i taket (Figur 17). Figur 17. Inmätningspunketer i tunneln med plant golv. 29/31

30 Inmätning av korsande ledning För korsande ledning ska öljande inormation anges: > kod enligt Checklista med inmätningskoder (bilaga 1), > ägare > namn och eventuell littera > spänningsnivå. Korsande ledning mäts in med tre markpunkter i en linje på dess centrumledare/mittas. En mittpunkt vid läget ör själva korsningen samt en punkt 50 m bort på vardera sidan längs den korsande ledningen (igur 15). I de all en ledning ändrar riktning eller slutar etc. på ett avstånd som är mindre än 50 m, mäts ledningen in i erorderlig omattning. Figur 15. Inmätningspunkter på en korsande ledning Om den korsande ledningen är markörlagd mäts örutom centrumledare/mittas också ledningens överkant vid respektive schaktkant. 30/31

31 Bilaga 3. Följesedel Speciikation på innehållet i Excel-mallen. Excel-mallen ingår i det paket av mallar och ormulär med mera som Svenska kratnät tillhandahåller i inledningen av projektet. TR Bilaga 3 Följesedel Generella parametrar: Projektnummer Namn [Inmätningsansvarig] Organisation [Inmätningsansvarig] Teleonnummer [Inmätningsansvarig] E-postadress [Inmätningsansvarig] Återkommande ör enskilda "dwg-iler": Namn på il [Filtyper: dwg, shp, gdb] Mätosäkerhet plan [Klass] Mätosäkerhet höjd [Klass] Namn på rådatailer Biogade oton [Namn på mapp där oton inns] Namn [Utörare] Organisation [Utörare] Teleonnummer [Utörare] E-postadress [Utörare] Mätmetod Utrustning Datum ör inmätning Koordinatsystem vid inmätning Använda stompunkter Använt samband vid transormation Kalibreringsprotokoll biogat [Ja/Nej] 31/31