Sammanfattning Förändringar i klimatet och miljön är till stor del konsekvenser av mänsklig påverkan. Resurser läggs idag på att lära vuxna om miljön. Det finns dock problem i detta eftersom det är svårt att påverka människor när de väl skapat sig en livsstil. Vi har istället valt att lägga fokus på att lära barn. Många av de leksaker som finns på marknaden idag uppmuntrar barn till konsumtion. Lyxiga bilar och dockor med hundratals tillbehör är ofta tillverkade av material som påverkar miljön negativt. Ett annat problemområde som vi ofta stött på under året är det minskande intresset för teknik och naturvetenskap. Enligt utbildningsdepartementet har antalet studenter som började på högskolornas ingenjörsprogram minskat med 30 procent från år 2001 till 2007 (Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket 2008). Våra marknadsundersökningar visar att det ofta finns bristande kunskap och osäkerhet inom området teknik hos grundskolelärare. Det problem vi ville lösa var att utveckla en produkt som ökar medvetenheten om miljön och samtidigt stimulerar intresset för teknik och naturvetenskap. Allra helst skulle detta ske genom fysisk aktivitet och i utomhusmiljö. Vi ville att produkten skulle vara lika tilltalande för killar som för tjejer och kunna användas av flera barn samtidigt. Dessutom skulle produkten inte vara konsumerande i sig självt, utan kunna användas under många års tid av barn i olika åldrar. Med barnen och behovet i fokus har vi skapat konceptet Boleko. Boleko innefattar en miljövänlig lekstuga full med spännande och roliga funktioner som ökar intresset för teknik och naturvetenskap. Som komplement till stugan finns introducerande sagor och förklarande text. Lekstugan har byggts av material som noga valts ut för att ha en så låg miljöpåverkan som möjligt. Den är dessutom utformad som ett passivhus, vilket innebär att inget uppvärmningssystem fordras trots att stugan kan användas året om. Den el som finns i stugan kommer enbart från förnybara energikällor och genererar energi åt de roliga funktionerna inuti stugan. Tack vare Boleko kan begrepp såsom energi, magnetism, friktion, gravitation, ljusreflektion, matematik och mekanik få en spännande verklighetsförankring och stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Barn i olika åldrar med skilda bakgrund har under utvecklingsarbetat varit med och testat Boleko. De har gett oss god respons som vi har haft enorm nytta av. Ett tjugotal företag och organisationer har varit inblandade under utvecklingsprocessen. Eftersom de trott starkt på vår produkt har de erbjudit stöd i form av både tjänster, material och ytterligare finansiering. Vi är synnerligen stolta över att ha utvecklat en produkt och ett koncept som uppfyller alla våra ställda krav. Boleko ligger helt rätt i tiden, har ett gott syfte, kan generera goda vinster och bidrar till en hållbar utveckling.
Abstract Changes in the climate and the environment are largely consequences of human influences. Resources are given to teach adults about the environment. However, there are problems in focusing on adults because it is difficult to influence people when they already have created a lifestyle. We have instead chosen to focus on teaching children about changes in the climate and the consequences of this. Many of the toys available on the market today encourage children to consume. Luxury cars and dolls with hundreds of accessories are often made of materials that has have a negative effect on the environment. Another problem we often encountered during the year is the declining interest in technology and science. According to Department of Education, the number of students that began studying at engineering programs at university decreased by 30 percent from 2001 to 2007. Our market research also shows that primary teachers often have a lack of knowledge and insecurity in the field of technology. We wanted to develop a product that will raise awareness about the environment while stimulating interest in technology and science. Ideally this would be done through physical activity in the outdoor environment. We wanted the product to be equally appealing to boys as well as girls and could be used by several children at once. In addition to this, the product would not be consuming in itself and could instead be used for many years by children of different ages. So with the children and the need for this sort of product in focus we have created the concept Boleko. Boleko includes an environmental-friendly playhouse with several exciting and fun features that aim to increase interest in science and technology. As a supplement to the playhouse there are introductory stories and explanatory texts. The playhouse has been built of materials carefully selected to have a low environmental impact. It is designed as a zero energy house, which means that no heating system is required even though the playhouse can be used through out the whole year. The electricity in the playhouse only comes from renewable energy sources and generates energy for the amusing features inside. Thanks to Boleko concepts such as energy, magnetism, friction, gravity, light reflection, mathematics and mechanics become real in an inspiring way and stimulate interest in science and technology. Children of different ages with different backgrounds have been involved during the process and they have tested Boleko. They have given us good feedback which we have had tremendous benefit of. About twenty companies and organisations have been involved in the development process. Since they believed strongly in our product, they have offered support in terms of service, materials and additional funding. We are extremely proud to have developed a product and a concept that meet all of our demands. Boleko is right in time, it has a good purpose, can generate good profits and contribute to a sustainable development.
Förord I början av hösten 2008 påbörjades projektet Boleko. Projektet var en del i det examensarbete som genomfördes på Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad under höstoch vårterminen. Projektet Boleko har drivits i egen regi, ej på uppdrag från något företag. Vi har haft kontinuerlig kontakt med olika företag och väl insatta personer inom områdena. Detta för att utbyta idéer och erfarenheter under projektets gång, vilket vi haft stor nytta av. Arbetet har givit oss insikt i miljöfrågor, pedagogik för barn, hur projekt drivs i egen regi samt nödvändigheten att skapa goda kontakter med näringslivet. Projektet har utvecklats från att vara en vision om en produkt som lär små barn om hur vi bör värna om miljön, till att bli en produkt som uppmuntrar intresset hos människor i skilda åldrar för både naturvetenskap, teknik och miljö. Stort tack till vår handledare Hans-Erik Eldemark samt våra studiekamrater för stöd och uppmuntran under projektets gång. Tack till KomTek i Halmstad för hjälp med funktionerna och goda idéer. Byggprogrammet på Kattegattsgymnasiet har hjälpt oss med byggnationen och vi vill rikta ett speciellt tack till Ronny Upphoff. Tack till Åsa Karlsson på Lärarprogrammet för hjälp med berättelserna. Vi vill också rikta ett stort tack till Högskolan i Halmstad för stöd i form av lokaler och finansiering samt Ruben Rydberg för bidrag av material och ellära. Eftersom vi ständigt haft användarna i fokus, har de barngrupper som testat stugan varit mycket värdefulla. Tack till alla er. Utan alla företag som hjälpt oss med material och kunskap hade inte projektet varit genomförbart. Stort tack till samtliga. Slutligen vill vi passa på att tacka Petter Rydström för hjälp med ritningar i Catia samt alla studerande i U06 (Utvecklingsingenjörerna -06) som hela tiden spridit en positiv stämning och varit till stort stöd. Genom detta projekt har en produkt som är mycket viktig för framtiden utvecklats. En produkt som är den enda i sitt slag. Ha en trivsam läsning. Halmstad den 10 juni 2009 Jenny Carlsson Elin Karlberg
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemformulering... 2 1.3 Syfte och mål... 2 1.4 Avgränsningar... 2 2. Projektbeskrivning... 3 2.1 Projektplan... 3 2.2 Befintliga produkter... 3 2.3 Intressenter... 3 2.4 Kunder... 3 2.5 Krav/önskemål... 3 2.6 Projektorganisation... 4 2.7 Budget... 4 2.8 Tidplan... 4 2.9 Finansiering... 4 2.10 Risker... 5 3. Metod... 6 3.1 Faktainsamling... 6 3.2 Idégenerering... 7 3.3 Utvärdering... 7 3.4 Avstämning... 7 4. Utvecklingsprocessen... 9 4.1 Marknadsundersökning... 9 4.2 Faktainsamling... 10 4.3 Brainstorming... 10 4.4 Lösningsförslag och utvärdering... 10 4.5 Vald lösning... 10 4.6 Nyhetsgranskning... 10 4.7 Anpassning efter barn... 11 4.8 Val av material och färg... 11 4.9 KomTek... 11 4.10 FMEA och SWOT... 11 4.11 Användartester... 11 4.12 Tester... 12 4.13 Namnval... 12 4.14 Logotyp... 12 4.15 Patent... 12 4.16 Varumärkesskydd... 12 4.17 Avstämning... 12 4.18 Drömstart... 13 5. Konceptet, produkten och namnet... 14 5.1 Konceptet... 14 5.2 Produktserien... 14 5.2.1 Lekstuga... 14 5.2.2 Eldrivna funktioner... 15
5.2.3 Energikällor... 16 5.2.4 Tillval... 16 5.2.5 Berättelser... 18 5.3 Varumärke... 19 5.3.1 Namnval... 19 5.3.2 Logotyp... 19 5.4 Materialval... 19 5.5 Ritningar... 19 5.6 Avstämning med krav och önskemål... 19 5.6.1 Krav på stugan... 19 5.6.2 Önskemål på stugan... 20 6. Produktionsprocessen och Affärssystem... 22 7. Reflektioner... 23 8.Vision / Framtid... 24 9. Referenser... 25 9.1 Internet... 25 9.2 Litteratur... 25 10. Bilagor... 26
1. Inledning Nedan följer bakgrund till projektet, syfte och mål, problemformulering samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund Det är inte längre en fråga om klimatförändringar kommer att inträffa eller ej. Frågan är snarare vad vi ska göra för att stoppa dem. Man kan redan nu se förändringar i klimatet och miljön som till stor del är konsekvenser av mänsklig påverkan. Skulle vi fortsätta konsumera som vi gör i Sverige idag skulle det krävas tre jordklot med resurser för att täcka allas behov. Många beräkningar har genomförts inom detta område. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet personer, skulle varje person ha tillgång till 2.1 hektar var. I Sverige konsumerar vi i dagsläget 5.1 hektar var. Det är alltså 3 hektar mer per person än vad jorden har tillgångar till. (Världsnaturfondens hemsida 2008). Idag läggs inte tillräckligt med resurser på att lära barn om de problem som finns med människans miljöpåverkan. Detta är något som vi projektdeltagare har upplevt då vi har arbetat på flertalet förskolor runt om i landet. Det är viktigt att lära människor redan i tidig ålder hur man kan leva för att bidra till en så låg negativ miljöpåverkan som möjligt. Varför läggs det då relativt mycket resurser på att lära vuxna om miljön, samtidigt som man missar barnen? Många leksaker som finns på marknaden idag uppmuntrar barn till konsumtion, samtidigt vill man få vuxna människor att minska sin konsumtion. Det är viktigt att människor får en förståelse för miljön så tidigt som möjligt och att de har kunskap i hur människans livsstil påverkar. Halmstads energirådgivare Pernilla Widstam anser att det finns problem med att lära barn om energibegreppet. Det är svårt för dem att förstå vad energi är och hur mycket resurser som krävs för att producera en viss mängd energi. Detta kan vara en av anledningarna till att en del skolor som riktar sig till yngre åldrar undviker att lära ut om energi. Nina Wolf, anställd på EkoCentrum i Göteborg, talade om vikten av att ge barn en helhetsbild när det gäller miljö. Återvinning, kompostering, energi, konsumtion allt hänger samman. Någon produkt som visar detta existerar inte i dagsläget. De senaste åren har även teknikintresset bland barn och ungdomar minskat (Fakta om ingenjörsbristen, 2008) vilket visar sig på det fallande antalet sökande till teknikutbildningar. Det är rimligt och anta att ett ökat intresse för teknik är nödvändigt, eftersom det har blivit en del av vår vardag. Vi ställde oss frågan ifall barn tycker att det är tråkigt med teknik och naturvetenskap, något som dementerades då vi besökte fysik-professorn PO Nilsson på hans utställning fysikaliska leksaker i Göteborg. Hur ser marknaden ut idag? Utbudet av både leksaker som lär barn om miljö och som ökar intresset för teknik är i dagsläget fattigt. De produkter vi fann var olika typer av brädspel, datorspel och kort för rollspel. Vad som saknades på marknaden var en äkta leksak, som lär barn om miljö och teknik som ett resultat av fysisk aktivitet, allra helst utomhus. 1
Halmstads energirådgivare använder sig av vedträn och pellets för att illustrera energikonceptet. Anställda på Ekocentrum, KomTek, Lillteknis, Hjärnverket och Rydsbergs förskola berättade att de alla bygger sina egna produkter för att lära barn om miljö, energi och teknik. Alla organisationer vi talat med har uttryckt en önskan om en produkt som bättre kan visa unga människor hur man kan leva för att erhålla en hållbar utveckling. 1.2 Problemformulering Hur kan man lära människor att värna om miljön och samtidigt öka intresset för teknik och naturvetenskap? 1.3 Syfte och mål Syftet med vårt projekt var att utveckla en produkt som ökar människors medvetenhet om miljöproblematiken samt skapar ett engagemang för miljöfrågor. Detta innefattar kunskap inom bland annat kompostering, återvinning, energi och konsumtion. Barn ska få en medvetenhet om vilka miljökonsekvenser ett visst handlande ger. Syftet är också att öka intresset för naturvetenskap samt teknik. Målet med projektet var att utveckla en produkt som märkbart ökar människors intresse för miljö, teknik och naturvetenskap. Varje barn som fått använda produkten tillsammans med en viss handledning ska ha fått ett ökat intresse eller en ökad medvetenhet inom något av områdena. Projektets syfte och mål utvecklades och utvidgades under arbetet, jämfört med det ursprungliga syftet och målet. Ursprungligt syfte och mål finnes i bilaga I Projektplan. 1.4 Avgränsningar Ytterligare läromedel i form av exempelvis datorspel, räkneövningar samt läroböcker skulle kunna utvecklas för att förhöja den kunskap som stugan ger. Även handböcker och läromedel för vuxna som kan knytas till stugan skulle kunna utformas för att öka kunskapen om miljö, teknik och naturvetenskap hos exempelvis lärare. Detta har dock fallit utanför vårt projekt eftersom det skulle vara mycket tidskrävande att utforma dessa läromedel. Dessutom skulle den typen av projekt kräva lång erfarenhet och mycket kunskap inom pedagogik. Stugan skulle från början få sin el även från någon typ av vindgenerator. Detta bestämde vi oss för att utesluta, eftersom det krävde att vindgeneratorn skulle vara placerad på ett öppet fält för att alstra en användbar mängd el. Lekstugor är emellertid sällan placerade på öppna fält. Dessutom är inköpskostnaderna för vindgeneratorer mycket höga. 2
2. Projektbeskrivning Här följer en fullständig beskrivning av projektet. 2.1 Projektplan En plan över hur projektet skulle genomföras formulerades i ett tidigt skede av projektet. Projektplanen innefattar bland annat tidplan, budget och frågeställningar. Se bilaga I - Projektplan. 2.2 Befintliga produkter I nuläget finns ingen produkt som lär barn om miljö, teknik och naturvetenskap. Däremot finns leksaker som har inriktning på ett av dessa ämnen. Leksaker som finns är frågekort, datorspel och brädspel. Det finns även ett utbud av leksaker som är gjorda av naturvänliga material som på det sättet är miljövänliga, men fungerar inte som läromedel. Exempel på befintliga leksaker med miljöprägel finns i bilaga III- Befintliga leksaker som värnar om miljön. 2.3 Intressenter De som på något sätt påverkar projektet eller påverkas av det samt de som behövs för att kunna genomföra projektet kallas intressenter. För att kartlägga intressenterna gjordes en intressentanalys som går att läsa i bilaga IV - Intressentanalys. Vilka som är kärn-, primär- och sekundärintressenter av projektet redovisas i samma bilaga. 2.4 Kunder Bolekos kunder är organisationer och specialiserade förskolor som fokuserar på undervisning inom teknik, miljö och naturvetenskap. Kunder är även skolor, förskolor och privatpersoner med barn. Myndigheter och företag har intresse av vårt koncept och vår produkt eftersom Boleko hjälper till att öka kunskapen inom miljö och teknik. Också företag såsom bostadsbolag är tänkbara kunder av den orsaken att de önskar få sina kunder inspirerade till en minskad energiåtgång och en ökad medvetenhet om miljön. Stugan väcker inte enbart intresse hos barn, utan kan även användas som demonstration för vuxna som då lär sig på vilket sätt hus kan byggas med avseende på materialval, utformning etc. Vi har under hela projektet haft god kontakt med KomTek i Halmstad. De är intresserade av att använda vår produkt när de lär ut om miljö och teknik. KomTek finns idag på 13 olika orter runt om i Sverige. Energirådgivare finns i varje kommun och Science center finns i hela landet. Vi beräknar att det finns ett behov av minst 310 stugor i Sverige, se bilaga XXIII Affärsplan (sekretess). 2.5 Krav/önskemål Under projektets förlopp har det funnits en strävan efter att uppfylla så många som möjligt av de krav och önskemål som ställdes upp för projektet. Dels ställdes krav och önskemål upp innan beslut var fattat om vilken produkt som skulle utvecklas, dels ställdes krav och önskemål upp då produkten var bestämd. 3
Krav på stugan Stugan ska hjälpa människor att lära sig om miljön och stimulera intresset för teknik. Stugan ska endast drivas på el från förnybara energikällor. Materialen till stugan ska noggrant väljas för att ha en så låg miljöpåverkan som möjligt. Det ska inte under några omständigheter finnas risk för att användarna ska kunna skada sig på elektriciteten i stugan. Alla material ska ha en livslängd på minst 15 år. Stugan ska vara helt anpassad efter användarna, det vill säga barnen (ljuddämpande material, icke lättantändliga material, inga vassa ytor etc.) Önskemål på stugan Stugan ska tydligt kunna kopplas till skolans läroplan. Stugan ska ha en innerhöjd så att en vuxen person ska kunna stå raklång i den. Stugan ska vara tillräckligt isolerad för att värmen från människorna i stugan tillsammans med solen ska räcka som enda uppvärmningssystem. Stugan ska hjälpa människor att lära sig om hela miljöbegreppet - konsumtion, kompostering, återvinning och energi. Stugan ska, förutom stimulera teknikintresset, även öka användarnas intresse för naturvetenskap. 2.6 Projektorganisation Projektgruppen består av de två projektdeltagarna Jenny Carlsson och Elin Karlberg. Handledare under projektets gång har varit Hans-Erik Eldemark. Projektdeltagarna inledde sina studier vid Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad år 2006. 2.7 Budget Projektet Bolekos totala budget nådde en slutsumma på 19 700 kr. Projektets utgifter har dokumenterats fortlöpande i veckorapporterna. För planerad budget samt detaljerad slutgiltig budget se bilaga V -budget. 2.8 Tidplan En övergripande tidplan utformades vid projektets start. I ett något senare skede utformades även en mer detaljerad tidplan. Slutligen dokumenterades, i en tabell, när de olika momenten verkligen har genomförts. Det har varje vecka utförts planeringar över vad som bör göras den nästkommande veckan. Projektet har dock hela tiden varit dynamiskt och tidplanerna har snarare setts som viktiga riktlinjer än som krav. Vissa avvikelser från tidplanen har skett, främst på grund av försenade leveranser. Försenade leveranser och dylikt var dock något vi räknat med, varför annat arbete kunde utföras under tiden. De olika tidplanerna och tabellen påträffas i bilaga VI tidplan. 2.9 Finansiering Då projektet har drivits i egen regi har sponsring med kunskap och material varit en viktig källa för att uppnå önskat resultat. Även stöd från bland annat ALMI Företagspartner AB (15 000kr), Lektor Sten Fåhres minnesfond (10 000kr) och Högskolan i Halmstad (6000kr) har möjliggjort 4
projektets genomförande. Bilaga VII Finansiering, innehåller en lista över företag och organisationer som hjälpt till med finansiering. 2.10 Risker Risk har funnits för att kopiering av vår idé skulle ske. Detta har vi undvikit genom att inte avslöja några detaljer, i väntan på att patentering av funktionerna skulle ske. Det har även funnits risk att projektet skulle stå utan finansiering, då det bedrivs helt i egen regi. Därför har skapandet av goda kontakter med olika typer av företag och sökande av medel från fonder etcetera varit en nödvändighet. Det finns många tillverkare av lekstugor på marknaden, varför det fanns en risk att någon tidigare utvecklat en liknande produkt. Av den orsaken var undersökningar i olika databaser och på marknaden mycket värdefulla, se bilaga II Nyhetsgranskning. Det ligger alltid en risk i att utveckla pedagogiska hjälpmedel eftersom det är svårt att förutsätta barns intressen. Kommunikation med användarna (barn i olika åldrar), tester samt omfattande undersökningar, studiebesök och samtal med pedagoger har upptagit en stor del av arbetet. 5
3. Metod Vi har valt att arbeta enligt den metod som kallas Dynamisk Produktutveckling, där man på ett resurseffektivt sätt fokuserar på användaren. Typiskt för denna metod är en översiktig långtidsplanering, detaljerad korttidsplanering, stor flexibilitet och decentraliserade beslut. Hänsyn tas till samhälleliga och ekonomiska krav när man utvecklar kvalitativa produkter. Sunda etiska och moraliska värderingar är andra krav som ställs på produkten. För att underlätta arbetet med att ta fram en ny produkt finns en mängd olika verktyg. I detta avsnitt presenteras vilka verktyg vi har använt. (Ottosson, 1999) 3.1 Faktainsamling Intervjuer Kvalitativa intervjuer genomförs för att öka förståelsen och kunskapen inom ett område. Intervjuer bör genomföras kontinuerligt under ett projekt. De kan utföras antingen personligen eller via telefon. Detta är ett enkelt sätt att komma i kontakt med personer då man inte är bunden till geografiska områden. Det är en flexibel metod som snabbt kan ge den information man behöver. (Mustell, 2005) Studiebesök Efter kontakt med organisationer och personer som är kunniga inom aktuellt område kan ett besök vara nästa steg. Lättast är att bestämma ett möte och där diskutera kring ämnet för att utbyta tankar. Mässor / Utställningar Ett bra tillfälle att hitta information och knyta kontakter är på utställningar och mässor inom aktuellt område. Här finns representanter från företagen på plats för att svara på frågor och göra reklam. Internet Denna metod är ett snabbt och enkelt sätt att samla fakta och undersöka vilka befintliga produkter som finns på marknaden. Det går enkelt att finna företag och kontaktuppgifter. Patentundersökning För att undersöka att det inte redan finns en befintlig produkt som löser samma problem kan man leta i databaser. Patent och registreringsverket har en sådan databas där man kan undersöka tidigare tekniska idéer, varumärken och designer. ( Patent och Registreringsverkets hemsida) Nyhetsgranskning och benchmarking För att ta reda på om produktidén är ny gör man en nyhetsgranskning. Detta kan ske på två sätt, det ena är via kostnadsfria patentdatabaser och det andra är genom att söka information med hjälp av sökmotorer på Internet. Genom benchmarking jämför man nya idéer med befintliga lösningar. (Nordin, 2005) 6
3.2 Idégenerering BAD Brainstorming Detta är en verbal metod där man i en grupp om 4-8 kreativa personer, en ledare och en sekreterare finner lösningsförslag på ett befintligt problem. Alla får framföra sina idéer och ingen kritik får förekomma. (Ottosson, 1999) PAD Pencil Aided Design Är en skissteknik som används för att få ner sina kreativa lösningar med hjälp av papper och penna. Skissandet börjar på en helhet som sedan delas upp i mindre delar och detaljer som sedan passar bra att använda i CAD. (Ottosson, 1999) MAD Model Aided Design Innebär att man formar modeller i olika material för att lättare få en förståelse för produktens utformning och storlek. (Ottosson, 1999) CAD Computer Aided Design Med hjälp av datorn kan man rita upp sina lösningsförslag och få en bättre överblick för att kunna bestämma vilken lösning man vill gå vidare med. (Ottosson, 1999) 3.3 Utvärdering SWOT-analys För att kartlägga en produkts svagheter, styrkor, möjligheter och hot utreds dessa i en så kallad SWOT-analys. Ordet SWOT är en förkortning och står för Strength, Weakness, Opportunity och Threat. (Nordin, 2005) Materialval En utvärdering av de material man använder i produkten tar fram hur stor påverkan de har på miljön. (Nordin, 2005) Utvärderingsmatris Vid tillgång till flera olika tänkbara lösningar gör man en uppställning med viktiga egenskaper och jämför varje lösning med hjälp av ett poängsystem. Den lösning som får flest poäng är den man går vidare med. (Nordin, 2005) FMEA-analys Är en feleffektsanalys som används för att hitta och eliminera fel innan de får konsekvenser. Man kartlägger vilka fel som kan tänkas uppkomma, vilken effekt de får och vad orsaken är. (FMEA Infocentre, 2008) 3.4 Avstämning Handledarmöte Projektgruppen träffas kontinuerligt med handledare för att stämma av hur arbetet har gått. Här finns tillfälle att diskutera idéer och byta information. 7
Veckorapport För att dokumentera det utförda arbetet skrivs varje vecka en rapport där man sammanställer vad som gjorts i veckan och vad som ska göras kommande vecka. Detta är ett bra sätt att kontrollera att arbetet följer tidsplanen. Loggbok Anteckningar om projektet har gjorts kontinuerligt under projektets gång. I en anteckningsbok skrivs datum och händelser ner. Viktigt är att boken är inbunden, sidonumrerad samt att en penna med permanent färg används. Testgrupp Då användaren ständigt ska vara i centrum bör man testa produkten under utvecklingen av den. En grupp bestående av användare utses som sedan får göra en utvärderingen av produkten. GANT -schema/tidsplan Vid projektets start gjordes en preliminär tidsplanering med hjälp av ett s.k. GANT -schema. Där planeras kommande aktiviteter in vilket gör det lätt för projektgruppen att veta vad som ska göras och hur man ligger till i planeringen. (Wikipedia, 2009) 8
4. Utvecklingsprocessen Med utgångspunkt ur föregående avsnitt med metoder har vi gått från idé till färdig produkt på följande vis. 4.1 Marknadsundersökning Vi har undersökt utbudet av leksaker som är tillgängliga idag genom fortlöpande sökningar på Internet och besök hos olika leksaksaffärer. Där har vi undersökt om det finns befintliga produkter på marknaden som fyller samma syfte som vår (se bilaga III - Befintliga leksaker som värnar om miljön). På Internet har vi också kunnat hitta lämpliga leverantörer av material och deras kontaktuppgifter. Vi har även samtalat med flertalet förskolelärare för att få ett grepp om hur marknaden ser ut. Tidigt i projektet genomförde vi diverse studiebesök och intervjuer med personer som är insatta inom miljö, teknik och naturvetenskap. Vi har gjort grundliga behovsundersökningar för att kartlägga om det finns ett behov och genom dessa har vi kunnat fastställa att det finns en marknad för vår produkt. Vi besökte Pernilla Widstam, energirådgivare på kommunen, som berättade om de problem som finns med att lära barn om miljö och framförallt om problemen med energibegreppet. Hon berättade att hon får bygga sina egna produkter då energibegreppet ska illustreras. Vi träffade pedagoger och barn på Lillteknis, som är en teknikinriktad förskola i Halmstad. De berättade om sin verksamhet och vi fick lyssna på barn som skildrade hur de genomfört olika experiment. Deras berättelser bevisade att barn kan lära sig att förstå teknik redan i en tidig ålder och att många också tycker att det är roligt. På Krabbans förskola i Frösakull träffade vi Håkan Cajander och Agneta Halvarsson som gav förslag på hur man kan få in kunskap om naturvetenskap i stugan. På högskolan i Halmstad är Pernilla Nilsson ansvarig för Hjärnverket, där studenter på lärarutbildningen kan utöva experimentell verksamhet inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena med koppling till barn. Under projektets gång har Pernilla Nilsson hjälpt oss med den pedagogiska delen. Det var genom Pernilla som vi fick kontakt med Åsa Karlsson, studerande vid lärarprogrammet, som har skrivit de berättelser som är ett komplement till stugan. Studier genomförda av studenter på lärarprogrammet ställdes i början på november ut på Högskolan i Halmstad. Utställningen gick under namnet Studier av elevers lärande i skolan. Där fick vi inspiration och tips på hur pedagogiken kan tillämpas i vår produkt. Under både hösten och våren reste vi till Göteborg där vi bland andra träffade Nina Wolf på Ekocentrum. Hon visade oss runt i deras miljöutställning och berättade hur de arbetar för ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi fick en mängd idéer och förslag på hur utformningen av en produkt kan se ut och vad den kan tänkas innehålla. För att få inspiration besökte vi även Universeum där vi studerade hur de lagt upp sin verksamhet och vad barnen gillar att leka med. I Göteborg besökte vi också den permanenta utställningen Fysikaliska leksaker av Per- Olof Nilsson, fysik professor. Per- Olof har byggt över 300 leksaker av material såsom toapappersrullar, Pet flaskor, gamla brädbitar etcetera. De barn vi träffade där blev mycket 9
fascinerade av de naturvetenskapliga leksakerna och antalet förfrågningar om att få besöka utställningen var långt många fler än vad utställningen kunde ta emot per år. Detta bevisade att intresset för naturvetenskap hos barn är stort och att många tycker det är mycket roligt. 4.2 Faktainsamling Fakta om miljön, teknikintresset och pedagogiken har insamlats kontinuerligt under projektets gång. Detta har skett med hjälp av internet, böcker och föreläsningar. En givande föreläsning om hållbar utveckling hölls av Per Sund den tredje december. 4.3 Brainstorming För att hitta lösningar på problem och generera nya idéer har flera brainstormingar genomförts under projektets gång. Vid flera tillfällen har idégenerering genomförts inom projektgruppen men även tillsammans med klasskamrater, personal från KomTek och Krabbans förskola (se bilaga IX Idégenerering, sekretess). Vi har haft brainstormingar kring vad för produkt vi ska göra och vilka funktioner den ska ha. Senare har vi även haft brainstorming kring ett lämpligt namn på vårt koncept. Gemensamt för tillfällena med brainstorming är att vi har använt oss av PAD. 4.4 Lösningsförslag och utvärdering När vi format vårt koncept och en idé om en produkt som lär barn om miljö, teknik och naturvetenskap växt fram, skissade vi på olika förslag på leksaker (PAD). Vi ställde upp dessa förslag i en utvärderingsmatris där vi viktade egenskaperna med hjälp av ett poängsystem (bilaga XIV- Utvärdering av lösningsförslag). Resultatet visade att det var lekstugan som fick mest poäng, så därför byggde vi en liten modell (MAD) av lekstugan för att få en bättre uppfattning om den (bilaga X -Prototyp). 4.5 Vald lösning Med resultatet från utvärderingsmatrisen och byggandet av modell som grund bestämde vi oss för att gå vidare med lekstugan. Nästa steg blev att rita upp modellen med CAD för att vi lättare skulle kunna anpassa utformningen av stugan. Detta kom att ligga till grund för det första exemplar av stugan, vilket tillverkades med hjälp av elever och lärare på byggprogrammet på Kattegattsgymnasiet i Halmstad. Samtidigt som byggandet av stugan kom igång, kontaktades Åsa Karlsson på lärarprogrammet angående de pedagogiska berättelserna kopplade till stugan. Detta var ytterliggare en del i vårt koncept precis som de eldrivna funktionerna. De sistnämnda tillverkades av projektgruppen själva, med hjälp från Stefan Bengtsson på KomTek och Ruben Rydberg. 4.6 Nyhetsgranskning När projektgruppen beslutat att gå vidare med lekstugan genomfördes en nyhetsgranskning på internet. Sökningar gjordes dels på sökmotorn Google men även i databasen för europeiska patent. Syftet med sökningarna var att se om det fanns några liknande produkter på marknaden idag. Vi kunde inte hitta någon produkt som tog upp både miljö, teknik och naturvetenskap och vi fann inga patent som kunde vara begränsande för oss. 10
Vid val av namn på vårt koncept gjordes en ny sökning för att undersöka om namnförslagen redan användes inom andra områden. Vi fann inte heller här några sökresultat som stod i vägen för oss. 4.7 Anpassning efter barn Under arbete med Boleko har en mängd standarder tagits hänsyn till. Materialet har en så låg miljöpåverkan som möjligt. Eftersom barn ska vistas i stugan är färgen inomhus godkänd enligt Astma och allergiförbundet. Hänsyn har tagits till fönstrens placering vilket kräver att de är över 80 cm från innergolvet. Vi har medvetet valt att inte bygga någon veranda eftersom en veranda kan underlätta för barnen att klättra upp på taket. Konceptet har utformats så att det ska passa läroplanen i teknik och de naturorienterande ämnena, se utdrag ur läroplanen i bilaga XXIV Utdrag ur läroplanen. 4.8 Val av material och färg När resultatet visade att lekstugan fick högst betyg bestämdes vilka material som stugan skulle bestå av. Ett besök på materialbiblioteket hos Råvara i Mölndal gav inspiration. Materialen undersöktes noggrant för att reda ut vilka som hade den lägsta miljöpåverkan. För att ett material ska vara miljövänligt gäller generellt också att materialet ska hålla god kvalitet, vilket de material som vi valt ut gör, se bilaga XI Materialval (sekretess). Efter kontakt med leverantörer upprättades en lista över material, leverantör och kontaktperson som sedan användes när vi gjorde beställningar för ett första exemplar av stugan. Vi valde att göra utsidan av stugan i vitt med gröna detaljer (se bilaga XV Färgval) och insidan lekfull med fyra olika pastellfärger. Färgerna kan man självklart anpassa efter eget tycke och smak. 4.9 KomTek KomTek är ett komplement till skolverksamheten och har till syfte att inspirera och uppmuntra teknikintresset hos tjejer och killar. Redan i början av projektet har KomTek involverats och fungerat som ett bollplank under hela projektets gång. personalen på KomTek har varit till stor hjälp med arbetet kring utformningen av produkten. De har ett stort kontaktnät dit information om vårt projekt har kunna spridas. 4.10 FMEA och SWOT En feleffektsanalys upprättades över de olika funktionerna som finns i lekstugan. Syftet med det var att se vilka möjliga fel som kan uppkomma. Genom att veta detta kan vi arbeta på att förebygga dem innan de uppkommer. Då konceptet var utvecklat och stugan klar, ställdes en SWOT-analys upp för att fastställa vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som fanns. Se bilaga XVI SWOT-analys. 4.11 Användartester När stugan var klar hade vi ordnat så att olika barngrupper fick möjlighet att testa lekstugan. Barngrupperna hade olika grundläggande kunskaper inom miljö, teknik och naturvetenskap för att ge oss chans att se att stugan fungerar trots olika förkunskaper. KomTek hjälpte oss att ordna 11
en barngrupp med 10-åringar som fick testa vårt koncept. Sedan kontaktades Pernilla Nilsson från Hjärnverket som ordnade med en blandad barngrupp. Resultatet av användartesterna finns att läsa i bilaga XIII Användartester. 4.12 Tester När barngrupperna genomförde användartester gjordes undersökningar på isoleringen i stugan. Vid en första mätning visade termometern 16 grader för att 20 minuter senare visa en ökning till 20 grader. Denna ökning skedde trots att stugan befann sig i skugga. 4.13 Namnval När vi format ett koncept ville vi hitta ett slagkraftigt namn på stugan och funktionerna. Med hjälp av brainstorming inom projektgruppen och tillsammans med delar av klassen togs flera olika namnförslag fram, se bilaga IX Idégenerering Namnförslag (sekretess). Därefter gjordes sökningar i databaser för att undersöka unikheten med de olika förslagen. Kontakt med Maria Lagergren, som är Europeiskt varumärkes och designombud på Valea, gav oss den information vi behövde för att vi skulle bestämma oss för namnet Boleko. Se bilaga XVII Namnval. 4.14 Logotyp Bolekos logotyp växte långsamt fram genom idégenerering (PAD) inom projektgruppen. Samtal med Annelie Gamradt, utbildad copywriter, låg till grund för färgvalen och gav oss tips. Efter det designades logotypen i datorprogrammet Illustrator. 4.15 Patent Undersökningar har gjorts för att utreda möjligheter till att patentskydda den färdiga lekstugan. Conny Nilsson, ALMI Företagspartner AB, ansåg att vissa av funktionerna i stugan kan vara patenterbara. 4.16 Varumärkesskydd Projektgruppen genomförde en nyhetsgranskning över skyddade namn och varumärken. Efter kontakt med ALMI Företagspartner AB, Patent och registreringsverket och Valea skickades en ansökan om varumärkesskydd för ordmärke in. Ansökan finansierades genom stöd från ALMI Företagspartner AB och finns nu under behandling hos Patent- och Registreringsverket. Då klartecken från Patent- och Registreringsverket ges att ordmärket har skyddats, kommer vi även att ansöka om skydd av figurmärke. Se ansökan i bilaga XVIII - Ansökan om varumärkesskydd. 4.17 Avstämning Sedan projektet startade i september 2008 har vi varje vecka haft möten med vår handledare Hans-Erik Eldemark. Vi har varje vecka sänt en veckorapport som visat vad vi arbetat med under veckan och vad som planerats för den kommande veckan. Dessutom har en loggbok förts där vi samlat information om vad vi gjort och beslutat. Projektgruppen har även använt sig av en checklista i Excell. Checklistan har innehållit vad som är klart och vad som är kvar att göra. 12
Vid projektets start gjordes en preliminär tidsplanering med hjälp av ett s.k. GANT -schema. Där planerades kommande aktiviteter in vilket gjorde det lätt för projektgruppen att veta vad som ska göras och hur man ligger till i planeringen. En avstämning av de krav och önskemål som projektgruppen ställt upp har gjorts och kan avläsas i 6.6 Avstämning med krav och önskemål 4.18 Drömstart Planer på att starta eget företag växte fram allteftersom vår idé utvecklades. Av den orsaken beslutade vi att delta i en kurs vid namn Drömstart som anordnades av Ta steget! på Science park i Halmstad. Kurstillfällena handlade om personlig utveckling, kreativitet och affärsidéer. En fråga som behandlades i hög grad var: Till vem ska du sälja och vad/hur ska du göra det? Vi fick bland annat en rundvandring på Science park och samtal med inspirerande egenföretagare. 13
5. Konceptet, produkten och namnet I följande kapitel beskrivs vad projektgruppen har arbetat fram för produkt under projektets gång. 5.1 Konceptet Vårt koncept innefattar en miljövänlig lekstuga som tillsammans med diverse roliga funktioner samt berättelser ökar människors medvetenhet och intresse för miljö, teknik och naturvetenskap. Lekstugan kan kompletteras med eldrivna funktioner och olika tillvalsprodukter allteftersom barnen växer. Tillvalsprodukterna och funktionerna ingår inte i grundpriset för stugan, utan kan köpas till när helst kunden önskar. Däremot ingår berättelser och sagor som bland annat beskriver energibegreppet och nedsmutsning av naturen på ett pedagogiskt vis. En valfri vevgenerator samt en hemsida med support och tips på hur stugan kan användas ingår också vid köp av en stuga. Hemsidan uppdateras ständigt och därifrån kan man sköta sina beställningar. På utsidan av stugan kan en odlingslott upprättas som får sin näring genom komposterad jord och sitt vatten från stugans takrännor och uppsamlingstunnor. Lekstugan uppfyller flertalet av de punkter som finns uppställda i skolans läroplan för teknik och naturvetenskap, se bilaga XXIV Utdrag ur läroplan. Konceptet innefattar hela miljöbegreppet med konsumtion, kompostering, återvinning, val av bostad och energi. 5.2 Produktserien I konceptet ingår ett flertal produkter som har till syfte att underlätta arbetet med miljö, teknik och naturvetenskap. En beskrivning av produktserien följer nedan. 5.2.1 Lekstuga Lekstugan utgör själva basen i konceptet. Alla material till lekstugan har noga valts ut för att ha en så låg miljöpåverkan som möjligt. Lekstugan är utformad på samma sätt som ett passivhus. Den är väl isolerad för att hålla en jämn innomhustemperatur, har fönster mot söder och inga mot norr. Elektricitet till stugan kommer enbart från förnybara energikällor. Stugan präglas även av en mycket hög kvalitet för att kunna användas under många års tid. Då stugan inte längre används som en lekstuga, kan den istället agera förråd eller gäststuga. Stugans takhöjd är anpassad så att en vuxen kan stå raklång i den. Detta för att lärare eller föräldrar ska kunna vara tillsammans med barnen i stugan och förklara vad det är som händer vid de olika funktionerna. För ritningar se bilaga XIX Ritningar (sekretess). Stugans tak är utformat för att ge en god vinkel för solpanelen och samtidigt ge ett estetiskt utseende åt stugan. Beräkningar, se bilaga XX Beräkningar. Fasta takrännor och uppsamlingstunnor för regnvatten finns på stugan. Vattnet som samlas upp kan sedan användas till stugans odlingslott. 14
5.2.2 Eldrivna funktioner Till stugan finns eldrivna funktioner som kan köpas till när helst kunden önskar. Priserna varierar beroende på vilken funktion man väljer. Inget krav finns på att man måste ha en Boleko-stuga att montera funktionerna i, utan de kan köpas separat för att installeras i exempelvis ett klassrum. För att användarna ska få en helhetsbild av miljöbegreppet rekommenderar vi dock att funktionerna användas tillsammans med stugan. De vi hittils har utvecklat beskrivs nedan. Fler eldrivna funktioner är under framtagning. Stjärnhimmel Stjärnhimlen består av lysdioder som har fästs i en plexiglasskiva. Till dioderna är en generator med vev kopplad, som får stjärnonrna att lysa. Anledningen till att stjärnhimlen är byggd i plexiglas är för att användarna ska kunna se hur stjärnhimlen är konstruerad. Inget döljs och en tydligare koppling till var energin kommer ifrån kan då ges. Figur 1 och 2. Stjärnhimmeln 15
Återvinningsspelet Återvinnigsspelet har som syfte att lära barn om sortering. För detaljerad information om de eldrivna funktionerna, se bilaga XXI - Teknisk lösning (sekretess). 5.2.3 Energikällor Vid köp av stugan medföljer en vevgenerator som kan generera elektricitet. Önskar kunden ytterligare vevgneratorer kan de köpas till antingen medsamma eller efter hand. Kunden kan även välja att komplettera stugan med en solpanel. För ytterligare information om energikällorna, se bilaga XXI - Teknisk lösning (sekretess). 5.2.4 Tillval Till lekstugan kan en mängd olika tillval göras vilket ger möjlighet att anpassa den exakt efter sina egna behov. Tillvalen ingår inte i priset för stugan, utan kunderna får själva välja när och om de vill köpa till dessa. Man kan till exempel succesivt köpa tillvalen allt eftersom barnen blir äldre.här följer några exempel på möjliga tillval. Belysning i form av ljustrådar som kan kopplas till de olika energikällorna och på så sätt indikera vilken/vilka som genererar energi för tillfället. Digital fotoram kopplad till solpanelen. Populärt vid exempelvis förskolor där ett bildspel rullar och visar vad barnen gjort under dagen. Mp3-spelare anpassad för att kopplas till solpanelen. Generellt tycker barn att det är mycket roligt med musik. Har det inte varit tillräckligt mycket sol ute eller om de slösat med energin, kommer inte musiken att fungera. Då får barnen istället veva igång musiken med hjälp av en vevgenerator. Energibegreppet illustreras därmed. Magneter som förslagsvis kan fästas på en vägg målad med Alcros magnetfärg. Begreppet magnetism kan förklaras och magneter med olika färger och former kan klassifieras och sorteras. Detta innefattar även matematik. Kulbana med magneter som kan byggas ihop på näst intill oändligt många sätt. Kulor av olika material och massor visar hur kulan rullar med olika hastighet beroende på dessafaktorer. Kulbanan med vippbrädor och rör stimulerar intresset för teknik. 16
Figur 3. Kulbana Nedfällbara sitsar som skruvas upp på väggen. Sitsaran är helt mekaniska och illustrerar därmed mekanik. Mätstickor av trä där avläsaren kan flyttas i ett spår (vanliga på vårdcentraler) vilket innefattar både mekanik och matematik. Rör i olika längder som ger olika toner då man blåser i dem. Detta belyser ljudvågornas beteende. Stickers för väggarna med djur som kan användas till berättelserna om hur natur och djur påverkas av miljön. Dynamoradio och kombinerad ficklampa som laddas upp av vevgenerator för att visa att energi kan skapas av användarens egna fysiska kraft. Lampor med applicerade solceller (ej inkopplade till solpanelen på taket utan självständiga) ger en bild av småskalig solkraft och en tydlig koppling till att man kan använda energi från solen ges. Konvexa och konkava speglar som hjälper till vid lärande om ljusets reflektion. Figur 4 och 5. Konvex och konkav spegel 17
Prismor som kan hängas i fönstret. De visar hur ljus med olika våglängd bryts och ger olika färger. Figur 6. Ljusets brytning från prisman Markiser som kan fällas ned för fönstren då det blir för varmt i stugan. Rullgardiner med silvrig baksida som skärmar av solens strålar. Hjälper till att justera temperaturen i stugan. Rullgardinerna är även mörkläggande vilket är en fördel då vissa naturvetenskapliga fenomen ska visas. Också bra då stjärnhimmeln anvvänds. Linoleumgolv för en trevligare innomhusmiljö. Fläkt anpassad till solpanelen för att justera värmen i stugan. Stuprör och uppsamlingstunnor med kran där regnvatten kan samlas för att användas för bevattning av odlingslotten. Timglas och mekanisk klocka som själv går att vrida på för att visa tid, som också är matematik Termometer där användarna kan se hur temperaturen stiger i den väl isolerade stugan när människor varit därinne en stund. Kopplingar kan då ges till att energi i form av värme kan komma från oss själva. Flera termometrar kan placeras på olika ställen (utomhus, i skugga, i sol, inomhus etcetera) för att visa på skillnaden i temperatur. Panel som visar hur mycket energi som finns för tillfället. Kan till exempel kopplas till solpanelen eller ett batteri. Figur 7. Solpanel på taket 5.2.5 Berättelser Till stugan finns berättelser som är författade av Åsa Karlsson, studerande vid lärarprogrammet på Högskolan i Halmstad. Olika berättelser riktar sig till barn i skilda åldrar för att alla ska få en förståelse för miljö och energi. Vissa av berättelserna innehåller mycket fakta. De har som syfte att underlätta handledningen för lärare/föräldrar/pedagoger och därmed öka förståelsen hos barnen. Utdrag ur berättelserna finns i bilaga XXII Utdrag ur berättelser och faktatexter. 18
5.3 Varumärke Konceptet tillsammans med stugan har vi valt att kalla för Boleko. 5.3.1 Namnval Namnet Boleko består av tre delar som alla beskriver vårt koncept. Första delen, Bo är kopplat till att det är en stuga som är utformad på samma sätt som ett riktigt boende kan vara, lek finns med i namnet eftersom kunskapen ska komma via lek och produkten användas som en leksak. Sista delen av namnet, eko, står för ekologisk och miljö (enligt Nationalencyklopedin). 5.3.2 Logotyp Bolekos logotyp består av dess namn samt slingrande blad med lysdioder på. Den gröna färgen står för miljö och den grå för teknik. Bladen förstärker känslan av miljö och natur, medan de gråa lysdioderna har valts ut både för att illustrera energi och teknik. Dioder är en belysning som kräver mycket lite energi och har därmed en låg miljöpåverkan. Figur 8. Logotyp 5.4 Materialval Stugan har endast byggts av material som noggrant analyserats och valts ut för att erhålla en produkt med låg miljöpåverkan som är barnvänlig, se bilaga XI Materialval (sekretess). 5.5 Ritningar Fullständiga ritningar i CAD med mått på stugan finns i bilaga XIX Ritningar (sekretess). 5.6 Avstämning med krav och önskemål Här finns en avstämning på hur vi har uppfyllt krav och önskemål som ställdes på produkten. 5.6.1 Krav på stugan Stugan ska hjälpa människor att lära sig om miljön och stimulera intresset för teknik. De användartester som genomfördes på stugan visade att detta krav har uppfyllts. Barnen berättade allt de lärt sig om miljön. De skrattade och hade jättekul med de tekniska produkterna. Se bilaga XIII Användartester. Stugan ska endast drivas på el från förnybara energikällor. Solpanel och vevgenerator är de enda energikällorna i stugan. Materialen till stugan ska noggrant väljas för att ha en så låg miljöpåverkan som möjligt. Alla material har noggrant valts ut för att ha en så låg miljöpåverkan som möjligt, se bilaga XI Materialval (sekretess). 19
Det ska inte under några omständigheter finnas risk för att användarna ska kunna skada sig på elektriciteten i stugan. Stugan har ett elsystem på 12 V, det vill säga lågspänning, vilket barnen inte riskerar att skada sig på. Uttagen är av typen cigarettuttag för att inte av barnen förväxlas med de uttag som finns i vanliga byggnader. Uttagen är placerade högt upp på väggarna. Alla material ska ha en livslängd på minst 15 år. Kravet är uppfyllt, se bilaga XI Materialval (sekretess). Stugan ska vara helt anpassad efter användarna, det vill säga barnen (ljuddämpande material, icke lättantändliga material, inga vassa ytor etc.) Hela tiden har barnen varit i fokus vid utveckling av vår produkt, vilket har resulterat i en trygg och användarvänlig produkt. Det finns inga vassa ytor, snören eller farliga eluttag. Fönstren sitter över 80 cm från innergolvet. Inomhusfärgen är certifierade av Astma- och Allergiförbundet och väggarna är av ljuddämpande gips. Alla mått är anpassade för att barn ska kunna nå olika funktioner. Sladdar och dylikt har vi medvetet valt att hålla synliga. Vi har inte velat bygga in dem eftersom energibegreppet på så sätt enklare kan förklaras. 5.6.2 Önskemål på stugan Stugan ska tydligt kunna kopplas till skolans läroplan. Stugan uppfyller flertalet av de punkter som finns uppställda i läroplanen för teknik och naturvetenskap. Se bilaga XXIV Utdrag ur läroplanen. Stugan ska ha en innerhöjd så att en vuxen person ska kunna stå raklång i den. Stugans mått från innergolv till innertak är Stugan ska vara tillräckligt isolerad för att värmen från människorna i stugan tillsammans med solen ska räcka som enda uppvärmningssystem. Stugan har 20 centimeter tjock isolering i alla väggar och har en mycket väl isolerad dörr. Även fönstren är väl isolerade och innehåller energiglas med argongas (u-värde 0.7). Hela stugan är mycket tät och ventilen börjar gradvis att självstänga allteftersom utomhustemperaturen sjunker. Vid våra tester steg temperaturen inomhus från 16 grader till 20 grader på 20 minuter. Detta trots att stugan befann sig i skugga. o Stugan ska hjälpa människor att lära sig om hela miljöbegreppet - konsumtion, kompostering, återvinning och energi. Vid våra användartester lades fokus på att lära barnen om energi och alternativa energikällor. Eftersom stugan inte befann sig i den rätta miljön under testerna valde vi bort att satsa på kompostering. Fortsatta tester kommer att genomföras då stugan befinner sig i sin rätta miljö och har en tillhörande odlingslott. 20
Stugan ska, förutom stimulera teknikintresset, även öka användarnas intresse för naturvetenskap. Alla barnen som testade stugan tyckte att det var mycket roligt med de naturvetenskapliga produkterna. De ville komma tillbaka och leka mer, så vi bjöd in dem till Utexpo. 21
6. Produktionsprocessen och Affärssystem En fullständig affärsplan för Boleko innefattandes marknadsplan, produktionsprocessen, ekonomiska kalkyler med mera har upprättats i bilaga XXIII Affärsplan (sekretess). 22
7. Reflektioner Vi är synnerligen stolta över det koncept och den produkt som projektet resulterat i. Att arbeta efter dynamisk produktutveckling med användarna i fokus och utan fasta detaljerade långtidsplaneringar har resulterat i ett projekt som tagit nya vändningar och ständigt utvecklats. Från att ha varit en produkt som enbart lär små barn om miljö, har ett koncept som lär människor i skilda åldrar om både miljö teknik och naturvetenskap utvecklats. De metoder vi använt oss av har passat framtagningen av Boleko utmärkt. Brainstormingar och tester med användarna har varit mycket värdefulla. Utvärderingsmatrisen hjälpte oss att få ned svart på vitt vilken produkt som skulle passa våra krav bäst, den bidrog dock inte till någon ny kunskap utan bekräftade vad vi redan anat. Vi har tagit till oss lärdomar om leverantörers allt för vanliga förseningar och insett vikten av goda kontakter. Att sprida vetskapen om vår produkt till människor i alla tänkbara sammanhang har resulterat i nya synvinklar och spännande samarbeten. Att ständigt vara väl förberedda inför möten och presentationer har givit god respons. Vi hade aldrig kunnat ana när projektet startades för drygt ett år sedan hur mycket jobb det skulle resultera i. Vi hade heller aldrig kunnat ana att resultatet skulle bli så bra Boleko. 23
8.Vision / Framtid Vår vision är att det i framtiden kommer att finnas fler energikällor som är kopplade till stugan. För vindkraft krävs gynnsamma förhållanden vilket inte finns på alla platser i landet. Vattenkraft är något som kan fungera på alla platser genom att man samlar upp regnvatten i anslutning till stugan. Vidare undersökning av andra material kan ge nya valmöjligheter för utformningen av stugan. Att berättelserna och faktatexterna kompletteras med olika experiment som har en koppling till punkterna i läroplanen. Det ska bli tydligare hur man kan arbeta med stugan för att nå målen som är uppsatta för grundskolan, därför kommer läroböcker att finnas kopplade till stugan. En hemsida kommer upprättas där man kan beställa tillbehör och funktioner samt få tips och vägledning i hur man kan arbeta med stugan. Hemsidan kommer att uppdateras ofta och innehålla den mest aktuella informationen. En förhoppning är att ett arkitektkontor ska visa intresse och vilja vara med och förbättra utformningen och designen på stugan. Förslagsvis arkitektkontoret White i Halmstad som vi har varit i kontakt med och som hjälp oss med illustrationer. Vi hoppas att fler kommer att upptäcka alla fördelar som finns med Boleko och vilja satsa på vårt koncept. Visionen är att alla förskolor ska arbeta med vårt koncept och köpa in varsin lekstuga. 24
9. Referenser 9.1 Internet Kvalitativa intervjuer. 2005, 2008-11-17 <http://www.oru.se/oru-upload/institutioner/idrott%20och%20h%c3%a4lsa/pdf/forelasn.pdf> Nordin, L 2005, 2008-11-18 <http://www2.hh.se/staff/leno/index.htm> Patent och Registreringsverkets hemsida 2008, 2008-11-18 <http://prv.se/> FMEA Infocentre 2008, 2008-11-17 <http://www.fmeainfocentre.com/foreign%20language/swedishse2fmea.pdf> Wikipedia 2008, Gantt-schema, 2008-09-03 <http://sv.wikipedia.org/wiki/gantt-schema> Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket 2008, Globaliseringsrådet <http://www.regeringen.se/sb/d/10002/a/96638> Fakta om ingenjörsbristen, 2008. 2009-03-11 Enligt <http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/89/24/fbacfce6.pdf> Världsnaturfondens hemsida 2008. Ekologiska fotavtryck, 2008-12-04 < http://www.wwf.se/v/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck-startsida> Läroplanen i teknik och naturorienterande ämnen 2009. <http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id =3878&extraId=2087> <http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id =2089&extraId=2087> Nationalencyklopedin, 2008. <http://www.ne.se/sok/eko?type=ne> 9.2 Litteratur Ottosson, Stig. 1999. Dynamisk Produktutveckling. Göteborg. Tervix AB Statens energimyndighet. 2008. Energiläget 2008. Eskilstuna. Boyle, Godfrey. 2004. Renewable Energy power for a sustainable future. University Press cambridge 25
10. Bilagor Projektplan Nyhetsgranskning Befintliga leksaker som värnar om miljön Intressentanalys Budget Tidplan Finansiering Artiklar Idégenerering Prototyp Materialval Feleffektsanalys Användartester Utvärdering av lösningsförslag Färgval SWOT-analys Namnval Ansökan om varumärkesskydd Ritningar Beräkningar Teknisk lösning Utdrag ur berättelser och faktatexter Affärsplan Utdrag ur läroplanen bilaga I bilaga II bilaga III bilaga IV bilaga V bilaga VI bilaga VII bilaga VIII bilaga IX bilaga X bilaga XI - Sekretess bilaga XII - Sekretess bilaga XIII bilaga XIV bilaga XV bilaga XVI bilaga XVII bilaga XVIII bilaga XIX - Sekretess bilaga XX bilaga XXI - Sekretess bilaga XXII bilaga XXIII - Sekretess bilaga XXIV 26
Datum: 2008-10-22 till 2008-11-24 Bilaga I -Projektplan Bakgrund /problem Det är inte längre en fråga om klimatförändringar kommer att inträffa eller ej. Frågan är snarare vad vi ska göra för att stoppa dem. Man kan redan nu se förändringar i klimatet och miljön som till stor del är konsekvenser av mänsklig påverkan. Skulle vi fortsätta konsumera som vi gör i Sverige idag skulle det krävas tre jordklot med resurser för att täcka allas behov. Många beräkningar har genomförts inom detta område. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet personer, skulle varje person ha tillgång till 2.1 hektar var. I Sverige konsumerar vi i dagsläget 5.1 hektar var. Det är alltså 3 hektar mer per person än vad jorden har tillgångar till (Världsnaturfondens hemsida 2008). Idag läggs inte tillräckligt med resurser på att lära barn om de problem som finns med människans miljöpåverkan. Detta är något som vi projektdeltagare har upplevt då vi har arbetat på flertalet förskolor runt om i landet. Det är viktigt att lära människor redan i tidig ålder hur man kan leva för att bidra till en så låg negativ miljöpåverkan som möjligt. Varför läggs det då relativt mycket resurser på att lära vuxna om miljön, samtidigt som man missar barnen? Många leksaker som finns på marknaden idag uppmuntrar barn till konsumtion, samtidigt vill man få vuxna människor att minska sin konsumtion. Det är viktigt att människor får en förståelse för miljön så tidigt som möjligt och att de har kunskap i hur människans livsstil påverkar. Halmstads energirådgivare Pernilla Widstam anser att det finns problem med att lära barn om energibegreppet. Det är svårt för dem att förstå vad energi är och hur mycket resurser som krävs för att producera en viss mängd energi. Detta kan vara en av anledningarna till att en del skolor som riktar sig till yngre åldrar undviker att lära ut om energi. Nina Wolf, anställd på EkoCentrum i Göteborg, talade om vikten av att ge barn en helhetsbild när det gäller miljö. Återvinning, kompostering, energi, konsumtion allt hänger samman. Någon produkt som visar detta existerar inte i dagsläget. Hur ser det ut på marknaden idag? Utbudet av leksaker som lär barn om miljö är i dagsläget fattigt. De produkter vi har funnit är olika typer av brädspel, datorspel och kort för rollspel. Vad som saknas på marknaden är en äkta leksak, som lär barn om miljö som ett resultat av fysisk aktivitet, allra helst utomhus. Halmstads energirådgivare använder sig av vedträn och pellets för att illustrera energikonceptet. Anställda på Ekocentrum, KomTek, Lillteknis, Hjärnverket och Rydsbergs förskola berättade att de alla bygger sina egna produkter för att lära barn om miljö, energi och teknik. Alla organisationer vi talat med har uttryckt en önskan om en produkt som bättre kan visa unga människor hur man kan leva för att erhålla en hållbar utveckling.
Syfte Syftet med projektet är att utveckla en produkt som ökar människors medvetenhet om miljöproblematiken samt skapar ett engagemang för miljöfrågor. Detta innefattar kunskap inom bland annat kompostering, återvinning, energi och konsumtion. Barn ska få en (ökad) medvetenhet om vilka miljökonsekvenser ett visst handlande ger. Frågeställning Hur kan man på ett roligt och stimulerande sätt lära barn om miljö? Projektet Projektet kommer att innefatta alla steg från idé till färdig produkt, vilket inbegriper bland annat marknadsundersökningar, prototypbyggande, skydd av produkten/namnet/varumärket, design, val av tillverkare, kontakt med kunder, affärsplan etc. Vi har valt att utveckla en produkt som ska lära barn om miljö och som är helt ny på marknaden. Målet med produkten är att varje barn som använt den ska ha erhållit ett ökat intresse för miljön eller ha fått en ökad medvetenhet för densamma. Avgränsningar Projektet kommer inte att behandla politiska frågor såsom skatter och liknande handlingar som finns till för att förbättra miljön, eftersom åsikterna är subjektiva och komplicerade att innefatta i en produkt. Metod Projektet kommer att genomföras med hjälp av en rad olika välkända metoder. Intervjuer och kontakter med både användarna och personer i deras omgivning kommer att vara värdefulla. Brainstorming är en metod som just nu ligger närmast till hands för att utröna vilken produkt som bör användas som lösning på problemet. Pencil Added Design liksom olika utvärderingsmatriser kommer att vara till nytta. Boken Dynamisk Produktutveckling av Stig Ottosson kommer att fungera som ett stöd vid val av metoder. Vilka metoder som använts under projektets gång kommer att dokumenteras dels under arbetet, men även i den slutgiltiga rapporten. Användare Vår produkt ska vara anpassad både till tjejer och killar. Ju tidigare man får en uppfattning om vilka problem som finns med miljön, desto större chans finns det att man ökar sin förståelse. Redan från 4 års ålder bör en uppfattning om miljö och energi kunna skapas. Exakt vilken ålder produkten kommer att vara till för beror på vilken produkt vi väljer att utveckla, men vårt mål är att produkten ska kunna passa flera olika åldersgrupper. Det ska inte finnas något krav på att användarna har någon tidigare kunskap eller erfarenhet inom området. Produkten ska både kunna användas på exempelvis en förskola och privat. Projektorganisation Projektgruppen består av de två projektdeltagarna Jenny Carlsson och Elin Karlberg. Handledare är Hans-Erik Eldemark. Projektdeltagarna inledde sina studier vid Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad år 2006.
Krav och önskemål Nedan följer våra krav och önskemål på produkten. Krav Produkten ska vara helt anpassad efter användarna, det vill säga barnen Produkten ska i sig ha en så låg miljöpåverkan som möjligt Produkten ska väcka intresse hos både tjejer och killar Produkten ska inte verka konsumerande Produkten ska kunna användas utan förkunskaper inom miljö Önskemål Produkten ska kunna användas utomhus Produkten ska kunna användas av flera barn samtidigt Användarna ska kunna utbilda sig med hjälp av produkten genom fysisk aktivitet Produkten ska kunna användas under många års tid och fortfarande vara underhållande Produkten ska passa barn i vitt skilda åldrar Intressenter Projektets intressenter är barn, lärare, föräldrar, kommuner, miljömedvetna företag och personer, organisationer som arbetar för miljön (till exempel WWF), leksaksföretag, företag som säljer läromedel, län, landsting med mera. Utvärdering/Tester Under projektets gång kommer tester att utföras på produkten. Dessa tester ska dels genomföras av de tänkta användarna och dels av ytterligare personer. Produkten kommer sedan att utvärderas och vidareutvecklas för att erhålla en slutgiltig produkt som är anpassad efter användarna. Hela projektet bedrivs med användarna i fokus. Tidsplan Preliminär, övergripande tidsplan för projektet: 10/12-2008 Första prototyp färdig 16/12-2008 Halvtidsdsredovisning 19/5-2009 Slutgiltig redovisning av projektet 22/5-2009 Rapport klar 28/5-2009 Start Utexpo (slut Utexpo 30/5) Kostnader Beräknade kostnader för projektet: Telefonkostnad 800 kr Utskrifter 200 kr Resor 3000kr Prototyp 10 000 Tryckning av rapport 700 kr Övr. (porto, kuvert etc.)200 kr Totalt 14 900 kr
Eftersom hela projektet kommer att drivas i egen regi, finns det ingen startbudget till förfogande. Medel av olika slag såsom stipendier etc. kommer att sökas löpande under projektets tid. Risker Det finns risk för att det inte går att utveckla en enda produkt som innefattar alla de krav och önskemål som ställs. I sådana fall får alternativ så som att utveckla flera produkter istället övervägas. Det finns även risk för att finansieringen inte räcker till, då projektet drivs helt i egen regi. Denna risk kommer att minimeras genom ett aktivt sökande efter medel utifrån.
Bilaga II Nyhetsgranskning När vi bestämt oss för att gå vidare med lekstugan genomförde projektgruppen en nyhetsgranskning på Internet. Undersökningar gjordes i Google för att undersöka om det fanns liknande produkter. Vi sökte på lekstuga och på barnnet (http://www.barnnet.se/k_a.php?aid=284&kid=5) fanns en lista över befintliga lekstugetillverkare. En mängd olika leverantörer som i första hand inriktade sig på olika typer av friggebodar och mindre hus. Lekstugorna tillverkades i trä och valbarheten låg i utformningen, liggande eller stående panel samt i färger. En brittisk tillverkare (http://www.paperpod.co.uk/) gjorde sina stugor av returpapp, dessa blir då inte så stora och inte heller så lämpade för utomhusbruk. Andra länkar som kommer fram genom sökning på lekstuga är olika företag som säljer virke som kan användas för att bygga en egen lekstuga. Finns även beskrivningar på hur man går till väga. annonser på lekstugor som är till salu är vanliga bland sökresultatet. Sökning på lekstuga och miljö samt miljövänlig lekstuga visade på olika lekstugor som hade med en annan typ av miljö att göra. Ett exempel var Nordiska museet och deras lekstuga som ger barn och föräldrar möjlighet att se en 1800-tals miljö. Alltså inte miljö som i klimat utan själva platsen. Vi kan inte hitta något som kunde vara ett hinder för vår produkt. Sökningar på återvinning och lekstuga på Google.se, visade olika lekredskap som var gjorda av material som var mer återvinningsbara än andra. Andra länkar berättade om personer som har rustat upp en gammal lekstuga och på så sätt använder den igen. Sökning på teknik och lekstuga gav inga träffar som var av intresse för oss. Vidare gjordes sökningar i databasen för europeiska patent (http://ep.espacenet.com) för att undersöka om befintliga patent kunde begränsa oss på något sätt. Sökningar gjordes i Advanced search och över hela världen. I sökfältet angav vi nyckelordet Playhouse. Det gav en mängd träffar, här återkom lekstugan i kartong som viks ihop som vi hittade på sökningar på Google. Andra material var trä men dessa hade ingen koppling till vårt koncept eller utformning. hittade en lekstuga som var byggd modulvis, men den var väldigt tunn och byggd i papp. Utformningen av lekstugorna skiljer sig inte så mycket åt, med något undantag för en utformad som en tomat (!). Men ingen har tagit patent på idén om att utforma stugan som ett passivhus. Sökningar på Playhouse och Technology gav inga träffar. Att istället ange environment gav träffar som syftade på en lekfull miljö och inte miljö i den bemärkelsen vi menar. För under sökningar på Playhouse och Energy visades träffar över lekhus för husdjur och inget vi är intresserade av. Vi använde sedan sökfunktionen Quick search, där sökning på Playhouse och Recycling inte gav några träffar. Däremot gav toys och recycling några träffar. Dessa bestod av mindre delar i olika leksaker. Som till exempel en mini permanent magnet som fungerar som generator i leksaker istället för att använda sig av batterier
(http://v3.espacenet.com/publicationdetails/biblio?adjacent=true&kc=y&date=20081105&nr= 201146436Y&DB=EPODOC&locale=en_EP&CC=CN&FT=D). Anger man Toys och Energy får man exempel på hur en solcell laddar upp en mobil eller mp3- spelare. Med vatten kan man få en lampa att lysa men det är inga synliga delar eller barnvänligt då den inte är gjord särskilt för barn. Ett annat patent är en vattenspridare som är utformad i form av en brandbil. Sökning på Education och Playhouse gav två träffar. Den första är utformad som en pyramid eller iglo och har ett utbildningssyfte där produkten ska öka förståelsen för konstruktion. Den andra sökningen visade ett patent som bestod av rektangulära träskivor som hade till uppgift att stimulera fantasi och lek. Resultat av nyhetsgranskning Ingen av de produkter eller patent vi har hittat har haft som syfte att lära barn om miljö eller/och teknik. De kan vara byggda av mer miljövänliga material men det är inte kopplat till att barnen ska lära sig varför man ska välja det eller hur det hänger ihop med miljö. Det finns inget tillhörande till produkterna som förklarar konsekvenser av konsumtion eller som förklarar hur vattnet kan få en lampa att lysa (som var ett av de patent som kom fram under toys och energy). Det finns ingen produkt som ger en helhetsbild av miljöbegreppet med hjälp av teknik.
Bilaga III - Befintliga leksaker som värnar om miljön LäraLeka Säljer och producerar leksaker som ger barn en bättre hälsa och ren miljö. De är fria från skadliga kemikalier och tillverkade i Europa och Sverige av miljövänligt naturmaterial. Bild 1. Exempel på produkter; färgglad, handmålad snäcka i trä med boll som rullar när snäckan skjuts framåt. Pris: 139 kr Bild 2. Kul byggklossar som är handgjorda och omsorgsfullt slipade. De har inga skarpa kanter och har en mjuk yta som gör att de inte faller isär så lätt när man bygger. Trät är oljat med rena vegetabiliska oljor. Pris: 965 kr Bild 3. Träbåt med två ballonger. För inom och utomhuslek. Pris: 119 kr (Källa: http://laraleka.jetshop.se/) EkoLeko Är en butik med enbart klimatsmarta leksaker. Butikens grundare Madeleine Limé födde idén till butiken efter att hon kopplat ihop gifter i leksaker med sonens allergier. Nu vill hon hjälpa andra småbarnsföräldrar att fatta sunda beslut när de köper leksaker till sina barn. Bild 4. Använd som bro, tunnel, staket, hus, vagga, hinder, rulla kulor eller bilar igenom. 12 delar i olika färger, den största är 18 cm hög och 38 cm lång. Det lilla barnet har lika roligt som det stora med denna leksak, som verkligen lockar till kreativ lek. Prisbelönad för sina pedagogiska egenskaper. Tillverkade av återplanterade träd inom EU. Giftfria och miljövänliga färger.
Bild 5. Byggbitar av majsstärkelse. Biologiskt nedbrytbart. Färgat med giftfria och miljövänliga livsmedelsfärger. Den medföljande kniven är också gjord av majs. Släng allt på komposten när ni lekt klart. (Naturligtvis kan du även äta dem, men de smakar inte så mycket.) (Källa: http://www.newsdesk.se/pressroom/ekoleko/tag/miljoe) Serholt Säljer läromedel och pedagogiskt material som stimulerar, ger utmaningar och utvecklar ett självständigt arbetssätt. Bild 6. Miljöväktarna är ett läromedel som ger nödvändiga insikter om vår miljö genom att eleverna får utföra roliga och tänkvärda experiment och uppdrag. Experimentkorten har klara anvisningar och instruktiva bilder i färg. På varje kort ges en tydlig beskrivning om vilket material som behövs och om hur experimentet eller uppdraget ska utföras. På baksidan av korten kan eleverna läsa Miljötankar. Pris: 198 kr (Källa: http://skola.serholt.com/index.php?page=shop.product_details&flypage=shop.flypage&product_i d=249&category_id=39&manufacturer_id=0&option=com_virtuemart&itemid=73) WWF Syftet med verksamheten är att bedriva naturvårdsarbete där akuta eller långsiktiga åtgärder är nödvändiga för att bevara utrotningshotade växt- och djurarter eller hela naturtyper. Här finns en rad bidrag till en intressant och engagerande miljöundervisning. De flesta av materialen kan laddas ner kostnadsfritt från hemsidan. Finns både elev- och lärarmaterial. (Källa: http://www.wwf.se/utbildning/laromedel/1123058-laromedel) Håll Sverige Rent Sverige ska bli världens renaste land det är Håll Sverige Rents vision! Alla projekt de driver syftar till att ta dem närmare den visionen, oavsett om det rör sig om kampanjer som organiserar skräpplockning, utbildningar på arbetsplatser eller utmärkelser till olika typer av verksamheter. De har en mängd information på hemsidan, bland annat ett datorspel. I Bild 7. I spelet Miljöagenterna utbildar de dig till miljöagent i en stad där växthuseffekten ökar. Plötsligt får du ett uppdrag: Hitta din agentkollega som blivit kidnappad
av den ondskefulle Doktor CO 2! Spelet går ut på att man rör sig runt i en stad där man får svara på en mängd olika frågor samtidigt som man får information om miljön. Pris: gratis (Källa: http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=734) Europeiska ungdomar och miljön Har en hemsida där man kan spela spel och se videor som informerar om miljön. Bild 8. Spel och frågor inom olika miljöområden så som sopor, vatten, luft och natur. Pris: gratis (Källa: http://ec.europa.eu/environment/youth/fun_and_games_sv.html#games) FunForLife UF Är ett UF-företag som säljer egenutformat brädspel som handlar om miljö och vänskap. Bild 9. Brädspel för barn i åldern 4 år och uppåt som handlar om miljön och hur man är en bra kompis. Spelet ska lära barn om miljön och hur man är en bra kompis. (Källa: http://funforlife.se/)
Bilaga IV - Intressentanalys Alla som på något sätt påverkas av projektet och produkten kallas intressenter. Dessa kan delas upp i grupper beroende på hur viktiga de är för projektet. De som har en beslutande och drivande roll kallas kärnintressenter. Primärintressenter påverkas i hög grad av projektet och vill också vara med och påverka. Intressenter som inte aktivt kommer att påverka projektet är sekundärintressenter. Projektgruppen har här nedan listat detta examensarbetes intressenter.
Bilaga V Budget Planerad budget Beräknade kostnader för projektet. Aktivitet Kostnad Prototyp 10000 Resor 3000 Telefonkostnad 800 Tryckning av rapport 700 Utskrifter 200 Övrigt 200 Totalt 14900 Slutgiltig budget Totala kostnader för projektet. Aktivitet Kostnad Loggbok 16 Porto 20 Prototyp 14000 Resor 1910 Studiebesök, inträde 290 Telefonkostnader 850 Utskrifter 150 Varumärkesansökan 2500 Totalt 19736
Bilaga VI -Tidplan Övergripande tidplan Följande övergripande tidsplan utformades under projektets första skede. 10/12-2008 Första prototyp färdig 16/12-2008 Halvtidsdsredovisning 19/5-2009 Slutgiltig redovisning av projektet 22/5-2009 Rapport klar 28/5-2009 Start Utexpo (slut Utexpo 30/5) Gant-schema I början av projektet ställdes ett Gant-schema upp, se nedan..
Tidtabell Slutligen dokumenterades, i en tabell, när de olika momenten verkligen har genomförts.