ALLERGISTANDARD Så här vill vi ha det inom skolor och barnomsorg i Bromölla kommun
Foto: Ronny Gunnarsson, Bromölla kommun Kopiering Bromölla kommun 2005
INLEDNING Alla inom skola och barnomsorg blir vinnare på en god inomhusmiljö. Trivseln kommer att öka, sjukdagarna blir färre. Allergikerna blir mindre beroende av sin medicin. Idag finns kunskap om hur besvär både kan förebyggas och minskas. För att vi skall lyckas krävs det att de olika yrkeskategorierna på arbetsplatserna samverkar. Internkontroll av arbetsmiljön pågår inom kommunen enligt gällande lagstiftning. Kartläggning av befintliga förhållanden sker via arbetsmiljöronder, där framtagen checklista för egenkontroll av inomhusmiljön i skolor och daghem bör användas som hjälpmedel. En arbetsgrupp har på initiativ från allergikommittén tagit fram ett förslag till allergistandard för kommunens skolor och förskolor. Efter ett remissförfarande antog kommunfullmäktige 26 april 2004, förslaget som en rekommendation vid om- och tillbyggnad och vid den löpande verksamheten i kommunens skolor och barnomsorg. Personer som har ingått i arbetsgruppen: Agneta Centervall, Barn- och utbildningsförvaltningen Alf Jönsson, Fastighetsförvaltningen Annika Olsson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Catarina Carlsson, skolsköterska Laila Eisner, allergikonsulent Rita Lavergren, Barn- och utbildningsförvaltningen Roger Jensen, Tekniska förvaltningen 3
NY- OCH OMBYGGNATION Folkhälsoinstitutets De sex stegen för en sund skola bör vara vägledande. Fuktdimensionering av byggnaden planeras. Planera ombyggnad så att barnen inte utsätts för byggdamm och emissioner från nya material. Rengör material innan inflyttning när ombyggnad skett. Ansvar: Byggherren / Tekniska Förvaltningen PLACERING AV BYGGNADER Topografi och markbeskaffenhet bör beaktas. Placering intill större trafikleder och parkeringsplatser bör undvikas. Inte för nära bensinstationer. Inte för nära industriområde eller miljö- och hälsofarliga verksamheter. Avstånd till djurgårdar och hästhagar från både nya och befintliga skolor. och förskolor bör vara mer än 200 m men helst 500 m. Ansvar: Byggherren / Tekniska Förvaltningen INREDNING VID NYINKÖP Tänk på städbarheten vid planering och val av inredning, ta lokalvårdarna till hjälp. Välj inredningsmaterial som avger så lite irriterande ämnen som möjligt (begär redovisning av leverantören). Välj skåp anslutna till tak eller med sluttande överdel (för att förhindra dammsamling) vid ny- och ombyggnad. Textila golv får ej förekomma inom barnomsorg, skola och fritids. Tvättbara alternativt avtorkbara ytor på sovmadrasser, kuddar, soffor mm. Whiteboard och luktfria pennor alternativt dammfria kritor till svarta tavlan rekommenderas. Ansvar: Tekniska Förvaltningen /Inköpsansvarig / Verksamhetsansvarig LÖPANDE VÄRME OCH VENTILATION Det skall finnas en tydlig och enkel brukarinstruktion för värme och ventilation. Filter skall bytas efter pollensäsong, vara P-märkta samt lägst av filterklass EU7 (F85) vid ny- och ombyggnation. Inomhustemperaturen kan direkt påverka situationen för överkänsliga och allergiska barn. Vid lägre temperatur avges betydligt mindre föroreningar från byggmaterial och inredningsdetaljer. Det bör vara 20-22 C operativ temperatur i lokaler för skola och barnomsorg. 4
Varje rum skall ha en skylt med hur många personer och hur långa lektionspass som ventilationen är avsedd för. Belastas lokalerna med fler personer måste schemaläggning och rutiner för t.ex. vädring anpassas för att uppfylla kravet på en god inomhusmiljö. Klassrummen skall vädras ofta, dock ej under pollensäsong. Minst ett öppningsbart fönster skall finnas i varje rum. Vädringstips - Skapa korsdrag genom att öppna flera fönster samtidigt i 5-10 minuter Ansvar: Tekniska Förvaltningen / Verksamhetsansvarig STÄDNING Bör ske dagligen för att motverka risken för allergiska besvär. Använd torra, statiska metoder så långt det är möjligt, annars enbart fuktade moppar, ingen våtsvabbning får förekomma. Skötselanvisningar för respektive golvtyp ska följas. Lokaler ska vara fria från onödiga textilier såsom lösa mattor, bonader, dukar, madrasser, kuddar etc. Tänk på städbarheten i lokalen. Fria ytor på golv och möbler underlättar. Används lokaler både dag- och kvällstid bör städning utföras två gånger om dagen för att en god standard ska kunna upprätthållas. Periodisk städning Det sker en successiv nedsmutsning av väggar, tak och inredning som inte märks från dag till dag, men som med tiden inverkar på inomhusmiljön. För att ur hälsoskyddssynpunkt upprätthålla en tillfredsställande kvalitetsnivå på städningen, krävs som regel en återkommande grundligare rengöring, sk. periodisk städning, av särskilt hårt smutsade ytor samt de som inte ingår i den dagliga städningen. I den senare finns det oftast begränsade möjligheter att utföra den periodiska städningen. Den bör företrädelsevis ske under lov och elevfria dagar. Periodisk städning innebär i korthet följande Gardiner och övriga textilier, även de som förvaras i skåp och garderober, ska tvättas. Släta material som dörrar, lister, paneler, tak, tavlor och väggar ska torkas av. Högt belägna horisontella ytor på skåp, ventilationsrör, till- frånluftsdon, golvbrunnar, belysningsarmaturer mm. ska rengöras. Gymnastikredskap ska fukttorkas. Golv ska rengöras och behandlas enligt tillverkarens instruktioner bonvaxa t.ex. Linoleummattor för att den ska tåla fuktmoppning. Utökad städning Städningens omfattning hänger samman med lokalernas utformning och inredning, den verksamhet som bedrivs samt med personbelastningen. I nedanstående rekommendation har vi valt att begränsa oss till allergistädningen som motiveras av medicinska skäl. Det innebär inte att den dagliga städningen är mindre viktig. En effektiv daglig städning kan på sikt minska detta behov. 5
Allergistädningen ska förbehållas barn med svår allergi. Behovet av allergistädning avgör barnets ordinarie läkare som skriver intyg till skolan. Rengöringskemikalier Bör vara rekommenderade av Astma & Allergiförbundet. Vara miljömärkta. Deklarerade med upplysning om eventuella hälsorisker. Begränsas till de absolut nödvändigaste. Ansvar: Tekniska Förvaltningen / Verksamhetsansvarig MAT För en person med överkänslighet mot födoämnen kan intag av minimal mängd av den mat han/hon inte tål räcka för att utlösa allvarliga besvär. Det är därför av yttersta vikt med säkra rutiner runt tillagning och servering av dietmat i skolan/barnomsorgen. Tänk på att om det serveras mat i klassrummen, t.ex. fisk, så kan fiskallergiska elever kanske inte vistas i klassrummet varken under lunchen eller resterande del av skoldagen. Varje skola/förskola ska ha skriftliga rutiner för mathantering vad gäller allergiska/överkänsliga barn. Nötter, jordnötter eller mandel får inte användas i skola/barnomsorg Separat utrustning för tillagning av allergikost måste finnas. Denna utrustning används endast till den aktuella allergikosten. Om barn och ungdom p g a sjukdom eller allergi inte tål viss mat intygas detta av läkare och specialkost serveras, enligt beslut i Barn- och utbildningsnämnden. Vid stadieövergångar är det viktigt att se till att all information följer eleven och förmedlas till berörd ny personal. Bespisningspersonal rapporterar över till mottagande bespisningspersonal samt överlämnar allergikostintyg. Det är viktigt att elevens föräldrar informerar måltidspersonal och lärare och fritidspersonal om behovet av särskild kost samt om eventuell förändring av densamma. BVC-sköterska respektive skolsköterska kan vara ett stöd för föräldrar och personal. Lärare och fritidshemspersonal bör erbjudas information när det gäller specialkost. Ansvar: Kostansvarig VÄXTER Planteringar och blomsterarrangemang såväl utom- som inomhus har stor betydelse för människors fysiska och psykiska hälsa, men många växter innehåller ämnen som kan vålla bekymmer för allergibenägna personer. Människor kan utveckla överkänslighet mot ämnen som finns i växters pollen och växtsaft men också mot många växters dofter. Det är särskilt viktigt att veta vilka växter man kan ha i barnens närmiljö. För information på lämpliga växter - se www.astmaoallergiforbundet.se 6
Utomhus Träd, buskar och andra växter, som är allergiframkallande, får inte vara placerade invid entréer, entrévägar eller nära luftintag vid skolor/förskolor. Busk- eller trädridåer av icke allergiframkallande arter runt byggnaden fungerar som ett filter som till stor del stänger ute omgivningens pollen. Samtidigt kan en sådan ridå hålla kvar olämpliga pollen från den egna gården. Har man däremot inga allergiframkallande växter på sin gård är detta ett bra sätt att minska pollenmängden i närmiljön. Ansvar: Tekniska Förvaltningen/parkavdelningen Inomhus Allmänna råd om växter: Begränsa antalet växter så att inte fukthalten blir för hög. Använd planteringskrukor av plast istället för lera. Lägg lekakulor överst i krukan. Vattna sparsamt men låt inte jorden torka ut. Duscha växterna ibland. Det tycker de om, och hålls på så vis dammfria. Byt jorden i krukan regelbundet för att förhindra mögelbildning. Ansvar: Verksamhetsansvarig UTEVISTELSE Generellt är det bra för barn och ungdomars hälsa att vistas utomhus så mycket som möjligt. På förskolan skall barnen vistas ute varje dag. Skolan skall uppmuntra eleverna att vistas utomhus på rasterna. Ansvar: Verksamhetsansvarig ÖVRIGT Pälsdjur och fåglar får ej tas in i förskolans och skolans lokaler. Detta gäller även kvällar, helger och lov. Både personal och barn bör undvika att använda parfymer eller andra starkt doftande hudvårdsmedel. All personal skall ha viss kunskap om astma, allergier och dess utlösande faktorer samt symptom vid astmaanfall och svår allergisk reaktion. Allergiombud skall finnas vid varje skola och förskola. Allergiombuden bör erbjudas kompetensutveckling om allergier varje år. Rökning är enligt Tobakslagen förbjuden inom skolans och förskolans område. Regelbunden allergirond på förskola/skola skall genomföras varje år. Den samordnas numera med den ordinarie fysiska skyddsronden som görs varje höst. Checklista för ronden finns på kommunens intranät. Ansvar: Verksamhetsansvarig 7
BROMÖLLA KOMMUN